Martin Hugo och Joel Hedegaard

En inkluderande folkhögskola
– bildning bortom normerna

Joel Hedegaard och Martin Hugo har i en rad studier intresserat sig för hur olika grupper av personer finner sig till rätta och utvecklas på folkhögskolan. Nyligen sammanfattade de sin forskning i en öppen föreläsning, där de redovisade resultat som rör personer med högfungerande autism, personer med långvarig psykisk ohälsa samt äldre personer. Föreläsningen går att se i efterhand och här finns korta sammanfattningar av de olika studierna, samt länkar till publikationer att fördjupa sig i.

Seniorer

Bland äldre personer som väljer att gå på folkhögskola är högutbildade och kvinnor överrepresenterade. Många beskriver lyxen av att kunna välja ett ämne att fördjupa sig i helt efter lust och intresse, utan krav från omvärlden. Seniorkurserna ger deltagarna struktur i tillvaron, intellektuell aktivering och ett socialt sammanhang.

– Det ökar livskvalitet att känna att en fortfarande är bildbar, en har möjlighet att lära sig trots att en är 94 år, som den äldsta vi intervjuade var, säger Joel Hedegaard.

En aspekt som kom fram under intervjuerna hade att göra med folkhögskolans natur, att under samma tak ryms deltagare från olika bakgrunder, generationer och kulturer. På en del folkhögskolor görs ett medvetet arbete för att de olika gruppernas vägar då och då ska korsas, som genom gemensam matlagning exempelvis. Det kändes värdefullt berättade några av seniorerna.

Kurserna beskrivs som prestigelösa och deltagarstyrda. De funderingar och frågeställningar som deltagarna hade inom ramen för kursens ämne kunde man gå vidare med tillsammans.

– Det kändes väldigt skönt att det fanns en tilltro till att det intresset som deltagarna kommer in med det kommer att berika, det finns ett värde i det, säger Joel Hedegaard.

Jag är gladare och jag har åter igen börjat hänga på biblioteket ... där lånar jag i snitt fem–sex böcker i veckan ungefär. Så jag har fått en nytändning på allt som man kan läsa och stoppa in i huvudet. (F4)

Livslångt lärande ökar livskvaliteten på flera sätt visar forskningen. De intervjuade i Joel Hedegaard och Martin Hugos material berättade till exempel att studierna påverkade deras nära relationer.

– När de fick input från de olika kurserna så kunde de använda det i sin kontakt med sin partner, de fick uppslag till samtalsämnen, de kunde agera som någon slags läxhjälp gentemot barnbarn i större utsträckning, för att de kände att de var ’up to date’, säger Joel Hedegaard.

Fördjupning:

Hedegaard & Hugo (2020) Inclusion through Folk High School courses for senior citizens, Educational Gerontology, 46:2, 84-94

Bref, Bjursell, Hedegaard & Hugo (2021) Seniorer som bryter normen – exemplet graffiti. Folkbildning & forskning: Årsbok 2021 / [ed] Kenneth Abrahamsson, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Mats Myrstener & Lena Svensson, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning, 2021, p. 119-123.

Hedegaard & Hugo (2021) Folk High Schools and Older Adults Learning. Conference presentation, European Society for Research in Adult Development (ESRAD), 2021-04-05:

Personer med högfungerande autism

När Martin Hugo och Joel Hedegaard presenterar sin forskning om unga vuxna med högfungerande autism, en grupp som de har intresserat sig för även i andra sammanhang än folkhögskolan, så återkommer de till värdet i att ha ett heterogent och inkluderande utbildningssystem. Där utgör folkhögskolan en viktig del.

– Vi anser att det är otroligt viktigt för hela vårt demokratiska samhälle; utmärkta utbildningsformer för personer som skolan tidigare inte har lyckats med att möta. Alla kan inte prestera när de är mellan 16 och 19 år. Det är en viktig aspekt tycker jag och Joel, att människor får en andra chans till att komma vidare, säger Martin Hugo.

Ungdomar med högfungerande autism är som grupp överrepresenterade bland så kallade hemmasittare. En stor andel av dem har upplevt sin skoltid som tuff, inte sällan på grund av sociala faktorer. För att komma förbi allt de har med sig i bagaget krävs en omställningstid. De behöver arbeta med sin skolidentitet och börja se sig själva som någon som kan och får ta plats, som kan lära sig och som har möjligheter till utbildning.

– En stor andel av de deltagarna bär på negativa erfarenheter. Att de har vågat sig tillbaka till studier är ganska fascinerande faktiskt. Jag skulle nog säga att folkhögskolan är en väldigt gynnsam utbildningsform för medmänniskor som inte har något självförtroende i studiesituationen, säger Martin Hugo.

