Här finns framtidens jobb del 1

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi

Vilka jobb kommer det egentligen finnas en efterfrågan på om fem år? Den frågan försöker Arbetsförmedlingen göra i undersökningen ”Var finns jobben?” där man baserat på en stor mängd intervjuer med offentliga och privata arbetsgivare försöker identifiera de yrken där det med all sannolikhet kommer att råda brist framöver och där konkurrens om jobben som finns kommer vara låg.

Dessa ”framtidens jobb” delas sedan upp i två kategorier – de som kräver högskoleutbildning och de som inte gör det. De jobb som listas är följande:

Med högskoleutbildning:

Barnmorskor

Civilingenjör, ingenjör och tekniker

Förskollärare

Läkare och tandläkare

Läraryrken

Mjukvaru- och systemutvecklare

Psykologer

Sjuksköterskor

Socialsekreterare

Systemanalytiker och It-arkitekter

Utan högskoleutbildning:

Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare

Betongarbetare, murare och målare

Buss- spårvagns och lastbilsförare

Elektrikeryrken

Kockar

Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer

Slaktare och styckare

Träarbetare och snickare

Undersköterskor

VVS-montörer

Arbetsförmedlingens rapport försöker med andra ord identifiera var på arbetsmarknaden man hittar jobben i framöver. Jag tänkte göra om det till en geografisk fråga – i vilka kommuner hittar vi dessa jobb?

I denna bloggpost tänkte jag fokusera på de jobb som kräver en högre utbildning. Kartan nedan visar antalet av dessa jobb sammantagna i svenska kommuner:

Antal med högskoleutbildning

Den bild vi får är självfallet i hög grad präglad av att det jobbar fler individer i kommuner där det bor många människor i allmänhet, dvs. främst i våra storstadsregioner. Men den visar samtidigt att det i väldigt många kommuner är en relativt låg tillgång till dessa jobb antalsmässigt.

Om vi istället ser på dessa yrkeskategorier i relation till samtliga jobb som finns i kommunen (med andra ord hur stor andel av arbetsmarknaden som de utgör) så får vi följande karta:

Andel med högskoleutbildning

Nu blir bilden mer nyanserad. De kommuner som har högst andel av dessa jobb är Danderyd (26%), Lund (24%), Finspång (24%), Linköping (22%) och Malå (21%). Med andra ord är det kommuner med mycket olika förutsättningar på många sätt.

De kommuner som idag har lägst andel av dessa jobb är Sigtuna (8%), Oxelösund (9%), Sotenäs (9%), Gnosjö (9%) samt Eda (10%). I dessa kommuner utgör alltså de jobb som i Arbetsförmedlingens rapport ses som framtidens jobb (med krav på högskoleutbildning) en relativt liten del av arbetsmarknaden idag.

Men hur ser det då ut för framtidens jobb utan krav på högskoleutbildning? Det tänkte jag titta på i nästa bloggpost.

Lämna en kommentar