De unga flyr fortfarande – men vissa kommer faktiskt hem

2015-08-25

I december 2013 publicerade jag för första gången siffror Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.på i vilken utsträckning kommuner lyckas behålla lika många unga som de startade med. Siffrorna var nedslående. De unga flyr fortfarande. Endast 15 procent hade fler 25-åringar kvar än vad de hade 18-åringar sju år tidigare. Även uppföljningsstudien Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.året efter visade på ett liknande resultat. Vissa hävdade i detta läge att tidsspannet var för kort och att den stora återflytten kom i samband med första barnet. Detta är både sant och falskt och jag återkommer till den del som är sann lite senare. När man tittar på Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.antalet 18-åringar som svenska kommuner hade år 2000 och hur många 30-åringar (medelåldern då svenskar skaffar barn) så är tappet i princip lika omfattande.


alt

SCB har härefter publicerat uppdaterade befolkningssiffror och vi kan därmed ta fram en uppdaterad siffra. Denna gång tittar vi på antalet 18-åringar i svenska kommuner år 2007 och antalet 25-åringar sju år senare. Kartan nedan visar resultatet:

Map 1825 adj

Enbart kommuner som är röda hade fler unga kvar än vad man började med. Mera exakt är det följande kommuner:

Tabell

Som vi kan se så varierar resultatet mycket. Större kommuner har väsentligt mycket större ökning än mindre kommuner. Vi ser också att det främst är urbana regioner som återfinns på listan. Alla på listan hade ändå fler kvar än vad de började med. För 86 procent av kommunerna var läget sämre och vissa kommuner tappade i vissa fall flera hundra individer. 40 av 290 kommuner tappade mer än 40 procent.

Tappet är alltså något som sker – år efter år efter år. Och för en stor del av kommunerna så följer därför mycket tuffa utmaningar vilket är vad vi kommer att diskutera ur olika synvinklar under konferensen 250 möjligheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som vi står som värdar för under 1 och 2 september i år. Vi kommer att diskutera utmaningar med skolverksamheten, krympande kommuners strategier, integrationsfrågor, näringslivsfrågor och mycket mer ur den mindre kommunens perspektiv, som ju i de allra flesta fall skiljer sig från storstadskommunernas.

På konferensen kommer jag och min kollega Lina Bjerke Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.presentera den forskning som vi gemensamt ägnat oss åt under det senaste halvåret. Vi har följt samtliga cirka 45 000 individer som tog ut en universitetsexamen år 2001 och sett var de bor fem och tio år efter examen. Dels har vi undersökt vilken typ av individer det är (såsom kön, ålder, inrikes- eller utrikesfödd, typ av utbildning, yrke osv) men också vad som kännetecknar de regioner de flyttar till. Vi har tagit ett speciellt landsbygdsperspektiv i analysen och där vi dels ser vilken typ av region (stad eller landsbygd) individen bodde i innan de började studera, men också vilken typ av region de bor i efteråt. Och våra resultat är spännande och visar på hur vissa individer faktiskt är mycket mer benägna att flytta hem efter avslutad examen. Vår målsättning är att kommuner skall kunna använda resultaten till att arbeta mer aktivt och strategiskt för att på sikt få till en bättre utveckling än den vi har sett hittills.

Vi ser fram emot en intressant diskussion kring detta i nästa vecka!

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.