Om vita fläckar på mediakartan

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
newspaper-1075795_1280

Ingen i landsbygdsdebatten kan väl ha missat det nya presstödet till lokaljournalistiken i landet som nyligen presenterades av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Sammantaget ska 55 miljoner skjutas till under 2019 och ytterligare 55 miljoner år 2020 för att på olika sätt stärka lokalmedia runt om i landet. Tanken är bland annat att bättre täcka de ”vita fläckar” som uppstått i det svenska medialandskapet. Stödet ska också stärka lokalmedia i en tid då digitala medier står för en allt större del av mediakonsumtionen.

De s.k. vita fläckarna på mediakartan har uppmärksammats tidigare, inte minst då många lokala redaktioner lagt ner eller centraliserats inom organisationen. Mediestudiers  årsbok visar exempelvis hur lokalpressens bevakning av kommuner försämrats och att var fjärde kommun i landet saknar en regelbundet bemannad nyhetsredaktion.

Bristen på lokalredationer för lokalbevakning är en fråga som lyfts i många sammanhang och det är på sätt och vis detta som det nya presstödet delvis ska råda bot på.

Mot bakgrund av denna utveckling genomförde jag och Orsa Kekezi en studie där vi ställde frågan om tillgång till en lokalredaktion på något sätt påverkade sannolikheten för att en individ skulle läsa lokaltidningen? Med andra ord, tenderar individer som bor på ett ställe där det saknas en lokal redaktion och där lokaltidningen ges ut från en annan kommun att i mindre utsträckning läsa den lokala tidningen? Vi har underförstått utgått ifrån att konsumtionen av lokal media troligen skulle gå ner om man inte ansåg att bevakningen som gjordes var relevant.

Vi gjorde samma analys för ca 2 500 individer år 2006 och 2013 eftersom vi hade som hypotes att vikten av lokala redaktioner kan ha förändrats i takt med att allt fler läser sina nyheter digitalt. Vi inkluderade även andra faktorer i analysen som individernas ålder, kön, utbildningsnivå, om de talade svenska eller inte, inkomsten och om de uppgav att de var intresserade av politik, kultur, att läsa böcker och om de alls litade på media till att börja med.

Vi undersökte alltså, givet alla dessa förutsättningar, om sannolikheten att läsa lokala nyheter var lägre om man bodde på en plats utan en lokal redaktion.

Vad var det då vi fann? Jo, att närvaron av en lokal redaktion inte hade någon som helst påverkan på sannolikheten för att individer skulle läsa den lokala tidningen. Det fanns inte något som helst samband år 2006 och inte heller år 2013. Med andra ord så påverkade inte den geografiska lokaliseringen av redaktionen konsumtionen av lokalmedia.

Men däremot fanns det en annan geografisk faktor som faktiskt påverkad i vilken utsträckning individerna konsumerade lokalmedia – i vilken utsträckning det bodde journalister på platsen. På de platser där det fanns få eller inga journalister boende minskade konsumtionen av lokalmedia signifikant.

Kanske är det så att lokaliseringen av själva redaktionen inte spelar så stor roll. Huvudsaken är att lokalmedia anställer journalister som är boende över större ytor än i tätorten för att det ska finnas ett medvetande om vilka frågeställningar och utmaningar som berör utanför våra större städer.

 

Lämna en kommentar