Så har antalet poliser förändrats i svenska kommuner

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
polisen_systembolaget


I ett par bloggposter har jag belyst polisens närvaro i svenska kommuner – dels genom att jämföra antalet poliser med antalet anställda vid Systembolaget, men också genom att titta på antal poliser per km2 och per invånare. Det är tydligt att polisens närvaro runt om i landet är varierande och att vi överlag ser en överrepresentation av poliser i mer folktäta kommuner. I denna sista bloggpost tänker jag se hur denna närvaro förändrats över tiden. Jag gör detta genom att jämföra antalet poliser per kommun år 2001 (vilket är det första år som redovisar yrkesdata) och hur läget är 2014 (som jag nu fått tillgängligt)*.

Men innan vi tittar närmare på förändringen så har jag beräknat ett så kallat dissimilation index för fördelningen av poliser mellan svenska kommuner. I vanliga fall använder vi ofta ett sådant index för att beräkna segregation inom kommuner för att se om en viss grupp individer är mer koncentrerade till vissa områden jämfört med alla andra grupper. Fördelen med en sådan beräkning här är att vi inte bara ser om polisen har  blivit mer koncentrerad till vissa kommuner över tid utan även om de har blivit mer koncentrerade till vissa kommuner jämfört med alla andra jobb. Vi vet nämligen att storstadskommuner och så kallade kärnkommuner som ofta är hem till universitet och högskolor har vuxit snabbt under dessa år och därför kan förväntas ha lockat till sig jobb rent allmänt. Men med vårt dissimilation index kan vi alltså se om polisen blivit mer koncentrerad än andra jobb. Resultatet visar att så faktiskt är fallet. År 2001 var indexet 0,176. Idag är det 0,192. Enkelt uttryckt skulle 19,2% av alla poliser behöva omplaceras till kommuner där de är underrepresenterade för att deras fördelning över svenska kommuner skulle likna övriga jobb.

Men låt oss se hur antalet poliser förändrats mellan 2001 och 2014 i svenska kommuner. Kartan är en illustration av detta:

Förändring i antal poliser

I gröna, orange och röda kommuner har antalet poliser minskat mellan 2001 och 2014 medan turkos och blå-färgade kommuner sett en ökning. Närmare bestämt rör det sig om 184 kommuner som idag har färre poliser nu än vad man hade runt millenieskiftet. I 20 kommuner är läget helt oförändrat medan 86 kommuner idag här fler poliser än vad man hade år 2001. Klart är att de norra delarna av landet har sett neddragningar i de allra flesta fall bortsett från kärnkommuner som Luleå och Umeå. Även kommuner som Kiruna och Jokkmokk och ett fåtal andra norrländska kommuner har sett en ökning men endast en marginell sådan. Men vi ser också en stor variation inom storstadsregionerna där långt ifrån alla kommuner har sett en ökning. I Stockholmsregionen är det synligt hur polisen i högre grad koncentrerats till de centrala delarna. Även Malmö och Göteborg har stora variationer inom regionen.

Klart är att alla kommuner i landet behöver känna att det finns en närvaro av polis vid behov. Närvaro av polis skickar också en signal till de boende på platsen att de är med och tar del av den offentliga service de är med och betalar för. Detsamma gäller skolor, sjukvård, infrastruktur och alla andra faktorer som är helt nödvändiga för att känna att man kan bo på en plats med bibehållen livskvalitet. Men i takt med att befolkningsgapet ökar mellan olika delar av landet så erbjuds offentliga tjänster i väldigt varierad grad. Delvis beror det på att det är dyrt att driva dessa om det bor relativt få människor på en plats. Men det innebär inte att dessa tjänster inte är viktiga för de som bor där. Tvärtom kan det vara skillnaden mellan att stanna eller flytta för många då man funderar på var man ska bo i framtiden.

*Antal poliser baseras enligt SCB på var de har sin anställning vilket i sin tur uppges av arbetsgivaren. I vissa fall så är poliser anställda på ett ställe men fysiskt placerade på ett annat ställe. Detta är exempelvis fallet i Köping som har en polisstation med 32 registrerade anställda (den totala personalstyrkan och inte bara poliser). Enligt SCB är troligen Köpings poliser formellt anställda via Västerås men jobbar i Köping. Det innebär att det här finns en polisstation men inga poliser formellt anställda i kommunen. Vid en genomgång av antalet kommuner som helt saknar polisstation är det fortfarande 60 stycken detta år. Twitterläsare har upplyst mig om att ytterligare två kommuner har fått en nedlagd polisstation under 2015 (vilket är efter det år jag har haft data för). Det innebär också att förändringen mellan två tidpunkter kan bero på intern omorganisation där själva anställningen år 2014 kopplats mot ett arbetsställe i en kommun trots att polisen är verksam i en annan kommun.

Lämna en kommentar

Kommentarer inaktiverade.