Här beräknas befolkningen att öka i Sverige

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Okategoriserade

För ett tag sedan släppte SCB sina befolkningsprognoser fram till år 2030, som visar vilka platser som förväntas ha den största ökningen respektive minskningen.

Befolkningen på en plats kan öka beroende på två faktorer:

  • det föds fler än de som dör
  • fler flyttar till platsen än vad man flyttar därifrån

Flyttarna kan antingen komma från andra platser i landet eller från ett annat land. Under den stora flyktingvågen, exempelvis, ökade de flesta kommuner sin befolkning beroende på att många flyttade in som tidigare bott i ett annat land. Med andra ord ökade befolkningen då även i kommuner som tidigare sett en avtagande befolkningsutveckling.

De flyttar som sker inom landet görs i högst grad av relativt unga individer (ca 18-35 år), eftersom det är ett skede i livet då man flyttar hemifrån, utbildar sig och skaffar sig sitt första jobb. Man har ofta heller inte hunnit investera i ett boende och har inga ytterligare familjemedlemmar som ska tas hänsyn till om man flyttar.

Den sistnämnda gruppen har under lång till främst dragit sig mot större städer, som gjort att större kommuner, men även mellanstora kommuner vuxit ganska fort. Mindre kommuner, ofta på håll från dessa större platser, har däremot i hög grad fått stryka på foten.

Detta speglas delvis i de länsprognoser som SCB tar fram:

Procentuellt sett ökar Uppsala, Halland och Stockholm allra mest. Men i antal ser vi de största ökningarna i de län där våra tre storstadsregioner ligger.

Nu är län väldigt trubbigt för att förstå den process som pågår. I varje län kommer det finnas kommuner som klarar sig utmärkt, likväl som det finns kommuner som klarar sig mindre bra. SCB har därför även delat upp prognosen på olika typer av kommuner och nu blir det helt plötsligt mer intressant:

Även kommuner som ligger på bra pendlingsavstånd till en storstad förväntas öka ordentligt. Pendlingskommuner nära en större stad (men ej en storstad) förväntas också öka – dock inte lika mycket.

Delvis tror jag att detta är en spegling av de allt högre huspriserna inne i storstäder och större städer. Mindre kommuner inom pendlingsavstånd framstår då ofta som ett bättre alternativ för de som vill bo på större yta men inte betala det som krävs inne i staden. Den här drivkraften finns däremot inte riktigt för pendlingskommuner nära mindre städer.

En intressant faktor i prognosen är skillnaden mellan landsbygdskommuner som har resp. inte har besöksnäring. Jag har i samband med COVID-19 just belyst hur besöksnäringen ofta är den skiljelinje som gör om en mindre plats klara sig bra eller inte, och hur det kan komma att bli ett problem nu när besöksnäringen varit begränsad (eller i vissa fall helt nedstängd). Om pandemin blir långvarig kan landsbygdskommuner med besöksnäring komma att få en utveckling mer lik de mindre kommuner som saknar besöksnäring.

I samband med att SCB släppte dessa befolkningsprognoser ringde en journalist till mig och frågade om de var förvånande och om det är svårt för kommuner att förhålla sig till prognoserna. Men förvånande är de absolut inte. För den här utvecklingen har pågått väldigt länge och påverkat läget i våra svenska kommuner. Vilken typ av utmaningar och vilken typ av styrkor kommunen har bottnar helt i befolkningsutvecklingen över tid. Men bara för att siffrorna inte är förvånande så innebär ju inte det att de kan utgöra en ordentlig utmaning ändå, framförallt för de kommuner som inte längre växer i samma takt eller till och med minskar i storlek.

Lämna en kommentar