Så här röstade kommunerna i valet

Lästid: 21-35 minuter
Kategorier: Val 2018
flag-3632235_1280

Söndagkvällen blev sen för oss som följde valvakan, men inte blev vi mycket klokare av resultatet. Trots att utgången satte landet i en situation som var än mer otydlig såg sig många partier som vinnare. Men hur har förändringen egentligen sett ut om vi jämför med förra valet? Och hur röstade landets kommuner? Och finns det andra socio-ekonomiska faktorer som tycks vara relaterade till röstmönstret? Jag har därför laddat ner all statistik från Valmyndigheten* för att se hur kommunerna röstade till riksdagen i valet. Det är viktigt att komma ihåg i hela den analys som följer att jag tittar på kommunnivå och inte hur enskilda individer röstat. Dessutom ska man komma ihåg att i vissa kommuner bor det fler väljare än i andra.

För varje parti kommer jag att visa kartor på hur kommunerna röstade till riksdagen, men också hur siffrorna förändrats sedan 2014. Jag kommer att se om partierna vann eller förlorade andelar av rösterna där de redan var starka i valet 2014. Dessutom kommer jag se hur resultaten ”andel röster i valet 2018″ samt ”förändring i andel röster mellan 2014-2018″ (och här menas procentandelar) relateras till följande socio-ekonomiska faktorer:

Socioekonomiska variabler

Här är det oerhört viktigt att notera att korrelationer som tittar på samband mellan två faktorer ALDRIG testar om den ena orsakar den andra. Vi kan alltså inte säga något om orsakssambanden utan tittar ENBART på relationer. Det är också viktigt att komma ihåg att många av dessa variabler samvarierar i hög grad och fångar liknande strukturer i kommunerna.

Jag kommer att gå igenom partierna ett i taget och börjar med de röd-gröna:

SOCIALDEMOKRATERNA: 

Den första kartan visar andelen röster som socialdemokraterna fick till riksdagen i svenska kommuner:

Socialdemokraterna

De tre kommuner där de fick högst andel av Munkfors, Hagfors och Piteå, medan de kommuner där lägst andel röstade på partiet var Danderyd, Vellinge och Lidingö. Om vi istället tittar på hur partiets siffor förändrades sedan förra valet så får vi följande karta:

Förändring Socialdemokraterna

De tre kommuner där man vann flest procentandelar var Stockholm, Nacka och Solna, medan man tappade flest procentandelar i Sollefteå (där tappet var drygt 18 procentandelar), Haparanda och Ragunda. Mer generellt, var det då så att partiet vann/tappade mer i kommuner där de redan 2014 hade ett starkare stöd? Figuren nedan visar förändringen för partiet i relation till siffrorna i valet 2014:

Socialdemokraterna Scatter

Partiet tappade relativt sett fler procentandelar i de kommuner där de fick högre siffror i valet 2014. Korrelationen är -0,747 och signifikant. Tydligt är även hur Sollefteå sticker ut som en outlier där partiet tappat en mycket hög procentandel, med all sannolikhet efter neddragningarna vid sjukhuset.

Tittar vi på vad valresultatet i kommunerna kan relateras till så får vi följande figur:

Socialdemokraterna nivå

De kommuner där Socialdemokraterna får högst andel röster kännetecknas av att: kommunalskatten är hög, Vänsterpartiet har ett relativt högt stöd, man tog emot fler flyktningar per invånare under 2015, ungdomsarbetslösheten är relativt hög och en relativt hög andel förvärvsarbetar inte. Samtidigt får Moderaterna en lägre andel av rösterna i dessa kommuner, en lägre andel utnyttjar RUT-avdrag, Liberalerna har ett svagare stöd, medianinkomsten är relativt låg och befolkningsutvecklingen de senaste tio åren har varit svag.

Om vi istället ser till förändringen av stödet till partiet och hur det relateras till liknande faktorer får vi följande figur:

Socialdemokraterna förändring

Partiet har gått framåt i kommuner där en högre andel av arbetskraften är högutbildad, medianinkomsten är högre, befolkningsutvecklingen har varit starkare, och befolkningstätheten högre. Partiet har backat mer i kommuner där kommunalskatten är hög, en högre andel är lågutbildade, man tog emot fler flyktningar per invånare 2015, en högre andel förvärvsarbetar inte och arbetslösheten bland unga är relativt högre.

