Vertikals RSS-flöde https://vertikals.se/jibsfeed Följ alla bloggar på Vertikals Tue, 26 May 2020 17:16:02 +0200 hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.2 I Coronatider (covid-19) – Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/#respond Tue, 26 May 2020 15:13:45 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=98 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2020/05/DSCF4465_red-300x173.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/ Det är en exceptionell och utmanande tid som den pedagogiska verksamheten befinner sig i och mycket har förändrats snabbt sedan covid-19 drabbade vårt samhälle. I Sverige är grundskolor och fritidshemmen fortfarande öppna och med dagens stora klasser och elevgrupper kan inomhusmiljön upplevas som en otillräcklig yta. Exempelvis kan klassrummen upplevas vara för trånga när social distansering ska gälla.

Därför bör undervisning och lärande istället delvis bedrivas utomhus. På skolgården, i närliggande park, grönområde eller tätortsnära skog kan elever sprida ut sig och lektioner genomföras. Om varje lärarstudent får kompetens i utomhusundervisning under sin lärarutbildning skulle flera lärare och pedagoger kunna ombesörja en pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning i förskola, grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns ett flertal lärare och pedagoger som redan gått magister- och/eller masterutbildningar samt kurser i utomhuspedagogik på universitetet och högskola – men fler incitament behövs.

Ett sätt är att skapa utomhuspedagogiska ”ryggsäckar” med pedagogiskt material för utomhusbruk. Denna ”paketerade pedagogik” bör finnas på varje skolenhet, för att lätt kunna användas både till den asfalterade skolgården eller till en mer naturlik utomhusmiljö. 

I tidigare skoldebatt har det ofta handlat om läraren i klassrummet, men numera behövs också läraren i uterummet.

På forskningsfronten har i den senaste kunskapsöversikten, ”Klassrum med himlen som tak” med fokus på skolprestationer, naturkontakt och fysisk aktivitet lyfts fram, där ett flertal studier påtalar varför lektioner och lärandeaktiviteter bör bedrivas utomhus och därigenom visa på utomhusundervisningens möjligheter. Bland annat ökad koncentrationsförmåga, minskad stress i naturpräglade variationsrika lärmiljöer, skapar återhämtning samt förbättrar elever och lärares hälsa och välbefinnande. I tidigare skoldebatt har det ofta handlat om läraren i klassrummet, men numera behövs också läraren i uterummet. Den undervisningsmässiga pendeln ska inte ensidigt vara riktad åt ett håll utan åt flera.

Det handlar för lärarna om en pedagogisk medvetenhet var undervisningen ska äga rum, i variation mellan olika lärmiljöer. Där en växelverkan mellan textbaserad bildning, handlingsburen kunskap, sinnliga erfarenheter och förstahandsupplevelser genomförs.

Det krävs att det skapas ett ”utomhusbaserat kunskapslyft” i hela utbildningssystemet, eftersom valet av fysisk miljö har betydelse för barn och ungas lärande och utveckling. Därför bör skoldebatten i dessa rådande Coronatider initiera en undervisningspotential som inte enbart ringer in utan också ringer ut till andra lärmiljöer än klassrum.

Maria Hammarsten
maria.hammarsten@ju.se

Doktorand i pedagogik med inriktning mot didaktik.

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/#respond 0
Vad är problemen med traditionella nyckeltal? https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/ https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/#respond Tue, 26 May 2020 15:12:39 +0000 Jenny Bäckstrand http://vertikals.se/jenny-backstrand/?p=37 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/36/2020/05/photo-1551288049-bebda4e38f71-300x200.jpg https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/ Nyckeltal är ett sätt för företagsledningar att kontrollera sin verksamhet. Nyckeltal är också ett sätt att skapa incitament och att driva beteenden. Risken är dock att skapa isolerade och suboptimerande beteenden som inte gynnar försörjningskedjan och i slutändan inte gynnar kunden. Det övergripande syftet med denna forskning är att identifiera nyckeltal som driver de beteenden som eftersträvas och i denna artikel fördjupar vi oss i de problem som uppstår när traditionella eller slentrianmässigt valda mätetal används för att mäta och styra en verksamhet. Negativa konsekvenser på grund av felaktiga mätetal kan återfinnas inom en mängd områden så som hälsovård, utbildning, polisinsatser och bistånd. Här fokuserar vi på mätetal inom näringslivet samt akademin.

Oavsett vilka koncept eller styrmedel som används för att bygga en organisation som framgångsrikt effektiviserar verksamheten kommer resultatet av medarbetarnas engagemang, fokus och beteenden vara avgörande. Hur kommer det sig att vissa verksamheter lyckas skapa engagerade medarbetare som med energi och motivation driver aktiviteter, både framgångsrikt och mot strategiska mål? Hur kommer sig samtidigt att fokus i vissa verksamheter hamnar på operativa aktiviteter som är kontraproduktiva ur hela verksamhetens perspektiv, och där medarbetarnas beteenden suboptimerar isolerade delar? I båda fallen kan ofta både strategi och kritiska framgångsfaktorer vara tydligt visualiserade, och organisatoriska förutsättningar gällande kompetens och förmågor vara likvärdiga. Nyckeltal används av företag för att mäta och följa progress i sin verksamhet, men hur påverkar nyckeltalens användning verksamhetens resultat? Vilka korrelationer finns mellan hur nyckeltal har använts i verksamheten och dess påvisande effekt på resultat?

I ’The Tyranny of Metrics’ som publicerades 2018 beskriver Jerry Z Muller att människor i en organisation lär sig att optimera sina egna personliga mål och mätetal oavsett om det ligger i linje med vad som är bäst för verksamheten. Han skriver också att det finns en omedelbar risk att skapa oönskade beteenden i en organisation genom att låta nyckeltal vara kravställande för individers prestationer och en kontrollparameter med sådant syfte. Han visar även på konkreta exempel från undervisningssektorn, sjukvården, polisen, militären, näringslivet och biståndsarbete.   Eftersom verksamhetsledningen sedan använder de samma mätetal och dess resultat i sitt beslutsfattande och prioritering av exempelvis fördelning av företagets framtida resurser är det av största vikt att vara medveten om i vilket syfte mätningar och nyckeltal existerar och vilka beteenden som skapas därefter.

Intressant nog är det inte bara Muller som likställer ledning med hjälp av mätetal som ’tyranneri’, andra författare använder begreppet ’targets and terror’ vilket indikerar att mätetal snarare är knutna till och associeras med en bestraffning snarare än en belöning. Detta gör att de som utsätts för mätningarna tenderar att lägga sin tid på att leverera rätt mätetal, snarare än rätt aktiviteter.

Barbara Townley konstaterar att; “A failure to ground performance measures in the everyday activity of the workforce is likely to see them dismissed for being irrelevant, unwieldy, arbitrary, or divisive. Andra potentiella nackdelar är att “the time and resources taken to collect measures may outweigh the benefits of their use (Townley, 2005). Ett annat icke-önskvärt organisatoriskt resultat av felaktigt valda mätetal är ’frikoppling’, ett fenomen där mätetalen väljs av och mätningarna utförs av specialistenheter med lite kontakt med det vardagliga arbetet. I detta fall leder till mätningarna till en känsla av övervakning och byråkrati snarare än att mätetalen upplevs som ett sätt att mäta ständiga förbättringar. Vidare kan mätningar även leda till rent dysfunktionella beteenden såsom att fokusera mer på mätetalet än den faktiska uppgiften, ’kreativ bokföring’ eller rent dobbel med inrapporterade siffror, vilket i realiteten försämrar den faktiska prestationen.

Mätetal inom akademin

Högskolor och universitet har tre uppgifter – forskning, utbildning och samverkan med samhället och inom den akademiska världen har ’New Public Management’ blivit synonymt med att styra verksamheten baserat på mätetal. Detta återspeglas genom t.ex. tilldelning av forskningsmedel baserat på publicering i vissa hög-rankade journals. Detta baseras på antagandet att högkvalitativ forskning publiceras i högrankade journals. Detta har dock ifrågasatts av ett flertal författare som visar på att detta system motiverar forskare att snarare publicera fler artiklar, inte bättre.

Inom utbildning mäts högskolorna både på antalet antagna studenter och antalet examinerade studenter. Dock innebär ju inte fler antagna studenter med automatik fler utexaminerade studenter då ett bredare antagningsspann i många fall innebär att studenter med lägre antagningspoäng och sämre förutsättningar att klara en utbildning antas. När det gäller mätning av antalet examinerade studenter, har studier visat att detta kan påverka lärare att godkänna fler än de som faktiskt har uppfyllt lärandemålen. Detta kan i sin tur påverka studenternas nöjdhet med kursen positivt, vilket är ett annat mätetal som lärarna mäts på.

I en svensk kontext där forskningsfinansiering till stor del kräver samverkan mellan forskare och näringsliv och där forskningsresultaten i första hand ska komma till nytta för samhället och på lång sikt öka konkurrenskraften för svenska företag (se t.ex. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) blir därför fokus på publikationer som ingen läser rent kontraproduktivt.

Mätetal inom näringslivet

Som vi nämnt i inledningen är ett exempel från näringslivet är att marknad/sälj mäts på hur många eller för hur mycket de kan sälja/månad, produktion mäts på att de kan hålla en jämt tillverkningstakt utan att använda övertid samt att de minimerar lagervolymer samtidigt som inköp mäts på sin förmåga att minska kostnaden för inköpt material. Detta gör att alla avdelningar har suboptimerande mål som totalt sett gör att de motverkar varandra och därmed minskar den potentiella konkurrenskraften. Forslund och Jonsson har påvisat att bristen på lämpliga mätetal motverkar samverkan både inom och mellan företag och de konstaterar vidare att motriktade mål är ett hinder för prestationsmätningar.

Ett annat vanligt förekommande mätetal som används är arbetstid.

Ett annat vanligt förekommande mätetal som används är arbetstid. I vissa fall har medarbetare en frihet i sin arbetstid att disponera fritt efter eget tycke, och där incitamentsystem i stället kopplas till mätetal som visar hur stor del av nedlagda arbetstimmar som anses värdeskapande enligt förutbestämda kriterier, och belönas per individ (t.ex. fakturerbar tid kopplad till bonus för konsulter). I andra fall väljer man att mäta och kontrollerna arbetstiden per individ för att säkerställa närvaro efter önskemål (t.ex. stämpelklocka för fabriksarbetare) eller för att hålla sig inom de lagliga gränderna för dag/vecko-arbetstid (t.ex. lagstadgad vilotid för lastbilschaufförer).

Observationer gjorda på ett bolag i konsultbranschen påvisar en situation där strategiska mål finns definierade inom försäljning och leverans. Respektive nyckeltal bryts ner per individ och mäts i form av totalt genererad intäkt per säljare, samt totalt antal fakturerade timmar per konsult. Respektive mätetal knyts till personliga incitament i form av rörlig provision. Det övergripande syftet är att skapa tillväxt genom ökad försäljning, samt effektivitet genom att driva konsulterna till att skapa och genomföra aktiviteter som kan faktureras och generera intäkt.

Nyckeltalen bryts ner och mäts per individ. Situationen som skapas är att en säljare fokuserar på aktiviteter som med störst sannolikhet kommer att generera intäkter, samtidigt som konsulter eftersträvar kundprojekt som kan generera en stor proportion tid som kan faktureras i förhållande till tid som behöver spenderas av konsulten på försäljning, omställning och fördelningstid som inte är möjliga att fakturera. Risken för intressekonflikt mellan konsult och säljare uppstår då aktuella kundförfrågningar av någon anledning inte möter bådas intresse och missgynnar någon parts individuella prestationsmål till förmån för den andra.

Ett exempel på intressekonflikt som observeras är en kundförfrågning där ansvarig säljare är beroende av konsultens närvaro vid flera längre tillfällen där leveranskoncept behöver formas, och flertalet kundkontakter behöver genomföras för att möjliggöra en affär. Potentialen att generera tid som kan faktureras av konsulten i framtiden varierar beroende sannolikheten att affären skapas, men tiden som läggs av konsulten på försäljning kan inte faktureras.

Ett annat exempel som observeras är en kundförfrågan som genererar affärs vars leverans kräver viss förberedelsetid men vars villkor inte ger möjlighet för en konsult att fakturera tid för förberedelser och inläsning. Affären kommer generera intäkt, och ju mindre tid konsulten behöver lägga på förberedelser ju mer fördelaktig kommer tidsproportionen bli för konsultens provisionslön. Dock skall inte kvalitet på kundleveransen äventyras, vilket också är ett nyckeltal som mäts på strategisk nivå, men som inte kopplas till individuella provisionslöner.  

1 Diskussion

Att en verksamhet använder mål och nyckeltal för att följa upp resultat med syftet att kunna styra verksamheten mot dess strategiska inriktning är nödvändigt och kan upplevas som självklart. Ett önskat beteende i en organisation är ett där individers handlingar och initiativ ligger i linje med verksamhetens strategi och övergripande syfte, och påvisar vikten av att säkerställa en tydlig koppling mellan ett incitamentsystem och en verksamhets strategi och vision.

Medarbetarnas fokus verkar tendera att hamna på aktiviteter som inte tjänar det högre syftet, utan som snarare tillfredsställer ett mer kortsiktigt perspektiv och personliga mål.

Risken med att incitamentsystem baserade på data från nyckeltal skapar suboptimerade beteenden i en organisation verkar dock vara påtaglig och återkommande vilket bekräftas av flertalet referenser i artikeln. Medarbetarnas fokus verkar tendera att hamna på aktiviteter som inte tjänar det högre syftet, utan som snarare tillfredsställer ett mer kortsiktigt perspektiv och personliga mål. Det är därför viktigt att tillhandahålla ett ramverk för målsättning och belöningssystem som möjliggör beteenden som ligger i linje med vad verksamheten definierat som strategiska mål. Här understryks då att användning av incitamentsystem och definierade mål måste ligga i linje med verksamhetens övergripande strategi för att ett sådant beteende skall möjliggöras.

