”Om du inte har ett BankID så är du utestängd från nästan allt”

Digitaliseringen går framåt, men dessvärre betyder inte det att vi har löst frågan om digitalt utanförskap. Vi fick en pratstund med Terese Raymond, nationell koordinator för Digidel-nätverket, om vad hon ser från sin horisont.

Terese Raymond

Foto: Kristina Wicksell Bukhari

– Pandemin blottade ett ojämlikt digitalt samhälle. Många kunde fixa covidbevis och covidtester digitalt. Men för de som saknade e-legitimation blev allt väldigt krångligt. Det blev en väldigt odemokratisk och rättsosäker process helt enkelt, säger Terese Raymond.

Arbetet för att främja digital inkludering ställdes på något vis på sin spets i och med pandemin. Det blev tydligt hur utestängd den person som inte hade tillgång till det digitala blev, och att det inte finns någon universallösning för att hjälpa den som behöver support. Digidel-nätverkets Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. arbete är i allra högsta grad ett demokratiarbete.

– Om du inte har ett BankID så är du utestängd från nästan allt.

I Sverige har digitaliseringen gått snabbt, vilket också har gjort att vi har större problem med digital delaktighet än i många andra länder där man inte har kommit lika långt. Berättelsen om hur omställningen till det digitala samhället går är visserligen individuell, någon tycker att det går för sakta och en annan tycker att det går på tok för fort. Men de flesta har nog exempel på när den digitala kommunikationsvägen inte blev så där väldigt mycket enklare, som det var tänkt.

Om batteriet tar slut

Digitalt utanförskap behöver inte betyda att du står helt utanför digital teknik. Du kan ha en dator hemma men har du ingen smartphone blir det svårt att parkera, åka kollektivt eller betala med swish där det krävs. Och även om du har en smartphone kanske du inte får appen att fungera. Den begränsade möjligheten att använda andra lösningar än de digitala kan dessutom bli ett problem för vem som helst.

– Jag skulle säga att det oftast är situationsbundet. Det är klart att man kan ha tillfälliga eller permanenta kognitiva funktionsnedsättningar som gör det mer eller mindre svårt. Det är klart du kan ha en synnedsättning som gör det krångligt, men det kan också vara att situationen i sig gör det krångligt. Där och då har du inte uppkoppling eller där och då har du inte tillgång till din e-postadress eller också kanske lite stresspåslag, så knölar det till sig.

Förstå sig på fjärrkontrollen, få ihop de markbundna kanalerna med de digitala, eller hitta smarta funktioner som SVT Plays ”Tydligare tal”. Du kan befinna dig innanför din egen dörr men samtidigt känna dig utestängd från samhället.

Det arbetas med problemet på många plan, i stort och smått. Det finns initiativ hos civilsamhället, hos personer som tar emot nyanlända, hos den som arbetar med äldre eller funktionsnedsatta, hos privata aktörer och inom offentlig sektor. Det bubblar av kreativitet och erfarenhetsinsamling, det som saknas är en överblick och ett sätt att lära av varandra och kopiera vinnande koncept. Det är här Terese Raymonds arbete kommer in.

– Mitt fokus just nu som samordnare, när jag har fått lite arbetsro, det är att bygga upp kunskapsbanken, säger hon.

Under de senaste åren har hon kunnat följa flera parallella kunskapsresor, och nu arbetar hon bland annat med att bygga upp en kunskapsbank, en översikt som ska finnas öppen för alla. Hon samarbetar med regionernas digitaliseringskoordinatorer, som såklart även de sitter på mycket kunskap i frågan, men också har ett gediget jobb framför sig.

– När regionen pratar om digitalisering för regional samhällsutveckling, det här perspektivet som har att göra med tillgänglighet och enkelhet och funktionalitet och användarnytta, hur får man in det?

Enkelt eller snyggt?

Tillgängligheten får inte bli ett särintresse, den måste vara med hela tiden, över professionsgränserna. Är den inte det riskerar vi att bygga digitala system som fortfarande kräver för mycket handpåläggning. Terese efterlyser att beteendevetenskap och humaniora kan få ta mer plats, att det kanske till och med värderas lika högt som teknisk kompetens i utvecklingsarbetet.

En annan utmaning är hur den som behöver hjälp och support men inte har någon i familjen att fråga ska kunna få det. Var i kommunen ska den servicen finnas?

– Det är både en förvaltningsutmaning och en pedagogisk utmaning, så hur ska den se ut?

Under våren anordnar Digidel-nätverket ett antal frukostseminarier om den här funktionen, ibland kallad Digidel-center. En plats dit invånare kan gå för att få hjälp. Dit kan man komma med sin surfplatta och få veta hur man installerar e-legitimation, eller hur man använder appen i telefonen för att åka buss. Och där finns också kompetensutvecklingen som personalen på ett boende behöver när det ska installeras wifi och de ska kunna stötta de boende.

Hittills har många bibliotek, uttalat eller outtalat, fungerat som allmänhetens it-support, men det finns andra lösningar också. Terese var till exempel nyligen på en träff i Tyresö, där man har anställt en digital fixare.

– Det är någon som åker hem till 69+ personer och hjälper dem i den digitala hemmiljön, så det är en helt fantastisk resurs i de kommuner som har det, säger hon.

Något hon har lagt märke till under sina möten runt om i landet är att det har ändrats vem det är som hjälper människor med deras digitala funderingar.

– Det är en ny grupp. Det är inte tekniker som förklarar teknik, det är andra typer av beteendevetare, som är duktiga på möten och som också pratar teknik, säger hon.

Det kan vara lärare, personer som har arbetat inom den kommunala omsorgen eller på bibliotek. De är bra på människor, och kan lära dem den teknik de behöver i sin vardag.

Vem vet vad?

Frågan om digital tillgänglighet och inkludering är så stor, menar Terese, att det inte går att ha EN lösning på problemet. Här behövs lösningar på olika nivåer. Dessutom behöver offentlig sektor synliggöra och samordna olika typer av insatser.

– Vilket IT-stöd kan vi som ideell förening ge våra medlemmar? Vilket IT-stöd ska vi ge som bibliotek? Hur ska vi organisera IT-stöd som kommun? Ingen kan ha möjlighet att göra allt för då skulle man bli hela samhällets helpdesk, och det är lite det som vissa bibliotek faktiskt har hamnat i.

Digidel-nätverket kan bland annat bidra med att samla in och tillgängliggöra berättelser och koncept som har varit lyckade, och visa hur de kan backas upp med forskning på området. Det går åt rätt håll med att tillgänglighet får plats i planeringen, men det finns förbättringspotential både här och där. Och ingen kommer ju att klaga på att det blir för enkelt.

– Min spaning just nu är att det finns ett väldigt bra kunskapsläge, men det går att strukturera mer, säger Terese Raymond.


Sara Bref

2023-03-22