På gång inom komvux

Marie Egerstad, ordförande i Vuxenutbildning i Samverkan, berättar vad som är de största orosmolnen på vux-himlen just nu.
– En av de största utmaningarna är bristen på långsiktighet i satsningarna på vuxenutbildningen från statens sida, säger hon.

Vuxenutbildning i Samverkan, ViS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., är vuxenutbildningens branschorganisation, som arbetar för att ta tillvara vuxenutbildningens intressen gentemot riksdag, regering, kommuner, centrala myndigheter och organisationer. Den fråga som ViS arbetar mest med just nu är den om komvux roll i kompetensförsörjningen. Där menar Marie Egerstad att vuxenutbildningen, om den gavs chansen, skulle kunna bidra i ännu högre utsträckning. Något som ju även vuxenutbildningens utökade utbildningsmål syftar till. En av nycklarna är då att arbetsgivare så väl som enskilda personer måste ha vuxenutbildningen i bakhuvudet i det här frågorna, komvux är ju inte bara ett ställe där man läser in sin gymnasiematte.

– När det gäller kompetensförsörjningsfrågan ser ViS regionalt yrkesvux som ett viktigt verktyg för att lösa kompetensbristen och arbetslösheten. Vuxenutbildningen är en av de insatser som kan göra skillnad både på lång och kort sikt. Yrkesvux innebär attraktiva yrkesutbildningar för vuxna, framtagna i samverkan med branschen och som ger jobb. Undersökningar visar att 8 av 10 elever är i sysselsättning 6 månader efter avslutad utbildning, säger Marie Egerstad.

Tungrott system

Samtidigt som yrkesvux har potential att lösa några av samhällets arbetskraftsutmaningar så är systemet för tilldelning av statsbidrag en stor black om foten för att kommunerna ska kunna ha genomarbetade satsningar på de utbildningar där de stora behoven finns.

– En av de största utmaningarna är bristen på långsiktighet i satsningarna på vuxenutbildningen från statens sida. Det krävs framförhållning att planera och organisera tillväxtskapande utbildningar som leder till arbete. Framför allt gäller detta villkoren för statsbidragen för regionalt yrkesvux som behöver förbättras. Idag har vi ett komplicerat ansökningsförfarande med sena tilldelningsbeslut, säger hon.

I år fick kommunerna till exempel besked om vilka bidrag de fick beviljade i september, för utbildningar som ska starta i januari. Det betyder att de kommunala besluten redan måste vara tagna innan finansieringen är klar. Det innebär också problem vad gäller bemanning, där tillgången på yrkeslärare redan från början är en utmaning. Dessutom ges statsbidragen för yrkesvux ett år i taget, vilket gör att man för de utbildningar som är längre än så inte vet om man har finansiering för hela utbildningstiden.

Skulle det dessutom bli stora förändringar på arbetsmarknaden lokalt, som en nyetablering eller nedläggning av tillverkningsindustri, så är systemet inte tillräckligt flexibelt för att snabbt kunna möta de uppkomna behoven. Skulle de samverkande kommunerna plötsligt ha ett större behov än beräknat inom ett yrkesvuxområde, men mindre inom ett annat, får de inte omfördela mellan de olika statsbidragspotterna utefter de lokala förutsättningarna, utan kommer att ha ekonomiskt underskott på ena stället och återbetalningskrav på det andra.

Frågorna om statsbidrag till regionalt yrkesvux är en av de viktigaste för ViS just nu.

– ViS vill se en ökad långsiktighet i satsningarna på komvux från statens sida, till exempel genom en flerårig planering inom yrkesvux. Vidare bör ansökan och uppföljning kunna ske genom till exempel klustrade bidrag, och på så sätt öka flexibiliteten för kommunerna och möjligheterna att kunna utnyttja bidragen på ett mer flexibelt sätt. Vidare bör fördelningen av statsbidraget ses över. De fördelningsnycklar som finns idag tar inte hänsyn till faktorer som omfattande rekryteringsbehov eller snabbt ökande arbetslöshet. Detta innebär att regelverket kan utgöra ett hinder för stora satsningar i enskilda kommuner, säger Marie Egerstad.

ViS-konferensen 2022

Datum: 10–11 oktober

Plats: Stockholm, möjlighet att delta online 10 oktober

Sista anmälningsdag: 5 oktober

Mer information. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommande mötesplats

Man tog upp frågan i Almedalen i år och den är även i fokus på ViS egen konferens i oktober. Där finns de stora myndigheterna med, liksom till exempel Elof Hansjons, som är regeringens särskilde utredare av den nytillsatta utredningen kring en mer långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna.

– Vi är väldigt glada över att årets ViS-konferens äntligen kommer att kunna genomföras fysiskt! Den äger rum på Hotell Clarion Sign i Stockholm den 10–11 oktober. Konferensen fokuserar på vuxenutbildningens allt viktigare roll som en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Vidare finns gott om utrymme i programmet för såväl nätverkande som kollegialt lärande. Sedan har vi den årligen återkommande programpunkten från Skolverket. Vi hoppas också på att kunna välkomna en ny utbildningsminister, detta ser jag särskilt fram emot. Jag tror alla är väldigt nyfikna över den nya regeringens planer för komvux. Jag vill också varmt välkomna akademin och är särskilt glad över att vi kan erbjuda parallella seminariepass med forskning kring vuxenutbildningen.

Även om det finns förbättringsområden inom komvux vill Marie Egerstad poängtera att de många satsningar som gjorts på vuxenutbildningen på senare år har varit välkomna, och är ett steg i rätt riktning.

– Jag välkomnar också de påbörjade förändringarna av urvalsbestämmelserna inför antagning till komvux, så att personer som har störst behov av utbildning kan prioriteras. Det innebär att inte enbart de som har den lägsta utbildningen ska prioriteras, utan möjliggör även för nya målgrupper såsom så kallade yrkesväxlare att studera inom komvux. Trots att urvalsbestämmelserna har ändrats vittnar dock flera kommuner om att justeringarna inte har fått den effekt som man hade hoppats på. Antalet utbildningsplatser har inte räckt till utöver de mest prioriterade. Därmed behövs ytterligare justeringar av lagstiftningen så att sökande från lägre prioriterade urvalsgrupper, till exempel yrkesväxlare, också ska kunna antas. Om komvux ska kunna utgöra basen för den regionala och nationella kompetensförsörjningen måste fler målgrupper kunna studera inom komvux. Komvux kan vara motorn för den framtida kompetensomställningen och kompetensförsörjningen i Sverige!

Sara Bref