Även kunskap om jordbruk hamnar i städer

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
shutterstock_386295184

Kunskap är en av nycklarna till långsiktig tillväxt, innovationskraft och konkurrenskraft. Betydelsen av kunskap, och främst formell utbildning har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för att skapa detta och det gäller för utvecklingen av de flesta industrier. På detta tema anser jag att jordbruksforskning fortfarande är i sin linda.

Ur ett kunskapsperspektiv vill jag från tidigare forskning lyfta tre viktiga insikter:

  1. När en industri genomgår en strukturomvandling krävs kunskap för att föra utvecklingen framåt men det behövs även kunskap för att ta till sig dessa utvecklingsfaser, ofta med en snabb teknikutveckling.
  2. För företag är det ofta av stor betydelse att omkringliggande företag också har ett högt och relevant kunskapsinnehåll. Det skapar kunskapsöverföring som kan lyfta en hel industri. Berömda exempel på detta är Silicon Valley, Detroit, Biotech-clustret söder om Stockholm och Paper Province i Värmländ.
  3. Det är skillnad mellan att utbyta information och utbyta komplex kunskap. Utbyte av komplex kunskap är känsligt för avstånd och detta är inte något som har minskat med internets framväxt. Detta är en del i en snabb urbanisering av högutbildade,  kunskapsintensiva företag och myndigheter och företags huvudkontor.

Men spelar dessa punkter någon roll för jordbruket? Svaret är JA och det beror på ett antal viktiga faktorer:

  1. Sveriges jordbruk har genomgått en snabb teknikutveckling men en sämre kunskapsutveckling och i många delar en sämre konkurrenskraft.
  2. Sen 1970-talet har Sverige, likt andra länder, minskat antalet jordbruk men ökat dem i storlek samtidigt som produktionen har varit relativt stabil…….
  3. …vilket innebär att jordbruket mer och mer kan liknas andra industrier men med den betydelsefulla skillnaden att de grundar produktion på en platsspecifik resurs som gör det svårt att flytta till platser där viss kunskap finns.

Jag har tittat på betydelsen av kunskap för jordbruksföretag; på kunskapen som finns inom företagen men även den kunskap finns i den omkringliggande miljön. Jag finner att utbildning inom företagen påverkar företagens konkurrenskraft  men jag ser även att kunskap i närheten också är viktigt.

Utifrån detta är det intressant att ser se var de högutbildade finns i Sverige och om det skiljer sig mellan kunskap som är relaterad till jordbruk och annan kunskap. Den första kartan nedan visar fördelning av alla högutbildade över Sveriges kommuner. Karta nummer två visar samma sak för alla högutbildade med en jordbruksrelaterad utbildning. Med blotta ögat ser vi att skillnaderna mellan de båda är relativt små vilket indikerar att även jordbruksrelaterad högre utbildning tenderar att dras mot tätare platser. Med den utveckling vi har sett inom jordbruket så kan kompetensförsörjning inom jordbruket på Sveriges landsbygder antas stå för samma utmaningar som andra industrier. Men jordbruket har ”handikappet” att de inte kan välja lokalisering efter kunskapens placering i Sverige.

 

Andel högutbildade

Andel högutbildade lantbrukKarta nummer tre visar andelen individer som jobbar med konsultverksamhet med yrkesinriktningar och högre utbildning inom jordbruk. Det är alltså dessa företag som är en viktig del i spridning av kunskap till Sveriges jordbruk. Här blir bilden ännu tydligare med en stark lokalisering till platser långt från de flesta av Sveriges landsbygder. Verksamheter som dessa har naturligtvis som uppgift att sprida sin kunskap till andra platser och man kan försöka förklara kartans färgsättning med lokalisering av huvudkontor. Men med tanke på att kunskap är känsligt för avstånd så finns det ändå en problematik kring att individer och yrken som kan syfta till att öka kunskapsinehållet för en sektor som nu är i stort behov av kunskap har samma tendens att urbaniseras som annan kunskap.

Andel konsult lantbruk

 

Lämna en kommentar