MILJÖPARTIET:

Vi börjar med att se hur kommunerna röstade på Miljöpartiet i detta val. Kartan nedan illustrerar det:

Miljöpartiet

Högst andel fick partiet i Lund, Stockholm och Uppsala, medan lägst andel kom från Malå, Arvidsjaur och Norsjö. Ser vi hur röstandelarna förändrades sedan valet 2014 får vi följande karta:

Förändring Miljöpartiet

Faktum är att partiet tappade procentandelar i samtliga svenska kommuner. Minst tappade man i Bjurholm, Dorotea och Norsjö. Mest tappade man i Botkyrka, Sundbyberg och Hässleholm.

Om vi ser på förändringen sedan valet 2014 och hur många röster de fick i det valet:

Miljöpartiet Scatter

Precis som var fallet med Socialdemokraterna så backade Miljöpartiet mest i de kommuner där de fick en högre andel röster i valet 2014. Korrelationen är -0,875 och signifikant.  Värt att notera är att Miljöpartiet tappade procentandelar i samtliga kommuner i landet.

Vilka socio-ekonomiska faktorer tycks då valresultatet vara relaterat till på kommunnivå? Figuren nedan visar det:

Miljöpartiet nivå

Miljöpartiet fick en högre andel röster i kommuner där: det finns en högre andel högutbildade, Liberalerna har ett starkare stöd, befolkningsutvecklingen har varit starkare under det senaste decenniet, man bor tätare och medianinkomsten är relativt hög. Partiet får en lägre andel röster i kommuner där: en högre andel är lågutbildade, Socialdemokraterna är starkare, man tog emot fler flyktingar per invånare 2015, kommunalskatten är högre och Sverigedemokraterna har ett starkare stöd.

Om vi istället ser på relationen för förändringen i stödet till Miljöpartiet så får vi följande figur:

Miljöpartiet förändring

Mest tappade Miljöpartiet där befolkningsutvecklingen varit stark, befolkningen är relativt stor och man bor tätt. I dessa kommuner finns det en högre andel flerbostadshus och en högre andel högutbildade. I de kommuner där Miljöpartiet tappat minst var kommunalskatten högre, man tog emot fler flyktingar per invånare 2015, en högre andel hade kort utbildning och brukarbedömningen inom hemtjänsten var relativt sett högre.

VÄNSTERPARTIET:

Kartan nedan visar anden röster på Vänsterpartiet till riksdagen i valet 2018:

Vänsterpartiet

Högst andel röster fick partiet i Pajala, Umeå och Sollefteå, medan lägst andel röster kom från Vellinge, Danderyd och Lomma.

Ser vi istället på var partiet ökade resp. minskade mest så får vi följande karta:

Förändring Vänsterpartiet

Mest gick partiet framåt i Sollefteå, där man kan misstänka att många bytte från att tidigare röstat på Socialdemokraterna. Partiet gick även framåt i Stockholm och Jokkmokk. Partiet backade enbart i 13 kommuner. Mest backade man i Norsjö, Bromölla och Lycksele.

Var förändringen relaterad till andelen röster i valet 2014? Figuren nedan visar på relationen:

Vänsterpartiet Scatter

Faktum är att relationen är helt insignifikant och det var varken så att man stärkte eller försvagade positionerna i kommunerna där man sedan tidigare fått en högre (eller lägre) andel av rösterna.

Vilka faktorer kan då valresultatet relateras till? Detta illustreras i figuren nedan:

Vänsterpartiet nivå

Högst andel röster fick partiet i kommuner där även Socialdemokraterna fick en hög andel av rösterna. Kommunalskatten är relativt sett högre, man har en starkare inflyttning av unga i kommunen, en högre andel flerbostadshus och i allmänhet en högre andel unga. Partiet fick en lägre andel röster i kommuner där Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna fick en högre andel av rösterna, en högre andel utnyttjar RUT-avdrag,

Ser vi istället till förändringarna i andelen röster partiet fick jämfört med valet 2014 får vi följande figur:

Vänsterpartiet förändring

Kommunerna där Vänsterpartiet gått framåt i högst grad är också kommuner där man har en hög inflyttning av unga individer och där befolkningen är stor. Där finns också en högre andel flerbostadshus och en högre andel högutbildade. Partiet ökade i lägre grad (eller minskade) i kommuner där andelen lågutbildade är högre och där man man gett en högre betyg till hemtjänsten.

Jag vill återigen påminna om att vi tittar på strukturer på kommunnivå och inte på enskilda individer och deras röstmönster. Med det sagt går vi nu över till partierna i Alliansen.

