Folkhögskoledeltagare: När blev du en lärande individ?
Samuel Raoufi-Kvist är en av de folkhögskolelärare som under det senaste läsåret har delat sin tid mellan sitt arbete som lärare och en ny tillvaro som forskarstuderande, inom ramen för forskarskolan för folkhögskolans lärare. Här berättar han om sitt forskningsintresse; vad formar en lärande individ.
En grupp människor kliver över tröskeln till folkhögskolan för första gången. De har en massa saker i bagaget, ofta kanske sådant som har att göra med att inte passa in i en skolmiljö, eller i samhället i stort för den delen. Om vi snabbspolar ett par-tre år och tittar när de kliver över samma tröskel för sista gången så styr flera av dem självsäkert stegen mot vidare studier. Många har hittat sin plats i tillvaron, och vet hur de ska ta sig an det som komma skall. Hur gick det till? Vad hände där inne i folkhögskolans lokaler?
Samuel Raoufi-Kvist är en av de folkhögskolelärare som under det senaste läsåret har delat sin tid mellan sitt arbete som lärare och en ny tillvaro som forskarstuderande, inom ramen för forskarskolan för folkhögskolans lärare. När han får frågan om hur det har varit den här första tiden så är det de akademiska texterna och teorierna som han först lyfter fram. Något som är svårt att hinna med när undervisnigne sker på heltid.
– Man har inte så mycket tid till det så för mig har det varit underbart att börja läsa på det sättet igen. Jag har alltid saknat den tiden lite från mina studier, säger han.
Samuel arbetar till vardags på Södra Vätterbygdens folkhögskola, som lärare i svenska på allmän linje samt kreativt skrivande. Som forskarstuderande hör han till Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, och även om omställningen till utbildning på halvtid var ovan så menar han att de landade i ett bra sammanhang direkt.
– Det känns om att det finns en bra backning. Det var bara att hoppa på båten och segla med.
Samuel är en av alla de lärare som egentligen halkade in på folkhögskolan av en slump. Men han har inte blivit kvar av en slump.
– Sen insåg jag potentialen i det vi höll på med. Jag såg vad som hände med deltagare på folkhögskolan. Det var en värld som jag inte hade förstått eller sett, säger han.
Det har också lagt grunden till hans forskningsintresse; vad formar en lärande individ. Det finns tidigare forskning på det som kallas ’non traditional learners’, men dessa studier sker vanligtvis på högskola och yrkesutbildning, inte i folkhögskolans kontext, men nu ska Samuel i en rad djupintervjuer försöka sätta fingret på vad som händer med deltagarna under folkhögskoletiden. Vad är det som gör att människor kan ändra synen på sig själva, från att inte se sig själv som en lärande individ till att plötsligt göra det?
– Hur går det till när man formar en sådan identitet? Men samtidigt är det inte säkert att man gör det. Jag vill inte utgå ifrån att det händer alla på folkhögskolan, för det gör det ju inte. Vilka hinder finns för somliga? Varför funkar det för vissa? Varför funkar det inte för andra?
Förhoppningen är att kunna lyfta fram goda exempel, några linjer eller gemensamma drag som går att vaska fram ur berättelserna. Han vill, både för sin egen skull och för folkhögskolan i stort, skapa en ökad förståelse för hur man kan facillitera just den här processen; att bli en lärande individ.
Sara Bref