Medarbetarna bör därför engageras vid utformning av nyckeltal som skall ligga till grund för belöningssystem för att dessa skall driva önskade beteenden i organisationen. Flertalet exempel som lyfts fram av referenser i denna artikel visar att detta medskapande ofta ignoreras, och att nyckeltal istället skapas utifrån nedbrytning gjord på högre ledningsnivå av övergripande mål till antagna mätetal på lokal nivå i verksamheten som man förutsätter kommer att driva rätt beteenden, men där verkligheten påvisar det motsatta.

I ett exempel som Muller (2018) lyfter fram kring akutsjukvården i Storbritannien var det övergripande syftet att korta ner behandlingstiden per patient för att öka produktiviteten inom akutsjukvården, genom att mäta och styra belöning utifrån patientens genomloppstid efter intagning på sjukhuset. Mätetalet och belöningssystemet skapade här istället en situation där patienter systematiskt hölls kvar i ambulansen längre än nödvändigt för att möjliggöra tiden inne på sjukhuset till att bli kortare. Den totala tiden som patienten befann sig under vård kunde dock i vissa fall bli längre, och dessutom steg beläggningsgraden på ambulanser så mycket att akutsjukvårdens responstid på larm blev försämrad. Detta påverkade hela akutsjukvårdens kapacitet, och möjlighet att rädda människors liv och hälsa negativt.

Denna typ av kontraproduktivt beteende kan undvikas eller åtminstone begränsas genom medarbetarnas medskapande av nyckeltal och målformuleringar för incitamentsystem. Det är dock fortfarande viktigt att medarbetarna är införstådda med verksamhetens övergripande syfte och strategiska målsättning.

I fallen med arbetstid som beskrevs ovan litar verksamheterna i ena fallet inte på att individer kommer fokusera på, i företagets mening, rätt saker, eller i andra fallet inte på att de kommer att vara närvarande för att utföra värdeskapande aktiviteter. Gemensamt i båda fallens resonemang är att verksamheten inte litar på att individer kommer att driva aktiviteter i linje med övergripande strategi och mål, utan måste styras och kontrolleras med mätetal som är formade för att skapa ett beteende. Här förutsätter också verksamheten att givna mätetal kommer att driva önskat beteende.

2 Slutsatser och implikationer

En verksamhets övergripande syfte och strategiska målsättning benämns inte som en grundorsak till oönskade beteenden i organisationen. Vi har i denna artikel kunna påvisa att problematiken snarare är relaterade till nedbrytning och tolkning av strategiska mål genom framtagning av lokala mätetal vars syfte är att styra grupper och individers beteenden.

Vi vill också visa att problematiken ofta förekommer just när en verksamhet förutsätter att givna mätetal och kopplade incitamentsystem kommer att driva önskat beteende, men i verkligheten skapar kontraproduktiva beteenden. Gould (1996) belyser problematiken med att mätningar kan manipuleras och användas för att driva personliga mål och agendor. På liknande sätt understryker Muller (2018) att individer lär sig att optimera sina mätetal och sina personliga mål där belöningssystem kopplas till dessa, vilket också bekräftas av observationer som författarna lyfter fram från näringslivet.

2.1 En checklista för när mätetal är lämpligt

Muller (2018, p. 175-183) avlutar sin bok med en lista med saker att ta i beaktande om mätetal ska användas;

  1. Vilken typ av information ska mätas?
  2. Hur användbar är informationen?
  3. Hur användbar är ytterligare ett mätetal?
  4. Vad är kostnaden för att skaffa informationen?
  5. Finns det andra sätt att mäta prestation?
  6. För vem kommer informationen synliggöras?
  7. Vad är syftet med mätetalet?
  8. Hur och av vem har mätetalet tagits fram?
  9. Tänk på att även det bästa mätetalet kan korrupteras eller leda till motriktade mål.
  10. Tänk på att inte alla problem kan lösas genom att mätas.

Författare:
Jenny Bäckstrand, Universitetslektor i logistik.
Mikael Göthager, Canea.

]]>
https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/#respond 0
Så här ökade befolkningen i våra kärnkommuner https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/ https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/#respond Mon, 25 May 2020 11:02:01 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4645 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/05/pedestrians-1209316_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/ I takt med att corona påverkar vår vardag så finns det en pågående diskussion inom mitt forskningsfält om hur våra städer kommer att påverkas av utvecklingen. Städernas styrka bygger ju på att det finns en närhet mellan människor – just det vi just nu ska undvika.

Den allra största närheten hittar vi i allmänhet i våra kärnkommuner. En kärnkommun kan sägas vara den kommun som utgör den ekonomiska motorn i regionen. Det är här vi hittar stadskärnan, de flesta mötesplatserna i form av kaféer och restauranger och det är också hit de flesta pendlar från kranskommunerna för att arbeta på dagarna. Det är också kärnkommunen som normalt sett har den högsta boendekostnaden i regionen.

Kärnkommunerna har haft ett ordentligt uppsving sedan 80-talet. En allt större mängd människor har varit villiga att betala en extra boendekostnad för att få ta del av det som staden har att erbjuda. Kärnkommunens attraktivitet har också gjort att vi har fått ett ökat fenomen av så kallade omvända pendlare, dvs. de som bor i kärnkommunen trots att de jobbar utanför stan. De betalar alltså en dubbel kostnad – dyrare boende och med pendlingstid.

Men alla så kallade kärnkommuner har inte vuxit lika mycket. I tabellen nedan visar jag de tio kärnkommuner som ökat mest respektive minst procentuellt sett sedan 1980:

Allra mest ökade befolkningen i Umeå och Uppsala följt av Stockholm. Samtliga tre ökade sin befolkning med mer än 50 procent på fyra decennier. Även Malmö, Växjö, Helsingborg och Linköping ökade med mer än 40 procent. Strömstad är den enda mindre kommunen som finns med bland de tio kärnkommuner som ökat mest – en kommun som bland annat vuxit mycket tack vare gränshandeln mot Norge. Halmstad och Göteborg rundar av topp 10-listan. Ser vi sammantaget så ligger alltså många av våra största kärnkommuner på listan av de som ökat mest.

I andra skalan av listan hittar vi många mindre kommuner. Allra störst minskning hade man i Sorsele, följt av Överkalix och Hagfors. Sammantaget var det nio kommuner som minskade sin befolkning med över 30 procent på dessa fyra decennier.

Tittar vi på listan över samtliga kärnkommuner så var det cirka hälften som ökade i befolkning medan den andra halvan minskade över denna tidsperiod.

Varför spelar det då roll? Jo, för kärnkommunen ska fungera som en ekonomisk motor för regionen. Och om kärnkommunen tappar i styrka, vilket den gör i takt med att befolkningen avtar, då blir det också svårare att dra ”sitt omland”, dvs. alla de kommuner som ligger runt omkring.

Det finns egentligen bara två sätt att växa – antingen måste det födas fler än det dör, eller så måste fler flytta in än vad de flyttar ut. Den starkaste drivkraften bakom tillväxten många av våra större kärnkommuner har varit att fler valt att flytta dit och det är framförallt yngre individer som valt att ta detta steg. Men det har också medfört att medelåldern på många platser ökat i takt med att de yngre försvunnit, vilket i sin tur påverkat medelåldern uppåt och därmed barnafödandet.

Men de större kärnkommunerna har inte bara blivit befolkningstätare. De har också blivit starkare äktenskapsmarknader. Men det återkommer jag till i en annan bloggpost.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/#respond 0
Kvinnors företagande skapar en levande landsbygd https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/#respond Mon, 25 May 2020 07:05:06 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=85 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2020/05/fence-918535_1280-300x173.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/ Kvinnor äger nästan en tredjedel av alla företag på landsbygden och de finns i en mångfald av branscher – närmare bestämt 572 olika branscher. Nummer två på tio-i-topp-listan är hårvård, sedan följer blandat jordbruk, restaurangverksamhet, redovisning och bokföring, kroppsvård, organisationskonsult, fysioterapi, litterärt och konstnärligt skapande och övriga konsumenttjänster. Men dessa branscher inkluderar bara 37% av de företag som kvinnor äger.

Det finns kvinnor som har stora tillverkningsföretag med många anställda och dessa är oftast också de mest lönsamma. Tjänsteföretag som redovisning och konsulter, livsmedelshandel och restauranger har också ofta god lönsamhet. Men de allra flesta har små företag, utan anställda. De kan behöva många ben att stå på för att gå runt, så det är vanligt att man driver flera olika sorters verksamheter samtidigt. Även om företagandet inte gör kvinnorna förmögna, så erbjuder företagsformen ett sätt för dem att leva det liv de vill leva, och framförallt på den plats de vill leva. 

Det är huvudsakligen kvinnors företag som står för serviceutbudet på landsbygden. Kvinnorna bidrar med sysselsättning och med lokal service, och de köper ofta varor och tjänster till sin verksamhet lokalt vilket gynnar andra företag på orten. Förutom detta tar de ofta ett stort socialt ansvar. Man sponsrar föreningslivet, är med i lokala utvecklingsprojekt, engagerar sig politiskt och flera av företagarna, inte minst de som driver butiker, eller frisörerna, har ofta de enda offentliga mötesplatserna som finns kvar på en ort. De fungerar som ett sammanhållande kitt på orten. Utan dessa företag vore landsbygden skrämmande tom. 

I tre års tid har forskargruppen Embla med stöd av familjen Kamprads stiftelse studerat kvinnors företagande på landsbygden. Vi har med hjälp av registerdata kartlagt omfattning, bransch, storlek, demografiska data och disponibel inkomst för alla kvinnor som driver företag på landsbygden. Vi har analyserat nuvarande landsbygdspolicy ur ett genusperspektiv. Vi har också gjort en djupstudie där vi intervjuat 32 kvinnliga företagare i Småland. Som kronan på verket har vi dessutom producerat en film där några kvinnor med egna ord berättar om hur det är att vara företagare på landsbygden. 

De flesta som vi intervjuade är förankrade lokalt. De kommer från orten, har flyttat tillbaka till orten eller så har de flyttat till makens hemort. På orten finns ofta viktiga förebilder – ibland också i familjen. Ibland fanns det ett familjeföretag att återvända till. Bland våra intervjupersoner hittade vi mycket få som flyttat till landet utan någon tidigare förankring på landsbygden. Så för de som vill gynna näringslivet på landsbygden så förefaller det mer verkningsfullt att satsa på de kvinnor som redan finns där, än att få stadsborna att flytta ut till landet. Kommunala annonskampanjer som marknadsför en grön livsstil till stadsborna kanske inte är det mest verkningsfulla.

Vad kan man då göra för att stimulera företagandet på landsbygden? Idag finns EU-bidrag för lantbrukare, som är livsviktigt för dem, men som inte har någon större betydelse för kvinnors företagande. Det finns också EU-pengar för utvecklingsprojekt. Några eldsjälar har haft stor nytta av dessa, och gjort viktiga saker för sin hemort, men för de allra flesta är de alldeles för krångliga att få för att det skall vara någon mening med att söka dem. Det som alla påtalar däremot, är vikten av en fungerande infrastruktur. Det måste finnas bredband, butik, post, sjukvård, statlig och kommunal service och inte minst en fungerande skola. Utan en skola mister man barnfamiljerna. Det kan därför finnas en poäng med offentlig finansiering av ett gott serviceutbud på landsbygden även om befolkningsunderlaget egentligen är lite för litet för att det ska bära sig – utan ett sådant är det nämligen svårt att vända en nedåtgående trend. Bland dem vi intervjuade såg vi exempel på hur lokala företagare lyckats göra sin ort attraktiv för inflyttare just genom att satsa på ett gott serviceutbud. 

Här hittar du rapporten…

Forskargruppen Embla:
Professor Helene Ahl, Jönköping University (projektledare)
Professor Karin Berglund, Stockholms universitet
Docent Katarina Pettersson, Sveriges lantbruksuniversitet
Doktor Birgitta Sköld, Linköpings universitet
Professor Malin Tillmar, Linnéuniversitetet

Här hittar du mer om forskningen i projektet:  www.emblaresearch.se

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/#respond 0
Att leva och arbeta med social isolering https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/25/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/ https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/25/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/#respond Mon, 25 May 2020 06:35:11 +0000 Leva Livet http://vertikals.se/leva-livet/?p=7 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/44/2020/05/sad-505857_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/25/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/ Liv och arbete i social isolering : boendestöd till personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar

Vi är mitt i en pandemi och för att hantera situationen och motverka spridning av COVID-19 är vi uppmuntrade till social distansering och även social isolering. Samtidigt som vi visar socialt ansvar och underviker kontakter med andra, upplever vi de nuvarande omständigheter som märkliga och oroväckande. Vi tvingas att bromsa vårt naturliga behov och drivkraft att kommunicera, umgås med och vara nära varandra. Social isolering är svårt och kan till och med medföra allvarliga risker för vårt välbefinnande. I ett av de mesta kända psykologiska experimenten som genomfördes på 1960-talet, visade Harry Harlow att långvarig social isolering (ett år och mer) försvagar vår förmåga att vara sociala. Även om Harlows experiment involverade inte människor utan apor, har resultat från studien visat sig giltiga även för människor.  


Dessbättre (eller Lyckligtvis) är social isolering och distans som införts för att hantera COVID-19 varken total, tack vare den vardagliga tekniken, eller långvarig. Det finns dock många grupper i samhället som är utsatta för långa perioder av social distansering och isolering under hela sitt liv. En av de grupperna är personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar (SMI=severe mental illness) som löper högre risk för ett liv utan täta sociala nätverk eller vardagliga kontakter med andra människor.

De senaste decennierna har medfört enorma förändringar som har påverkat människor med SMI. En av de största involverade en övergång från stora mentalsjukhus till öppenvård och liv ute i samhället. I Sverige var det Psykiatri Reformen 1995 som skapade strukturella möjligheter för social integration genom att stänga mentalsjukhus och driva fram normaliseringsprincipen. Men dagliga erfarenheter visar att även om reformen förändrade levnadssituationen för personer med SMI, kanske den inte har medfört stora förändringar i deras möjligheter till social integrering. Under de senaste 40 år i Sverige, har varken nivåerna för social integration bland personer med SMI ökat eller samhällets attityder mot psykiska funktionshinder som kännetecknas av stigma och missförstånd förändrats.

