Kvinnoyrken vs mansyrken?

Lästid: 2-3 minuter
Kategorier: Näringsliv, Vård
shutterstock_114703057

Vi har precis passerat internationella kvinnodagen ännu en gång och med den viktiga diskussioner om jämställdhet – inte minst på den svenska arbetsmarknaden. Många av diskussionerna handlar om män- respektive kvinnoyrken och argument som förs upp är ofta att yrken som har en högre andel kvinnor också tenderar att tjäna mindre. Andra säger ofta i samma andetag att det vore mer strategiskt att uppmuntra kvinnor att söka sig till yrkeskategorier där de faktiskt är i minoritet för att på det sättet få upp sin lön.

Men är de yrken som har högst andel män nödvändigtvis de bäst betalda? Och vilka är egentligen kvinnoyrken om vi bortser från jobb inom vården? Jag tänkte ta en närmare titt på dessa frågor i två bloggposter. Jag har valt ut samtliga svenska individer i åldern 20-65 och sett vilket yrke de har baserat på SCBs yrkesindelning SSYK (på 3-siffernivå). Figuren nedan illustrerar hur stor andel inom varje yrkeskategori som är kvinnor respektive män (jag tittar alltså inte på antal individer som arbetar inom resp. yrke utan hur stor andel som utgörs av resp. kön):

Yrken och kön

 

I toppen av figuren hittar vi de yrken som har en högst andel kvinnor. Allra högst andel hittar vi bland kontorssekreterare och dataregistrerare. Därefter följer förskollärare och fritidspedagoger innan de första vårdyrkena dyker upp – nämligen sjuksköterskor följt av barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens. En stor andel kvinnor hittar vi även bland de som arbetar som bokförings- och redovisningsassistenter liksom som biomedicinska analytiker.

I motsatta sidan av listan – de yrken som består av högst andel män – hittar vi maskin- och motorreparatörer, byggnads- och anläggningsarbetare, gjutare, svetsare, plåtslagare liksom grovarbetare inom bygg och anläggning. Dessa jobb är generellt relativt fysiskt tunga jobb. Även fiskare och jägare består till en stor del av manlig arbetskraft.

De yrken som har en mest jämn fördelning av arbetskraften är drift- och verksamhetschefter, administratörer i intresseorganisationer och specialister inom biologi, jord- och skogsbruk.

Men innebär då en hög andel kvinnor inom en yrkeskategori nödvändigtvis att yrket i genomsnitt har en lägre lönenivå? Det tänker jag titta närmare på i nästa vecka.

Lämna en kommentar