Entreprenörskap och PISA ett omaka par

Lästid: 3-5 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Entreprenör/entreprenörskap, Globalisering, Högutbildade, Mångfald, Universitetsutbildning, Valet2014
pisa

Sedan 2003 har Sverige rasat i rankingen som presenteras i PISA-studien. 15-åringarnas kunskaper har sjunkit markant under en tioårsperiod. Naturligtvis är detta ett problem som måste lösas, men är en topplacering i undersökningen något vi bör sträva efter?

Den senaste PISA-undersökningen och Sveriges dalande ranking är minst sagt nedslående. Kunskap ska ju vara Sveriges framtid och kunskapsintensiva branscher framhålls ofta som centrala för svenskt näringslivs framtid. Även entreprenörskap, innovation och kreativitet framhålls ideligen som viktiga för Sveriges utveckling. Just därför är det intressant att jämföra PISA-resultaten som mäter svenska elevers kunskapsnivå i matematik, läsförståelse och naturvetenskap med hur vi rankas i globala jämförelser kopplat till entreprenörskap. Årligen genomförs en global undersökning över en mängd faktorer kopplat till entreprenörskap, den s.k. Global Entrepreneurship Monitor (GEM). I figuren nedan framgår tydligt att de länder som rankas högst i PISA-undersökningen (blått) generellt ligger lägre när vi ser till nivån av entreprenörskap (TEA) (orange) i respektive land. Detta samband är statistiskt signifikant och håller för en rad olika entreprenörskapsfaktorer såsom attityd till entreprenörskap, hur attraktivt entreprenörskap anses vara, samt synen på nya möjligheter och sin entreprenöriella förmåga (notera att jag enbart inkluderat länder som finns med i båda rapporterna). pisa_och_teaAv diagrammet ovan går det naturligtvis inte att dra slutsatsen att en dalande ranking i PISA-studien är oproblematisk ur ett entreprenörskapsperspektiv. PISA-studien genomförs på 15-åringar medan GEM genomförs på befolkningen som är mellan 16-65 år. Däremot är topprankingarna inte nödvändigtvis bra för ett lands entreprenörskap. Det beror helt på vilken typ av inlärning som sker och hur mycket man uppmuntrar kreativitet i skolan. Även enklare analyser där resultaten i PISA-studien från 2006 jämförs med rankingen i GEM 2012 framgår att det är ett negativt samband mellan en hög ranking i PISA-studien 2006 och rankingen i GEM-studien 2012 (se Thulins tabeller).

I Aktuellts inslag från den tredje december framgår att elever tycker att exempelvis matematik är både svårt och tråkigt. Kanske skulle ett annat grepp, med hjälp av entreprenörskap, få elever att inse vikten och nyttan av matematik. I USA finns exempel på hur entreprenörskap har använts för att lära ut matematik i lägre årskurser. Jämförelser med kontrollgrupper som inte fått programmet indikerar att matematikkunskapen stigit markant bland de elever som fått jobba mer praktiskt med matematik.

Sverige rankas inte särskilt högt i vare sig PISA eller GEM. Däremot innehar Sverige en andra plats i det globala innovationsindexet. Vill vi klättra i de två förstnämnda rankingarna och bibehålla vår höga ranking i det sistnämnda kanske vi bör överväga att gifta ihop entreprenörskap med till exempel matematikundervisning. Även om PISA- och GEM-resultaten förefaller vara ett omaka par kan de kanske bli en ’match made in heaven.’

Trots de nedslående resultaten, framgår i PISA-studien att svenska elever ligger långt över genomsnittet vad gäller trivsel. Undersökningen visar att de är glada och trivs i skolan. Detta är naturligtvis något som bör tas tillvara och byggas vidare på nu när vi står inför den otroligt tuffa utmaningen att vända Sveriges negativa trend.

Lämna en kommentar

  • Olof Brunninge

    Som du helt rätt påpekar är det olika ålderskategorier som fångas in av PISA respektive GEM. Innebörden blir att personerna som undersöktes i entreprenörskapsstudien delvis är födda på 1950-talet och gick i skolan på 1960-talet. Analysen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan 90-talister dåliga kunskaper i matematik och 60-talisters (tom äldre 90-talisters) attityd till entreprenörskap. Det känns ju en aning vågat att se ett orsak-verkan-samband (eller avsaknaden av ett sådant) i dessa resutat. Vilka slutsatser ska vi dra? Blir det inte en jämförelse av äpplen och päron? Vilket är svaret på din fråga i inledningen ”är en topplacering i undersökningen något vi bör sträva efter?”

    En intressant öppning finns ju i din hänvisning till jämförelsen mellan 2006 års Pisa och 2012 års GEM. Tyvärr hittar jag inte undersökningen när jag följer länken till Thulin. Kanske något att gå vidare med och jämföra samma generations kunskapsnivå/entreprenörskap?