Yrkesstrukturer i våra svenska utanförskapsområden

2018-07-11

Jag har i en rad bloggposter belyst de utmaningar som våra svenska utanförskapsområden står inför. Jag har tittat på andelen som är förvärvsarbetar liksom andelen av individerna som bor här som har en utbildningsnivå kortare än 9 år. Syftet med att titta på detta är självklart inte att svartmåla områden som uppenbarligen står inför stora utmaningar utan att faktiskt se hur läget är för att det ska gå att föra en saklig diskussion om utmaningarna. Dessutom har siffrorna hittills visat hur stor variationen faktiskt är mellan dessa områden och att de inte alla kan dras över en kam.


alt

I denna bloggpost tänkte jag titta närmare på hur yrkesstrukturerna ser ut genom att belysa vilka yrken som är de tre vanligaste för den förvärvsarbetande delen av befolkningen. Till att börja med kan det ju vara bra att veta hur det ser ut i landet som helhet. Här är de tre vanligaste yrkesgrupperna (i åldern 20-65 år):

Grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare (4,9 procent av de förvärvsarbetande)

Undersköterskor (4,7 procent)

Butikspersonal (4,7 procent)

När vi ser till befolkningen i dessa utanförskapsområden så ser strukturerna delvis annorlunda ut. Här är de tre vanligaste yrkena:

Städare och hemtjänstpersonal (9,3 procent av de förvärvsarbetande)

Skötare, vårdare och personliga assistenter (6,4 procent)

Undersköterskor (6,3 procent).

Men samtidigt är variationen stor mellan de svenska utanförskapsområdena. I tabellen nedan visar jag de tre vanligaste yrkena i respektive utanförskapsområden, andelen av de förvärvsarbetande som arbetar i detta yrke, men också hur pass överrepresenterad andelen inom yrket är jämfört med andelen i landet som helhet:

Yrkesstrukturer

 

Ett av de vanligaste yrkena som återkommer i toppen av listan i många av dessa områden är städare och hemservicepersonal. I exempelvis Fittja och Gårdsten är detta yrke mer än åtta gånger vanligare än i landet som helhet. I Rinkeby/Tensta liksom i Alby är det nära sju gånger vanligare än riksgenomsnittet, och i Bergsjön sex gånger vanligare. Faktum är att denna yrkeskategori ligger på topp tre-listan i 19 av dessa 23 utanförskapsområden. Undersköterska är ett av landets vanligaste yrkeskategorier, men i utanförskapsområdena är yrket väsentligt överrepresenterat. Det råder även en överrepresentation av skötare, vårdare och personliga assistenter i dessa områden. I sexton av 23 utanförskapsområden är detta en av de tre vanligaste yrkeskategorierna.

Över lag hittar vi en rad yrkeskategorier som är klart överrepresenterade i dessa utanförskapsområden. Detta kan naturligtvis ha många orsaker, där de i genomsnitt lägre utbildningsnivåerna begränsar valen på arbetsmarknaden. Men listan visar också på vikten av yrken som i många fall inte kräver en högre utbildning som en väg in på den svenska arbetsmarknaden – en fråga som är av högsta prioritet i en tid då en stor andel individer som är utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden.

Picture By Averater [CC BY-SA 3.0  (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], from Wikimedia Commons

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.