I vår forskning av vardagsliv för personer med SMI, är vi ofta konfronterade med teman såsom ensamhet, begränsade sociala nätverk och socialt stöd. När vi lyssnar på livhistorier, hör vi ofta berättelser om försummelse, isolering och misstro. Dessa berättelser är inte berättelser om tillfälliga omständigheter, utan snarare sprider sig sådana historier över år och årtionden.

För många som lever med SMI är det boendestödjare som blir deras främsta länk till  samhället. Formellt har boendestödjare som uppgift att hjälpa personer med SMI i deras vardag. Men deras arbete och kontakter med människor med SMI gör dem till de främsta bärarna av sociala kontakter och relationer. Det är inte sällan boendestödjare upplevs av personer med SMI som deras enda vänner och familj. Hur klarar de sig? och Vad kan vi lära oss om deras arbete med att hantera social isolering? är några av de viktigaste frågorna som vi tittar på i vårt pågående forskningsprojekt.

Projektet ”Leva livet: boendestöd till personer med SMI” är finansierad av Forte: Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd och involverar samarbete mellan forskare från HHJ och Kommunal Utveckling i Jönköping. I projektet ingår: Ulrika Börjesson, Pia Bülow, Per Bülow, Mikael Skillmark, Mattias Vejklint, Monika Wilińska.

]]>
https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/25/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/#respond 0
Forskning om forskningskommunikation i Sverige https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/ https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/#respond Mon, 18 May 2020 09:15:00 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=107 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/05/office-1209640_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/ Sammanfattning och kommentarer till Vetenskapsrådets rapport

En central fråga i dagens samhälle är på vilket sett forskningen bidrar till samhällets utveckling, inte minst kan vi se det utifrån den rådande Coronapandemin. Viktigt är då att beakta den forskning och kunskap som utvecklas inom området forskningskommunikation. Vetenskapsrådet tillsammans med Vetenskap & Allmänhet har anammat denna fråga och sammanställt en rapport med namnet Forskning om forskningskommunikation i Sverige: En kartläggning” (2020)

I denna bloggpost tänkte jag ge min sammanfattning av rapporten för er som inte hinner läsa hela samt fylla på med några egna tankar och funderingar. Jag inleder med sammanfattningen för att sedan sammanställa och utveckla mina egna funderingar.

I rapporten konstateras det att detta är ett ungt och ännu inte helt definierat forskningsområde. Området är samhällsvetenskapligt till sin karaktär men ofta sker utforskandet mellan flera andra ämnesområden till exempel medie- och kommunikationsvetenskap, ämnesdidaktik, psykologi med flera. Författarnas studie visar på att produktionen av vetenskapliga artiklar inom för området tre centrala tidskrifter ökar för varje år. Det land med störst andel publicerade artiklar är föga överraskande USA. På topp 10 listan finner vi också europeiska nationer såsom Storbritannien och Tyskland samt även Japan. Inte heller detta så överraskande då dessa fyra nationer enligt ”Forskningsbarometern 2019” (se tidigare blogg) tillhör de fem största aktörerna. Min reflektion blir att en nation av de fem största forskningsproducenterna, enligt ”Forskningsbarometern 2019”, helt saknas på listan för topp 10 och det är Kina. 

Då forskningsområdet är diversifierat mellan olika områden hänvisades det till en visualisering genom analys av citeringsmönstret för att visa på förekommande nätverk. Denna studie genomfördes av Rauchfleisch och Schäfer (2018) och publicerades i Journal of Science Communication. De fyra största nätverken som framkom var:

  • Science debates and the role of journalism
  • From PuS (Public Understanding of Science) to PEST (Public Engagement with Science and Technology)
  • Dissemination of science via media
  • Scientist as communicators

Vidare kan man se en utveckling över tid från ett mer passivt informativt förhållningssätt till att se forskningskommunikation som en aktivitet med syfte att skapa delaktighet, integrering och samverkan med omgivningen.

För att undersöka hur forskningen om forskningskommunikation ser ut i Sverige har författarna till rapporten ett väl beskrivet tillvägagångssätt (vilket jag kommer att återkomma till senare). I varje fall så visare deras resultat, undersökningsperiod 2010 – november 2019, på att Sverige (forskare med affiliering vid ett svenskt lärosäte) vid jämförelse med det totala antalet författare står för 1,2%. Det fördelar sig på 23 artiklar med totalt 31 författarskap av 28 unika forskare. Vad som inte presenteras är relationen på artikelnivå vilken visar på ett resultat för Sverige på 2,2% av den totala produktionen. Att jag vill visa på detta är för att i rapportens sammanfattning uttrycker man det som att endast 23 artiklar är skrivna i Sverige. Jämför man med ”Forskningsbarometern 2019” där Sveriges andel av totalt antal publicerade vetenskapliga artiklar var 1 % så står Sverige alltså för en dubbelt så stor andel inom detta område, därför förvånas jag över formuleringen.

Vidare konstateras att de nordiska länderna har ett snarlikt antal publikationer och författare. Flest författare har Danmark (38) och minst Norge (25). Danmark och Sverige har lika många publikationer (23) medan Finland har minsta antal (15). 

Lärosäten i Sverige som hög representation av författare är universiteten i Linköping och Örebro. De äldre och större universiteten utmärker sig inte på något sätt mer än att man kanske skulle förvänta sig en högre produktion från dessa. När man undersöker de svenska författarnas primära forskningsområde ser man att det är sociologi, utbildningsvetenskap samt medie- och kommunikationsvetenskap har störst representation bland författarna vilket visar på den spridning inom olika ämnesområden som konstaterades i början av rapporten.  

Till sist skulle jag vilja kommentera själva studiens tillvägagångssätt. Det är ingen kritik mot studien i sig, den är konsekvent gjord utifrån de förutsättningar man beskriver. Att jag väljer att göra detta beror på att jag arbetar på ett bibliotek, området biblioteks- och informationsvetenskap, där jag vet att frågan om forskningskommunikation är frekvent och närvarande. Dock fann jag inget som tydde på det i själva studien. Därför beslutade jag mig för att testa ett eget tillvägagångssätt. 

Jag gjorde valet att inte basera mig på enbart dessa tre specifika tidskrifter då man konstaterar i rapporten att mycket av forskningen kommer ur andra ämnesområden. Istället använde jag den bibliografiska databasen SCOPUS sökte på samma tidsperiod (+ december månad 2019) men med söksträngen ”scholarly communic*” OR ”science communic*” AND article or review (vetenskapliga artiklar) samt med affiliering Sweden. Skillnaden blev då att jag fick fram 61 för studien relevanta artiklar. För att bedöma innehållet mer precist läste jag abstract och selekterade ut de artiklar som jag ansåg mer exakt svarade upp mot området. Jag plockade bort de artiklar som redan nämnts i rapporten och kvar hade jag 27 artiklar som inte nämnts i rapporten. För att exemplifiera med några titlar så fann jag till exempel; “Empirically supported out-of-the-box strategies for science communication by environmental scientist”, ”What is the problem? A literature review on challenges facing the communication of nanotechnology to the public”, “Visual forms of address in social media discourse: the case of a science communication website” men det fanns flera. Direkt tillämpligt inom mitt område (biblioteks- och informationsvetenskap), vilket jag saknade helt i studien kan som exempel nämnas artikeln ”How implementation of bibliometric practice affects the role of academic libraries”. 

Avslutningsvis vill jag förtydliga att jag inte på något sätt är ute efter att misskreditera studien. Jag tror verkligen vi behöver forska mer om forskningskommunikation. Men situationen i Sverige kanske trots allt inte är så mörk som det målas upp. Mycket sker, det mesta kanske dessutom inom ”grå litteratur”, så skall man göra en kartläggning behöver man nog fundera på hur man kan identifiera och inkludera mer av den forskning som verkligen görs, vilken dessutom är relevant för diskussionen om ämnesområdets utveckling.

Jag har idag nåtts av det sorgliga beskedet att Ulf-Göran Nilsson, en kär före detta kollega och nära vän, hastigt har lämnat oss i en ålder av 63 år. Nu får jag aldrig berätta hur mycket du betytt för mig såväl i yrkesliv som privatliv. Du saknas mig, vila i frid!

]]>
https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/#respond 0
Covid 19; När tysta barn får en röst och ensam blir stark https://vertikals.se/health-welfare/2020/05/15/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/ https://vertikals.se/health-welfare/2020/05/15/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/#respond Fri, 15 May 2020 07:03:56 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=39 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2020/05/woman-491623_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2020/05/15/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/ En grupp som kan gynnas av den digitala undervisningen är ungdomar som har hög skolfrånvaro. I och med distansundervisningen öppnas möjligheter för att fånga upp elever som nu kan återgå i skolmiljö men med liknande utgångspunkt som sina klasskamrater när skolan flyttat hem. Resultatet av min avhandling visade att de elever som upplevde att de hade en god kommunikation hemma också upplevde en hög grad av delaktighet i skolan. Här behövs alltså en dialog mellan skola och hemmet kring hur kommunikation kan ske, vilken typ av forum finns och vad känner sig lärare bekväma i att använda? Jag hör om fina exempel på lärare som ställer krav på närvaro och aktivt deltagande som frågar hur man mår och som tar sig tid att lyssna och som funderar kring vilken hjälp som kan erbjudas de barn som tidigare redan hade det svårt. 

I de digitala medierna finns forum som ger tysta barn en röst. Nya relationer skapas via chattfunktioner där elever som vanligtvis hörs mer än andra, inte får samma utrymme. Barn och ungdomar skapar samtal som inte hade förverkligats i ett klassrum, i kön till matsalen eller i uppehållsrum på skolan. I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om svårigheter för barn i behov av särskilt stöd, hur vardagen ställs på ända nu när vanliga rutiner och återkommande händelser på veckoschemat är strukna. Här krävs resurser i form av mer utbildad personal till verksamheter som arbetar med barn och ungdomar så att de kan fånga upp ungdomars behov när skolan flyttat hem. Hur kan elevhälsan fånga upp elever som kämpar med en vardag där rutiner nu förmedlas i ett digitalt forum? Kroppsspråk, känslor och uttryck som tidigare tolkades i en fysisk miljö ska nu fångas upp via en skärm som består av ett ansikte i en zoom-ruta med Brooklyn-bridge eller en strand från en paradisö i bakgrunden.

Den rådande pandemin kräver något extra av oss alla, inte minst av de som känner sig isolerade eller utsatta. Ensam måste nu bli stark och här behöver barn-och ungdomsverksamheter aktivt fundera på hur de kan bygga motståndskraft hos barn och ungdomar. Hur tas barnens erfarenheter och funderingar tillvara när de naturliga samtalen i samband med fritidsaktiviteter ställs in. Vilka tankar har barn och ungdomar idag om framtiden? Har hanterar de oro kring att inte veta när det går att träffa mor-och farföräldrar eller att dessa ska bli sjuka. Som barnforskare tar jag barnperspektivet men det är ju naturligtvis så att det är många äldre som nu tappar fotfästet när det inte får ha kvar sin känsla av sammanhang – att vara viktig och behövd i vardagen. Barn som är vana att träffa sina mor-farföräldrar eller andra äldre släktingar tappar hörnstenar i sin vardag. Barns känsla av sammanhang byggs till stor del upp av viktiga personer i deras omgivning, syskon, föräldrar, släktingar och vänner. Det är hög tid för mobilisering såväl i samhället som på individnivå. 

Mobilisering kan ske på hemmaplan, i köket eller vardagsrummet. Vid matbordet eller i tv-soffan på kvällen- utan jobbanteckningar och läxböcker, telefoner och laptops. Där vi kan ge rum för samtal och närvaro. Den pandemi vi upplever kan skapa utrymme för fina stunder med våra barn och ungdomar där vi vuxna måste visa att vi finns kvar, vi står pall och vår uppgift är att lotsa dem genom denna tid. Resultatet av min avhandling visade också att stöd av syskon är betydelsefullt för känsla av delaktighet i och utanför skolan. Inställda aktiviteter på grund av covid-19 innebär mer tid hemma -mer tid för syskon att träffas. Jag pratade nyligen med en anställd i en lokal bokhandel som berättade att de säljer spel och pussel som aldrig förr, ett tecken på att vi nu försöker hitta tillbaka till andra sätt att umgås i en tid som kräver kreativitet, förnuft, mod och uthållighet från såväl barn, unga och vuxna. 

 Länk till avhandlingen i Diva: http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1241793&dswid=2973

Frida Lygnegård
Lektor vid Avdelningen för rehabilitering, Hälsohögskolan
Kontakta Frida:
LinkedIN.
JU.SE

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2020/05/15/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/#respond 0
Vikten av strategiska nyckeltal baserade på fakta https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/ https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/#respond Wed, 13 May 2020 13:38:52 +0000 Jenny Bäckstrand http://vertikals.se/jenny-backstrand/?p=25 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/36/2020/05/Nyckeltal-300x168.jpg https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/ Nyckeltal är ett sätt för företagsledningar att kontrollera sin verksamhet. Nyckeltal är också ett sätt att skapa incitament och att driva beteenden.

Tillverkande företags konkurrenskraft ligger i förmågan att tillgodose sina kunders behov. För att kunna göra det på ett effektivt sätt behöver både företaget och dess försörjningskedja vara effektiv och konkurrenskraftig. För att säkerställa att alla delar i företaget och alla företag i försörjningskedjan arbetar effektivt mäts deras prestationer och följs upp.

Det sägs att:”What gets measured gets done, what gets measured and fed back gets done well, what gets rewarded gets repeated” (Jones och Bearley, 1996)

Det innebär att det vi mäter med nyckeltal kommer att genomföras och de mätetal som är kopplade till incitament leder till återupprepade beteenden. Risken är dock att skapa isolerade och suboptimerande beteenden som inte gynnar försörjningskedjan och i slutändan inte heller gynnar kunden. Detta är tyvärr vanligt förekommande i tillverkande företag där till exempel inköpsfunktionen vanligen mäts på förmågan att minska inköpspris, inte förmågan att bemöta kundkrav; Marknad mäts på förmågan att sälja, inte att sälja det produktionen kan tillverka etc.

