En lägesrapport från svenska utanförskapsområden

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
Segregation

Jag har under en längre tid lyft några av de utmaningar som framgångsrika städer har. Det är nämligen inte helt kostnadsfritt att växa. Städer som växer lockar till sig fler individer än vad det finns bostäder och följden blir dels snabbt ökande kostnader för boende. Framförallt ökar priserna snabbt i de mer attraktiva kvarteren våra framgångsrika städer, vilket gör att de mindre attraktiva kvarteren blir hem till de som har mindre i plånboken. Dessa kvarter är ofta förknippade med sociala utmaningar. Just nu håller jag på med ett forskningsprojekt som bland annat tittar på hur sannolikheten att integreras på arbetsmarknaden påverkas av att man bor i ett av dessa utanförskapsområden och en del av dessa siffror publicerar Expressen idag. De områden som jag bland annat tittar på är följande:

Alby, Botkyrka
Araby, Växjö
Bergsjön, Göteborg
Biskopsgården,Göteborg
Fittja, Botkyrka
Gottsunda, Uppsala
Gårdsten, Göteborg
Hallunda/Norsborg, Botkyrka
Hammarkullen, Göteborg
Hjällbo, Göteborg
Husby, Stockholm
Hässleholmen/Hulta, Borås
Karlslund, Landskrona
Lövgärdet, Göteborg
Norrby, Borås
Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö
Rinkeby/Tensta
Ronna/Geneta/Lina, Södertälje
Rosengård söder om Amiralsgatan, Malmö
Skäggetorp, Linköping
Södra Sofielund(Seved), Malmö
Tynnered/Grevgården/Opaltorget, V Frölun
Vivalla, Örebro

Samtliga är relativt välkända som områden med sociala och ekonomiska utmaningar. I en rad bloggposter kommer vi att se hur det egentligen är ställt med t ex inkomster, utbildning och förvärvsarbete i dessa områden. Jag kommer lyfta dessa resultat och jag kommer även att dela upp dem mellan kvinnor och män i dessa områden. Här är det viktigt att notera att syftet med att se på dessa siffror inte är att utmåla dessa områden i ett negativt sken utan snarare se hur läget är för att på ett sakligt sätt kunna diskutera åtgärder för att förbättra situationen. De siffror jag arbetat med här är år 2015 (medan forskningsprojektet baseras på år 2007-2015), vilket är det senast tillgängliga år jag har till mitt förfogande. År 2015 bodde det sammanlagt 209 210 personer i dessa utanförskapsområden och av dessa var 103 195 personer kvinnor.

De personer som jag analyserat läget för är enbart de i åldern 20-65 år, vilket kan sägas vara arbetskraften. Tabellen nedan visar hur hög andel av de som var i denna ålderskategori som förvärvsarbetar. I Sverige som helhet detta år förvärvsarbetade detta år 77 procent av individerna i åldern 20-65 år. Det är viktigt att komma ihåg att alternativet till förvärvsarbete inte nödvändigtvis är arbetslöshet, utan kan även bero på att individen exempelvis studerar för tillfället eller delvis har ströjobb utan fast arbetsgivare. I utanförskapsområdena var dock andelen förvärvsarbetande i samtliga fall väsentligt lägre än i landet som helhet:

Andel förvärvsarbetande

Det är en relativt hög variation inom dessa områden. Lägst andel hittar vi i Vivalla, Örebro och Rosengård i Malmö. Här är andelen som förvärvsarbetar runt 40 procent av befolkingen i arbetsför ålder. I ytterligare sex av dessa utanförskapsområden låg andelen förvärvsarbetande på mellan 40-50 procent.

I Tynnered i Göteborg och Botkyrka är andelen förvärvsarbetande signifikant mycket högre 68,7 resp. 65,5 procent), men även Alby och Fittja hade andelar över 60 procent.

Andelen förvärvsarbetande hänger självfallet delvis ihop med utbildingsnivån. Ju kortare utbildning, desto svårare rent generellt att faktiskt få ett arbete. Om vi ser till alla individer i landet (som inte bor i ett utanförskapsområde) i åldern 20-65 år, så är andelen med en utbildning kortare än 9 år (dvs. att man inte slutfört högstadiet) 2,6 procent. Men i dessa områden är siffrorna väsentligt högre:

Andel kortare utbildn än ÅK9

Precis som i fallet med andel förvärvsarbetande ovan så varierar andelarna här en hel del mellan utanförskapsområdena. Högst andel av befolkningen med en utbildning kortare än 9 år hittar vi i Vivalla, Örebro och Norrby, Borås. Här har 22,6 resp. 20,9 procent av invånarna i arbetsför ålder en utbildning som innebär att man inte har gått ut högstadiet. I Rosengård är andelen 18 procent, dvs. nästan sju gånger högre än i resten av landet. Rinkeby/Tensta kommer strax efter på  17,9 procent följt av Hammarkullen i Göteborg med 17 procent.

I Tynnered (som också hade en väsentligt högre andel förvärvsarbetande) var det enbart 6,1 procent som inte hade en utbildning motsvarande årskurs 9. I Gottsunda i Uppsala var andelen 6,6 procent följt av Nydala, Malmö med 9,2 procent.

Framöver kommer jag att fortsätta titta på inkomstnivåer och andelen högutbildade i dessa områden, för att senare även jämföra situationen för kvinnorna och männen.

Lämna en kommentar

Kommentarer inaktiverade.