Kompetenta kvinnor i företagsledande ställning – finns dom?

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ägarfrågor, Kvinnors ledarskap, Strategi
meeting

I DN (4 juni) framförs den glädjande nyheten att fler kvinnor tar plats i företagens styrelser och ledningar. Samtidigt är glädjen kortvarig när man läser att kvinnors representation i dessa fora nu står för de låga siffrorna 24.7 respektive 18.4%. När det gäller ordförande- och VD-skapet i börsbolag är det skrämmande siffror på 4.8 respektive 5.6%. Enligt samma artikel och med nuvarande utveckling är jämställdheten 30-50 år borta.

I samma artikel säger Vd:n för Andra AP-fonden, Eva Halvarsson att hon är hoppfull avseende den framtida utvecklingen för kvinnors representation i styrelser och börsföretagens ledningar. Om man nått dagens nivå så är hennes erfarenhet att det underlättar och hon ser optimistiskt på utvecklingen. Samtidigt läser vi uttalanden som det av Jens Spendrup, ordförande i Svenskt Näringsliv, att kompetenta kvinnor i näringslivet är en bristvara och av Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna, att företag ledda av kvinnor har lägre lönsamhet jämfört med de som leds av män då män tycks ha ett högre finansiellt fokus än kvinnor.

Sammantaget förmedlar uttalandena ovan dubbla budskap. Dvs, vi har problem med låg representation av kvinnor i styrelser och ledningar, men samtidigt är det hoppfullt och lösningen är på väg, alternativt problemen går inte att lösa då kvinnor vare sig är kompetenta eller inte verkar lika intresserade som män av högre vinster. På grund av tidningars makt i opinionsbildning kan denna form av rapportering påverka samhällets bild av kvinnors kompetens som företagsledare i näringslivet och försvåra jämställdhetsmålen.

På JIBS (Jönköpings Internationella Handelshögskola och dess center för familjeföretagsforskning) har vi inlett ett forskningsprojekt som visar på en sällan diskuterad faktor som fördröjer jämställdhetsutvecklingen, nämligen mediernas retorik avseende kvinnor i ledande befattningar i ett av världens mest jämställda länder.

Tidigare forskning har påvisat strukturella och osynliga diskriminerande hinder för ökad representation av kvinnor (t.ex. Elisabet Sundin och Carin Holmquists banbrytande verk Kvinnor som företagare: Osynlighet, mångfald, anpassning), men också att företagsledaren/entreprenören ofta framställs som en man av bland annat forskarna själva och därmed befäster diskursen om det manliga övertaget.

I vår pågående studie utgår vi ifrån den överlägset vanligaste företagsformen i Sverige, dvs familjeföretag, och pekar på hur framställningen av kvinnor i media ytterligare befäster status quo avseende jämställdheten. Ur Mediearkivet, som innehåller alla svenska tryckta tidningar, har vi studerat hur kvinnor i ledande positioner framställs i ca 350 artiklar från 2007 till maj 2014. Där framkommer att synen i media på kvinnor i ovan nämnda företag inte har förändrats nämnvärt över åren. Kvinnor framställs visserligen som duktiga ledare av medarbetare – dock inte som kompetenta utvecklare av företag.

Undantagen är mediabilden av kända företagsledare som exempelvis Antonia A:son Johnson och Cristina Stenbeck. Den mer anonyma företagsledaren får finna sig i att år efter år framställas som mjuk, omhändertagande och en bra relationsbyggare. Sällan står kvinnans kompetens för jobbet hon gör i fokus – den positiva utvecklingen av företaget hon leder verkar nästan ske trots och inte tack vare hennes insatser. Vidare framkommer att kvinnor behöver stöd, främst genom att få mentorer medan bristen på tillgång till kapital (som internationell forskning har påpekat för många länder) inte adresseras som vare sig problem eller möjlighet.

I ljuset av våra forskningsresultat finner vi att Eva Halvarssons uttryckta optimism snarare kan stjälpa än hjälpa i sammanhanget, eftersom man kan förledas tro att situationen i princip löser sig självt utan kraftfulla ansträngningar – och därmed minskar kvinnors chans till stämma och säte i männens maktsfärer. Och de förklaringar som Thand Ringqvist ger till studiens resultat om lägre lönsamhet i bolag med en kvinna som VD, dvs att det kan bero på lägre finansiellt intresse, alternativt kvinnans större omsorg om personalen eller att hon har ett omhändertagande perspektiv, fördjupar de intryck vi ser som legio i mediedebatten. Dessutom är studiens resultat ifrågasatta i en tidigare replik i DN (12/02/2014).

Om svenskt näringsliv ska uppnå jämställdhet där kvinnor har reell makt måste därför förespråkarna för ett sådant samhälle vara medvetna om hur de uttrycker sig och hur bilden av kvinnors företagande framförs i media. Dubbla budskap och bilden av kvinnor i ledande befattningar som mjuka och omhändertagande utan finansiellt fokus leder inte jämställdheten framåt.

Ethel Brundin, Professor i företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Centre for Family Enterprise and Ownership

Leona Achtenhagen, Professor i företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Centre for Family Enterprise and Ownership

 

Lämna en kommentar