Vi hävdar att slentrianmässigt valda nyckeltal som bygger på data som är lätta att tillgå negativt påverkar konkurrenskraften hos tillverkande företag. Vår hypotes är att strategiska mätetal skapar incitament och gynnar beteenden för att skapa ett transparent informationsflöde som gör att fler aktörer i en försörjningskedja kan ta beslut baserat på fakta.

Syftet är att identifiera strategiska nyckeltal som ger incitament och premierar beteenden som ger en effektiv och samtidigt kundfokuserad och värdeadderande försörjningskedja.

Strategi

Ett företags övergripande strategi syftar till att uppnå konkurrensfördelar. För tillverkande företag översätts företagsstrategin till konkurrensfaktorer och operationaliseras genom funktionsstrategier. Funktionsstrategier är strategier knutna till en specifik funktion på ett företag, till exempel inköp och produktion. För att företagsstrategin ska kunna uppfyllas behöver därför alla funktionella strategier driva åt samma håll. Funktionsstrategier förväntas härröra från, och överensstämma med, den övergripande företagsstrategin men också vara konsekvent men andra funktionella strategier.

Trots att vikten av att olika funktionella strategier strävar åt samma håll har belysts i drygt 40 år ser vi fortfarande bevis på att det saknas samsyn både internt i företag och externt inom försörjningskedjan genom att suboptimerande nyckeltal tillåts. Detta är i grunden ett ledningsproblem men vi har här försökt fokusera på möjliga lösningar.

Tabell 2. Faktorer som underlättar och motverkar integration och samverkan mellan olika funktioner

Faktor Underlättar Motverkar
Struktur Flexibla ansvarsområden, Förutsättningar för fysiska möten Funktioner åtskilda fysiskt och organisatoriskt,
Kultur Öppenhet, inkluderande, tvärfunktionella team Funktionella silos, ”blame game”
Kommunikation Förutsättningar för både formella möten och informella (direkta) möten, jobbrotation Begränsad informell kommunikation. Begränsad kommunikation med kund
Mätetal och belöningar Alla funktioner känner till andras mätetal. Belöningar baserade på hela företaget Lokala/funktionsspecifika mätetal. Mätetal som motverkar varandra
Strategisk koncensus Kännedom om företagsstrategi egen funktionsstrategi, övriga funktionsstrategier Ingen kännedom om eller förståelse för företagsstrategi eller andra funktionsstrategier
Företagsledning Underlättar och belönar samarbete Ser olika enheter som konkurrenter

Vad är ett mätetal?

Hur man väljer att mäta sin verksamhet kan väljas fritt, följa branschstandard eller följa någon branschgemensam modell. Mätetal kan även knytas till konkurrensfaktorer, se exempel i tabell 1.

Tabell 1. Exempel på mätetal

Konkurrensfaktor Möjliga mätetal
Kvalitet Kvalitetsutfall, Antal klagomål, Antal garantireturer, Andel defekta i produktion
Leveransförmåga Cykeltid, Andel leveranser i tid, Medelförsening, Andel produkter i lager
Flexibilitet Ställtid, Minsta orderstorlek, Antal varianter, Tid att ändra plan
Kostnad Kostnad/enhet, Tillverkningskostnad, OEE, Produktivitet

Andra vanligt förekommande mätetal är att mäta personalens kapacitet och produktivitet i närvarotid.

Resultat

Vilka strategiska nyckeltal bör då användas för att skapa en skapa en effektiv och samtidigt kundfokuserad och värdeadderande försörjningskedja? Vi ser att denna studie ger mer underlag för att nyckeltal ska vara utformade för att stödja den övergripande företagsstrategin, de ska vara transparanta och kommunicerade till alla funktioner och de ska inte vara suboptimerande. Nyckeltal som premierar beteenden som samverkan och kommunikation är därför att föredra.

Vår studie har visat på att kommunikation och i synnerhet visuella verktyg som är funktionsöverbryggande underlättar förståelsen och ökar överensstämmelsen av strategier.

Vår studie har visat på att kommunikation och i synnerhet visuella verktyg som är funktionsöverbryggande underlättar förståelsen och ökar överensstämmelsen av strategier. En rotorsak till detta är att visuella verktyg inte kan skapas av en enskild funktion utan kräver samarbete i tvärfunktionella team.

Vi föreslår också differentierade mätetal som påverkas av sin positionering i förhållande till kundorderpunkten. De komponenter och funktioner som befinner sig före kundorderpunkten bör därför mätas och styras mer mot kostnadseffektivitet (men aldrig på bekostnad av kvalitet eller tillförlitlighet) medan de komponenter och funktioner som befinner sig efter kundorderpunkten mäts på ledtid och flexibilitet.

Det är även av stor vikt att olika funktioner känner till varandras nyckeltal då dessa i stor grad påverkar beteenden, uppsättning och styrning av försörjningskedjor. Genom att delge information och skapa samsyn om förutsättningar mellan aktörer i en försörjningskedja kan man tillsammans uppnå bättre kvalitet i hela försörjningskedjans leveransförmåga och därmed uppnå högre kundnöjdhet.

Författare:
Jenny Bäckstrand, Universitetslektor i logistik.
Mikael Göthager, Canea.

]]>
https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/#respond 0
Utvecklingen av COVID-19 i regionerna den senaste månaden https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/ https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/#respond Wed, 13 May 2020 08:23:42 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4654 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/05/man-4957154_1280-300x171.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/ Jag har sedan pandemins start försökt att uppdatera siffrorna som rapporterats in från svenska regioner om antalet avlidna i COVID-19. Klart är att Stockholmsregionen (inkl. närliggande Sörmland) var det område som drabbades allra hårdast redan från start och där högst antal dödsfall fortsatt att rapporteras in.

En tanke är att detta är den region där det också bor flest människor i landet och att det därför skulle kunna förklara att så många har gått bort här. Men även om vi justerar för antal invånare så är området hårdast drabbat.

Figuren nedan visar hur utvecklingen av dödsfall i COVID-19 har utvecklats, vecka för vecka, under den senaste månaden. Jag utgår från de värden som rapporterats om på måndagar efter helgen:

Vi kan se att Stockholm och Sörmland är i en kategori för sig men väsentligt högre dödstal per invånare. Värt att notera är också att Sörmland låg något före Stockholm den 20/4 och 27/4 men att Stockholm därefter har gått om. Dalarna hade höga siffror redan den 20 april och ligger fortfarande direkt efter Stockholm och Sörmland. Dock hade Västmanland en större ökning mellan den 20/4 och 27/4.

Figuren vittnar också om att läget skiljer sig väsentligt åt runt om i landet. Stockholm har precis passerat 7 dödsfall per 10 000 invånare, medan Värmland, Skåne, Kalmar, Västerbotten, Gotland och Blekinge fortfarande ligger under 1 dödsfall per 10 000 invånare. Detta gör säkert det svårt att till exempel ge generella riktlinjer för vad som kommer att gälla i sommar, något som turistnäringen säkert just nu går och väntar på.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/#respond 0
Ojämlik digital social inkludering för äldre https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/#respond Thu, 07 May 2020 08:35:48 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=74 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/05/love-1520472_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/ Som ett resultat av Covid-19 har det synliggjorts hur stor betydelse den digitala tekniken har för att kunna upprätthålla sociala kontakter. Oavsett om det handlar om begravningar, bröllop, påskfester eller enbart en After Work så kan vi träffas genom skärmen. Vi ser varandra och vi pratar med varandra som om vi satt runt samma bord eller i samma kyrka. Även om vi inte kan ta i hand, skåla med klirrande glas, ge en kram eller lägga en tröstande hand på någons axel så finns vi där i nuet.

Vilka möjligheter vi har att träffas digitalt varierar dock stort.

Det här fungerar i många fall bättre än förväntat, och den förändrade livssituationen har gjort att många ser nya möjligheter istället för svårigheter med den digitala tekniken. Det som blivit extra tydligt är behovet av att se varandra, och den extra dimension som det medför. Ett vanligt telefonsamtal skapar inte samma närhet eller upplevelse av närvaro. I media kan vi se bilder av anhöriga som ”träffar” sina äldre genom att stå utanför fönstret på äldreboendet. I ett reportage kunde vi se hur personalen på ett boende ordnade så att en äldre kvinna fick åka färdtjänst och stanna till utanför sin dotters bostad. Där kunde hon sedan vinka genom bilrutan. En känsla av att ha fått träffas kräver inte alltid mer än så i den unika situation som vi befinner oss i.

Vilka möjligheter vi har att träffas digitalt varierar dock stort. Den som inte har tillgång till internetuppkopplad teknik är fortfarande hänvisad till traditionella telefonsamtal. Mitt fokus som forskare ligger ofta på äldre personer och det också den grupp som på många sätt drabbats extra hårt av Covid-19. Att hålla sig isolerad, oavsett om den sker i hemmiljö eller på ett särskilt boende, är psykiskt påfrestande. Att vara äldre innebär inte med automatik att man inte är digitalt delaktig, men det digitala utanförskapet är som störst bland våra äldre och ökar med stigande ålder.

Det varierar även stort inom landet när det gäller vilka insatser som offentlig sektor gör för att skapa möjligheter till digital inkludering bland äldre. Det finns kommuner där samtliga äldreboenden har tillgång till wifi, även om det ibland kan vara begränsat till gemensamhetsutrymmen. Idag när vi delar både glädje och sorg digitalt kanske det inte är dagrummet på äldreboendet som är den bästa platsen för digitala möten, även om det är bättre än inget.

Det finns även äldreboenden där det går att få låna en surfplatta och få hjälp och stöd med att använda den, ett exempel på det är i Nässjö kommun. Allt fler kommuner meddelar också att de nu med anledning av Covid-19 snabbt sett till att få tekniken på plats för att digitala möten ska kunna ske även för de boende. Men det är endast en liten andel av våra äldre personer som bor på särskilda boenden, de flesta bor kvar hemma och där saknas dessa insatser. I Borås kommun har det dock beslutats att ett stort antal surfplattor ska köpas in som äldre personer ska kunna få låna. Men det finns ett problem, de flesta som inte redan har tillgång till en surfplatta, eller smart mobil av samma märke, behöver stöd och hjälp för att komma igång och använda den. För att komma igång krävs oftast att någon kan sitta bredvid och instruera, något som inte är möjligt just nu. 

Pandemin har satt fokus på den samhällsnytta som digitala lösningar kan innebära för både individen och samhället i stort. Genom digitala sociala kontakter kan vi bryta en del av den isolering som nu sker. Teknikens sociala sidor har kommit i fokus utan att det behöver innebära användning av sociala medier. Även om inte alla kan dra nytta av dessa möjligheter nu så kommer det en tid efter Covid-19. Det gäller att inte stanna av i den positiva utveckling som vi nu ser när det gäller att skapa digitala möjligheter för alla. Vi måste hitta fler vägar för att minska utanförskapet och våga tänka nytt och brett. Just nu kan vi säga att vi lägger rälsen samtidigt som tåget går och stoppas av att skenorna är olika långa!

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/#respond 0
Kraftsamling för regionens företag https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/ https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/#respond Thu, 07 May 2020 07:57:47 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=300 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/05/cefeo1-300x169.png https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/ 74% av regionens företag känner av en minskad orderingång och 25% anger att läget är allvarligt för företaget. Det visar en färsk enkät som Handelskammaren i Jönköping gjort i april med 431 svar från regionens 13 kommuner. Dessutom har läget förvärrats markant sedan slutet av mars då 24% uppgav minskad orderingång. 

Inte helt oväntat är läget värst inom Hotell, Restaurang och Turism. De branscher som drabbats minst och (än så länge) anger oförändrad efterfrågan är Bygg och Fastighet. 

I enkäten ger företagarna uttryck för att läget är ansträngt, dominoeffekter drabbar i leverantörskedjorna och hjälpåtgärderna är för långsamma. Det finns all anledning att kraftsamla tillsammans. Det är motivet bakom en ny satsning av CeFEO och Handelskammaren i Jönköping. ”Vi måste lyfta blicken och se framåt,” säger Helena Zar Vallin, VD på Handelskammaren i Jönköping, som tog emot idén med öppna armar. 

Tillsammans bjuder de in till Zoom-forum varannan måndag fram till sommaren. Värdar är Kajsa Haag, Co-Director CeFEO och Helena Zar Vallin, VD Handelskammaren. Vid varje tillfälle finns en panel av erfarna företagsforskare som ger sitt perspektiv på frågorna som diskuteras. Denna arena är ett enkelt och kostnadsfritt forum att utbyta idéer, dela erfarenheter och uttrycka sina tankar.  

Första tillfället var i måndags, (4:e maj) och inleddes med en regional nulägesanalys av Kajsa Haag, baserad på Handelskammarens enkätstudie. Därefter presenterade Anders Melander lärdomar vi kan dra från finanskrisen 2008 och beskrev vikten av rätt strategisk flexibilitet i kristid. Lucia Naldi presenterade sin inriktning på tillväxt och internationalisering och frågade företagarna om deras nuvarande utmaningar. Sandra-Stina Vesterlund, VD på Doxa Plast i Värnamo delade med sig av sin erfarenhet och tipsade om att förhandla till sig ”flat rate” hos leverantörer i dessa tider och efterlyste kompetens inom digitalisering för att omdefiniera ekosystemet. I efterföljande diskussion lyftes till exempel utmaningar med rekrytering när folk är rädda att lämna trygg anställning samt valutarisker och ryckig produktion. Deltagarna välkomnades att föreslå ämnen samt uppmanades att bjuda in fler företagare för kommande forum. Nästa tillfälle är 18:e maj. Välkommen att anmäla dig här:

https://www.cefeo.org/meeting/

Kajsa Haag, Co-Director CeFEOUniversitetslektor, JIBS kajsa.haag@ju.se

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/#respond 0
Så här förändrades läget på en vecka #COVID-19* https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/#respond Thu, 30 Apr 2020 07:09:12 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4590 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/corona-4983590_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/ Siffror fortsätter att komma in över antalet smittade och döda, såväl i landet som i övriga världen. Jag har försökt att följa läget i svenska regioner under en tid för att se hur saker och ting förändrats. Så låt oss se på vad som hände med antal döda justerat för regioninvånarantal mellan den 20:e och 27:e april:

De blå staplarna visar läget den 20:e och de orange läget den 27:e (dvs. en vecka senare). Klart är att Sörmland och Stockholm har varit värst drabbat. Men om man tittar på jämförelsen mellan den blå och orange stapeln så får vi en uppfattning om hur förändringen har varit.

