Jacob Adamowicz har en bakgrund inom studentrörelsen,
bland anant som ordförande för Sveriges förenade studentkårer och jobbar idag
med statistk och uppföljning på KTH. På fritiden driver han Twitterkontot
Högskolepolitk. 

Jacob Adamowicz har en bakgrund inom studentrörelsen, bland annat som ordförande för Sveriges förenade studentkårer, och jobbar idag med statistk och uppföljning på KTH. På fritiden driver han Twitterkontot Högskolepolitik.

Jacob Adamowicz bevakar högskolepolitiken

– Det började med att jag ville demokratisera själva omvärldsbevakningen, säger Jacob Adamowicz, apropå Twitterkontot Högskolepolitik som han driver.
Även de organisationer som själva inte har råd att omvärldsbevaka kan hålla koll på vad som händer genom att följa Jacobs konto. För honom själv innebär det inte så mycket extraarbete, han läser ändå mycket av det som skrivs om högskolesektorn och kompetensförsörjning. Med hans hjälp kan följarna ta del av vad som händer, vilka beslut som fattas och hur snacket går inom svensk högskolepolitik, ofta med flera inlägg per dag.

– Allmänt så är ju högskolan underbevakad, trots att det är femtiotusen anställda och man omsätter åttio miljarder i pengar från staten. Det är ju väldigt mycket pengar för hur mycket som faktiskt bevakas, säger han.

På något sätt har intresset för högskolefrågor inte hängt med i utvecklingen, trots att varannan person i en årskull nu läser vidare.

Den senaste tiden har flödet på Högskolepolitik såklart handlat en hel del om akademisk frihet och frågan om hur länge en styrelseledamot ska sitta. Diskussionen om etikprövning har också pågått ett tag, men fick nytt bränsle i och med debattartikeln underskriven av tusentals svenska forskare, vilken följdes av att utbildningsminister Mats Persson (L) meddelade att man tillsätter en utredning för att belysa regelverket.

– Det kan ju hända att man tog i lite mycket, kommenterar Jacob Adamowicz efterspelet till Macchiarini-affären och hur den skärpning av etikprövningen som gjordes har påverkat exempelvis forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.

Lyft blicken

När han får frågan om vad han tycker att högskolevärlden borde prata MER om är det de större perspektiven han efterlyser.

– Långsiktigt. Vad ska egentligen högskolan vara? Och vad ska högskolan vara i förhållande till andra delar av den eftergymnasiala utbildningen?

Någon kan nog sätta personalrumskaffet i vrångstrupen ibland när Jacob Adamowicz sätter ljuset på lite obekväma fakta. Som när han ifrågasatte behovet av ökad finansiering med hänvisning till lärosätenas prestationer.

– Högskolesektorn som helhet har underpresterat, åtminstone förra året. Det finns sjuhundra miljoner att utbilda för utan att tillföra nya medel. Och det är ju inte en obetydlig mängd studenter, säger han.

Angående de växande kullarna kommande år så behöver undanträngningseffekter diskuteras också. Om högskolan ska ha en tydligare del i lärande och omställning för yrkesverksamma så behöver vi prata om vilka studenter som ska prioriteras. Livslångt lärande brukar ju i många fall tänkas börja med någon form av utbildning efter gymnasiet, så vi får inte glömma de unga studenterna mitt i diskussionerna om omställningsstudiestöd och matchning.

Från lärosätenas håll är det nog visserligen inte så stor risk att de unga glöms bort. Eftersom genomströmningen av studenter generellt är bättre i den gruppen är det gynnsamt för ekonomin att satsa där. Så länge lärosätet får betalt för att studenterna klarar poäng så kommer både utbildning för redan yrkesverksamma och satsningar på validering att vara förfördelade, trots att de bidrar till samhällsnyttan.

– Ska man lyckas få ekonomi i de här kurserna så spelar det ju roll om du tappar ungefär hälften av ersättningen ifall någon tar sin kurs eller inte.

Vem får bli omställd?

Omställningsstudiestödet har varit en snackis sedan i höstas, och lär fortsätta att vara det ett tag till. De pengar som riskerar att brinna inne på grund av för lite resurser till handläggning av ansökningarna är en sak att hålla koll på. En annan är vilka som till slut fick sin ansökan godkänd, och vilka som fick avslag. Här blir det intressant att snöa in på definitioner – vad betyder det egentligen att ”stärka sin ställning på arbetsmarknaden”?

Jacob Adamowicz tar upp ett ärende som Överklagandenämden for studiestöd nyligen avgjort som han tycker är intressant. Det gäller en person som ansökt om omställningsstudiestöd för att byta från ett bristyrke till ett annat. Till saken hör att personen i fråga inte kan jobba vidare i det yrke hen har idag, och alltså behöver byta karriär. Men det blev avslag eftersom det inte ansågs kunna påvisas att bytet faktiskt stärkte ställningen på arbetsmarknaden.

– Det tror jag ändå rätt många trodde att omställningsstödet skulle kunna vara till för.

Det öppnar för frågor om det finns yrkesgrupper som aldrig kommer att kunna söka. Lärare? Vårdpersonal?

Jacob Adamowicz väntar, precis som många andra, på att det ska gå att analysera mer kring vilka som fått omställningsstudiestödet och inte, och vilken effekt det har gett. Den som inte orkar lusläsa dokumenten själv kan alltid hålla koll på Twitter för att se när siffrorna börjar trilla in.

 

Sara Bref

 

2023-05-30