Innovationsklimat i Jönköpings län.

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Innovation, Regional utveckling
shutterstock_207071149

Att bygga nätverk sägs ofta vara A och O för att företag överhuvudtaget ska ha en chans att ta marknadsandelar och framför allt uppvisa nya produkttyper eller nya tjänster. År 2012 såg Sveriges nationella innovationsstrategi dagens ljus. I den påkallar man ett mycket målmedvetet arbete att skapa ett ”innovationsklimat i världsklass 2020”. Jag ska nu visa tre indikationer på hur innovationsklimatet tar sig i uttryck i Jönköpings län. Vi visar i en enkätstudie på handelshögskolan i Jönköping att företag i Jönköpings län visst är innovativa och de samarbetar för att kunna vara detta. Dock samarbetar de inte med varandra. Deras nätverk ser ut att sträcka sig utanför länets gränser. Varför? Det har vi ännu inga klara svar på.

I kartan nedan ser vi en faktor som på ett typiskt sätt visar att Jönköpings län är ett län med mycket landsbygd: hur många av de som arbetar har en universitetsutbildning? Vi ser att andelen högutbildad arbetskraft är högre nära Jönköping och lägre i kommuner med en större befolkning. Detta är en indikator på hur stor sannolikhet det är att företagen är faktiskt håller på med innovationer. Innovationer kräver kunskap som ibland kan mätas i utbildning (men inte alltid!). Men det kan även visa på hur stora möjligheter företagen har till att hitta någon lämplig partner att samarbeta med för att slå ihop krafterna och tillsammans komma på någon ny produkt, tjänst eller produktionsprocess. En sådan innovation kan exempelvis vara en ny typ av skruv som tål särskilt stora påfrestningar, ett nytt it-system för företag inom hushållsnära tjänster, eller en ny logistiklösning för företag inom möbelindustrin. Så, hur ser det ut med innovationer i länet och har samarbeten i någon betydelse?

Skärmavbild 2014-11-27 kl. 11.04.13

I kartan nedan ser vi hur innovativa företagen är i respektive kommun. Mörkare fält säger att en större andel av de som har svarat på enkäten säger att de har varit innovativa de senaste åren. Det är viktigt att poängtera att det av naturliga skäl är fler som svarat från Jönköpings kommun men kartan indikerar ändå att det är en relativt stor andel av Jönköpings läns landsbygdskommuner som faktiskt sjuder av innovativ aktivitet. Överlag så är nära 70 % av de som svarat innovativa.

Indikation 1: Innovationer sker inte bara i staden, utan landsbygden står sig väl i denna konkurrens.

Skärmavbild 2014-11-27 kl. 11.04.28

I delar av vår mer detaljerade analys så kom vi fram till att det finns ett starkt samband mellan samarbete och innovationer för de företag som finns med i enkäten.

Indikation 2: Samarbete är viktigt för innovativa företag.

En relevant fråga att ställa sig är sedan: var finns dessa samarbetspartner? Är det så att det finns lämpliga aktörer att samarbeta med inom den egna kommunen? I tabellen nedan ser vi de förenklade resultaten ser ut när vi har analyserat just denna fråga. Vi kan inte se några tecken på att samarbete inom länet är av någon särskilt betydande vikt för länets innovationer.

 

Samarbete: var?  
Inom länet X
Utanför länet VIKTIGT
Utanför Sverige X

 

Indikation 3: För att hitta en samarbetspartner som är av betydelse för företagets innovationer så måste man leta utanför Jönköpings län.

Så, vad säger detta oss? Vi ser ett tydligt mönster att det sjuder av innovationer i länet och det är ingen större skillnad mellan stora och små företag. Vi kan inte heller säga att landsbygdsföretag är mindre innovativa än företag i staden. Vi kan också säga att företag i länet tenderar att samarbeta med exempelvis något annat företag, en högskola eller en annan organisation. Dock finns inte dessa samarbetspartners innanför länets gränser. Vad som faktiskt har stor har betydelse är de samarbeten som finns mellan ett företag i Jönköpings län och en aktör i något annat län. Varför det ser ut så här har vi idag inte något fullständigt svar på men man kan naturligtvis spekulera i ett antal olika orsaker.

  1. Man vill inte samarbeta med de företag som ligger närmast för de är konkurrenter.
  2. Man kan inte samarbeta med de företag som ligger närmast för de är inte inom samma bransch.
  3. Man kan inte samarbeta med de företag som ligger närmast för de har inte rätt kompetens

Svaren på detta finns förhoppningsvis att finna i framtida studier.

 

Lämna en kommentar

  • staffanoberg

    Det låter utmärkt om Stockholm inte längre är beroende av norra delarna av landet. Då kan man stänga av flödet av rikedomar från norr. Jag såg nyss Uppdrag gransknings program från Sollefteå BB. Ett exempel där pengar från rikedomarna kan användas i stället. Som till exempel malmbrytningen som forslas till ett värde av 25 miljarder per år och vidareförädling till ett värde av mer än 500 miljarder. Den ständigt ökande skogliga verksamheten ger nya sköna slantar till norra Sverige. Hur lång tid tar det innan Stockholm blir svart om man stänger av några kraftverk eller som Ronny Eriksson undrade ”Om man byggde en hög mur runt hela Stockholm och det inte fanns dörrar i den, undrar om det skulle bli mest klösmärken på ut- eller insidan?”

  • Uffe Stridsberg

    Tänk att alltid ”Norrland” skall förknippas med glesbygd och misär. En majoritet av ”norrlänningarna” bor i de större städerna efter kusten. Och alla, Luleå, Umeå, Sundsvall och Gävle växer i innevånarantal. Sedan kan man även se till hur mycket de norr om Dalälven genererar till BNP per capita…