Värdet av rankinglistor

2016-06-08

För några veckor sedan släppte vi vårt Bäst att bo-index tillsammans med Fokus. Precis som tidigare år så leder indexet till en rad diskussioner om huruvida index av de här slaget borde göras. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att ge min syn på frågan:


alt

  • Ett vanligt argument är att indexet inte är något annat än en platsmarknadsföring för kommunerna i toppen. För mig är Bäst att bo-indexet inte någon form av platsmarknadsföring. För det första så är det inte ett index på den bäst skötta kommunen utan vi tar också med en rad faktorer som lokala beslutsfattare inte har någon möjlighet att påverka som exempelvis väder eller vad som finns tillgängligt i närliggande kommuner. Målet är istället att fånga faktorer som forskningen visar på är viktigt för att förklara flyttströmmar och attraktionskraften i en plats.
  • Ett annat argument är att vi inte borde göra ett index av det här slaget eftersom det ”sparkar på de som redan ligger”, dvs. en rad kommuner som redan är medvetna om att saker och ting inte går så bra. Det kommer även synpunkter på att detta index faktiskt påverkar dessa platser så att de pga. indexet går sämre. För mig är det helt självklart att ett index av detta slag inte på något vis påverkar själva utvecklingen på en plats. Däremot kan det användas som stöd för utveckling eftersom vi faktiskt erbjuder varje kommun över 40 olika variabler som de kan benchmarka sig mot andra kommuner med. Dessutom får vi varje år en rad kommentarer från invånare på platser som ligger långt ner på listan där man säger att man är glad för att utmaningarna man står inför uppmärksammas. Faktum är att denna kommentar är vanligare än arga kommentarer från kommuninvånare och beslutsfattare långt ner i tabellen. Dessutom har vi gjort indelningar av indexet (storstad, stad, landsbygd och glesbygd) för att man både skall kunna jämföra sig med landets samtliga kommuner men också med kommuner som har mer likvärdiga förutsättningar.
  • Vi får också kommentarer från forskare som säger att vi inte borde ägna oss åt saker som rankinglistor eftersom det inte är ”riktig forskning”. Men vi ÄR väldigt tydliga med att listan inte är forskning på något sätt. Forskning är en process där arbetet granskas av s.k. peers och därigenom på sätt och vis godkänts av forskare innan arbete publiceras. En sådan process går självfallet inte Bäst att bo-indexet igenom. MEN—vi vet också hur ytterst få individer utanför akademin som faktiskt läser den forskning vi publicerar. En lista av Bäst att bo-slaget gör att lokala beslutsfattare faktiskt får ta del av en rad faktorer som forskningen ändå visar kan ha betydelse för en plats attraktivitet. Det gör också att frågan om platsens kvaliteter kommer upp på agendan och att människor diskuterar hur platsen kan göras bättre. I samband med att listan publiceras kommer också frågan om platsers olika utveckling och olika förutsättningar upp till diskussion – frågor som annars får relativt lite utrymme. Vi som forskare skulle alltså kunna nöja oss med att forska och utgå från att ytterst få kommer ha någon glädje av det vi gör. Alternativt så hittar vi andra vägar som exempelvis index för att lyfta frågorna och få individer utanför akademin att ta till sig en del av budskapet.
  • Från en rad håll får vi också kommentaren att listor av det här slaget är farliga eftersom lokala beslutsfattare inte förstår hur de skall hanteras utan i alltför hög grad bokstavstolkar dem. Klart är att en lista av det här slaget inte skall bokstavstolkas utan enbart ses som en indikator – ligger vi i toppen, mitten eller botten? Detta klargör jag vid varenda presskonferens och för varenda journalist jag talar med i samband med Bäst att bo.

Borde vi helt enkelt avstå från att göra listor och rankingar? Gör de helt enkelt mer skada än nytta? Frågar du mig så tycker jag att nyttan överstiger kostnaden. Det innebär inte att ett index av det här slaget inte kommer med utmaningar, men jag ser inte alternativet som bättre. Ju mer information vi har och ju mer vi diskuterar frågor relaterade till platsers kvaliteter, desto bättre finns det möjlighet att göra våra platser runt om i landet. För platser byggs underifrån med hjälp av de individer som bor där tillsammans med lokala beslutsfattare, näringslivet, olika minoritetsgrupper, unga, gamla – helt enkelt av de som bor och verkar på platsen. Och en lista – rätt använd – kan fungera som ett stöd i deras utveckling…både för att bättre förstå sin plats förutsättningar men också för att göra den till en ännu bättre plats i framtiden.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.