HBTQ, toleransindex och regionalt välbefinnande

2014-09-02

Under många år har forskningen belyst kopplingen mellan toleranta, inkluderande plats och den ekonomiska utvecklingen. I en tid då regioner tävlar om att attrahera de smarta och drivna så har öppenhet och tolerans kommit att bli en av nyckelfaktorerna. Det är helt enkelt inte bara tillgång till jobb och boende som är väsentligt i val av boendeort, utan även viktigt att vara en plats där många olika typer av individer känner sig välkomna och där mängder av olika bakgrunder mixas och integreras. Jane Jacobs Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. talade om detta redan på 60-talet där hon beskrev hur staden utgjorde grunden för tillväxt och att det var den, snarare än företagen, som utgjorde arenan för skapandet av innovationer, eftersom den möjliggjorde en utväxling av idéer mellan många olika typer av människor. Ronald Inglehart Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har i sin World Value Survey Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. också visat på kopplingar mellan tolerans och tillväxt.


alt

Dessa idéer togs upp av Richard Florida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som i sin bok Den kreativa klassens framväxt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. använde koncentration av olika typer av minoritetsgrupper (bland annat homo- och bisexuella, men även individer som arbetar med kultur, olika invandrargrupper m.m.) som mått på regionala toleransnivåer och visade på hur toleranta, inkluderande platser också hade en högre grad av kunskapsarbetare och högteknologiska företag vilka kopplades till tillväxt.

Dessa teorier har missuppfattats av många, som trott att Florida menar att homo- och bisexuella är de grupper som skapar tillväxten. Florida själv menar att dessa grupper skall ses som kanariefåglar – dvs. de sänder en signal om att här råder ett öppet och inkluderande klimat där människor kan uttrycka vem de faktiskt är. Samma klimat är också tilltalande för kreativa, innovativa individer som dras till dessa platser, vilka i sin tur är bättre på att ta tillvara på idéerna som individerna har att komma med och att omvandla dem till ett ekonomiskt värde.

Det är därför av intresse att RFSL i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, för första gången på åtta år, nu har släppt en ny ranking Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.av svenska kommuner, som fokuserar på hur bra man inkluderar hbtq-perspektiv i olika typer av verksamheter. Faktorer som tas med relateras till:

  • Kommunernas verksamhet (motverkande av diskriminering i styr- och plandokument, särskilda satsningar, ekonomiska bidrag till hbtq-organisationer)
  • Skolan (likabehandling, förebyggande av kränkande beteende, särskilda resurser, information mm.)
  • Utbildningsinsatser (genomförande av kompetenshöjande insatser)
  • Hbtq-samhällets infrastruktur (samkönade äktenskap per capita, föreningsverksamhet, adoptionsrelaterade frågor)
  • Utsatthet för hatbrott (anmälningar per capita)
  • Attitiyden till hbtq-personer (uppmätt attityd till var för sig bisexuella, homosexuella och transpersoner).

Dessa faktorer har sedan vägs samman till ett övergripande index, där topplaceringarna går till Göteborg, Växjö, Malmö, Norrköping och Falun i nämnd ordning. I botten av rankingen hittar vi Åsele, Bjurholm, Storfors och Vilhelmina. Kartan nedan, gjord av Özge Öner, visar situationen för samtliga svenska kommuner. Rött indikerar att kommunen hamnar långt ner på listan, medan blått innebär att man ligger i toppen:

RFSL_2014

Studien som genomförts i år är i det närmaste identisk med den som genomfördes år 2006*, vilket gör resultatet relativt jämförbart med tidigare resultat. Figuren nedan visar hur platser som redan låg väl till 2006 över lag fortfarande ligger bra till åtta år senare.

Scatter

Bland de platser som idag ligger relativt sett högre än vad deras placering 2006 förutspår hittar vi topplaceringarna Göteborg och Växjö, men också Falun, Karlstad, Norrköping, Luleå, Kungsbacka, Sala, Emmaboda m.fl. Platser som ligger väsentligt lägre än vad 2006-placeringen förutspår är exempelvis Skellefteå, Vilhelmina, Danderyd, Dorotea, Åsele, Bjurholm, Vindeln m.fl.

Så finns det då ett samband mellan kommunbetyget och andra socio-ekonomiska mönster på platserna? För att titta närmare på det gjorde jag en så kallad korrelationsanalys. Det är viktigt att komma ihåg att en sådan analys aldrig visar på orsakssamband utan enbart relationer. Det innebär alltså inte att man testar om tolerans orsakar ekonomiskt och socialt välbefinnande på en plats. Det kan lika gärna vara att platser som mår väl också är mer öppna och inkluderande (eller både och).

Resultatet visade att kommuner som hamnar högt på RFSLs nya ranking generellt också:

  • Är kommuner med fler invånare, högre befolkningstäthet och en positiv nettomigration
  • Har högre genomsnittliga inkomster, lägre andel arbetslösa och med mindre sjukskrivningar
  • Har högre andel högutbildade och individer med kunskapsjobb
  • Har en högre andel utrikesfödda

Politiskt röstade dessa platser (i riksdagsvalet 2010) i högre grad på Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna och i lägre grad på Socialdemokraterna och Centerpartiet. Däremot finns inget signifikant samband till andelen röster på Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Öppenhet och tolerans är troligen inte något som förändras över en natt. Inte heller är det en isolerad faktor utan en variabel som i allra högsta grad speglar en rad andra socio-ekonomiska faktorer på platsen. Den sänder därför inte bara en signal om höjden på platsens sociala inträdesbarriärer utan också om platsens ekonomiska välmående som helhet.

 

 

*I 2014 års studie har man gett något tyngre vikt vid utbildningsinsatser än tidigare. Dessutom har en rad kommuner valt att inte besvara RFSLs enkät, som till viss del ligger till underlag för studien. De kommuner som inte har svarat, trots påminnelser, är: Arvidsjaur, Avesta, Bjurholm, Botkyrka, Danderyd, Dorotea, Eda, Ekerö, Essunga, Gagnef, Halmstad, Heby, Hudiksvall, Hultsfred, Hällefors, Högsby, Jönköping, Klippan, Kramfors, Leksand, Ljusnarsberg, Ludvika, Mullsjö, Munkedal, Nacka, Nykvarn, Ockelbo, Partille, Ragunda, Robertsfors, Skinnskatteberg, Smedjebacken, Stenungsund, Storfors, Svenljunga, Sävsjö. Torsby, Torsås, Tranemo, Tranås, Valdemarsvik, Vellinge, Vilhelmina, Vimmerby, Vindeln, Vårgårda, Åstorp, Ödeshög och Överkalix.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.