Helomvändning i svensk migrationspolitik

Lästid: 2-4 minuter
Kategorier: Integration
shutterstock_423295780

För några veckor sedan presenterade jag och Sofia Wixe en analys av flyktingmottagande år 2015, som på många sätt var unikt i svensk historia. Vi tittade på i vilken grad de kommuner som tog emot flest flyktingar per invånare också var de som var bäst lämpade för integration. Resultaten var ganska nedslående. De faktorer vi tittade på var följande:

  • Graden av boendesegregation av individer med utländsk bakgrund.
  • Andel förvärvsarbetande bland individer som är födda i ett land utanför Europa.
  • En jämförelse av hur mycket individer som är födda i ett land utanför Europa tjänar i genomsnitt jämfört med individer som är födda i Sverige. I denna grupp tar vi bara med individer som faktiskt förvärvsarbetar.

De kommuner som tog emot flest asylsökande per invånare var de som hade allra sämst förutsättningar ur samtliga tre aspekter. Med andra ord byggde man upp en situation där risken var överhängande att de som kommit skulle hamna i en siutation av permanent utanförskap.

När nu Migrationsverket presenterar siffror för mottagande i svenska kommuner för 2018 syns en helomvändning. Figuren fångar korrelationen mellan antalet mottagna per invånare 2015 och 2018 och en rad andra variabler. En korrelation visar om det finns ett statistiskt samband och kan gå mellan -1 (ett exakt samband som går i motsatt riktning) till 1 (ett exakt samband som går i samma riktning). Figuren nedan visar hur 2018 års siffror visar på totalt motsatta samband jämfört med mottagnadet 2015:

flykt 2018

Där mottagandet 2015 (de orange staplarna) var relaterat till sämre förutsättningar för integraton, sämre lön för utrikesfödda, mer segregation, lägre sysselsättningsgrad för utrikesfödda och fler öppet arbetslösa, så ser vi i planerna för 2018 (de blå staplarna) en helomvändning och man placerar nu fler per invånare i kommuner med goda förutsättningar för integration. Visserligen kommer boendefrågan att vara en tuffare nöt att knäcka här, men den långsiktiga kostnaden av att ha en stor mängd människor i utanförskap kommer med all sannolikhet att vara väsentligt mycket högre.

Det känns som att man äntligen har förstått geografins roll i sammanhanget!

Lämna en kommentar