MODERATERNA:

Kartan nedan illustrerar andelen röster som Moderaterna fick i de svenska kommunerna:

ModeraternaHögst stöd fick partiet i Danderyd, Vellinge och Täby, medan stödet var som lägst i Dorotea, Vilhelmina och Överkalix. Rent allmänt ser vi ett starkare stöd i södra delarna av landet än i norra delarna.

Var har då stödet ökat/minskat som mest sedan förra valet? Kartan nedan visar det:

Förändring ModeraternaFaktum är att partiet bara gått framåt i 16 av landets kommuner (oförändrat i tre). Mest har de ökat i Östra Göinge, Gällivare och Skellefteå, samtidigt som de backat mest på Ekerö, Vaxholm och Värmdö. Rent generellt så har partiet backat mindre i de norra delarna av landet.

I vilken utsträckning ökade/minskade man jämfört med valresultatet från år 2014. Figuren nedan visar detta:

Moderaterna ScatterFiguren visar tydligt hur partiet tappat flest procentandelar i kommuner där de 2014 fick en högre andel av rösterna. Korrelationen är -0,865 och signifikant.

Vad kännetecknar de kommuner som i högre grad röstat på Moderaterna i detta val? Figuren nedan visar sambanden:

Moderaterna nivå

Dessa kommuner hade en högre medianinkomst, högre andel som utnyttjade RUT-avdrag, fler röstade på Liberalerna, befolkningen bodde tätare och en högre andel av arbetskraften var högutbildad. Moderaterna fick en lägre andel av rösterna i kommuner där fler röstade på Socialdemokraterna, kommunalskatten var högre, man tog emot fler flyktingar per invånare 2015, fler hade en kortare utbildning än 9 år och fler röstade på Vänsterpartiet.

Om vi istället ser på hur dessa faktorer hänger ihop med förändringen sedan valet 2014 så får vi följande figur:

Moderaterna förändring

Partiet ökade (eller minskande i lägre grad) där kommunalskatten var hög, där det fanns en högre andel med kortare än 9 års utbildning, där man tog emot fler flyktingar per invånare och där ungdomsarbetslösheten var högre. Moderaterna backade som mest där medianinkomsten var hög, det fanns en högre andel som utnyttjade RUT-avdrag, det fanns en högre andel högutbildade och där befolkningsutvecklingen varit starkare de senaste tio åren.

LIBERALERNA:

Låt oss nu ta en titt på hur kommunerna röstade på Liberalerna:

Liberalerna

Från en snabb titt på kartan ser vi att partiet har ett starkare stöd i södra delarna av landet. Högst var stödet i Danderyd, Lidingö och Täby. Lägst stöd fick man i Strömsund, Pajala och Högsby.

Om vi istället ser till förändringen sedan förra valet (som inte var så stor) så får vi följande karta:

Förändring Liberalerna

Mest gick man framåt i Hammarö, Åtvidaberg och Kil, medan man backade mest i Dorotea, Åsele och Årjäng.

Fanns det något samband mellan hur man låg till i valet 2014 och hur förändringen var till detta val? Figuren nedan visar relationen:

Liberalerna Scatter

Relationen är negativ och signifikant men inte lika uttalad som i fallet med Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Här är korrelationen -0,264.

Vilket samband har valresultatet med övriga socio-ekonomiska faktorer? Figuren nedan illustrerar detta:

Liberalerna nivå

Partiet får en högre andel röster i kommuner där utbildningsnivån är högre liksom medianinkomsten. Moderaterna får en högre andel röster i samma kommuner liksom Miljöpartiet. Här finns också fler individer som utnyttjar RUT-avdrag. De kommuner där Liberalerna får lägst stöd har högre kommunalskatt, fler röstar på Socialdemokraterna, det finns en högre andel med kort utbildning och man tog emot fler flyktingar per invånare 2015.

Om vi istället ser till förändringen mellan de två valen för Liberalerna så får vi följande figur:

Liberalerna förändring

Mest gick man framåt i kommuner där befolkningen är stor och där befolkningsutvecklingen varit relativt starkare. Här finns också fler läkare per capita och en högre andel förvärvsarbetande individer med utomeuropeisk bakgrund. Även befolkningstätheten är positivt relaterad. De samband som är negativa (där staplarna går åt vänster) är inte signifikanta.

CENTERPARTIET:

Låt oss nu ta en titt på Centerpartiets röster i svenska kommuner:

CenterpartietAllra högst stöd har Centerpartiet i Åre, Krokom och Robertsfors, medan stödet är som lägst i Bromölla, Bjuv och Gällivare.

