Women’s Entrepreneurship Day

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Entreprenör/entreprenörskap, Kvinnors företagande

Idag, 19 november, är det Women’s Entrepreneurship Day. Dagen har firats sedan 2014 för att uppmärksamma kvinnors företagande och deras roll för jämställdhet och ekonomisk utveckling. Men hur går det egentligen med jämställdheten och företagandet? Sisådär, argumenterar jag i en artikel publicerad i Human Relations[1] som jag skrivit tillsammans med den engelska professorn Susan Marlow. Vi jämför politik för att öka kvinnors företagande i Sverige och i Storbritannien ur ett postfeministiskt perspektiv. Postfeminism är, mycket kort, tanken att feminismen har gjort sitt jobb – tack så mycket – och behövs inte längre. Strukturella hinder är borta, och kvinnor har idag alla möjligheter att förverkliga sig själva och nå ekonomisk framgång genom arbete, utbildning och företagande om de bara, som Sheryl Sandberg skriver i Lean In, anstränger sig tillräckligt mycket. De har dessutom valfrihet – det går att välja att prioritera hem och barn också, och det går att kombinera båda delarna om man vill. Tjänster i hemmet kan man köpa fördelaktigt med RUT-avdrag. Postfeminism är i grunden en nyliberal hållning, dvs att resurser utnyttjas bättre genom den fria marknaden än via staten.

Hur har det gått, då? I Sverige har man privatiserat vård, skola och omsorg, delvis med argumentet att man då öppnar marknader där kvinnor har den expertis som behövs och kan starta egna verksamheter. Man har inför RUT-avdrag med argumentet att det öppnar möjligheter för kvinnor att starta företag i de branscher som omfattas, och därmed skapas vita jobb för andra kvinnor. Dessutom sägs det underlätta för de kvinnor som köper tjänsterna att förena arbete med familjeansvar. Kvinnors andel av det totala antalet företag har visserligen ökat i Sverige, men studier visar att den största ökningen av kvinnors företagande i de branscher som privatiserats var inom barnomsorg, där förtjänstmöjligheterna är mycket små. Mer lukrativa branscher som hälso- och sjukvård domineras av större aktiebolag, ofta ägda och ledda av män[2]. Kvinnliga företagare hade en lägre medianinkomst än kvinnor som var anställda, som i sin tur tjänade mindre än män[3].

Politiken i Storbritannien har fokuserat på kvinnor som en outnyttjad resurs och uppmanat dem att med hjälp av stöd av olika slag starta företag. Man har visserligen identifierat hinder av olika slag, såsom tillgång till lån eller brist på barnomsorg, men tanken är att kvinnorna själv ska kunna överkomma dessa hinder om de bara förbättrar sina färdigheter och sitt självförtroende. Det är alltså individuella lösningar på strukturella problem. En heltidsarbetande, anställd kvinna tjänade enligt statistik från 2018 i genomsnitt 76% mer än den genomsnittliga företagerskan. Dessutom är företagande på grund av Storbritanniens brist på barnomsorg till ett överkomlig pris ofta det enda sättet för en kvinna som är förälder att skaffa sig en inkomst. Detta företagande blir ofta hembaserat, litet och på deltid.

I båda länderna lönar sig sålunda en anställning bättre för den genomsnittliga kvinnan. Slutsatsen är att kvinnors företagande må vara bra för den ekonomiska utvecklingen, men det är än så länge inget universalmedel för jämställdheten. Marknaden fixar inte detta på egen hand.


[1] Ahl H and Marlow S. (2019) Exploring the false promise of entrepreneurship through a postfeminist critique of the enterprise policy discourse in Sweden and the UK. Human Relations: 0018726719848480.

[2] Sköld B. (2015) Vad hände? Kvinnors företagande och de strukturella villkoren – en studie i spåren av den offentliga sektorns omvandling, Linköping: Linköping University.

Sköld B and Tillmar M. (2015) Resilient gender order in entrepreneurship: the case of Swedish welfare industries. International Journal of Gender and Entrepreneurship 7: 2-26.

[3] Sköld, B., Tillmar, M., Ahl, H., Berglund, K. and Pettersson, K. (2018), Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”. Linköping University, Linköping.


Helene Ahl, professor i företagsekonomi

Helene Ahl är verksam som professor och forskare vid Encell, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping.

Lämna en kommentar