De mest svenska jobben.

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Kreativa klassen, Mångfald, Segregation

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad. För några veckor sedan skapade GTs chefredaktör Frida Boisen debatt då hon hävdade att Sverige är ett rasistiskt land som inte släpper in välutbildade invandrare på arbetsmarknaden.

Skillnaderna kan förstås bero på många saker. Dels kan det vara så att utbildningsnivåer faktiskt skiljer sig åt mellan inrikes och utrikes födda. Det kan också bero på att det är svårare att tolka vilken utbildning utrikes födda har, då intyg mm. kommer från ett utländskt universitet. Men det kan ju också vara så att man är ovilliga att anställa någon från ett annat land just p.g.a. att individer är utrikes födda.

Inom akademin visade Gary Becker, som fick Nobel-priset i ekonomi år 1992, redan på 50-talet vilka välfärdsförluster diskriminering medför, t ex om en arbetsgivare väljer bort de bäst lämpade för ett jobb exempelvis baserat på faktorer som kön, att man är född i ett annat land, eller sexuell läggning.

Enligt SCBs rapport från tredje kvartalet i år är 10,9 procent av utriksfödda  i åldern 15-74 år arbetslösa, vilket kan jämföras med 4,1 procent för individer födda i Sverige. Samtidigt, under perioden 2001-2010 gick 7 av 10 jobb till en individ med invandrarbakgrund, vilket skulle kunna vara en indikation på att situationen går åt rätt håll trots allt.

På min arbetsplats har vi en mycket hög andel utrikes födda. Bland annat p.g.a. en internationell profil med all undervisning på engelska så ses utrikes födda som en tillgång. Det är det faktum att vi har en stor mängd personal och studenter från hela världen är det som skapar den unika miljö som jag får lov att arbeta i.

Men jag inser att min arbetsplats är relativt ovanlig. Vissa yrkesgrupper och arbetsplatser har en högre andel utrikes födda än andra. För att titta lite närmare på hur det egentligen ser ut använde jag mig av statistik från SCB för att se vilka yrken som är de ”mest respektive minst svenska”– dvs. med högst respektive lägst andel inrikes födda. Tabellen nedan visar vilka yrkesgrupper högst andel av de arbetande är födda i Sverige*:

Högst andel inrikes födda tabell

Den yrkeskategori som har högst andel inrikes födda är militärer. Här är 98,1 procent inrikes födda. På andra plats ligger poliser, med 97,2 procent. Växtodlare, djuruppfödare samt fiskare och jägare ligger på tredje respektive fjärde plats. Djuruppfödare och djurskötare ligger på femte plats. Bland högre tjänstemän och politiker är 96 procent inrikes födda. Bland malmförädlingsoperatörer och brunnsborrare är det också en hög andel inrikes födda, liksom bland lantmästare, skogsmästare, piloter, fartygsbefäl samt jurister.

Klart är att en hög andel av de yrkesgrupper vi ser på listan är yrken som ofta kräver en relativt lång utbildning. Det finns också relativt många yrken som relateras till skog, fiske och naturresurser. Militären och polisen som vi finner i toppen av listan har båda uttalat strategier för att få fler utrikesfödda.

Om vi ser till motsatsen då? Vilka yrkeskategorier har lägst andel inrikes födda? Tabellen nedan visar detta*:

Lägst andel inrikes födda 2

Städare är den yrkeskategori som har lägst andel inrikes födda – 56,3 procent. Av 114 jobbkategorier är städare det vanligaste jobbet om du kommer från Afrika, det näst vanligaste om du kommer från en EU-land utanför norden och det 5:e vanligaste om du kommer från Asien. Även slaktare, bagare och konditorer har en hög andel utrikesfödda (56,7 procent). Därefter är det ett relativt stort hopp till plats tre: garvare, skinnberedare och skomakare (66,2 procent). Även maskinoperatörerer har en hög andel utrikes födda, liksom torg- och marknadsförsäljare, samt köks- och restaurangbiträden.

Gemensamt för de flesta yrkena på listan med högst andel utrikes födda är att de kräver relativt lite utbildning jämfört med de flesta yrkena med högst andel inrikes födda.

År 2012 var 1 279 000 individer, eller 17,9 procent, i ålderskategorin 15-74 år utrikes födda. Att en så låg andel som 5,5 procent eller ännu färre finns representerade i listan på ”de mest svenska jobben” ovan kan som sagt ha många, ibland godtagbara, orsaker. Men varje anledning, baserad på något annat än en objektiv lämplighet för jobbet innebär en välfärdsförlust.

 

Lämna en kommentar