Förändringen i stödet till Centerpartiet mellan valen 2014 och 2018 visas i kartan nedan:

Förändring CenterpartietCenterpartiet gick framåt i de flesta kommunerna. De tappade bara i 27 kommuner och var oförändrade i 4. Allra mest gick man framåt i Åre, Sollefteå och Vilhelmina, medan man backade som mest i Årjäng, Sävsjö och Torsås.

Relationen mellan valresultatet 2014 och förändringen till detta val visas i figuren nedan:

Centerpartiet ScatterPartiet backade (eller ökade i lägre grad) i de kommuner där man hade ett starkt stöd i valet 2014. Korrelationen är -0.281 (dvs. liknande resultatet för Liberalerna).

Om vi ser till hur valresultatet relateras till andra socio-ekonomiska faktorer så får vi följande figur:

Centerpartiet nivå

Centerpartiet är starkast i kommuner där man gett ett högt betyg i brukarbedömningen av hemtjänsten, där kommunalskatten är hög och där man i högre grad röstar på Kristdemokraterna. Partiet har ett svagare stöd i kommuner där befolkningstätheten är hög, där det finns en högre andel flerbostadshus, där man har en högre andel utrikesfödda och där fler röstar på Sverigedemokraterna.

Ser vi på förändringen för Centerpartiet så får vi följande relationer:

Centerpartiet förändring

Partiet gick framåt mest där andelen högubildade var högre, medianinkomsten likaså, det genomsnittliga avgångsbetyget från ÅK 9 var högre och det fanns en högre andel förvärvsarbetande individer födda i ett land utanför Europa. De minskade mest i kommuner där det fanns en högre andel med kort utbildning, där ungdomsarbetslösheten var hög och där man tagit emot fler flyktingar per invånare år 2015.

KRISTDEMOKRATERNA:

Låt oss nu titta på det fjärde och sista allianspartiet Kristdemokraterna. Kartan nedan visar andelen röster de fick i kommunerna:

Kristdemokraterna

De har något starkare stöd i södra delarna av landet men även i vissa områden i de norra delarna också. Högst stöd fick de i Öckerö, Mullsjö och Sävsjö, medan stödet var som svagast i Gällivare, Överkalix och Burlöv.

Ser på hur stödet förändrats sedan förra valet så får vi följande karta:

Förändring Kristdemokraterna

Partiet har gått framåt i samtliga svenska kommuner utom en. Mest gick partiet framåt i Årjäng, Ödeshög och Östhammar. Minst ökade de i Danderyd (här minskade man) samt i Robertsfors och Degerfors.

Jämför vi förändringen med valutgången år 2014 så får vi följande figur:

Kristdemokraterna Scatter

Det finns inga signifikanta samband mellan valresultatet år 2014 och förändringen fram till detta val. Det är alltså inte så att partiet ökat (eller minskat) i högre grad i kommuner där de redan från början hade ett starkare eller svagare fäste.

Låt oss därefter se hur valresultatet 2018 relateras till våra socio-ekonomiska faktorer:

Kristdemokraterna nivå

En högre andel röster fick partiet i kommuner där en högre andel av individerna födda i ett land utanför Europa förvärvsarbetar, där man är mer nöjd med hemtjänsten, där Moderaterna och Centerpartiet får fler röster och där medianinkomsten är högre. En lägre andel röster får Kristdemokraterna i kommuner där en högre andel röstar på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet. Det finns en högre andel flerbostadshus och en högre ungdomsarbetslöshet.

Om vi istället ser till förändringarna sedan förra valet blir figuren följande:

Kristdemokraterna förändring

Mest gick man framåt i kommuner där en högre andel hade kort utbildning och där man tog emot fler flyktingar per invånare år 2015. Minst gick man framåt i kommuner med en högre andel högutbildade, det fanns en högre andel flerbostadshus, medianinkomsten var högre och befolkningen större.

Så låt oss nu lämna de traditionella blocken och se hur det gick för Sverigedemokraterna.

SVERIGEDEMOKRATERNA:

Vi börjar åter igen med en karta över andelen röster i kommunerna:

Sverigedemokraterna

Det är tydligt att partiet hämtar sin starkaste stöd i södra delarna av landet. Störst var stödet i Sjöbo, Bjuv och Bromölla. Här fick partiet 38-39 procent av rösterna till riksdagen. Lägst var stödet i Umeå, Stockholm och Danderyd.

