Platsens påverkan på EU – valresultatet

Lästid: 7-11 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Högutbildade, Kreativa klassen, Politik, Regional utveckling, Städer, Urbanisering, Valet2014

Resultatet från EU – valet i söndags slog ner som en bomb. De flesta etablerade partierna gick tillbaka, medan relativt unga partier som Feministiskt Initiativ, Miljöpartiet och inte minst Sverigedemokraterna gick starkt framåt.

Vad känneteckar de kommuner som i högst grad röstade på respektive parti? För att ta reda på det gjorde jag och min kollega Özge Öner en så kallad korrelationsanalys, där man testar om det finns ett signifikant samband mellan två variabler. Det är viktigt att komma ihåg att vad vi testar är sambandet på kommun-nivå och inte på individnivå. Det är också viktigt att komma ihåg att en sådan analys aldrig testar för orsakssamband, dvs. vad som påverkar vad. Dessutom visar analysen vad som kännetecknar kommunerna i stora drag. Det innebär inte att det nödvändigtvis är en exakt beskrivning för samtliga kommuner som röstat på ett visst sätt, utan visar mer på sannolikheten för ett visst mönster. Men det är ändå intressant för att se om vissa partier tycks ha fått starkare stöd i en viss typ av kommuner.divider
Moderaterna Kommuner där Moderaterna gjorde ett starkare val:
Kommuner med större befolkning och högre befolkningstäthet (kännetecknar urbana regioner). I dessa kommuner finns det en högre andel högutbildade och en högre andel kunskapsjobb (kreativa klassen) och även en högre andel utrikesfödda. Den genomsnittliga lönenivån är högre och dessa kommuner kom relativt högt upp på Fokus Bäst att bo-index. Samtidigt hade dessa kommuner en lägre arbetslöshet, lägre ungdomsarbetslöshet, en lägre andel traditionella arbetarklassjobb och lägre sjukfrånvaro.divider
CenterpartietKommuner där Centern gjorde ett starkare val: Dessa kommuner hade en högre andel traditionella arbetarklassjobb och hade en högre sjukfrånvaro. Samtidigt hade kommunerna en mindre befolkning och befolkningstäthet (ej urbana regioner). Dessa kommuner hade en lägre andel högutbildade och en lägre andel kunskapsjobb och dessutom en lägre genomsnittlig lönenivå. Det var en lägre andel unga individer i åldern 18-25 år. Dessa kommuner hade en lägre andel utrikesfödda. De hamnade också lägre på Fokus Bäst att bo-index.divider
FolkpartietKommuner som röstade på Folkpartiet hade liknande strukturer som de kommuner som i högre grad röstade på Moderaterna.dividerKristdemokraternaKommunerna som röstade på Kristdemokraterna i högre grad hade något lägre arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet, samtidigt som de hade en något högre andel traditionella arbetarklassjobb. Det fanns ett svagt samband också till kommuner med något mindre befolkningsstorlek. Däremot saknades signifikanta samband till utbildning, kunskapsjobb, lönenivåer, ohälsodagar mm. De var inte heller signifikant relaterade till resultatet i Fokus Bäst att bo-undersökning.
divider
SocialdemokraternaKommunerna som i högre grad röstade på Socialdemokraterna var kommuner med mindre befolkningsstorlek och framförallt mindre befolkningstäthet (ej urbana regioner). De hade väsentligt högre arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet och även högre antal sjukdagar. Dessa kommuner hade en lägre andel högutbildade och en lägre andel kunskapsjobb, men en högre andel traditionella arbetarklassjobb. Dessa kommuner hade en lägre genomsnittlig lönenivå. I dessa kommuner finns också en något mindre andel utrikesfödda. Dessa kommuner hamnade också i den lägre skalan i Fokus Bäst att bo-index.
divider
VansterpartietKommunerna som i högre grad röstade på Vänsterpartiet hade liknande strukturer som de som röstade på Socialdemokraterna i högre grad, men vi finner inget signifikant samband till andel traditionella arbetarklassjobb eller till andel utrikesfödda.dividerMiljöpartietDe kommuner som i högre grad röstade på Miljöpartiet hade strukturer som i hög grad liknar strukturera i kommunerna som i högre grad röstade på Moderaterna och Folkpartiet. Det som skiljer Miljöpartiet från det båda övriga är att de har fått ett starkare stöd i kommuner där det finns en högre andel unga individer mellan 18-25 år.divider
Sverigedemokraterna_2Sverigedemokraterna
har fått sitt starkaste stöd i kommuner vars strukturer liknar de kommuner där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i hög grad hittat sitt starkaste stöd. I dessa kommuner är den en lägre andel högutbildade och lägre andel med kunskapsjobb, medan det finns en högre andel traditionella arbetarklassjobb. Lönenivån är lägre i genomsnitt. Det finns ett negativt samband med befolkningsstorlek och till viss del befolkningstäthet. Med andra ord har de ett starkare stöd i mindre kommuner med en mindre befolkning. Dessa kommuner hade dock inte en högre andel utrikesfödda. Kommunerna hamnade också lägre i Fokus Bäst att bo-undersökning.
divider
Feministiskt InitiativFör Feministiskt Initiativ hittar vi inga signifikanta samband alls. Sannolikheten för att detta parti skall ha ett starkare stöd på en viss plats kan inte signifikant relateras till någon av de variabler vi tog med i analysen, såsom utbildning, yrkesstrukturer, befolkningsstorlek och täthet, ohälsodagar eller lönenivåer.
divider
Piratpartiet
Även Piratpartiet hittade sitt starkaste stöd i kommuner som hade strukturer liknande de där Moderaterna, Folkpartiet och Miljöpartiet hittade sitt starkaste stöd, med undantag för arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet som varken var signifikant mycket högre eller lägre i dessa kommuner. Dessa kommuner hamnade också i högre grad på övre delen av rankingen i Fokus Bäst att Bo-undersökning.
divider

Det är intressant att se hur de regionala socio-ekonomiska strukturera i hög grad kan relateras till vilka politiska partier som stödjs i högst grad och inte minst hur befolkningsdensitet har kommit att bli en faktor som delar upp politiken. Urbana miljöer tenderar i hög grad att rösta på moderaterna, folkpartiet, miljöpartiet och piratpartiet, medan mer rurala områden i högre grad röstar på socialdemokraterna, vänsterpartiet och sverigedemokraterna. Detta är med all säkerhet ett mönster som kommer gå igen i höstens riksdagsval för i takt med att Sverige delas ekonomiskt, socialt och befolkningsmässigt så delas det också politiskt.

 

 

Lämna en kommentar