Geografin är allt…

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Ekonomisk geografi, Kreativa klassen, Platsmarknadsföring, Regional utveckling, Tolerans, Urbanisering

…med andra ord, allt i livet påverkas av var vi befinner oss. Valet av boendeort skapar förutsättningar för allt annat i livet; vem vi lever ihop med, vad vi tjänar, vilken typ av jobb vi har och i vilken miljö våra barn får växa upp i.

För hundra år såg tillvaron för människor helt annorlunda ut. Då bodde enbart 14 procent av världens befolkning i urbana regioner runt om i världen. Visserligen hade det redan då skett en ordentlig ökning från i början av 1800-talet, då enbart 3 procent av världens befolkning bodde i städer. Idag bor mer än hälften av alla i urbana regioner runt om i världen och det är första gången i världshistorien vi upplever detta. Faktum är att detta mönster är än mer uttalat i vår del av den mer ekonomiskt utvecklade världen där tre av fyra individer bor i städer. Och urbaniseringen fortsätter. Allra mest ökar befolkningen i större städer där man kämpar med utmaningar relaterat till boendekostnader och transportsystem. De mindre orterna å andra sidan slåss för sin överlevnad – för att ha ett tillräckligt stort skatteunderlag för en skola och ett dagis eller tillräckligt med efterfrågan för att ha kvar sin närlivsbutik.

Denna omförflyttning i geografin, där människor i allt högre grad lämnar landsbygden för staden, får stora ekonomiska avtryck. Dels fungerar agglomerationseffekterna så att med allt större marknadsplatser så blir den regionala ekonomin och arbetsmarknaden alltmer effektiv och produktiviteten ökar. Detta gör att individer i större städer i allmänhet får mer i lön än individer som bor på mindre platser. Men i urbaniseringstrenden syns också sociala avtryck, där preferenser och attityder i större städer skiljer sig alltmer väsentligt från mindre städer och rurala områden.

Parallellt med urbaniseringen har vi gått från ett samhälle som i hög grad förlitat sig på den tillverkningsindustri, som en gång i tiden byggde vår välfärd, till ett mer kunskapsbaserat samhälle. Idag utgör tillverkningsindustrin en ytterst liten del av vår arbetsmarknad, samtidigt som tjänstesektorn växer. Vi har även haft ett skifte på yrkesmarknaden, där betydligt färre jobb är traditionella sk. arbetarklassjobb, medan fler välbetalda, kreativa kunskapsjobb, där arbetskraften i högre grad har en universitetsexamen, har tillkommit. Klyftan mellan ”de som har” jämfört med de ”som inte har” har ökat med inträdet i kunskapssamhället och avspeglas också den i den geografiska tudelningen. Tillverkningsindustrin och låglönejobben är överrepresenterade på mindre orter medan kunskapsjobben i högre grad är förlagda till storstäderna.

Dessa förändringar – från landsbygd till stad, från tillverksindustri till kunskapstjänster – och deras effekter är det jag fokuserar på i min forskning och detta kommer mycket av mitt bloggande handla om. Vi kommer att titta närmare på hur olika faktorer är spridda över den svenska geografin och se vilka socio-ekonomiska strukturer de är relaterade till.

Förhoppningen är att mina blogginlägg skall leda till en ökad diskussion kring dessa frågor och att denna kunskap skall vara till nytta för företag, individer samt regionala och nationella ”policy makers”.

Välkomna till Charlotta på Vertikals!

Lämna en kommentar