När självkörande bilar blir verklighet

Lästid: 3-5 minuter
Kategorier: JIBS

För ett tag sedan var jag på konferens i Boston arrangerad av Federal Reserve. Några av världens ledande ekonomer var där och talade om utmaningar kring stad och land. En fråga som kom upp från några forskare från MIT var hur arbetsmarknaden kommer att påverkas den dag då självkörande bilar blir verklighet. Vilka är det egentligen som kommer att påverkas om yrket ”chaufför” blir överflödigt?

Så jag tänkte applicera tanken ur ett svenskt perspektiv och se på vilka som skulle påverkas främst på arbetsmarknaden men också var de som skulle påverkas bor. Baserat på svensk yrkesstatistik har jag valt ut följande grupper: taxiförare; buss- och spårvagnsförare; samt lastbilförare.

Vi börjar med att se på vilka som har dessa yrken:

Det finns en klar övervikt mot män inom dessa yrken. Hela 92 procent av de som jobbar som chaufförer i dessa yrken är män.

Men hur ser utbildningsnivåerna ut? Tabellen nedan visar andelen av chaufförerna som har uppnått olika utbildningsnivåer. Jag visar även hur det ser ut för landet som helhet för att ha en jämförelsepunkt:

I den allra lägsta utbildningsnivån (kortare än 9 år) så ligger chaufförer i linje med riksgenomsnittet på 2,8 procent. Men på nivåerna ”förgymnasial utbildning 9 (10) år är det en klart högre andel (16,2 procent att jämföra med 9,1 procent i landet som helhet). Vi finner även en högre andel som har en utbildning motsvarande 2-årigt gymnasium (36,3 procent att jämföra med 19,5 procent i landet som helhet) liksom 3-årigt gymnasium (32,9 procent att jämföra med 26,3 procent). Däremot är det en lägre andel som har någon form av eftergymnasial utbildning och endast 4,5 procent har en utbildning på 3 år eller mer från högskola eller universitet.

Utbildningsstrukturen inom gruppen indikerar till viss del att detta är en grupp som kan ha svårare ett hitta ett nytt jobb om/när självkörande bilar blir verklighet, eftersom en allt större del av de jobb som finns tillgängliga i första hand går till individer med längre utbildning.

I vilken utsträckning är chaufförer utrikes födda eller andra generationens invandrare? Tabellen nedan visar på dessa strukturer:

Det råder en viss skillnad mellan chaufförer och riket som helhet, men de är relativt små. Störst skillnad är det i gruppen som är utrikes födda (26 procent att jämföra med 22 procent). Men på det stora hela ser bakgrunden baserat på födelseland relativt lika ut.

Men var bor då chaufförer i högst utsträckning och vad kännetecknar de kommuner där det bor fler? Det tittar jag på i kommande bloggpost.

Lämna en kommentar