Segregation: Den delade staden

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Ekonomisk geografi, Kreativa klassen, Regional utveckling, Städer Etiketter:
Segregation

Jag får ofta frågan vad som är städernas största utmaning framöver. På pappret ser utvecklingen för städerna ut att gå som på räls. Men faktum är att även städer som lockar till sig stora mängder människor har enorma utmaningar att ta tag i framöver. Den tydligaste är bristen på bostäder. Men enligt mig är detta inte den största utmaningen.

Låt oss ta det hela från början. Under det senaste decenniet har det uppstått ett nytt fenomen på arbetsmarknaden som vi forskare kallar ”job polarization”. Detta innebär att vi har sett en kraftig ökning av låg- och högkvalificerade jobb, medan jobben ”i mitten” minskar. Detta kan delvis förklaras av att mängder av jobb ersatts med teknologi, men också av att många mer standardiserade jobb flyttat till låglöneländer. Kvar blir delvis jobb relaterade till personliga tjänster, vilka ofta är låglönejobb, samt högkvalificerade yrken som är välbetalda. Vad man kan notera är att båda dessa typer av jobb växer som mest inom samma regionala marknader. Orsaken är till viss del att det är det högavlönade som har råd att köpa personliga tjänster. Samtidigt som vi har sett denna jobbpolarisering så har bostadspriserna skjutit i höjden.

Förr i tiden kunde fabriksägaren bo granne med fabriksarbetaren. Detta ser vi i princip aldrig längre i attraktiva städer. Där har hela områden som är attraktiva blivit så dyra att enbart höginkomsttagare kan köpa sig en bostad här. Kvar blir mindre attraktiva områden som blir boendeområden för individer med inkomster på den lägre skalan. Följden blir att de attraktiva städerna blir hemvist åt individer med höga respektive låga inkomster och dessa segregeras allt mer inom egna områden i staden. Och med denna rumsliga segregation blir de ekonomiska klyftorna allt synligare.

För att analysera rumsliga segregation inom svenska arbetsmarknadsregioner utgick jag data från SCB och separerade ut individer inom den sk. kreativa klassen, dvs. individer med kreativa, ofta högbetalda, kunskapsjobb. Därefter undersökte jag i vilka kvarter (SAMS-nivå) de bor inom svenska arbetsmarknadsregioner (FA-regioner) och om deras spridning skiljer sig åt från övriga delarna av befolkningen. Tabellen nedan de mest segregerade arbetsmarknadsregionerna i Sverige i termer av kreativa klassen. Segregationsmåttet visar i vilken utsträckning kreativa klassen i dessa regioner är rumsligt koncentrerade inom regionen – dvs. hur många procent av dessa individer med kunskapsyrken skulle behöva flytta till ett annat kvarter för att deras boendemönster skulle likna spridningen av resten av befolkningen i regionen.

Segregerad tabell 1

Allra störst är den rumsliga segregationen i Stockholms arbetsmarknadsregion, där 28,3 procent av kreativa klassen skulle behöva flytta till ett annat kvarter för att de skulle finnas spridda över hela regionen i samma utsträckning som övriga befolkningen. På andra plats kommer Malmö, med en rumslig segregation motsvarande 27,6 procent. Göteborg kommer på tredje plats med ett värde om 25,9 procent. Med andra ord toppar de tre storstadsregionerna listan över de spatiellt med segregerade områdena i Sverige med avseende på kreativa kunskapsarbetare.

På fjärde plats hittar vi Växjö (0,247) en region med stora utmaningar också vad gäller spatiell segregation av invandrargrupper. Västerås återfinns på plats 5 (0,232) följt av Halmstad (0,230), Karlstad (0,211), Östergötland (0,205) samt Kalmar (0,199). I samtliga dessa arbetsmarknadsregioner, skulle 20 procent eller mer av kreativa klassen behöva flytta till ett annat kvarter för att deras spridning inom regionen skulle vara liknande den övriga befolkningen. Detta kan jämföras med de arbetsmarknadsregioner med lägst spatiell segregation av kreativa klassen – Vansbro, Åsele och Arjeplog. I dessa tre regioner skulle färre än fyra procent av kreativa klassen behöva byta kvarter för att jämna ut skillnaderna.

Det är tydligt att den rumsliga uppdelningen mellan de ”som har” och de ”som inte har” blir allt tydligare i attraktiva städer, där huspriserna går uppåt. Detta kommer på sikt att dela upp staden på sätt som påverkar dess attraktivitet. Klart är att vi uppfattar städer med hög mångfald och blandning som mer attraktiva och på sikt hotar denna utveckling att göra hela områden alltför homogena. De synliga klyftorna kommer med all sannolikhet att ligga till grund för framtida konflikter inom städerna.

De städer som bäst kan förhindra att detta sker kommer att vara vinnarna på lång sikt.

Vill du veta hur segregerad din arbetsmarknadsregion är? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@jibs.hj.se

 

Lämna en kommentar

  • Pingback: Varför är Växjö segregerat? | Mörkaste Småland

  • anna noring

    Mycket intressant! Den rumsliga segregationen förklarar graden av mångfald i en stad, finns det även andra förklarande parametrar? Har utvecklingen i storstäder mot ”job polarization” en mindre negativ effekt på samhället såvida den rumsliga segregationen minskar?

    • http://hj.se/jibs/en.html Charlotta Mellander

      Det skulle den nog kunna ha, men faktum är att vad jag sett när jag beräknat rumslig segregation – både för svenska och amerikanska regioner – är att den rumsliga segregationen ökar i takt med att regionen växer. Delvis hänger detta säkert samman med att växande platser är attraktiva platser där huspriser ökar. Ofta trängs individer med lägre inkomster ut från de mest attraktiva områdena på dessa platser vilket leder till en ökad rumslig segregation. ”Job polarization” som fenomen ökar per definition klyftan mellan de som har och de som inte har, eftersom jobben på mitten försvinner. Det vi har sett är alltså att dessa klyftor också synliggörs alltmer genom den rumslig segregationen.

    • Charlotta_M

      Det skulle den nog kunna ha, men faktum är att vad jag sett när jag beräknat rumslig segregation – både för svenska och amerikanska regioner – är att den rumsliga segregationen ökar i takt med att regionen växer. Delvis hänger detta säkert samman med att växande platser är attraktiva platser där huspriser ökar. Ofta trängs individer med lägre inkomster ut från de mest attraktiva områdena på dessa platser vilket leder till en ökad rumslig segregation. ”Job polarization” som fenomen ökar per definition klyftan mellan de som har och de som inte har, eftersom jobben på mitten försvinner. Det vi har sett är alltså att dessa klyftor också synliggörs alltmer genom den rumslig segregationen.