Leder samarbete till innovation i mindre livsmedelsföretag?

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Forum Förnyelse, Innovation, Landsbygd, Regional utveckling
shutterstock_285854987

Att påstå att livsmedelsindustrin spelar en självklar roll i var mans (och kvinnas) vardag är väl egentligen överflödigt. Något som kanske inte är lika självklart är att när basbehovet av näring är tillfredsställt, kan livsmedel, eller mat, ses som en upplevelsevara. Det innebär att vi idag inte äter bara för att överleva utan många gånger är maten en del i en helhetsupplevelse, där upplevelsen beror på individers smak och preferenser. I många fall är upplevelsen unik, vilket kan bero på själva produkten som konsumeras, t.ex. ekologisk kött direkt från ett lokalt gårdsslakteri eller ”hemmagjord” senap, och ibland är det läget som attraherar kunder, som för vackert belägna kaféer och bagerier. Häri ligger lokala fördelar som kan utnyttjas av individer och företag belägna på landsbygden, vilket kan öka sysselsättningen i både livsmedelsindustrin och kompletterande (turism-)näringar.

Hur unika företagen än må vara är livsmedelsindustrin, liksom de flesta andra näringsgrenar, utsatt för konkurrens, från både lokalt, nationellt och globalt håll. Det var kanske med anledning av detta som den svenska regeringen 2015 satte igång ett arbete för att ta fram en svensk livsmedelsstrategi för ökad konkurrenskraft, genom bland annat ökad sysselsättning, export och innovation. Innovation, eller förnyelse, är en allt viktigare faktor för företags överlevnad och konkurrenskraft, så även inom livsmedelsindustrin. Men vad driver egentligen innovation i dessa företag?

En faktor som lyfts fram inom många olika forskningsfält är vikten av samverkan med aktörer utanför det egna företaget. Detta kan tänkas vara särskilt viktigt för mindre företag med begränsade egna resurser för att bedriva innovationsaktiviteter, som finansiella medel och utbildad arbetskraft. För att undersöka om samarbete faktiskt leder till ökad innovationsverksamhet har vi inom ramen för TASTE-projektet samlat in unik enkätdata över innovation och samverkan bland svenska livsmedelsproducenter, varav de flesta är mindre företag belägna på landsbygden. Innovation mäts inte enbart som nya produkter utan även som nya tjänster, nya processer/produktionsmetoder, öppnandet av nya marknader, nya leverantörer, nya sätt att organisera verksamheten och nya sätt att distribuera produkterna. Vi menar att det kan vara nödvändigt att titta på innovation ur ett brett perspektiv för att fånga innovationspotentialen i branscher som kanske inte har en utpräglad forsknings- och utvecklingsinriktning.

Figuren nedan visar innovationsaktiviteten bland de 502 livsmedelsproducenter som deltog i vår undersökning. Varje innovationskategori mäts på en femgradig skala, från 0 – inga nya produkter/tjänster/processer osv., till 4 – många nya produkter/tjänster/processer osv.

Innovation bars

Figuren visar att den typ av innovation som är vanligast bland livsmedelsproducenterna faktiskt är just nya produkter, nästan en fjärdedel anser sig ha introducerat många nya produkter medan bara 16 % svarar att de inte har introducerat några alls (under den senaste treårsperioden). Nya tjänster är den typ av innovation som förekommer minst, mer än hälften av företagen anser sig inte ha utvecklat någon ny tjänst, vilket i och för sig inte är särskilt förvånande eftersom livsmedelsproducenterna framförallt är tillverkningsföretag.

Frågan är då om de företag som har ett högre värde på innovationer också har ett högre värde på faktorer som rör samverkan? Vi mäter samverkan i tre olika dimensioner, 1) samarbete med andra aktörer i regionen, 2) källor till extern kunskap för att utveckla nya produkter och tjänster, och 3) betydelsen av regionala aktörer för företagets utveckling. Tabellen nedan visar på dessa samband, där ett fält i orange innebär att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan den form av samverkan som anges i kolumnen till vänster och den typ av innovation som anges i översta raden. Ju mörkare färg desto starkare samband.

Innovation samarbete orange större

Överlag är tabellen ovan ganska färgglad, vilket betyder att företag som samverkar mer i hög grad också är mer innovativa. Den statistiska signifikansen för en del av dessa samband försvinner eller minskar när vi kontrollerar för övriga faktorer som påverkar företags innovationsförmåga, på både företags- och regional nivå, men den generella slutsatsen är ändå att livsmedelsproducenter som samverkar mer med andra aktörer är också mer framgångsrika innovatörer. Mer konkret visar våra resultat att:

  • Samarbeten gällande transporter och försäljning verkar vara av särskild vikt.
  • Innovation i form av nya varor, tjänster och produktionsprocesser gynnas av extern kunskap från företag i andra regioner, samt stöd från det största företaget i regionen.
  • Innovation i form av nya marknader, leverantörer, organisation och distribution gynnas av stöd från kommunen och/eller Regionförbund/Länsstyrelse/Landsting.
  • Betydelsen av högskolor och universitet för innovation är mycket liten, vilket till stor del beror på att denna typ av samverkan i princip är obefintlig.

Svaret på frågan som ställs i rubriken är alltså JA, även om den fullständiga bilden är något mer nyanserad!

Lämna en kommentar