Varför behöver vi prata om förnyelse?

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Forum Förnyelse, Innovation, Landsbygd, Mångfald, Näringsliv, Regional utveckling
J 1982

Aneby är en kommun i Jönköpings län som det senaste halvåret har präglats av händelser som konstant pågår inom näringslivet. Vi pratar om företags marknadsutträden eller omlokaliseringar som ofta får följden varsel och uppsägningar. Detta drabbar kommunen och regionen som helhet men framförallt de enskilda individerna som förlorar en arbetsplats att gå till. I november 2015 varslade Fläkt Woods 53 personer på metall- och tjänstemannasidan och nu senast i mars 2016 påverkas drygt 200 personer av att lekplatstillverkaren Hags flyttar till Polen. Båda dessa tillverkningsföretag som är påverkade av en pris- och kostnadspressande konkurrens som är omöjliga att stå emot. Många landsbygdskommuner är just starkt präglade av sin tillverkningsindustri men som under lång tid nu har satts under hård press. Aneby är alltså inte, ur detta perspektiv en unik kommun.

Forskningen pekar mer och mer på att mångfald och goda möjligheter för kunskapsutbyte skapar en bra förmåga till förnyelse och att detta i sin tur är en av de avgörande faktorerna för hur platser och regioner utvecklas på lång sikt. Detta kan delvis förklara varför storstadsregioner ofta är ledande i både teknologisk och ekonomisk utveckling. Och om ser på Jönköpings län, där 11 av de 13 kommunerna kan karaktäriseras som landsbygd, så är det en sak som kan lyftas fram och det är bristen på mångfald. Figuren nedan visar två mått på mångfald och ger bilden av att Jönköpings län har potential att förbättra sig. Blåa fält är en mångfald som är sämre än förväntat medan de röda är en mångfald som är bättre än förväntat. I termer av näringsstruktur så är mångfalden relativt god och även mycket god i många kommuner. I termer av utbildningsinriktningar hos de sysselsatta individerna har däremot länet en betydligt sämre mångfald. När de sysselsatta i dessa kommuner tenderar att vara likartade innebär det att man har lagt de ”flesta äggen i samma korg” och har en liten anpassningsförmåga för ”externa chocker”- såsom vi nu sett i exempelvis Aneby.

För om vi stannar just där så ser vi i båda kartorna att Aneby (markerad med ett A) är en av de kommunerna med sämst mångfald i Jönköpings län, oavsett hur vi mäter det. Anebys näringsliv har en relativt liten variation och detsamma gäller utbildningen hos de sysselsatta. Så hur ska kommuner förhålla sig till detta och varför behöver vi prata om förnyelse mer än om specifikt innovationsförmåga? Jo, förmågan till förnyelse handlar om något större, d.v.s. att ha en övergripande strategi för att kunna parera toppar och dalar. Det måste finnas möjlighet att med de branscher, kompetenser och stödstrukturer som finns tillgängliga kunna vara tillräckligt anpassningsbar så att platsen kan ha en långsiktig tillväxt, trots att det sker förändringar i omvärlden. Det handlar om att skapa platser där det finns utrymme för mer mångfald, antingen på platsen i sig eller att man skapar större tillgänglighet till andra platser. Det måste skapas platser som inte är sårbara för en föränderlig värld. Det är inte lätt men det måste ändå vara det övergripande målet.

BILD

Lämna en kommentar