Och även om staplarna är långa för Sörmland och Stockholm så har ökningstakten varit relativt lägre än i andra regioner. Här har till exempel Västmanland haft en relativ ökningstakt som är högre. Det gäller även Örebro och inte minst Jämtland Härjedalen.

Ett annat sätt att titta på samma siffror är att se på följande kvot:

Vi tittar alltså på andelen döda som regionen representerar och sätter den i relation till andelen av landets befolkning som regionen representerar. Siffran 1 motsvarar då att antalet dödsfall som regionen haft står i proportion till den andel av landets befolkning som regionen utgör. En siffra under 1 innebär att man har en lägre andel än ”förväntat givet befolkningsstorleken” och en siffra över 1 visar det motsatta.

Grafen nedan visar kvoten för samtliga regioner i landet:

Vi har alltså fyra regioner som ligger över kvoten 1: Sörmland, Stockholm, Dalarna och Västmanland. Uppsala ligger nära kvoten 1, medan övriga regioner ligger under 1 fortfarande.

Men vi kan säkert utgå från att siffrorna kommer att förändras många gånger till framöver.

*En tidigare variant av denna bloggpost har visat ett felaktigt värde för Västernorrland. En uppmärksam twitterföljare uppmärksammade detta (TACK till Leonard Wallentin!). Denna bloggpost innehåller alltså uppdaterade värden som är korrigerade.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/#respond 0
The liability of connectedness for the Swedish economy https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/ https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/#respond Tue, 28 Apr 2020 07:58:35 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=294 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/04/coronavirus-4923544_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/ There needs to be a serious discussion in Sweden once the corona crisis is over about how globalized multinational Enterprises (MNEs) should be. There is clearly huge risks and impact on their production activities if they have so much of their value chain outside it’s home country and cannot access component parts and resources. However, on the flip side to this the downstream activities of MNEs, such as innovation and R&D, has fared much better as these activities can continue largely uninterrupted and continued at a distance. If anything, there has been an increase in R&D activities evidenced in the joining of giants in the pharma industry like Roche and GSK or AstraZeneca in international collaborative R&D in testing therapeutics and creating vaccines against corona virus.

What is evident is that to overcome the pandemic and see a resurgence of economic growth, we will need  global markets, global supply chains, and, importantly, global collaboration in R&D to catalyze globally dispersed innovative activities. We won’t emerge from the crisis with the same interdependent global value chain system as before, corrections in redundancies in the system are quite normal and unfortunately MNEs will disappear. There will undoubtedly be a significant reduction in upstream activities as MNEs take activities home or move them to new low-cost destinations but the downstream activities underpinning R&D are likely to increase.

The internalization process, a model of the foreign expansion of MNEs came into being in Sweden and spawned an linage of research interested in the intranational activities of MNEs. This is not surprising as Swedish MNEs have traditionally been very expansive in their international activities due to the density of MNEs in Sweden, their relative intactness after the second world war and the small size of the Swedish marketplace.

In many ways Sweden has been a major player through its MNEs in the global transition from the trade in commodities to the trade in activities and the emergence of global value chains. As a country of 10 million inhabitants Sweden has always punched above its weight when it comes to the formation and activities of MNEs such as Husqvarna, Ericsson, Volvo and ABB to name a few. These types of MNEs have been leaders in driving connectedness of global activities as they have increasing moved production and knowledge activities into foreign markets and despite the challenges of intermittent global and regional recessions their organizational connectedness is ever increasing. That is until recently when the global shut down caused by the corona virus took hold. In this new normal of global lock downs, it increasingly obvious there are certain liabilities of global value chain connectedness.

I worked for many years in the pulp and paper and then the defense industries before undertaking my doctoral studies in international business. In this capacity and the roles which I undertook I saw MNE orchestration of complex production and knowledge activities being orchestrated domestically and globally. It strengthened my believe that MNEs are the driving force of global economies in that they connect the value generating activities within and across economies in ways that no other entity can. This is evident in the ability of the present economic system lifting over a billion humans out of poverty and bringing them in to  the workplace, in many cases for subsidiaries of Swedish MNEs. 

My doctoral research was on managing value chain activities of foreign subsidiaries of Swedish multinational enterprises, 2018. It dealt with how headquarters and foreign subsidiaries of Swedish MNEs can develop and orchestrate value chain activities to give value to the MNE and the local environments it acts in.

The thesis showed that over the last 20 years Swedish MNEs have moved significant amounts of their sales, production and R&D overseas to destinations in Europe, China, India and Latin America. These MNEs now act as network organizations and the real motors of value creation in this process are the foreign subsidiaries. The thesis also provided illustration of the processes of resource mobilization among the global network of subsidiaries and the interdependencies of activities in the MNE network.

But, in the midst of this crisis there has emerged an opportunity to reopen a discussion of the over dependency on foreign markets for factors of production. There seems to be significant disruption in the upstream activities (production) of MNEs while the downstream activities (R&D) have been impacted less. Simply put there has been a lively discussion of the nature of global supply chains and the risks of MNEs being so globally disaggregated where companies source the majority of their activities and resources in foreign countries and can’t operate in crisis as the activities and resources are no longer available at scale. 

To exemplify this Atlas Copco and Volvo to name a few MNEs have reduced or stopped production and are unlikely to emerge from the crisis with the same capacities, at least in the short term. At the same time countries, such as Japan, are underwriting the cost of MNEs bringing production activities back to the domestic markets. Another example from the present crisis was the need for increased numbers of ventilators, the re-purposing of companies to manufacture these machines has proved very tricky as a ventilator has 70 working parts which are sourced from over 50 countries. I we look at personal protective equipment (PPE), that it is sourced from abroad is nothing new in a liberal and open market such as Sweden. However, the fact that MNEs that manufacture PPE are struggling to get their hands on the parts to increase production is devastating and a failure of risk management and contingency planning on the part of these MNEs.

While global collaboration in R&D and innovation activities amongst MNEs continues and is quite likely to be the driving catalyst in allowing the world to emerge to some semblance of normality from the crisis. Production and more ‘screwdriver’ type activities are taking a massive hit and unlikely to emerge in the same form as before the crisis. The main question we should be asking of the MNEs as we emerge from this crisis is how will the MNEs go about managing risks of interdependence in upstream activities while letting the obvious benefits from downstream international collaboration flourish.

Edward Gillmore
Assistant Professor
Programme Director 
E-mail:
LinkedIN:

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/#respond 0
”Covid-19 är visst farligt för barn” https://vertikals.se/health-welfare/2020/04/28/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/ https://vertikals.se/health-welfare/2020/04/28/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/#respond Tue, 28 Apr 2020 06:00:00 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=28 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2020/04/computer-2593921_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2020/04/28/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/ Ja så skriver organisationen CHILDHOOD på sin hemsida och följer upp med: ”Situationen med covid-19 gör utsatta barn mer sårbara”.  Jag kan bara instämma. Som barnforskare vid Hälsohögskolan i Jönköping är barn och ungas hälsa en ständigt aktuell fråga. 

Följderna av covid-19 slår hårt mot många barn i Sverige och runt om i världen. I Sverige arbetar nu många föräldrar/vårdnadshavare hemifrån. Köksbord förvandlas till en tillfällig arbetsplats. Frukostdisken blandas med skolböcker, mellanmål och instruktioner från skolan. Föräldrar förväntas lotsa sina barn igenom dessa uppgifter – samtidigt som de ska ha koll på jobbmail och arbete där sedvanliga uppgifter nu i stor utsträckning förväntas ske digitalt. För de föräldrar som korttidspermitterats eller blivit av med sin anställning är pressen märkbar vilket naturligtvis barn och ungdomar märker av. 

Gymnasieungdomar ska nu klara att arbeta hemifrån, kanske också från köksbänken eller soffbordet. De förväntas skapa en struktur i skolarbetet och laga lunch som ger ytterligare energi till resten av dagen, samtidigt som de funderar på inställd studentexamen eller vårens inställda skolresa. Föräldrar som har blivit- eller riskerar att bli av med sina arbeten ska nu hantera detta samtidigt som de ska upprätthålla ett fungerande vardagsliv hemma. Hur tillvaratar vi barn och ungas bästa i dessa lägen? Rädda barnen är en av flera organisationer som mobiliserar resurser genom att till exempel utöka sina öppettider för sin stödchat då risken nu ökar för att barn utsätts för trakasserier och övergrepp i vardagen. Rädda Barnen har också tagit fram en hemsida till barn och unga som upplever att situationen hemma är tuff: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/coronaviruset-tips-rad/till-barn-och-ungdomar-som-har-det-jobbigt-hemma-just-nu/.

Nu är det viktigt att vi forskare kliver in för att fånga upp erfarenheter av situationen. Vi behöver arbeta tillsammans mellan olika discipliner och fundera på hur vi kan utvärdera effekterna av exempelvis distansundervisningens konsekvenser. Vilka effekter ger detta på det faktiska lärandet men också för barn och ungas psykosociala mående? Vad tycker ungdomar själva om detta och vilka strategier har de för att klara av situationen? Här behövs forskningsanslag som uppmuntrar forskare att lägga in en växel och utvärdera detta nu när det sker så att vi sedan kan bidra till att presentera lösningar som gynnar barn och ungdomar och deras familjer på kort och lång sikt. 

För de barn- och ungdomar som är i behov av tydlighet i vardagen i form av kontinuerliga rutiner som skapar trygghet kan de förändringar som sker i kölvattnet av rådande pandemi innebära stor oro och osäkerhet då den vardag som i vanliga fall är inrutad nu ställs på ända. Uppsala Universitet har skapat en kort enkät där barn och ungdomar själva kan svara på frågor kring sin upplevelse av corona – ett exempel på hur forskning kan lyfta barns åsikter i den pandemi som nu råder. 

I Sverige har barnkonventionen i år blivit lagstiftning. Enligt barnkonventionens artikel 12 har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva, i relation till barnets ålder och mognad. I spåren av covid-19 gäller naturligtvis detta mer än någonsin. Här har vuxna som finns runt omkring barn och ungdomar i roller som förälder, vårdnadshavare, släkting eller professionell yrkesutövare ett stort ansvar att se barns behov och agera till förmån för deras bästa. 

Frida Lygnegård
Lektor vid Avdelningen för rehabilitering, Hälsohögskolan
Kontakta Frida:
LinkedIN.
JU.SE

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2020/04/28/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/#respond 0
Vilka är våra ”frontline workers”? https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/#respond Tue, 21 Apr 2020 11:33:52 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4560 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/corona-4983567_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/ Many soldiers have seen first-hand the horrors of war and, terrifying though it often was, they knew who they were fighting, and could recognise their enemy.

Orden symboliserar hur soldater i krig är de som står vid frontlinjen och försvarar oss. Men i dagens corona-kris har man börjat tala om en annan grupp av så kallade ”frontline workers” – nämligen de som nu arbetar i första led i en tid då ett annat slags ”krig” ska utkämpas.

Det är de grupper som vi ofta ser på TV idag iklädda skyddsutrustning. Det är de som inte kan låta bli att gå till jobbet, trots att det i dessa dagar är både tungt och obekvämt, samtidigt som arbetet också innebär en förhöjd smittrisk för egen del.

I Italien och Spanien har vi sett bilder på personer som från sina balkonger hurrar för dessa ”frontline workers” när de kommer hem från sina arbetsskift.

Men vilka är egenligen våra frontline workers? Baserat på en analys från Todd Gabe, en ekonom vid University of Maine, som har kartlagt vilka yrkeskategorier som ingår i första ledet av denna grupp, så har jag här plockat upp motsvarande yrken i svensk statistik för att se vilka denna grupp egentligen utgörs av i vårt land.

Enligt Todds definition är det följande yrken: ” the grocery clerks, delivery workers, transit workers, food service workers, emergency responders, physicians’ assistants, and nurses’ aides”. Jag har också valt att lägga till läkare, som helt klart också står i frontlinjen just nu. Jag jämför denna grupp med övriga yrkesverksamma just nu.

Så vilka är då dessa individer? Baserat på data från SCB tänkte jag titta lite närmare på vilka dessa individer är som just nu jobbar i den svenska frontlinjen.

  • Till att börja med så har de en något lägre genomsnittsålder än övriga: 41,2 år jämfört med 42,2 år för övriga.
  • En högre andel är kvinnor. Bland frontline workers så är hela 75 procent kvinnor. I gruppen övriga yrkesverksamma är det enbart 45 procent.
  • Andelen som är utrikes födda är högre bland frontline workers än bland övriga yrkesverksamma. I gruppen är 25 procent födda i ett annat land att jämföra med 19 procent bland övriga.
  • Lönen är också lägre i genomsnitt för denna grupp. De tjänar enbart 82 procent av den genomsnittliga lönen i landet. Här är det dock viktigt att poängtera att det delvis kan förklaras av att det finns många som jobbar deltid inom dessa sektorer, något som jag här inte har information om och därför inte kan justera för.

Todd Gabes analys visar att amerikanska frontline workers ofta har längre till jobbet och är beroende av ”public transportation” för att ta sig till arbetet. I min data har jag inte någon möjlighet att se hur individer tar sig till jobbet. Däremot kan jag se andelen som bor i en kommun och arbetar i en annan kommun (och som kanske därmed per definition har en längre sträcka till jobbet). Dock hittar jag inte att den andelen skulle vara högre för våra ”frontline workers”. Bland dessa så är det 72 procent som bor och arbetar i samma kommun, vilket kan jämföras med 63 procent för övriga yrkesarbetande.

Dessa individer i vår frontlinje gör just nu gör en enorm insats för att många sjuka ska få hjälp och samtidigt få vår tillvaro att fungera så bra som möjligt. Det är yrkeskategorier som till vardags kanske inte får så stor uppmärksamhet. Krisen har visat hur viktiga dessa jobb trots allt är för vårt samhälle.

