Så förändrades antalet skolbarn i svenska kommuner

Lästid: 2-4 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Ekonomisk geografi, Landsbygd, Urbanisering
shutterstock_407717302

Min förra bloggpost blev startskottet på en rad bloggposter som jag kommer att publicera under sommaren. I dessa kommer jag att belysa skillnaden i offentlig service mellan stad och land, men också hur denna service förändrades mellan åren 2000 och 2015. Den främsta anledningen till att servicen faktiskt har förändrats är att antalet människor som bor i våra kommuner också har förändrats ganska drastiskt på kort tid. I förra bloggposten tittade jag på förändringen i befolkning som helhet. I denna bloggpost kommer jag istället att titta på hur antalet skolbarn förändrades under samma tid. Eftersom jag senare kommer att titta på skolan mer specifikt och då kommer att slå ihop grundskola och gymnasieskola så fokuserar jag på hela denna skolgrupp, dvs. barn i åldrarna 6 till 18 år. Kartan nedan visar förändringen i antalet barn i denna åldersgrupp mellan 2000 och 2015

Förändring antal skolbarn

Allra mest ökade antalet skolbarn i Stockholm (19548 barn), Göteborg (5164), Nacka (4314), Malmö (3839), Huddinge (2965), följt av Sollentuna, Värmdö, Södertälje och Lidingö. Bland de som minskade antalet skolbarn mest hittar vi Gotland (-2915), Skellefteå (-2359), Norrtälje (-1727), Västervik (-1713), Falun (-1566) samt Örnsköldsvik, Umeå, Luleå och Motala. Här är det intressant att se att förändringen inte per automatik har ett norr/söder-perspektiv utan minskningen sker i kommuner över hela landet.

Låt oss därefter titta på hur samma förändring har sett ut procentuellt sett. Kartan nedan illustrerar detta:

Procentuell förändring antal skolbarn

De kommuner som ökade antalet skolbarn mest procentuellt sett var: Lomma, Nacka, Sundbyberg, Vaxholm, Danderyd och Värmdö. Samtliga ökade antalet skolbarn med ca 30-36 procent mellan dessa år. Bland kommunerna hittar vi framförallt en rad kranskommuner till Malmö och Stockholm. Stockholms kommun ligger på plats 11. Det är nämligen inte nödvändigtvis så att man alltid väljer att flytta ut från centrum när man skaffar barn i större städer utan en mycket stor mängd familjer väljer bort hus för att istället fortsätta att få tillgång till det som stadskärnan har att erbjuda. Om vi tittar på de kommuner som tappade flest skolbarn procentuellt sett mellan 2000 och 2015 hittar vi: Jokkmokk, Överkalix, Dorotea, Strömsund, Arjeplog och Aneby. Dessa kommuner tappade mellan 39 till 43procent av barnen i skolåldern under dessa femton år.

Sammantaget kan vi med andra ord förvänta oss att denna omvandling också kommer att speglas i förändringen i tillgång till skola under samma tidsperiod. Det ska jag återkomma till framöver.

*i samtliga dessa bloggposter låter jag Nykvarn ingå som en del av Södertälje och Knivsta som en del av Uppsala.

Lämna en kommentar