Så förändrades antalet skolbarn i svenska kommuner

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Ekonomisk geografi, Landsbygd, Urbanisering
shutterstock_407717302

Min förra bloggpost blev startskottet på en rad bloggposter som jag kommer att publicera under sommaren. I dessa kommer jag att belysa skillnaden i offentlig service mellan stad och land, men också hur denna service förändrades mellan åren 2000 och 2015. Den främsta anledningen till att servicen faktiskt har förändrats är att antalet människor som bor i våra kommuner också har förändrats ganska drastiskt på kort tid. I förra bloggposten tittade jag på förändringen i befolkning som helhet. I denna bloggpost kommer jag istället att titta på hur antalet skolbarn förändrades under samma tid. Eftersom jag senare kommer att titta på skolan mer specifikt och då kommer att slå ihop grundskola och gymnasieskola så fokuserar jag på hela denna skolgrupp, dvs. barn i åldrarna 6 till 18 år. Kartan nedan visar förändringen i antalet barn i denna åldersgrupp mellan 2000 och 2015:

Förändring i antal skolbarn I

Allra mest ökade antalet skolbarn i Stockholm (2697 barn), Malmö (1138), Göteborg (906), Nacka (364), Helsingborg (296), följt av Lund, Solna, Huddinge, Örebro och Uppsala. Bland de som minskade antalet skolbarn mest hittar vi Skellefteå (-116), Piteå (-102), Östhammar (-96), Söderhamn (-94), Gislaved (-92) samt Gotland, Torsby, Oskarshamn, Boden och Västervik. Här är det intressant att se att förändringen inte per automatik har ett norr/söder-perspektiv utan att det finns kommuner i norr som ökar i antalet skolbarn, likväl som det finns en stor mängd kommuner i söder som minskar i antalet skolbarn.

Låt oss därefter titta på hur samma förändring har sett ut procentuellt sett. Kartan nedan illustrerar detta:

Procentuell förändring i antal skolbarn I

De kommuner som ökade antalet skolbarn mest procentuellt sett var: Sundbyberg, Solna, Lomma, Habo, Malmö, Fagersta, Lekeberg, Stockholm, Nacka och Mörbylånga. Samtliga ökade antalet skolbarn med 30-61 procent mellan dessa år. Bland kommunerna hittar vi en rad kranskommuner till attraktiva större städer, men också innestan i Malmö och Stockholm. Det är nämligen inte nödvändigtvis så att man alltid väljer att flytta ut från centrum när man skaffar barn i större städer utan en mycket stor mängd familjer väljer bort hus för att istället fortsätta att få tillgång till det som stadskärnan har att erbjuda. Om vi tittar på de kommuner som tappade flest skolbarn procentuellt sett mellan 2000 och 2015 hittar vi: Övertorneå, Vadstena, Överkalix, Ljusnarsberg, Torsby, Ånge, Bräcke, Skinnskatteberg, Jokkmokk och Ockelbo. Dessa kommuner tappade mellan 41 till 62 procent av barnen i skolåldern under dessa femton år.

Sammantaget kan vi med andra ord förvänta oss att denna omvandling också kommer att speglas i förändringen i tillgång till skola under samma tidsperiod. Det ska jag återkomma till framöver.

*i samtliga dessa bloggposter låter jag Nykvarn ingå som en del av Södertälje och Knivsta som en del av Uppsala.

Lämna en kommentar