Lucka nr 5: Jul vs. midsommar

Lästid: 7-11 minuter
Kategorier: Jul

Få svenska högtider är så traditionsbundna som jul och midsommar. Men hur mycket skiljer de sig åt egentligen?

Väder

Vi svenskar är ju kända för att prata väder och vi har verkligen speciella förväntningar på jul- respektive midsommarvädret. På jul ska vi ha kallt och snö, helst ska det se ut som en målning av Jenny Nyström med stjärnklar kvällshimmel i kontrast till snötäckta granar. Julen är tiden då vi sitter inne och tittar ut, vilket är den totala motsatsen till midsommar. På midsommar vi vill sitta ute vid ett dukat bord på ett grönt gräs under en solig himmel. Så i teorin är skillnaden stor, men hur är det i praktiken?

År 2015 var midsommartemperaturen i Stockholm +12 grader, samma temperatur som uppmättes under två dagar i december samma år. På självaste julafton 2015 sjönk dock temperaturen något, det var 8 grader varmt. Som ett resultat av det varma vädret var det en snöfri jul det året. Däremot var det nederbörd på midsommar i form av 9,7 mm. Trots den förhållandevis låga temperaturskillnaden det året tror jag inte att någon haft tanken på att duka julbordet utomhus, däremot dukade nog många upp midsommarbordet utomhus och försökte skydda snapsen från regn efter bästa förmåga. När vädret inte står oss bi under dessa högtider får vi försöka värma oss på andra sätt.

Kärlek

Min gymnasielärare i historia försökte övertyga oss elever om att midsommar firades för att alla barn skulle födas i mars. Även om tanken var lite tilltalande för oss teknister, så köpte nog ingen denna förklaring. Men hur är det egentligen med dessa ”högtidligt tillverkade barn”, går det att se några midsommar- eller jultendenser? År 2016 föddes många barn i Sverige, antalet var det högsta sedan 1993 med totalt 117 425 barn. Enligt SCB berodde detta på att antalet kvinnor i fertil ålder var högt, de anger varken vädret på midsommar eller jul som trolig orsak. Men i mars föddes 10 246 av dessa barn, av vilka några förmodligen var ett resultat av en kärleksfull midsommar. Den förhållandevis varma och snöfattiga julen, kan kanske ha bidragit till inomhusaktiviteter istället för klassiska vinteraktiviteter, då det föddes 10 020 barn i september. Men även om det föddes fler barn i mars än i september, så innebär inte det att min gymnasielärare hade rätt. Flest barn föddes nämligen i maj. Även om kärleken har sin specifika del i jul- och midsommartraditioner i form av mistlar och blommor under kudden så är nog mat och dryck det som ofta står i centrum.

Mat och dryck

Det är nog inte så vanligt med kokt griljerad skinka på midsommarbordet. Men däremot är både sill, öl och snaps traditioner vid så väl jul som midsommar. Att dricka snaps på kryddat brännvin är för många svenskar synonymt med dessa högtider, vilket märks hos Systembolaget. Veckan före jul 2017 såldes 119 000 liter kryddat brännvin, vilket ändå är en lägre siffra än veckan innan midsommar samma år, då det såldes hela 145 000 liter. Detta kan jämföras med att försäljningen under en genomsnittlig vecka normalt ligger runt 20 000 liter. Brännvin kombineras ofta med öl och det såldes förra året 7 430 000 liter öl till midsommar och 8 157 000 liter öl till jul varav 1 040 000 liter julöl. Med andra ord dricker vi mer brännvin på midsommar och mer öl på julafton.

Till ölen och snapsen äts det sill. På midsommar är det matjessill som dominerar och 2017 stod midsommarveckan för 24% av årsförsäljningen av just matjessill. Till jul är det däremot inläggningssill som dominerar, kanske ett resultat av vårt ökade intresse för matlagning. Ägghalvor dekorerade med majonnäs och räkor hittar vi både på jul och midsommar.

Potatis är en annan sak som förekommer både på jul- och midsommarbordet. På julbordet serveras Janssons frestelse och ibland även kokt potatis. Vid midsommar är färskpotatis ett hett, och ibland dyrt, ämne. Blir den klar till midsommar och vad kommer den att kosta? Oavsett pris så kastar vi oss över den. Det är intressant att notera att priset för potatis, till skillnad från priset på brännvin, ökat något de senaste 60 åren. Att äta färskpotatis är ett relativt nytt påfund, i bondesamhället skulle det anses mycket slösaktigt och dumdristigt att ta upp potatisen innan den var färdigvuxen. Lutfisk, denna torkade, lutade och sedan kokade fisk som skapar skiljelinjer i vissa familjer, är en tradition som vi främst förknippar med julbordet. Men i det gamla bondesamhället åt vi lutfisk även på midsommar. Julgranen och midsommarstången däremot, de skiljer ju sig åt åtminstone utseendemässigt.