Ser vi istället till förändringen sedan senaste valet så får vi följande karta:

Förändring Sverigedemokraterna

För tredje valet i rad så går partiet framåt i samtliga svenska kommuner. Mest gick partiet framåt i Bjuv, Klippan och Haparanda, medan partiet ökade minst i Bollnäs, Norber och Ovanåker.

I vilken utsträckning ökade man i kommuner där man redan hade en högre andel av rösterna (sedan valet 2014)? Figuren nedan illustrerar detta:

Sverigedemokraterna Scatter

Sambandet är positivt och signifikant (korrelationen är 0,421). Därmed är Sverigedemokraterna det enda parti som signifikant stärker sin ställning i de kommuner där de redan från början hade ett starkt stöd. För övriga partier är relationen negativ eller inte signifikant.

Vilka faktorer (av jag analyserar) är då i högst grad relaterade till partiets resultat? Figuren nedan visar på detta:

Sverigedemokraterna nivå

Mest stöd fick partiet i kommuner där en högre andel har en kort utbildning, ungdomsarbetslösheten är högre, en högre andel förvärvsarbetar inte och andelen utrikesfödda i kommunen har ökat de senaste tio åren. Sverigedemokraterna har ett svagare stöd i kommuner med en högre andel högutbildade, fler röstar på Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Det finns en högre andel flerbostadshus och en högre andel av föräldradagarna tas ut av pappan.

Värt att notera är att befolkningstätheten (stad-land) inte är signifikant relaterat till Sverigedemokraternas valresultat i svenska kommuner. Detta beror i hög grad på att de har ett starkt stöd i söder (där befolkningstätheten är relativt hög) jämfört med de norra delarna (där vi bor glesare). Delar vi upp landet i två delar: söder (Skåne + Blekinge) och resten av landet och kör om analysen ser vi att befolkningstätheten nu blir signifikant. Det innebär att om vi bara ser till kommunerna i Skåne och Blekinge så har Sverigedemokraterna ett starkare stöd där man bor glest. Detsamma gäller resten av landet där partiet också har ett starkare stöd där man bor glest.

Om vi istället ser på förändringen över tid så får vi följande relationer:

Sverigedemokraterna förändring

Mest gick partiet framåt i kommuner med en högre andel lågutbildade och där det fanns en högre andel utrikesfödda. Partiet ökade i lägre grad där det fanns fler läkare per invånare, en högre andel flerbostadshus, en högre andel högutbildade och en högre andel i åldern 18-25 år.

SAMMANFATTNING

Av de socio-ekonomiska (och politiska) variabler som inkluderades i analysen här – vilka var då starkast relaterade till valresultatet på kommunnivå. Tabellen nedan visar resultatet:

Topp tio socio-ekonomiska variabler

Det starkaste sambandet fann vi för medianinkomsten i kommunen. Den genomsnittliga korrelationen för denna variabel var 0,455. På andra och tredje plats ligger andelen röster som Socialdemokraterna och Moderaterna fick i respektive kommun (och här är givetvis korrelationsberäkningen enbart baserat på värdena för övriga partier). Kanske är det så att där dessa partier är dominerande också påverkar andelen som övriga partier får (även om vi inte testar för orsakssamband här). Andelen högutbildade har också en genomsnittlig hög korrelation (0,435) följt av befolkningstätheten (var det stad eller var det land?). Listan rundas av med andelen som utnyttjade RUT (0,429), andelen röster på Liberalerna (0,417), befolkningsutvecklingen de senaste tio åren (0,415), nuvarande nivå på kommunalskatten (0,409) samt andelen av de som är födda i ett land utanför Europa som förvärvsarbetar (0,352). Sammantaget kan man alltså säga att inkomst, utbildning och befolkningstäthet är relativt starkt kopplat till andelen röster respektive parti fick i valet 2018.

 

*den statistik som jag laddat ner gäller för 6002 av de 6004 valdistrikten som redovisas efter valnatten. Därefter tillkommer uppsamlingsröster (röster som nu på marginalen påverkar mandaten för partierna). I detta fall tittar vi dock på andel röster per kommun och för att resultaten har ska ändras i någon större utsträckning krävs att ett parti får en väsentligt större/mindre andel av rösterna i kommunen efter att uppsamlingsrösterna är räknade och att så sker över en stor mängd kommuner. Skulle så ske (mot all förmodan) kan bloggposten komma att justeras något.

Lämna en kommentar