Vad finns kvar när de unga har lämnat?

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Ägarfrågor, Attraktivitet, Entreprenör/entreprenörskap, Företagsnedläggning, Företagsutveckling, Regional utveckling, Valet2014
closed_down

De unga flyr från landsbygden till staden och utmanar Sveriges politiker och näringsliv till en diskussion kring hur vårt land skall utvecklas framöver.  Charlotta Mellander har i bloggposten de ungas flykt till staden tittat på statistik på om 290 kommuner ökar eller minskar i åldern 18-25 år.

Utbildning och arbetstillfällen anses vara två starkt bidragande orsaker till den utflyttning som många kommuner lider av. Arbetstillfällen är naturligtvis centralt för överlevnad och utveckling av kommuner. Därför är det oroande om unga flyr, och de som som stannar kvar också blir mindre företagsamma samtidigt som befintliga företag försvinner.

Internationella Handelshögskolan bedriver forskning kring små- och medelstora företags förutsättningar för tillväxt. Baserat på Ungdomars flykt till staden har vi tittat närmare på hur antal företag samt ungas företagsamhet har förändrats under samma period.

I Figur 1 framgår skillnader i antal registrerade företag (baserat på statistik från bolagsverket) mellan 2005 och 2012.

  • Överlag har kommuner med högre procentuell minskning av unga även en större procentuell minskning i antal registrerade företag. Dessa två faktorer har en statistiskt signifikant korrelation.
  • Det kan även konstateras att de kommuner som ligger sämre till ofta angränsar till kommuner med liknande problem. Därmed är pendling sannolikt inte ett alternativ för bosatta i dessa kommuner.

 

förändring_reg_ftg

Figur 1. Förändring i antal registrerade företag (2005-2012) (baserat på statistik från www.bolagsverket.se)

Hur ser det då ut när det gäller företagsamheten bland den yngre befolkningen. Minskar den i samma utsträckning? Figur 2 visar hur andelen unga (16-34 år) som är företagsamma har förändrats mellan 2005 och 2011 (baserat på statistik från www.foretagsklimat.se). Här kan vi se att kommuner som ligger illa till när det gäller minskning av antal registrerade företag inte nödvändigtvis har en minskande andel unga som är företagsamma.

förändring_ung_ftgsamhet

Figur 2. Förändring i ungas (16-34 år) företagsamhet (2005-2011) (baserat på statistik från www.foretagsklimat.se)

Särskilt intressant är att förändring i ungas företagsamhet inte har ett statistiskt signifikant samband (i korrelationsanalys) med förändringen i registrerade företag eller med utflyttningen av unga. Vissa kommuner har gått starkt framåt när det gäller andelen unga som är företagsamma (se Tabell 1). Dessa kommuner är i sin tur spridda över hela landet och flera kommuner i norra delarna av Sverige visar en stor ökning i ungas företagsamhet.

förändring_ung_ftgsamhet_tabell

Betyder detta att det ser ljust ut för mindre kommuner och kommuner i glesbygden?
Tyvärr inte. Flera kommuner har bra förutsättningar, men kommuner som uppvisar försämringar på flera parametrar står inför särskilt stora utmaningar. För att exemplifiera detta har jag nedan inkluderat ett diagram. I diagrammet ingår enbart kommuner där antalet registrerade företag (blå staplar) har minskat mellan 2005 och 2012 samtidigt som företagsamheten bland yngre (orange staplar)  har minskat. Dessa kommuner torde vara mer oroade, framförallt om de inte är attraktiva för pendlare och om de även har stor utflyttning av unga.

diagram_neg_förändring_unga_och_reg_ftg

Diagram 1. Kommuner med minskning i såväl antal registrerade företag som ungas företagsamhet (2005 – 2012) (baserat på statistik från www.foretagsklimat.se)

Värt att notera är att kommuner som Upplands-Bro och Bräcke klättrat snabbt i rankingar när det gäller företagsklimat. Tyvärr har dock exempelvis Bräcke en stor utflyttning av unga samtidigt som antalet registrerade företag och de ungas företagsamhet har minskat. Även om man arbetar aktivt med förutsättningarna för företagare, är det en oroväckande utveckling.

Av Diagram 1 framgår att kommuner med stora minskningar i såväl antal registrerade företag som ungas företagsamhet är spridda över landet. Det är även tydligt att flera av dessa kommuner har helt olika förutsättningar. Till exempel är det stor skillnad på Överkalix, Tyresö, Finspång och Båstad när det gäller infrastruktur, närhet till universitetsstäder, pendlingsavstånd m.m.  Det innebär att det knappast finns en lösning som passar alla kommuner. Däremot är det hög tid att agera om den negativa trend som flera kommuner brottas med ska kunna vändas.

Relaterade artiklar.
Charlotta Mellander, De ungas flykt till staden
Mattias Nordqvist, Företagens tillväxt hämmas då unga flyr

Lämna en kommentar