Stad och land är frågan som överskuggar alla val

2022-09-14

I förra valet var frågan kring stad och land i fokus. Valet av Trump och Brexit var i starkt minne och helt plötsligt förstod många att landsbygdens röster spelade en viktig roll i valsammanhang.

Foto: Peter Appelin

I detta valet blev det ett annat fokus. Med skenande elpriser, dyrare drivmedel och ett starkt fokus på brott och straff blev detta diskussionerna som partiledardebatterna kretsade kring i hög grad. Men vad få verkar förstå är att relationen mellan stad och land påverkar i princip allt i vår livssituation. För bor du längre bort från en stad så har du sällan möjlighet att välja transportmedel utan är beroende av bilen. Bor du längre bort har du ofta en större boendeyta eftersom huspriserna är lägre. Bor du längre bort är det inte alls säkert att det ens finns en polis närvarande i kommunen. Då spelar samma frågor roll i stad och på landsbygden - men lösningarna ser olika ut.

Då spelar det stor roll vilken lösning partierna säger sig erbjuda om man vill fånga landsbygdens väljare. Just detta blev tydligt nu när det preliminära siffrorna från Valmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har kommit. Och ännu en gång har frågan om stad och land kommit i fokus när man faktiskt börjar förstå hur olika vi röstar i olika kommuner. Den mest omfattande diskussionen såhär ett par dagar efter valet har varit Sverigedemokraternas stora framgång på landsbygden - och Centerpartiets tillbakagång på densamma.

Det kanske bästa måttet vi har för att skilja stad från land är att titta på befolkningstätheten. I städer bor vi mer tätt, på landsbygden mer glest. Därav blir det ett effektivt mått för att fånga vilken typ av plats vi pratar om. Figuren nedan visar korrelationen mellan den andel röster respektive parti fick och befolkningstätheten i kommunen. En korrelation kan gå mellan 1 och -1. När värdet närmar sig siffran 1 så visar det att partiet fått ett starkt stöd i tätbefolkade områden. När siffran närmar sig -1 så visar det att partiet har fått ett starkt stöd i glesbefolkade områden. När värdet närmar sig 0 så visar det att varken stad eller land specifikt har gett sitt stöd till partiet. Med det sagt, låt oss titta på de preliminära värdena i figuren:

Täthet absoluta värden

Som vi kan se har Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet sitt starkaste stöd i städerna medan Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hittade ett starkare stöd på landsbygden i detta val. Intressant att se är att Centern inte längre har ett specifikt stöd från varken stad eller land.

Detta är en skillnad från valet 2018. Figuren nedan visar på hur det såg ut då i jämförelse med hur det ser ut idag:

Jämförelse 2018

Här kan vi se att stödet till många partier har förändrats i ganska hög grad sedan valet 2018. Moderaterna och Liberalerna har ett likartat stöd från städerna. Miljöpartiet har däremot nu ett något svagare stöd i städerna än tidigare - även om det fortfarande främst hittar sitt stöd i dessa områden. Centerpartiet liksom Vänsterpartiet har gått från att vara partier som främst hittar sitt stöd på landsbygden till att idag inte ha något speciellt stöd vare sig från land eller stad. Kristdemokraterna däremot har stärkt sitt stöd på landsbygd precis som Sverigedemokraterna har gjort. Socialdemokraterna är fortfarande ett parti med stöd på landsbygden, men där sambandet har avtagit något sedan det senaste valet 2018.

Ett annat sätt att illustrera sambandet mellan befolkningstätheten och förändringen i valresultatet kan göras i en scatterplot. Där ser vi hur varje parti ökat eller minskat sitt stöd i stad respektive land. Jag illustrerar med de två partier som främst diskuterats efter valet: Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Jag väljer att använda en logaritmerad skala för att göra relationen lite mer linjär. Då det finns vissa kommuner där det bor färre än 0,5 invånare per kvadratkilometer medan det i andra bor över 5000 invånare per kvadratkilometer blir det otydligt att visa om man inte logaritmerar skalan. Med det sagt, här kommer figurerna:

SD scatter
C scatter

Den översta bilden visar tydligt hur Sverigedemokraterna har ökat allra mest i andelen röster i kommuner där befolkningstätheten är låg. Centern har minskat som minst i kommuner där befolkningstätheten är högre. Ser vi på kommunerna i figurerna så är det en rad storstadskommuner där förändringen har varit relativt liten för båda partierna. De stora förändringarna har snarare varit i mindre kommuner runt om i landet.

Efter valet av Trump och Brexit stod frågan kring stad och land i fokus. I det här valet föll den lite i glömska. En inte alltför vild gissning är att inte några partier kommer att missa hur viktig den här geografiska dimensionen är för hur vi röstar i valen som kommer framöver och att det i högre grad också kommer att speglas i valdebatterna.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.