Det största problemet när man kom hit…man försökte inte själv…men jag har lärt mig en vettig grej när jag har vart här…och det är försök för helvete själv – du kommer klara det. (Mange)

De intervjuade deltagarna säger att folkhögskolan är en trygg, respektfull och intresserad miljö. De får en struktur i utbildningen, men inte minst en struktur kring allt runt omkring själva skoltimmarna. Det är här många av hindren finns, som till exempel när det gäller att faktiskt ta sig till klassrummet, klara av att bo hemifrån, få en vettig dygnsrytm och känna att man har kontroll över sina dagar.

– Sen när det vänder kan de här personerna bli ganska högpresterande, för mycket av skolmisslyckanden handlar inte om intelligens eller kapacitet utan det handlar om andra saker, som gör att man inte har lyckats tidigare, säger Martin Hugo.

Hugo och Hedegaard har identifierat sju anledningar till att tiden på folkhögskolan fungerar för den här gruppen:

De känner sig trygga på folkhögskolan
De upplever sig sedda, bekräftade och förstådda
De upplever att undervisningen är anpassad för dem och att de kan lyckas i sina studier
Det finns en tydlig struktur och förutsägbarhet
Individen är viktigare än ämnena
Det finns möjlighet till omställningstid
De har tillgång till socialpedagogiska stödfunktioner

I slutet av föreläsningen frågar en åhörare vad den vanliga skolan kan lära sig av folkhögskolan, för att bättre kunna möta den här gruppen. Vad gör att folkhögskolan klarar av det?

– Det är frivilligt, det är en viktig aspekt att komma ihåg, säger Martin Hugo, som menar att bara det faktum att deltagarna självmant, ofta med en vänlig men bestämd knuff från en förälder, har sökt sig till folkhögskolan gör att förutsättningarna för ett lyckat resultat är bättre redan från start.

– Den flexibiliteten som folkhögskolan har möjlighet att erbjuda, den är lite svår att erbjuda på grundskola och gymnasium, säger Joel Hedegaard.

På frågan som vad den här gruppen behöver på högskola och universitet nämner de stöttning med att strukturera innehållet, hjälp med vad som ska göras och när.

Fördjupning:

Hugo, Hedegaard & Bjursell (2019) Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Encell rapport 1:2019. Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Hugo & Hedegaard (2021) Inclusion through folk high school in Sweden – the experience of young adult students with high-functioning autism, Disability and Rehabilitation, 43:19, 2805-2814.

Hedegaard & Hugo (2015) Lärandets sociala dimensioner – Unga vuxna med Asperger beskriver sina erfarenheter av anpassad utbildning. Encell rapport 2:2015. Pdf, 943 kB, öppnas i nytt fönster.

Långvarig psykisk ohälsa

Joel Hedegaard och Martin Hugo har följt och intervjuat personer som går på så kallade livskunskapskurser, det är kurser som riktar sig speciellt till personer med långvarig psykisk ohälsa.

– Det är en tung psykisk ohälsa som har hållit på i många år och många har suttit helt isolerade. En del har haft fungerande jobb tidigare, andra har aldrig tagit sig ut på arbetsmarknaden över huvud taget. Det handlar bara om rehab, att fungera bättre i vardagen i olika vardagssituationer.
En del har suttit i 4–5 år utan att träffa en person knappt, säger Martin Hugo.

Här finns mycket stigma att ta tag i, stigma som kan ha kommit från omgivningen initialt men som ofta har resulterat i självstigmatisering. En del i kurserna är att arbeta med hur man pratar till sig själv. Att inte vara så dömande mot sig, utan känna självmedkänsla. Precis som för övriga grupper på folkhögskolan som Martin Hugo och Joel Hedegaard har ägnat sig åt så är det meningsfulla sociala sammanhanget en viktig del.

Här kan man då gå på en lätt ramp upp. Man får ju mer självförtroende av att känna att jag kan faktiskt klarar av dom här grejerna. Jag klarar av att vara social...även när jag är trött...och det bygger vi ju upp här. (D5)

– De fick möjlighet att genomgå förändring med andra, att ta hjälp och stöd av andra, att spegla sig i andra. Det var värdefullt, säger Joel Hedegaard.

Ett kvitto på att förändring hade ägt rum var att deltagarna kunde fungera bättre i vardagen, med partners, barn och i andra sociala situationer. Helt plötsligt fanns det också en framtid att drömma om, kanske ett yrke eller en utbildning att sträva mot.