Så här dyrt bor vi – givet inkomsterna

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
shutterstock_412329613

De snabbt ökande priserna på boende har knappast undgått någon. I riket som helhet ökade priserna för ett hus det senaste decenniet från 1 455 000 år 2005 till 2 267 000 tio år senare. Allra mest har boendepriserna stuckit upp i våra storstadsregioner, men även många andra kommuner runt om i landet har sett priserna öka med åtskilliga procent det senaste decenniet. I hela 21 kommuner fördubblades priserna under mellan 2005 och 2015. I endast en kommun minskade priserna och gjorde det då med 14 procent.

I absoluta tal ökade genomsnittspriset för ett hus med 3 miljoner eller mer i 8 kommuner (samtliga inom Stockholms arbetsmarknadsregion). I ytterligare sju kommuner ökade priset med över 2 miljoner.

Den första kartan nedan visar den absoluta ökningen i huspriser (uttryckt i tkr) mellan 2005 och 2015:

Husprisökning

Här är storstadskommunernas ökning väldigt tydlig. Stockholm-, Göteborg- och Malmö-regionen sticker ut, men vi ser också ganska kraftiga ökningar runt våra kärnkommuner – i norra delarna sticker Luleå och Umeå ut (liksom Åre), och i södra delarna ser vi Uppsala, Karlstad, Växjö, Jönköping osv. i mörkgrått. Tabellen visar vilka tio kommuner som ökat allra mest liksom de kommuner som ökat minst (eller i ett fall till och med minskat) mellan 2005 och 2015:

Absoluta tal

Samtidigt är det så att platser som redan från början hade högre huspriser också tenderade att öka mer i absoluta tal. Korrelationen är så pass hög som 0.936. Det är därför även intressant att titta på var den procentuella ökningen i huspriser var som högst. Kartan nedan illustrerar detta:

Procentuell förändring huspriser

 

I detta fall ser vi ett lite mer nyanserat mönster. Vi ser fortfarande kraftiga ökningar i storstadsregionerna, men det är även tydligt hur norra delarna av landet ökat mycket procentuellt sett. Tabellen nedan visar vilka tio kommuner som ökat resp. minskat huspriserna allra mest procentuellt sett mellan 2005 och 2015:

Procentuellt

Med all sannolikhet ser vi en stark gruveffekt i vissa av Norrlandskommunerna. Gällivare är den kommun där huspriserna ökade allra mest mellan 2005 och 2015. Även Pajala och Boden ligger på topp 10. Från Stockholmsregionen hittar vi kommuner som Danderyd, Lidingö och Huddinge som alla har ökat mycket även procentuellt sett. Bland de kommuner som ökat minst procentuellt sett hittar vi främst en rad kommuner i västra delarna av Norrland.

Men menar vissa, att huspriserna är dyra i Stockholm är ju i princip bara en spegling av det högre löneläget. Så låt oss därför titta på kopplingen mellan hushållinkomster och huspriser. Figuren nedan, där varje cirkel representerar en svensk kommun, visar hur nära sambandet faktiskt är (siffror uttryckta i tkr):

Scatterplot

Korrelationen mellan dessa båda variabler är 0.848. Vad som är intressant att titta på är de kommuner som ligger långt ifrån linjen som dragits genom figuren. Denna linje representerar hur mycket ett hus borde kosta givet hushållens genomsnittliga inkomst. De kommuner som ligger långt ovanför sträcket är de kommuner där man betalar väsentligt mycket mer för ett hus än vad inkomster skulle förklara. De som ligger långt under sträcket visar på det motsatta. Jag har sammanställt dessa värden som visar hur pass mycket mer resp. mindre man får betala i genomsnitt i svenska kommuner givet hur mycket man tjänar. Kartan nedan visar dessa:

Över underpris

I röda kommuner betalar man väsentligt mycket mer för ett hus än vad inkomsterna kan förklara och i gula och orange kommuner betalar man också mer. Gröna och blå kommuner är platser där man betalar mindre än förväntat givet inkomsterna. Tabellen nedan visar de tio kommuner där man betalar mest respektive minst givet hur mycket hushållen tjänar:

Givet inkomsternaAllra mest betalar man i Solna där ett hus kostar över 6 miljoner mer än vad inkomsterna kan förklara. I Sundbyberg betalar man över 4 miljoner extra. I Stockholm, Malmö, Göteborg och Lidingö får man betala mer än 2 miljoner extra. Bland de kommuner där man betalar väsentligt mycket mindre än vad man kan förvänta sig givet hushållets inkomster hittar vi Danderyd i topp. Visserligen kostade det genomsnittliga huset här över 10 miljoner men samtidigt så ligger hushållsinkomsterna så pass högt att man kunde förväntat sig ett genomsnittspris på drygt 12 miljoner. På andra plats hittar vi Gnosjö där priserna ligger 1,6 miljoner under det förväntade. Tjörn och Vindeln har huspriser på 1,4 miljoner under det förväntade.

Nästan oavsett var vi bor idag så märks både bostadsbrist och ökade huspriser av i hushållens ekonomi och lär göra fortsätta att göra så framöver.

Lämna en kommentar