Hur har det offentliga innovationssystemet mött Covid-19? Del 2.

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Covid-19, JIBS

Del 2: Regional respons

I ett tidigare inlägg  undersökte vi det svenska offentliga innovationsstödets respons på den så kallade coronakrisen och drog slutsatsen att responsen var relativt snabb. Här tittar vi närmare på responsen i olika regioner. Bilden som framträder är att det finns ganska stora regionala skillnader. Vissa typer av stöd finns bara i ett mindre antal regioner, och även snabbheten skiljer sig åt. Dessutom finns det en skillnad i vilka slags organisationer som står bakom insatserna, där FoI-intensiva regioner kan luta sig mer mot specialiserade organisationer som inkubatorer, teknikparker och innovationskontor. För beskrivning av metodologi och klassificering, se föregående inlägg.

Forskning har visat att finanskrisens effekter inom EU har ökat polariseringen mellan regioner. De som vid krisens inledning hade ett svagt innovationssystem har efter krisen i många fall blivit nästan helt beroende av EU:s strukturfonder. Figur 3 visar hur förekomsten av de olika insatstyperna har utvecklats bland Sveriges 21 regioner.[3] I månadsskiftet mars–april fanns det specifik rådgivning i 18 av 21 regioner. I några enstaka fall var (och är) den dock begränsad till en del av regionen, beroende på vilken aktör som står bakom den. De ekonomiska bidragen tog längre tid att få till stånd men finns nu i 16 av 21 regioner. I de allra flesta fall riktas de till företag inom besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar och tillverkningsindustrin, som alla drabbats hårt och är betydelsefulla för många regioner, samtidigt som de har behov av förnyelse. Utbildningsprogram och -projekt bedrivs endast i ett mindre antal regioner.

Figur 3: Offentliggörande av insatser per region

En hypotes är att regioner med mycket FoI-verksamhet skiljer sig från andra regioner i vilka insatser som görs. Figur 4 presenterar insatserna fördelade på FoI-intensiva respektive andra regioner, samt nationella insatser (vilka i några fall drivs av regionala aktörer, exempelvis den nationella företagsakuten som Region Jönköpings län ansvarar för). FoI-intensiva regioner inkluderar här Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Som figuren visar är mönstren mellan regionerna mycket snarlika, förutom att utbildningsprogrammen primärt bedrivs i mindre FoI-intensiva regioner.

Figur 4: Insatser per typ av region.

Däremot skiljer sig de sex FoI-intensiva regionerna från de 15 övriga när det gäller vilka aktörer som står bakom insatserna. Som Figur 5 visar står teknikparker och inkubatorer bakom en betydligt större andel av insatserna i de FoI-intensiva regionerna än i de övriga. Vad gäller insatser från regionerna själva och från lärosäten är fördelningen jämn mellan regiontyperna med hänsyn tagen till skillnaden i antalet regioner. Sex av de sju lärosäten som gjort insatser är nya universitet eller regionala högskolor (Jönköping University är ett av dem).


Den sammantagna bilden i de två inläggen är att det offentliga systemet för innovationsstöd har reagerat förhållandevis snabbt på krisen, men att responsen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det är noterbart att det finns stor variation i hur de mer renodlade FoI-aktörerna – teknikparker, inkubatorer, innovationskontor och lärosäten – har agerat.

Den här inledande analysen leder till nya frågor, exempelvis:

  • I vilken utsträckning syftar insatserna till mer långsiktig omställning mot exempelvis digitalisering och mer cirkulära affärsmodeller, jämfört med exempelvis kortsiktig krishantering?
  • Vilken kvalitet har de insatser som gjorts? Skiljer sig kvaliteten åt beroende på vilken typ av organisation som står bakom insatsen?
  • Till vad används de bidrag, exempelvis omställningscheckar, som regionerna fördelar?
  • Varför har så pass många renodlade FoI-aktörer inte responderat på krisen genom specifika insatser?
  • I vilken utsträckning möter insatserna företagens behov och förutsättningar?
  • Vilka effekter har de olika typerna av insatser för företagen?

Vi hoppas kunna få möjlighet att undersöka åtminstone några av dessa frågor efter semesterledigheterna. Trevlig sommar!

Tobias Fridholm,PhD
Postdoc in transformative innovation policy
E-post 
LinkedIN

[3] I figuren inkluderas inte nationella insatser och heller inte Almi som är delvis regionalt.

Lämna en kommentar