Här hittar du mina övriga inlägg om Covid-19.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per den 20 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/#respond Tue, 21 Apr 2020 06:45:57 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4545 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/coronavirus-4957673_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/ De dagliga uppdateringarna av dödssiffror har nästan blivit till en (obehaglig) rutin. Fortfarande är det i högst grad Stockholmsregionen inkl. Sörmland som är påverkad (i relation till sitt invånarantal). Här har talen varit högst i landet under en lång tid. Samtidigt dröjer det inte så många dagar förrän många andra delar uppnått samma höga tal (men då har de förstnämnda redan uppnått ännu högre tal).

Tabellen nedan visar läget i regionerna per den 20 april:

Skulle man omvandla tabellen till en karta så ser den ut enligt följande:

Just det faktum att den kategori som är högst i landet en dag bara några veckor senare är samma nivå som många andra delar av landet uppnått visas ganska tydligt i kartorna nedan. Den första kartan visar läget (dödsfall per 10 000 invånare) den 5 april:

Om vi behåller samma färgindelning (och endast justerar toppvärdet i den högsta kategorin) så får vi följande kartor med fem dagars mellanrum.

Först den 10 april:

Sedan den 15 april:

Och nu senast med dagens siffror (den 20 april):

Dock finns det vissa områden som konstant ligger på en lägre nivå. Det är till viss del områden som har en lägre grad av sin befolkning boende i en tätort. Figuren nedan visar detta:

Regioner som Gotland, Jämtland Härjedalen samt Värmland – samtliga med lägst andel av sin befolkning boende i en tätort – är också regioner med låga dödstal per invånare. Däremot innebär det inte per definition att regioner med en hög andel boende i tätorter också har höga dödstal per invånare. Ett sådant exempel är Region Skåne som efter Region Stockholm har högst andel boende i en tätort men ändå låga dödstal per invånare.

Som alltid vill jag tillägga att jag absolut inte är någon expert på virus eller spridning. Dock tycker jag att det är intressant att följa hur spridningen utvecklas i våra regioner och om det går att se några mönster i utvecklingen.

Här hittar du fler perspektiv kring Covid-19.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/#respond 0
Skarpt läge för ungas digitala ojämlikhet https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/#comments Fri, 17 Apr 2020 09:08:41 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=71 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/04/student-849822_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/ Som ett led i att minska spridningen av viruset Covid-19 har landets gymnasieutbildningar övergått till en verksamhet som är i stort sett helt digital. Det är lätt att ta för givet att våra gymnasieungdomar är väl rustade för en omställning till digital undervisning, att få tillgång till en egen laptop via skolan löser väl allt? Mitt i mediebruset om så väl virusets som digitaliseringens spridning går det att urskilja rapporter om att den digitala skolan inte fungerar så bra för alla. Vissa skolor vittnar om en ökad ”närvaro”, men det finns även de som vittnar om elevernas problem med uppkoppling till internet och möjligheten till studiero i hemmet. 

Det är nu sex år sedan jag disputerade på en avhandling om digital ojämlikhet bland unga. Fokus i avhandlingen var skolans roll i att skapa förutsättningar för digital jämlikhet genom utbildning och tillgång. Kritiken i min avhandling var att skolan misslyckades med att ge elever lika förutsättningar att bli digitalt inkluderade. Denna kritik byggde på det så kallade kompensatoriska uppdraget som skolan har, dvs att kompensera för elevers olika förutsättningar.

I mitt avhandlingsarbete blev det tydligt hur elevernas olika hemförhållande hade betydelse för så väl tillgång till internet i hemmet, digital kompetens samt attityd till datorn som en resurs i skolarbetet. En del av studien genomfördes när allt fler gymnasieskolor valde att låna ut laptops till eleverna för skolarbete i skolan och hemma. Att via skolan få tillgång till en egen dator även efter skoldagen var inte enbart positivt för eleverna. Flera berättade om bristande tillgång, eller dålig uppkoppling, till internet hemma. Det blev ett extra stressmoment för dessa elever att se till att ladda ner det skolmaterial som behövdes hemma innan de lämnade skolan för dagen. På den tiden handlade det främst om att få tillgång till olika dokument och det var sällan något krav på tillgång till internet när de väl laddat ner allt till den egna datorn. Däremot kunde de som saknade internettillgång i hemmet inte använda sig av olika länkar eller webbresurser efter skoltid.

Hos pappan fanns det bra tillgång till internet, medan det hos mamman inte fanns någon internetuppkoppling alls.

Tillgången till internet i svenska hem har ökat sedan dess. Men även om det idag är 95 procent av alla svenskar som använder internet, så finns det fortfarande specifika grupper där användningen är lägre. Bland dessa grupper hittar vi vuxna med endast grundskoleutbildning (85 %), hem med en hushållsinkomst under 300 000 kr (90 %) och kvinnor (94 %). Bland de elever som jag intervjuade i samband med avhandlingsarbetet fanns det de som berättade om skillnader i internettillgång hos sina frånskilda föräldrar. Hos pappan fanns det bra tillgång till internet, medan det hos mamman inte fanns någon internetuppkoppling alls. Det är rätt troligt att elever som lever med ensamstående mammor med låg utbildning och inkomst, har lägre tillgång till väl fungerande internetupp­koppling än de som lever med båda föräldrarna i ett hushåll med bra ekonomi. Allt enligt de socioekonomiska mönster som vi fortfarande ser i Sverige.

De socioekonomiska skillnader som går att i se i internettillgång riskerar med andra ord att bidra till ytterligare utslagning i en tid när all undervisning sker på distans. 

I ett hem med högre sammanlagd inkomst och där flera familjemedlemmar är internetanvändare är chansen även större att det finns tillgång till internet via bredbandsuppkoppling, 57 procent av hushållen har idag fiberuppkoppling och 32 procent har mobilt bredband. Samtidigt kom det idag (17/4) besked om att Jordbruksverket stoppar stödet till bredbandsutbyggnad på landsbygden under resten av året. Det är idag lätt att glömma att det inte räcker med tillgången till en dator för att kunna ta full del av skolans distansundervisning. En snabb och stabil uppkoppling till internet avgör till stor del kvaliteten på den utbildning som ges. De socioekonomiska skillnader som går att i se i internettillgång riskerar med andra ord att bidra till ytterligare utslagning i en tid när all undervisning sker på distans. 

I en samhällssituation med hög grad av varsel och permitteringar är risken stor att unga som kommer från hem med låg socioekonomisk status drabbas ekonomiskt i högre grad än unga från hem med hög utbildningsnivå. Att skolor bidrar med kontantkort för mobilsurf verkar vara en vanlig lösning för elever utan tillgång, eller med enbart begränsad tillgång, till internet i hemmet. Tyvärr är detta inte en långsiktig lösning och inte heller en speciellt bra lösning för de elever som bor i områden med dålig mobiltäckning. Den digitala ojämlikheten blir på så vis extra tydlig nu och kan i värsta fall få negativa konsekvenser för enskilda elever under en lång tid framåt. Samtidigt kan omställningen till digital distansundervisning skapa stora fördelar för elever med hög studiemotivation, bra stöd från föräldrar och ett digitalt välutrustat hem.

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/#comments 1
COVID-19 och befolkningsstorlek per 15 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/#respond Wed, 15 Apr 2020 16:32:47 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4536 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/coronavirus-4957673_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/ Så kom vi då ikapp de låga siffrorna som redovisats över helgen. Dagens publicering visar på att det nu är sammanlagt 1203 personer som har avlidit under Corona-krisen. Dock har inte alla regioner drabbats lika.

Sörmland och Stockholm har genom hela krisen redovisat högst antal döda per invånare och fortsätter att göra så. Men även Dalarna har höga siffror per invånare, även om det totala antalet är Dalarna lågt jämfört med en rad andra regioner. Gävleborg är fyra på listan följt av Östergötland.

Ser vi på en karta över dagsläget så får vi följande bild:

Men hur har det då utvecklats över tid? Jag har i en rad bloggposter relaterat siffrorna tillbaka till den 26 mars. Dock har nästan samtliga regioner nu kommit in i den ”högsta kategorin” från detta datum, så jag tänkte korta tidsspannet något och jämföra från 10 och 5 dagar tillbaka.

Så låt oss se hur läget var den 5 april:

På många sätt påminner bilden om den vi ser ovan. Det är alltså ungefär samma regioner som låg högt då som ligger högt idag också – relativt övriga regioner givet samma tidpunkt. Men om vi skulle hålla dessa kategorier från den 5 april och sedan se hur läget förändrats fram till den 10 april, så får vi följande karta:

Nu ser vi hur många av de regioner som den 5 april var ”ljusgrå” områden, nu har en betydligt mörkare färg. Läget här är alltså nu liknande det läge som de värst drabbade regionerna hade den 5 april. Och går vi hela vägen fram till dagens siffror och relaterar dessa till hur det var den 5 april så får vi följande karta:

På dessa tio dagar har alltså väsentligt många fler regioner gått in i den kategori som enbart de värst drabbade befann sig i den 5 april. Sedan är det självfallet så att de som då var värst drabbade nu har ännu fler dödsfall per invånare än vad de hade då.

Och det är väl inte någon vild gissning att ökningen kommer att fortgå ett bra tag till framöver.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per 10 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/#respond Fri, 10 Apr 2020 17:05:59 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4527 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4916954_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/ Häromdagen kom beskedet från Folkhälsomyndigheten att kurvan eventuellt håller på att planas ut i Stockholmsregionen men att den fortfarande kan vara på uppåtgående i resten av landet. Man meddelade även att man skulle analysera mobiltrafik för att se hur vi rör oss i landet. Men låt oss ta en uppdaterad titt på hur antalet dödsfall per invånare ser ut i våra regioner baserat på de siffror som finns publicerade hos Folkhälsomyndigheten den 10 april. Det tycks finnas en viss lag i datan. Exempelvis gick Gotland ut igår och meddelade att de just haft sitt första dödsfall. Detta finns inte med i den data jag idag plockat upp från deras web. Med det sagt så ser dagens siffror ut enligt följande:

Sörmland, Stockholm och Dalarna har fortfarande flest dödsfall per invånare. Gävleborg, Uppsala och Östergötland har gått om Jönköping sedan den 5 april som var senast jag uppdaterade siffrorna. Den 5 april var det 4 regioner som hittills inte haft ett enda dödsfall. Nu är det alltså två (enligt FHMs hemsida) eller eventuellt enbart en region (givet Gotland).

Tar vi en titt på en karta istället och låter kartprogrammet dela in regionerna i grupper (så kallade natural breaks) så blir kartan enligt följande:

Här ser man hur Sörmland och Stockholm är i en kategori för sig (mörk svart), men även hur ett band längs med västra delarna av landet fortfarande är vitt (liksom Blekinge och Kronoberg).

På motsvarande sätt gjorde jag en indelning av läget den 26 mars, dvs. för cirka två veckor sedan. Kartan nedan visar läget då:

Även då hade Sörmland och Stockholm högre per capita-värden än resten av landet. Dock ser vi att Västernorrland och Gävleborg har tillkommit snabbt sedan dess (se kartan ovan).

Men låt oss behålla kategorierna från den 26 mars och nu istället infoga värdena från den 10 april för att se hur läget har förändrats sedan dess:

Idag, två veckor senare, så hamnar stora delar av landet i samma kategori som Sörmland och Stockholm låg i för två veckor sedan (men notera att den röda kategorin nu har ett högre maxvärde eftersom de högsta värdena per invånare ökar konstant). Få platser är som sagt gröna (utan dödsfall). Dalarna ligger relativt sett kvar på samma läge som då. Värmland ligger kvar på samma nivå som för två veckor sedan. Men skillnaden mellan dessa båda kartor visar tydligt hur det läge som rådde i Sörmland och Stockholm för två veckor sedan idag råder i stora delar av landet (sett per invånare).

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per 5 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/06/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-5-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/06/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-5-april/#respond Mon, 06 Apr 2020 07:12:55 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4516 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4916954_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/06/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-5-april/ Att titta på statistiken på söndagen känns alltid lite hoppfullt för hittills ger den alltid intrycket av att saker och ting inte eskalerat. Å andra sidan har vi också sett att måndagen ofta levererar siffror som inte kommit med i söndagens rapportering. Med det sagt, hur ser det ut på regionnivå hittills om vi ser till antal avlidna per invånare?

Sörmland och Stockholm har nu passerat 1 avliden per 10 000 invånare och ligger fortfarande i toppen av listan. Dalarna ligger på drygt 0,5 avlidna per 10 000 invånare. Jönköping och Halland ligger på siffror över 0,3. Fyra regioner har ännu inga rapporterade avlidna: Gotland, Jämtland Härjedalen, Kronoberg och Västerbotten.

Men hur har utvecklingen egentligen sett ut på regionbasis om man tar hänsyn till antalet invånare? Jag började att göra den första kartan den 26 mars och den såg ut enligt följande:

Indelningen av kategorier (dvs. de färger man ser i kartan) baserades på så kallade ”natural breaks”. Det innebär att man sorterar in regionerna i ett slags naturliga grupper beroende på vilket värde de uppvisar (och som skapar ett relativt stort avstånd till övriga grupper). Sedan har jag behållit dessa indelningar och gjort nya kartor allt eftersom siffrorna från regionerna har uppdaterats för att se hur motsvarande värden från 26 mars nu råder i andra delar av landet.

Så här har utvecklingen sett ut hittills:

De områden som stod ut allra mest den 26 mars har nu alltså en rad regioner som nu uppvisar liknande siffror. Antalet vita områden (dvs. utan några eller med ytterst få dödsfall) har minskat med tiden.