Julgran och midsommarstång

Midsommarstången kom till Sverige redan under medeltiden, klart tidigare än julgranen, men båda har sitt ursprung i Tyskland. Den tidigaste avbildningen av en midsommarstång i Sverige är från Erik Dahlbergs Suecia Antiqua, dvs under sent 1600-tal eller tidigt 1700-talet. Medan midsommarstången till en början kopplades ihop med dåtidens studenter och drängar som gick runt och sjöng och tiggde pengar, så hamnade inomhusjulgranen direkt i de finare salongerna. Den första kända klädda inomhusgranen fanns i Sverige år 1741, men det skulle ta ända till slutet av 1800-talet innan den var allmänt spridd i de svenska hemmen.

Traditionen att dansa, sjunga och leka ringlekar har funnits i flera århundraden i Sverige men det är först på 1800- och 1900-talet som texterna och melodierna började standardiseras. Denna tradition med ringlekar är alltså äldre än förekomsten av både midsommarstång och julgran vilket troligtvis är orsaken till att flera av dem förekommer vid båda högtiderna. Vi dansar till ”Räven raskar över isen”, ”Vi äro musikanter”, ”Karusellen” och ”Små grodorna” oavsett årstid och föremål i mitten. Det är inte heller helt ovanligt med en avslutande ”Raket”. Två saker skiljer sig dock rätt markant när det gäller firande av jul respektive midsommar, resningen av stången respektive julgransplundring.

Julgranen reses och dekoreras oftast inom en liten familjekrets men avvecklas sedan enligt tradition med en julgransplundring. Julgransplundringen, ytterligare ett tillfälle till dans runt granen, är ett avslut på hela julen. Tidigare skedde detta avslut på trettondagen, men sedan lång tid tillbaka är det Knutsdagen, den 13 januari, som julen och även själva granen dansas ut. Vi gör alltså en stor fest av själva utkastandet till skillnad från midsommar där vi främst uppmärksammar resandet av stången. När firandet sedan är över på midsommarafton så är det inte ovanligt att stången får stå kvar med vissnande blad och blommor tills det är dags att klä den på nytt. Så medan julgranen får uppmärksamhet och omsorg under flera veckor så har midsommarstången sin högtidsstund under några timmar. Men vem är det egentligen som vi dansar runt granen eller midsommarstången med?

Familj, vänner och de vi inte känner

Avslutningsvis kommer vi till den kanske största skillnaden, även om den idag har minskat något. Jag avser vem vi firar respektive högtid med. Enligt Nordiska Museet så är julen en högtid som vi främst firar inom familjen, medan midsommar i många fall firas i större vänkretsar och helt andra nätverk. Varje familj med mer än en generation, relation eller konstellation tror jag någon gång har genomlidit långa diskussioner om var och med vem julen ska firas. Även om julhelgen består av tre helgdagar är det inte ovanligt att julafton ägnas åt att resa mellan olika delar av familjen, allt för att alla ska bli nöjda. På midsommar är det vanligare att vi firar med olika vänkretsar utanför familjen. Vi kanske till och med börjar dagen med att åka till en festplats där vi dansar ringlekar med människor som vi aldrig träffat innan.

Hur då det här med julklappar, något liknande förekommer ju inte alls på midsommar. Årets julklapp 2018 är enligt Svensk Handel det återvunna plagget. Som ett led i detta hållbara initiativ kommer jag att återvinna en del av denna bloggtext nästa jul, men då fördjupa mig i just julklappar. Avslutningsvis så kan jag konstatera att mycket är lika mellan våra två stora högtider, men att det alltid är vad vi själva gör dem till som är det viktiga!

Källor

SMHI, SCB, Systembolaget, Svenska Handel, SLU, Jordbruksverket/Jordbruket i siffror, Institutet för språk och folkminnen, Nordiska Museet

Ulli Samuelsson, PhD

Assistant Professor, School of Education and Communication

Ulli Samuelsson är lektor i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation. Med en bakgrund inom den privata IT-utbildningsbranschen har det blivit naturligt att forska om digital ojämlikhet, dvs hur olika människor inkluderas eller exkluderas i ett digitaliserat samhälle. Hon disputerade 2014 med en avhandling om digital ojämlikhet i den svenska skolan och 2015-2017 var hon en del av ett forskningsprojekt om äldre och IT finansierat av FORTE. Projektet om äldre fortsätter under 2018- 2021, nu med finansiering av Familjen Kamprads Stiftelse.

Lämna en kommentar