Bästa förutsättningarna att hålla träningslöftet

2019-01-01

Gymmet är troligen den plats där jag numer tillbringar mest tid vid sidan av jobbet. Det ligger rakt över gatan från där jag arbetar och jag har dessutom en garageplats precis under, vilket innebär att jag går förbi gymentrén varje dag. Det är helt enkelt svårt då att hitta på en anledning till att man inte ska gå dit. Varje år första januari är det en märkbar förändring i antalet personer som dyker upp. Plötsligt är gymlokalen fylld av individer som jag aldrig sett där tidigare, vilket får mig att tro att de nu börjar året med ett avlagt nyårslöfte: att träna mer. Tittar man på siffror från Riksidrottsförbundet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. så är gymmet och gruppträningen som erbjuds där den nya folkrörelsen och den mest vanliga motionsformen efter promenader.

Kanske är det inte så konstigt. Gymmet är tillgängligt stora delar på dygnet och inte lika organiserat som exempelvis en lagidrott är. Gymmet erbjuder även en social samvaro då man efter ett tag lär känna de som går som samma ställe. Gymmen växer också i antal. År 2011 fanns det 531 registerarde gym enligt SCBs statistik. Fem år senare var motsvarande siffra 1015 – en ökning med drygt 90 procent. Även antalet gymanställda ökade väsentligt under samma femårsperiod från 1933 personer till 3370 (en ökning med nästan 75 procent).

Däremot kan geografin avgöra lite hur pass tillängligt gymmen faktiskt är. Jag har inför nyår roat mig med att se hur gymmen är fördelade över svenska kommuner. Kartan nedan visar antalet gym och antalet gymanställda i svenska kommuner år 2016 (vilket är det senaste året jag har tillgängligt):

Som väntat så varierar antalet gym och antalet gymanställda stort mellan svenska kommuner i hög grad baserat på befolkningens storlek. Där det bor fler individer, där kan vi också förvänta oss fler gym. Det finns också 83 kommuner där det inte finns några gym alls.

I vilka kommuner har antalet gym då ökat den senaste femårsperioden? Kartorna nedan visar på detta:

I 18 kommuner finns det idag färre gym än tidigare, men ingen kommun har haft fler än 2 nedläggningar under denna femårsperiod. I 111 kommuner är antalet gym oförändrade, medan övriga 161 kommuner har haft en ökning i antalet gym. Allra mest ökade antalet gym i Stockholm (63 nytillkomna gym), Göteborg (28 stycken) och Malmö (17 stycken). Det speglar delvis den inflyttning av individer som tillkommit till arbetsmarknaden under de senaste fem åren.

Om vi tar hänsyn till befolkningsstorleken i kommunen och ser hur många gym och gymanställda det finns per 10 000 invånare i kommunen så får vi följande kartor:

Flest gym per invånare hittar vi i en rad mindre kommuner. Nora, Storsjöfors, Norsjö, Tanum och Tomelilla ligger i topp. Flera av dessa kommuner har enbart ett gym och siffran är därför i hög grad driven av en liten befolkning. Dock finns det många mindre kommuner som inte har ett gym alls. De som har flest antal anställda per invånare är Sigtuna, Håbo, Hedemora, Sundbyberg och Alingsås. Dessa kommuner har ca 10 gymanställda per 10 000 invånare eller fler. Strax därefter på listan kommer en rad Stockholms-kommuner såsom Täby, Södertälje, Stockholms kommun, Danderyd och Solna.

Ser vi på förändringen i antal gymanställda per invånare så är det enbart 38 kommuner som 2016 hade färre anställda än vad de hade fem år tidigare. Däremot har antalet gymanställda per invånare ökat kraftigt i en rad svenska kommuner. I Danderyd var siffran 2016 13 gånger större än fem år tidigare. Tibro hade också haft en mycket omfattande ökning där man gått från 0 gymanställda per 10 000 invånare till hela 7,23 anställda per invånare. I nästan 100 av våra svenska kommuner hade antalet anställda per invånare ökat med över 10 procent. Säg den bransch som genomgått samma utveckling på fem år.

Vad kännetecknar då de kommuner som idag har flest gymanställda per invånare? Till att börja med så är det nära sammankopplat med kommunens befolkningsstorlek och befolkningstätheten. Korrelationen här är 0,472 respektive 0,456. Det är alltså en mer omfattande gymverksamhet per invånare i urbana regioner. Det kanske kan förklaras med att möjligheten till skogsområden för jogging och promenader är mindre (de andra topprankade sporterna enligt Riksidrottsförbundet). Kommuner med mer gymverksamhet per invånare har också en högre genomsnittlig utbildning och fler individer med kunskapsjobb (korrelationerna är 0,460 respektive 0,450). Det är också kommuner som över lag har ett något mer omfattande nyföretagande och där man har ett mindre tapp (eller till och med ökning) av unga individer i åldrarna 18-25 år.

Tillgång till gym eller inte – med det nya året finns det all anledning att se om det går att få in lite motion i vardagen. Det tycks vara ett bra nyårslöfte varje år!