Så mycket ökade huspriserna i landet

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi

Med ett nytt decennium börjar det komma en rad analyser kring vad som hänt de senaste tio åren. Den här bloggen är inget undantag utan jag tänkte ägna lite tid åt att se vad som hänt de senaste åren.

I denna första bloggpost tänkte jag titta lite på huspriser. Själv köpte jag hus, ett parhus mitt inne i Jönköping, år 2000. Huset var ute till försäljning för 1 230 000 kronor. Efter en budgivning där några andra hade höjt med 10 000 kronor drogi vi till ”ordentligt” med ytterligare 50 000 kronor och fick på så sätt huset. Dock hade jag ångest hela natten innan vi skulle skriva på kontraktet eftersom vi precis köpt något för över en miljon. När vi flyttade in påpekade flera grannar att de minsann bara hade betalat 475 000 för sitt hus.

Det är överflödigt att påpeka att huspriserna har gått upp ordentligt de senaste åren. Genomsnittspriset på ett hus år 2000 i Sverige var 951 000 kronor. I Jönköping var det något lägre (938 000). Den senast uppdaterade siffran från SCB (för år 2018) visar att genomsnittspriset nu är 2 967 000 kronor i riket som helhet och 3 487 000 kronor i Jönköping.

Men det är stora skillnader mellan kommunerna då det gäller hur mycket man betalar för ett hus. Delvis beror det på hur mycket man tjänar i kommunen, dels beror det på den upplevda boendekvaliteten i kommunen. Edward Glaeser med kollegor talade om detta i artikeln Consumer City hur lönen plus amenities tillsammans förklarar huspriser (eller i deras termer: urban productivity premium + urban amenity premium = urban rent premium).

På platser där många tycker att den upplevda boendemiljön är relativt sett bättre så kommer alltså huspriserna troligen ha stigit mer än vad lönerna har gjort på platsen under samma tidsperiod.

Men tillbaka till huspriserna. Hur mycket har de då egentligen stigit i svenska kommuner. För att titta närmare på det så har jag gjort en figur som visar var de stod år 2000 och var de står år 2018:

Klart är att de kommuner som var dyra redan år 2000 fortfarande är de dyraste i landet. Medan toppriserna låg runt 4 miljoner i genomsnitt då, så ligger samma kommuner idag på ett genomsnittligt pris runt 12 miljoner. Även om Vaxholm, Sundbyberg, Solna och Danderyd är bland de dyraste i landet så ligger de ändå idag på något lägre nivå än vad man skulle förmoda givet prisutvecklingen i övriga kommuner.

Samtidigt har kommuner som Partille, Åre och Strömstad väsentligt mycket högre huspriser idag än väntat givet prisutvecklingen sedan år 2000 i övriga kommuner.

Är det då detsamma som att säga att huspriserna har ökat långsammare i Stockholm? Nej, prisutvecklingen har varit allra störst i våra stora städer. Kartan nedan visar hur många gånger priset har ökat på ett genomsnittligt hus i kommunen jämfört med genomsnittspriset år 2000:

Mest ökade det i Åre, där ett genomsnittligt hus idag kostar drygt fem gånger mer än vad det gjorde år 2000. Näst mest ökade det i Habo. Där får man idag ge nästan 4,5 gånger mer för ett hus än vad man gjorde knappt tjugo år tidigare. Dessa kommuner följs av Strömstad och Tanum där ett genomsnittligt hus idag kostar drygt 4 gånger mer.

Däremot har utvecklingen inte varit lika stark i Bjurholm, Dorotea, Skinnskatteberg, Åsele, Norsjö och Övertorneå. Här betalar man mindre än 1,5 gånger det man betalade år 2000.

I rena pengar var ökningen som störst i en rad kommuner i Stockholmsregionen: Lidingö, Danderyd, Solna och Nacka. Lägst var utvecklingen i Åsele, Bjurholm och Dorotea

Jag kommer fortsätta att vända och vrida lite på siffror relaterade till utvecklingen i våra svenska kommuner och regioner framöver, för ganska mycket hinner ju faktiskt hända över en sådan tidsperiod.

*I analysen har jag tagit bort Uppsala och Knivsta eftersom Knivsta år 2000 var en del av Uppsala och det därmed blir svårt att avgöra huspriseffekter efter uppdelningen.

Lämna en kommentar