Elisabet Sandblom

Bland små ord med stor betydelse

Spelar det någon roll hur vi uttrycker oss när vi vill att någon gör oss en tjänst, ordnar ett intyg vi behöver, ger oss de pengar vi ansöker om eller fixar matinköpet på hemvägen? Ja! – är min bestämda uppfattning.

Det är helt enkelt mer troligt att du får som du vill om du säger ”skulle du kunna låna mig pengarna, tack? än” låna mig pengarna!

Det här är ett väldigt tydligt exempel, men vi vet alla hur svårt det kan vara att anpassa sitt sätt att kommunicera till den situation man befinner sig i och till de människor man har att göra med. Det är mer än en gång som jag som lärare tyckt att jag formulerat mig supertydligt, men förstått på studenters reaktioner att jag missat alla andra möjliga sätt att tolka det jag just sagt

Men – om man lyckas anpassa det man uttrycker till mottagaren ökar chansen att man får som man vill. Vägen till intresset för de små ordens stora betydelse har jag gått från att utbilda mig till ämneslärare i engelska och tyska. Som nyutexaminerad skulle jag bara läsa lite tyska till, vilket ledde till en doktorsavhandling om hur små ord i språket på ett fascinerande sätt samspelar med det sammanhang de används i. Också på svenska.

Om någon till exempelsäger uppdraget bör ju slutföras i morgon” får ordet ”ju” funktionen att stänga av eller åtminstone försvåra vidare argumentation om ämnet. Men i ensituation där någon exempelvis är orolig för att klara sig ensam och får svaret ”jamen, din syster kommer ju i morgon!” kan ett ”ju” verka uppmuntrande och lyfter fram hjälpen från systern som säker.

Mitt intresse för hur vi kommunicerar har vidgats från ett snävt språkvetenskapligt perspektiv till att omfatta till exempel elevers skriftspråksutveckling, hur vi argumenterar och hur vi använder olika genrer. Hur kommer det sig till exempel att elever på högstadiet verkar utvecklas väldigt mycket i sitt sätt att skriva argumenterande, medan det händer förhållandevis lite när de kommer till gymnasiet? Eller hur lär man sig hur man formulerar olika typer av texter på en ny arbetsplats?

Just nu arbetar jag med flera forskningsprojekt som behandlar mångfald och delaktighet inom skolan: Diversity as Normality, DiveiN och Språk, Lärande och Teater, SLoT. 

Frågan är hur vi gör för att på bästa sätt se till att alla barn och ungdomar får det stöoch den utmaning de behöver i skolan? Oavsett de förutsättningar man har, så behöver man en lagom portion stöd för att komma vidare i sitt lärande, samtidigt som det inte får vara för lätt. Då blir det tråkigt och motivationen riskerar att sjunka.

Jag är dessutom med i ett internationellt nätverk av forskare, Communication, Culture and Diversity(CCD) som arbetar med frågor om kommunikation, mångfald, identitet och lärande, både inom skolans värld och utanför. Inom ramen för detta nätverk är jag också aktiv i en tankesmedja som omfattar människor från många olika sektorer i samhället med ett gemensamt intresse för delaktighet och jämlikhet i hela vårt samhälle: Delaktighet och Inkluderings-Tankesmedjan(DoIT).

På fritiden lämnar jag gärna texternas värld och ägnar mig åt familj, matlagning, sång och camping.

Flera texter är på gång från mig och Therése Haglind, som arbetar som gymnasielärare. Vi kommer att vrida och vända på de viktiga frågorna om mångfald, delaktighet och digitalisering i skolan – högaktuella frågor i ett samhälle där klyftorna ökar mellan människor som förmår hänga med i den snabba utvecklingen och sådana som inte gör det.

Fokus kommer att vara praktiknära. En av de viktigaste frågorna kommer att vara hur vi kan utforma skolans verksamhet så att alla barns och ungdomars behov tillgodoses.

Elisabet Sandblom
Lektor i tyska
Utbildningsledare för forskarutbildningen vid Högskolan för lärande och kommunikation
Kontakt: elisabet.sandblom@ju.se; 036-101447

Med ena foten i lektionssalen

Digitaliseringen förändrar samhället på en lång rad sätt och det gäller förstås också skolan. Hur den ska ske på bästa sätt i skolmiljön är en omdiskuterad och inte alls självklar fråga, och det ämne som mitt forskningsintresse kretsar kring.

Att skolans digitalisering sker på ett jämlikt och inkluderande sätt är ytterst en fråga om demokrati, men – bland annat min forskning – visar att vi har långt kvar dit.

Jag är i grunden gymnasielärare i svenska, historia, filosofi och religionsvetenskap och är nu verksam som lektor i Tillämpad IT med inriktning mot svenska på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Det innebär att jag arbetar med hur IT förändrar och skapar nya möjligheter till kommunikation, i exempelvis skolan. I just svenska kan det handla om användningen av olika medier, som bloggar, och hur vi lärare bedömer exempelvis en film eller podd när den används i redovisningen av ett arbete.

Mitt intresse för digitaliseringens utmaningar och möjligheter tog fart i samband med min forskarutbildning vid Göteborgs universitet, en licentiatexamen med uppsatsen ”Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet – tillgång och användning” 2015. I mitt arbete blev det tydligt att det fanns en skillnad mellan eleverna när det gällde både användandet av, och uppfattningen om digitala verktyg i skolan. Jag såg också att eleverna gavs olika förutsättningar att hantera de digitala verktygen beroende på programinriktning. En oroande upptäckt som jag ville arbeta vidare med.

Att kombinera gymnasieundervisning – i framförallt svenska – med rollen som lektor innebär att jag har förmånen att både få arbeta med undervisning i lektionssalen och att vara med och utveckla skolan som forskare på HLK. Som lektor ska man vara den viktiga bryggan mellan akademi och praktik och där spelar en god kännedom om praktiken och ett vetenskapligt förhållningssätt en viktig roll.

I mina bloggtexter kommer jag att vrida och vända på digitalisering, delaktighet och även mångfald. Praktiknära, med ena foten i lektionssalen.

En av de viktigaste frågorna kommer att vara just hur vi kan utforma skolans verksamhet så att alla barns och ungdomars behov tillgodoses.

Som sagt – det är en fråga om demokrati!

Kontakt: therese.haglind@jonkoping.se

Inlägg av Elisabet Sandblom:

Risk för digital skolklyfta

Digitaliseringen pågår med stor kraft och förändrar samhället snabbt – även skolan, vårt specialområde. Just […]

Lästid: 4-7 minuter