Fortfarande hittar jag inga signifikanta samband mellan dödsfall per invånare och befolkningsstorlek, befolkningsdensitet eller andelen av befolkningen som bor i en tätort. Men den här perioden är som sagt långt från över och det verkliga facit lär inte visas förrän vi är ute på andra sidan.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/06/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-5-april/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per 2 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/03/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-2-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/03/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-2-april/#respond Fri, 03 Apr 2020 11:26:02 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4508 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4901878_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/03/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-2-april/ Igår uppdaterades, likt alla andra dagar, antalet dödsfall relaterade till Corona-krisen. Och likt tidigare dagar tänkte jag titta på hur läget ser ut – inte på totalen utan i relation till hur många invånare som bor i regionen. Den hårdast drabbade regionen är Stockholm som igår hade 178 rapporterade dödsfall. Sett per invånare är dock Sörmland fortfarande mest drabbat:

I Sörmland är antalet dödsfall uppe i 0,907 per 10,000 invånare (totalt 27 personer). Stockholm kommer på andra plats följt av Dalarna och Jönköping.

Det skulle vara lätt att tro att platser med fler invånare och högre befolkningstäthet har drabbats hårdare. Ännu så länge hittar jag inte några signifikanta samband mellan dödsfall per invånare och dessa variabler. Däremot hittar jag en svag signifikans för andelen i befolkningen som bor i en tätort i regionen. Men som sagt, den relationen är fortfarande svag.

Om vi ser var vi står idag och vilka regioner som är mest respektive minst drabbade (med avseende på dödsfall per invånare) så får vi följande karta:

Den är alltså en reflektion av tabellen ovan.

Men om vi istället skulle se på hur utvecklingen under den senaste veckan har varit så kan vi först titta på motsvarande bild från den 26 mars:

Då stod fortfarande Stockholm och Sörmland ut, liksom Östergötland och Uppsala. Om vi sedan behåller samma indelning som i denna karta för att se hur många regioner som nu befinner sig i dessa lägen som rådde den 26 mars så får vi följande bild:

Den 26 mars var det alltså bara två regioner som låg i spannet över 0,091 döda per 10,000 invånare. Idag är det betydligt många fler som hamnar i denna kategori. Många områden som var vita (dvs. utan eller med ytterst få dödsfall) för en vecka sedan har nu haft sina första dödsfall. Ytterst få områden är nu fortfarande vita.

Och på det stora hela är det tydligt hur en allt större del av landet färgas i allt annat än vitt…

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/03/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-2-april/#respond 0
Låt coronakrisen bli ett lyft för svensk beredskap! https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/ https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/#respond Fri, 03 Apr 2020 07:07:47 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=255 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/04/coronavirus-4972480_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/ Trots de senaste årens utmaningar är Sveriges beredskap fortfarande indelad i två stora planeringssystem — det civila och det militära. Ett bättre samarbete med andra sektorer som näringsliv, hälso- och sjukvård, transport, kommunikation och livsmedelsförsörjning är nödvändigt i samband med kriser som i den vi befinner oss i just nu!

Innan jag började att forska inom krisberedskap arbetade jag i många år inom Försvarets materielverk, FMV. De sista tio åren inom logistikområdet.

Jag såg vad Sverige gjorde med den beredskap som hade byggts upp. Fältsjukhus, fordon och annan materiel såldes ut och försvann i den allmänna nedrustningstrend som blåste genom Sverige. Få tycks ha varit oroade över att den säkerhetspolitiska kartan kunde ritas om – igen, inte många pratade om risken för omfattande bränder, terrorattacker eller andra naturkatastrofer. Sannolikt såg ännu färre framför sig att Sverige skulle lamslås av en corona-pandemi. 

Sverige har en beredskap. Men — splittrad och uppdelad i olika planeringssystem är den onödigt och oacceptabelt svag.

Min avhandling om planering och ledning av krisberedskap och civilt försvar i Sverige, 2018, handlar om hur olika försörjningsnätverk ska kunna utvecklas och samordnas för att ge verklig effekt på Sveriges beredskap. Avhandlingen visar att hälso- och sjukvård, transport, kommunikation och livsmedelsförsörjning är exempel på olika försörjningsnätverk som är nödvändiga för att stödja beredskapsplaneringen. Avhandlingen ger också exempel på hur de olika aktörer som behöver ingå i den nationella planeringen måste koordineras för att möta snabbt förändrade krav på Sveriges försvar och säkerhet. 

Men, till att börja med måste svensk beredskap bygga på en betydlig bredare hot-och riskbild än idag. Det finns så mycket fler lägen än krig eller fred, vilket vi blir smärtsamt påminda om idag. Perspektiven måste ändras och vi måste i betydligt större utsträckning förhålla oss till nya typer av kriser och komplexa situationer, som exempelvis en omfattande cyberattack på samhället, dvs en händelse som kan sägas hamna i ”den grå zonen” mellan fred och krig. 

Sveriges beredskap behöver utvecklas för att möta snabbt förändrade hot och olika krav på beredskap. Planeringen måste omfatta alla sorts risker och hot (även krigshotet) och de ska vara ledande för hur samhällets aktörer involveras i olika försörjnings- och beredskapsnätverk.

Utöver detta måste koordinationen mellan de svenska aktörerna förbättras radikalt. Vi kan inte ha två beredskapssystem, ett civilt och ett militärt, med dålig koppling till varandra. Exempelvis lyder MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten under olika departement.  

Dessutom måste de civila och de volontära aktörerna koordineras, ibland behövs det avtal men alltid strukturer för att kunna fånga upp engagemanget på ett effektivt sätt. 

Det ska finnas en väloljad plan B och plan C och man ska inte behöva tänka för mycket när det blir skarpt läge. 

Att koordinationen av den svenska beredskapen är långt ifrån smidig visade sig både vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och när det brann i andra delar av landet 2018. Det var kaosartat och det blev en tankeställare om den beredskap som behövs i en krissituation. 

Samarbetet har under de senaste åren förbättras i svensk krisberedskap – mellan myndigheter och militära organisationer, exempelvis efter terrorattacken i Stockholm 2017. Men det räcker inte. Det finns mycket kompetens som idag inte kommer till användning. Systemet måste moderniseras och effektiviseras. 

Det kan tyckas obetydligt att prata om förändringar av krisberedskapsplanering när vi är mitt i en kris, men jag gör det ändå. Coronakrisen kan innebära en chans till att förändra svensk beredskap i grunden. Men vi måste hitta nya och förbättrade samarbetsformer.

Elvira Kaneberg, PhD
Assistant Professor
Programme Director
LinkedIN

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per 30 mars https://vertikals.se/charlotta/2020/03/31/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-30-mars/ https://vertikals.se/charlotta/2020/03/31/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-30-mars/#respond Tue, 31 Mar 2020 10:40:31 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4501 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4916954_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/03/31/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-30-mars/ För varje dag som går så uppdateras dödstalen relaterade till COVID-19, inte bara från länder runt om i världen utan även från våra svenska regioner. Stockholm står för de högsta siffrorna, vilket delvis säkert kan förklaras av att det bor många individer i Stockholm. För att därför få en uppfattning om läget – givet antalet invånare i regionen – så har jag sedan den 26 mars försökt att uppdatera läget.

Kartan här nedan visar på antalet dödsfall per invånare från den 26 mars då jag gjorde den första kartan:

Här visas tydligt hur Stockholm och Sörmland sticker ut jämfört med övriga landet. Men om vi tar samma indelning som används i denna karta och sedan applicerar den fyra dagar senare så blir läget såhär:

Nu ser man tydligt att de röda områdena sträcker sig sydväst längs med E4:an och även nordost. Antalet gröna områden är nu betydligt färre vilket innebär att minst en person i regionen avlidit.

Ser vi på listan över antal döda per 10 000 invånare för samtliga regioner så ser det ut enligt följande:

Sörmland har fortfarande fler dödsfall per invånare än vad Stockholm har. Enbart i sju regioner har dödsfall fortfarande kunnat undvikas. Vi hoppas naturligtvis att läget ska fortsätta att förbli så framöver – även efter påsklovet.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/03/31/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-30-mars/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per 29 mars https://vertikals.se/charlotta/2020/03/29/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-29-mars/ https://vertikals.se/charlotta/2020/03/29/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-29-mars/#respond Sun, 29 Mar 2020 18:30:20 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4489 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4901878_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/03/29/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-29-mars/ I fredags gjorde jag en analys som visade på hur stort antal corona-relaterade dödsfall varje region i landet (baserat på siffror från den 26 mars) haft om man tar befolkningsstorleken med i beräkningen. Den karta vi då fick fram var följande:

Totalt var det då 66 dödsfall. Ganska snart ökade siffran, delvis beroende på att fler fall hade upptäckts. Men det har också tillkommit nya fall, inte minst i Jönköpings-regionen där jag bor.

Jag har därför valt att uppdatera kartan från i fredags med dagens uppdaterade siffror (110 dödsfall), men med samma avgränsningar så att man lätt ska kunna se hur förändringen skett över tid. Nu tre dagar senare får vi alltså följande karta istället:

Nu finns det fyra röda områden istället för de två som var fallet i fredags. Det är alltså Jönköping och Dalarna som tillkommit och har nu fler dödsfall per invånare än t ex Östergötland och Uppsala. Det har också tillkommit en rad gula områden som tidigare var gröna. Relativt få områden är fortfarande mörkgröna, dvs. har inte haft några corona-relaterade dödsfall ännu.

Ser vi på hela tabellen per den 29 mars så får vi följande:

Eftersom mina kollegor i Nordamerika följer utvecklingen där och har sett en koppling mellan befolkningsstorlek/täthet och hälsoutfall tänkte jag fortsätta att se hur motsvarande utveckling ser ut här hos oss. Figurerna nedan visar på kopplingen mellan dödsfall per invånare (till och med den 29 mars) och å ena sidan befolkningsstorlek och å andra sidan befolkningstäthet:

Vi ser att de regioner som har mindre befolkning och mer gles befolkning också har ett lägre antal avlidna per invånare. Men vi ser också att både Region Skåne och Västra Götalandsregionen (som är stora, täta regioner) också har låga siffror. Mest sticker fortfarande Sörmland och Stockholm ut, men även Jönköping och Dalarna ligger relativt högt jämfört med regioner som har ungefär samma befolkningsstorlek och täthet.

Jag hoppas kunna fortsätta att följa utvecklingen här på bloggen framöver för att ge enn uppfattning om hur läget i våra regioner ser ut.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/03/29/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-29-mars/#respond 0
Om COVID-19 och regioners storlek https://vertikals.se/charlotta/2020/03/27/om-covid-19-och-regioners-storlek/ https://vertikals.se/charlotta/2020/03/27/om-covid-19-och-regioners-storlek/#respond Fri, 27 Mar 2020 15:09:44 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4481 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4916954_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/03/27/om-covid-19-och-regioners-storlek/ ”Stormen är här ” sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm häromdagen. Han syftade på att antalet fall ökat väldigt snabbt under det senaste dygnet. De senast uppdaterade siffrorna från Folkhälsomyndigheten visar just hur Region Stockholm har i särklass flest fall av COVID-19 (per den 26 mars). Det är också den region som per samma datum har flest antal avlidna pga viruset.

Men samtidigt är det också den region som har i särklass flest invånare, så med andra ord kan vi också förvänta oss fler fall här. Jag har därför tagit regionernas rapporterade siffror över avlidna pga COVID-19 och därefter räknat om dem per 10 000 invånare i regionen. Tabellen nedan visar detta:

Faktum är att även om Stockholm har flest fall som avlidit hittills (42 så har Region Sörmland ännu fler fall i relation till antalet invånare (0,3 per 10 000 att jämföra med 0,18 per 10 000 invånare i Region Stockholm). Region Skåne som hittills har 3 avlidna (den fjärde mest drabbade regionen hittills) har en väsenligt lägre siffra om vi tar hänsyn till antalet människor som bor i regionen.

Tittar vi på samma siffror i kartform så får vi följande bild (även om kartan visar kommuner så har jag aggregerat upp värden till regionnivå):

Men vilket samband tycks det då finnas mellan befolkningsstorlek och befolkningsdensitet å ena sida och antal avlidna per invånare givet läget fram till den 26 mars. Figurerna nedan visar på relationerna:

Faktum är att sambandet inte är signifikant (åtminstone inte i dagsläget). Visserligen har både Region Sörmland och Region Stockholm ett högre antal avlidna per invånare, men det finns också regioner som Region Skåne och Västra Götalandsregionen som har många invånare men där antalet avlidna per invånare fortfarande är lågt.

Nu är detta en ögonblicksbild och läget kan naturligtvis förändras, men för tillfället tycks det inte som att större regioner per automatik blivit mest drabbade. Detta är också i linjer med den forskningssammanställning av hälsoeffekter i samband med spanska sjukan för hundra år sedan gjord av journalisten Eric Jaffe som också visar att snarare var andra faktorer som avgjorde hur bra det gick för olika platser. Men mer om det en annan gång.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/03/27/om-covid-19-och-regioners-storlek/#respond 0
Landets sårbara platser #COVID-19 #påsklov https://vertikals.se/charlotta/2020/03/20/landets-sarbara-kommuner-covid-19-pasklov/ https://vertikals.se/charlotta/2020/03/20/landets-sarbara-kommuner-covid-19-pasklov/#respond Fri, 20 Mar 2020 08:24:55 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4463 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4901878_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/03/20/landets-sarbara-kommuner-covid-19-pasklov/ I veckan kom en sammanställning från de italienska myndigheterna som visade på vilka som hittills avlidit i landet. Den visar bland annat på hur män varit mer sårbara än kvinnor (59,3 procent av de avlidna är män), men också hur ålder varit en kritisk faktor:

Redan vid 60 år och uppåt ser vi en ökning. 9,32 procent av de som avlidit har varit i åldern 60-69 år. Sedan sker ytterligare en ordentlig ökning i åldern 70-79 år. 35 procent av de avlidna har varit i denna ålderskategori. Åldern 80-89 har stått för den högsta andelen (41,6 procent). De över 90 (som av naturliga skäl utgör en mindre grupp av populationen) står för nästan 10 procent.

Baserat på denna info tänkte jag se hur stor andel av befolkningen som består av dessa äldre grupper. Det är viktigt att påpeka att många studier även pekar på att man är mer sårbar om man har andra bakomliggande sjukdomar. Detta har jag dock inte någon information om i detta sammanhang.

