Så här ojämn är inkomstfördelningen i din kommun

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Segregation
shutterstock_597213389

I det senaste valet blev klyftan i Sverige omdebatterad. Skillnaden mellan de som har och de som inte har kan naturligtvis ses på många olika sätt. Det kan handla om skillnaden mellan stad och land. Det kan handla om utanförskapsområden och de mer välmående områdena. Det kan handla om skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda eller varför inte skillnaden mellan olika skolor. Skillnaden mellan de som har och de som inte har kan med andra ord illustraras och debatteras ur en rad olika synvinklar.

Som en del i ett större pågående projekt har jag beräknat inkomstfördelningen på (troligen) det mest klassiska sättet – nämligen med hjälp av in en gini-koefficient. Det är en sådan koefficient som brukar lyftas när vi jämför skillnaden i inkomstfördelning mellan länder. Det högsta värdet som kan fås är 1 och det innebär att en ytterst liten grupp sitter med alla inkomster (dvs. det är väldigt ojämlikt). Det lägsta värdet är 0 och det innebär att alla har exakt lika mycket i inkomst.

Den senast rapporterade gini-koefficienten för Sverige (som jag lyckats hitta) är 0,273, vilket gör Sverige till ett land med relativt jämn inkomstfördelning. Det har även andra nordiska länder. Danmark har 0,291, Finland 0,271 och Norge 0,259. Det kan exempelvis jämföras med USA som har en gini på 0,461. Där har alltså de som tjänar bäst en större del av kakan än vad de har i Sverige.

Men hur ser det ut i svenska kommuner? Jag har baserat på mikrodata räknat ut motsvarande gini-koefficient (före skatt och utan transfereringar) för samtliga svenska kommuner. Kartan nedan illustrar läget:

InkomstfördelningVad som är intressant att se så är det att samtliga svenska kommuner har en gini-koefficient (för den grupp och inkomst vi beräknar för) som är högre än det nationella genomsnittet som redovisas av WDI eller OECD på 0,273. Inkomstfördelningen inom våra kommuner (om vi ser till löne- och företagarinkomst) är alltså mer skev än vad den är om vi skulle se till landet som helhet, men detta kan delvis förklaras av att jag inte har med skatter, transfereringar och kapitalinkomster.

Allra mest skev var inkomstfördelningen i Danderyd och Lidingö. Här har man gini-koefficienter på en nivå som ligger över den som vi hittar i USA (0,510 och 0,486). Ytterligare sju kommuner (alla utom Lund i Stockholmsregionen) har gini-koefficienter över 0,4.

Tabellen nedan visar de kommuner som har mest skev inkomstfördelning i Sverige.

Top 10

 

Kommunerna med minst skev inkomstfördelning är:

Bottom 10

Det är åter igen viktigt att komma ihåg att mina ginikoefficienter inte tar med transfereringar, skatter och kapitalinkomster, med all sannolihet hade gjort sifforna lägre. Men strukturerna är med all sannolikhet fortfarande desamma.

Inkomstfördelningen spelar roll eftersom det lätt kommer en rad effekter från en skev sådan: de som har högre inkomster tenderar att driva upp boendekostnaderna vilket gör att de som tjänar mindre blir hänvisade till att bo i mindre attraktiva, billigare områden. Det påverkar uppdelningen i skolan och där ofta barn till de med lägre inkomster hamnar i skolor med större sociala problem. En skev inkomstfördelning gör helt enkelt att de ”som inte har” får en relativt sett tuffare situation.

Å andra sidan så anser jag inte att nyckeln till detta ska vara att hålla tillbaka toppen utan istället i största möjliga mån lyfta botten av inkomstfördelningen. Inkomster krävs för att vi alla ska kunna få det bättre, men kanske är det just det som vi bör diskutera lite mer – nämligen hur just ALLA kan få det bättre i takt med att vi ökar våra inkomster.

 

Lämna en kommentar