Jag tittar på andelen 60 år och uppåt, 70 år och uppåt samt 80 år och uppåt. Den sistnämnda skulle då utgöra de som har högst andel som kanske kan ses som allra mest utsatta. Kartorna som följer visar på respektive grupps andel där de röda ytorna visar kommunerna med högst andel, medan de gröna visar den lägsta andelen):

Vi ser en klar dominans av röda områden i norra delarna av landet. Det finns även en rad röda ytor i Värmland, i Dalarna samt i de sydöstra delarna av landet. Däremot är ytorna betydligt grönare i våra storstadsregioner – de platser som nu har flest påvisade fall.

Given den demografiska fördelningen skulle det potentiellt kunna utgöra ett ännu större hot för en större del av befolkningen i kommunerna om vi ser en bred spridning till dessa områden. Här är även avstånd till akutsjukvård ofta längre. Kartan nedan som jag tagit från rapporten En akut bild av Sverige visar var vi hittar våra akutsjukhus runt om i landet:

I samma rapport finns det även kartläggning över hur lång tid det skulle ta för de som bor i regionen att ta sig till akutmottagningen:

I Stockholm bor 97 procent max en halvtimme från en akutmottagning. I Skåne är det 95 procent och i Västa Götaland 87 procent. Men så ser inte läget ut i områden i många andra delar av landet, inte minst där vi hittar många av våra attraktiva skidorter.

Här är det dock viktigt att tillägga att jag INTE är en expert på något vis då det gäller spridning eller bekämpning av virus och dess spridning. Dessa frågor lämnar jag med varm hand (och förtroende) över till de som kan detta.

Däremot är det viktigt att komma ihåg att både demografi och tillgång till akutsjukvård ser olika ut beroende på var vi befinner oss i landet Det är inte heller svårt att tänka sig hur utvecklingen skulle kunna påverkas om en stor mängd individer i de hittills mest drabbade storstadsregionerna väljer att åka till vissa av de röda områdena under påsklovet för att åka skidor. En spridning här skulle påverka en större andel av befolkningen som alltså är äldre, samtidigt som avstånden till akutsjukvård i många fall är väsentligt mycket längre än i Stockholm.

Det tycks alltså som att Folkhälsomyndigheten har mycket goda skäl att avråda från resande under påsklovet.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/03/20/landets-sarbara-kommuner-covid-19-pasklov/#respond 0
Tänk nytt. Tänk smart. Digitala möten i spåren av Covid-19. https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/ https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/#respond Wed, 18 Mar 2020 08:57:33 +0000 JTH Guestblog http://vertikals.se/samverkan/?p=7 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/43/2020/03/digital-300x177.jpg https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/ Just nu skulle det genomförts ett stort internationellt utbyte i Värnamo på Gummifabriken mellan svenska och indiska studenter. Men Covid-19 viruset ville annat och tre dagar före projektet skulle startats togs beslutet att genomföra utmaningen som de fått från Hags i Aneby med digitala i stället för fysiska möten. De indiska studenterna arbetade från Guwahati och de svenska från Gummifabriken i Värnamo.

Med fokus på lösningar och möjligheter, istället för utmaningar, och med tillgång till modern teknik kunde man koppla upp sig mot varandra och skapa förutsättningar för samarbete över kulturer och kontinenter. Inte bara en lösning för virustider, utan också en klimatsmart lösning för hållbar, långsiktig internationalisering. Där alla, oavsett ekonomiska förutsättningar kan samarbeta internationellt.

Även om studenterna möttes av utmaningar i form av att de inte ständigt kunde vara uppkopplade mot varandra, inte kunna mötas i verkligheten och en rejäl tidsskillnad fann de metoder och processer för att samarbeta och gemensamt utveckla produktidéer och även realisera prototypmodeller. Att inte kunna befinna sig fysiskt tillsammans innebar att studenterna behövde fördela och strukturera arbetet med en viss kompromissvilja för att kunna nå slutmål inom givna tidsramar, en nyttig utmaning som också speglar en designers yrkesvardag!

Tack vare tekniken kunde studenter både från Sverige och Indien samtidigt redovisa och demonstrera sina produktidéer för HAGS i Aneby via länk samtidigt som HAGS kunde ge löpande feedback och få svar på eventuella frågor. En viktig lärdom kring tekniken är att det fungerar att arbeta digitalt om man är förberedd och har testat utrustningen innan skarpt läge. Även om tekniken i sig fungerar är vi bara människor och inte alltid förberedda på det som behöver lösas innan allt är väl uppe och fungerar. Lite som att jämföra med om vi skulle behöva dra fram kablar och koppla in högtalare och ställa in rätt frekvens på tv’n när vi ska se på nyhetssändning på kvällen i tv-soffan. Inget vi hade accepterat. Vi har lite kvar innan vi är i fas med tekniken. Med andra ord så startades tekniken upp en halvtimme innan studenterna gick online för att samarbeta och redovisa, och allt fungerade. Viktigt var även att ha tillgång till bra ljud, för att kunna kompensera för sämre bild och för att kunna hålla fokus under längre online-sessioner.

Oavett vilka anledningar man har till att inte göra resor så finns förutsättningar både för internationalisering, samverkan och utbildning. Inom projektet TED – MINT, som står för Technology, Economy & Design – Multidisciplinary International, samarbetar studenter från Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) tillsammans med studenter från Indian Institute of Technology (IIT) i Guwahati, Indien. Över distans, med hjälp av digitala verktyg, samarbetar de i mindre grupper inom ramen för projektet där HAGS i Aneby står för utmaningen där studenterna innoverar och designar 2025-års möbelserie åt HAGS. Med utgångspunkt i material, färg, form och funktion tog studenterna fram nya produktidéer.

Målet med TED-MINT-projektet är att öka samverkan mellan högskolor och regionala företag genom studentsamarbete och att bidra till breddad innovationsförmåga och ökad konkurrenskraft samtidigt som studenterna förbereds för sitt framtida yrkesliv med integrerade lagarbeten och komplexa utmaningar. Företagen får hjälp med vidareutveckling och utveckling av både befintliga och nya produkter och studenterna bygger kontakter och nätverk mot regionala företag som kan underlätta dels i studenternas fortsatta utbildning, dels i företagens framtida rekryteringar.

Nyckelaktör i projektet är, förutom skolorna och deltagande företag, Campus Värnamo som projektägare bidrar med sin kreativa miljö, och vanligtvis är mötesplats för projektet.

HAGS ser definitivt värdet i samverkan på riktigt, där de får hjälp att se dels vad unga designers vill skapa och har visioner kring, dels vad deras framtida nyttjare saknar i möbelform för utemiljöer. Detta samtidigt som de som företag stärker banden in mot akademin, visar upp sig som en framtida arbetsgivare mot studenterna och får en injektion i sin egen produktutveckling i form av potentiella prototyper.

JTH och IIT, som utbildningsanordnare, ser värdet i att kunna ge studenterna skarpa projekt på riktigt. Där förutsättningarna ibland ändras med kort varsel, ledtider måste hållas, och en riktig uppdragsgivare som ger löpande feedback på studenternas arbete. Detta samtidigt som studenterna får tränas i att samarbeta med nya människor, över kulturer och gränser.

Samverkan på riktigt, det är det som genomsyrar Tekniska Högskolans verksamhet och den samverkan som bedrivs tillsammans med regionens företag och organisationer. Även när den genomförs över nätet.

Stefan Brolin

Tack till:

Lars-Uno Åkesson, kompetensakademiansvarig Campus Värnamo

Carl Michael Johannesson, docent teknisk design KTH

Lars Eriksson, professor industridesign JTH

Disa Danevad, designer HAGS

]]>
https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/#respond 0
Covid-19, att stänga skolor och den svenska sjukvården https://vertikals.se/charlotta/2020/03/17/covid-19-att-stanga-skolor-och-den-svenska-sjukvarden/ https://vertikals.se/charlotta/2020/03/17/covid-19-att-stanga-skolor-och-den-svenska-sjukvarden/#respond Tue, 17 Mar 2020 08:18:41 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4456 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4916954_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/03/17/covid-19-att-stanga-skolor-och-den-svenska-sjukvarden/ Ett hett ämne den senaste tiden är huruvida vi bör fortsätta att hålla skolorna öppna eller ej. Jag måste erkänna att jag verkligen inte har en aning om vad som är det rätta svaret på denna utmaning. Efter att ha lyssnat på svenska Folkhälsomyndigheten, men också på sändningar från andra länder så har jag i vart fall förstått att det tycks finnas goda (och dåliga) argument både för att hålla skolan öppen och att stänga den.

Ett av de argument som talat för att att hålla skolan öppen är att många som jobbar inom sjukvården har barn som de isåfall skulle tvingas vara hemma med om skolorna stänger. Ett annat, i dessa dagar, ännu sämre alternativ skulle vara att mor- och farföräldrar skulle ta hand om barnen (och ja, jag vet att till exempel Norge och Danmark har sina lösningar på denna utmaning).

Men syftet med denna bloggpost är inte att svara på frågan om skolan bör vara öppen eller ej utan istället försöka se hur stor del av sjukvårdspersonalen som troligen skulle beröras runt om i landet om skolorna stängde.

De senast uppdaterade siffrorna jag har tillgängligt är från 2016 (dvs. de har några år på nacken), men de ger ändå en hint om läget. Jag har alltså valt ut alla som år 2016 jobbade inom sjukvården (jag har tagit bort de inom psykiatrin och tandvården). Jag ser var individerna jobbar (och inte var de bor). Sedan tittar jag på (1) om de har barn i åldern 0-6 år, och (2) om de har barn i åldern 0-10 år. Den första gruppen tittar jag på eftersom de troligen fortfarande skulle kunna ha lite svårt att klara sig hemma själva på dagarna (även om datan har fyra år på nacken). Den andra gruppen tittar jag på för det skulle kunna utgöra hela gruppen om siffrorna hade varit helt färska för idag.

Kartorna nedan visar alltså på andelen av de som jobbar inom sjukvården i svenska kommuner som har barn i respektive grupp:

Det är alltså ganska stora variationer runt om i landet. På vissa platser är det en ganska låg andel som har barn som inte skulle kunna klara sig hemma på dagarna som jobbar inom sjukvården. På andra platser är den väsentligt mycket högre.

Nu är det ju långt från alla kommuner som har ett sjukhus med exempelvis en akutmottagning i kommunen. Vården är ju från första början faktiskt organiserad på regionsbasis.

Dessutom är det inte så att samtliga dessa skulle behöva stanna hemma om skolorna stängde. I vissa hushåll kanske partnern jobbar hemifrån och skulle kunna fungera som en lösning. Och även om två personer i ett hushåll jobbar inom vården så skulle det räcka att en av dem stannade hemma.

Syftet med bloggposten var dock att belysa att en nedstängning av skolan skulle påverka de som jobbar runt omkring i våra svenska kommuner i olika utsträckning – i vissa kommuner skulle en stor andel av personalen behöva hitta en lösning, i andra kommuner skulle det bara påverka på marginalen.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/03/17/covid-19-att-stanga-skolor-och-den-svenska-sjukvarden/#respond 0
Om COVID-19 och den svenska besöksnäringen https://vertikals.se/charlotta/2020/03/16/om-covid-19-och-den-svenska-besoksnaringen/ https://vertikals.se/charlotta/2020/03/16/om-covid-19-och-den-svenska-besoksnaringen/#respond Mon, 16 Mar 2020 10:30:18 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4447 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4901878_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/03/16/om-covid-19-och-den-svenska-besoksnaringen/ Det är osäkra tider just nu. Jag, liksom många andra, följer nu de presskonferenser som dyker upp i TV-tablån och då och då flippar jag över till CNN bara för att se vad som rapporteras om på andra sidan Atlanten. Italien ligger nedstängt, Spanien likaså och fler länder verkar stå i kö. Nu på onsdag skulle jag ha flugit till Paris, men har liksom många andra fått lov att ställa in. Flygnäringen har minst sagt tagit en stor smäll i dessa tider, vilket också SAS presskonferens från gårdagen vittnade om, där man meddelade att man åtminstone tillfälligt skär ner personalstyrkan med 90 procent.

En annan näring som också påverkats drastiskt, dels av vårt minskande resande men även som en följd av beslutet att inte genomföra event med mer än 500 personer, är ju besöksnäringen. Många hotell och restauranger gapar nu tomma. Konferenser har ställts in. Konserter likaså. Effekterna kommer att bli märkbara under en lång tid framöver.

Dock är inte alla svenska kommuner lika beroende av besöksnäringen. De näringsgrenar som jag inkluderar här är i princip hotell, vandrarhem, stugbyar, restauranger, barer och pubar samt catering.

Skillnaderna i andelen som arbetar inom denna sektor varierar stort mellan svenska kommuner. Jag tänkte därför ta en titt på hur stor andelen är (baserad på data från 2019 från SCB). Kartan nedan visar hur det ser ut:

De röda kommunerna är alltså de som har högst andel anställda inom besöksnäringen (från 3,93 till 19,48 procent av alla som arbetar). Det är relativt lätt att se hur dessa röda områden är överrepresenterade i norra delarna av landet liksom i flera av våra kustkommuner.

Allra högst andel hittar vi i Åre där nästan en av fem arbetar inom en av dessa besöksnäringar. Åre är också i en klass för sig då det gäller besöksnäringen. På andra plats hittar vi Strömstad med cirka 10 procent av de anställda. Borgholm kommer därefter med drygt 9 procent. Många av de platser som hamnar högt på listan är med andra ord mindre kommuner som ändå klarat sig relativt väl i en tid av urbanisering tack vare sin turism.

De kommuner som i lägst grad har anställda inom besöksnäringarna hittar vi Gnosjö (0,54 procent), Essunga (0,59), Bjuv (0,62), Mönsterås (0,73 procent) och Tranemo (0,76 procent). Många av de kommuner som har en låg andel är också små kommuner men som inte har en utvecklad turistsektor i samma utsträckning.

Våra större kommuner Stockholm (4,97 procent), Göteborg (4,27 procent) och Malmö (4,19 procent) ligger också relativt högt upp på listan. Stockholm ligger på plats 33 av 290 kommuner, Göteborg på plats 47 och Malmö på plats 50.

Utbrottet av detta virus kommer att slå globalt mot vår ekonomi på ett sätt som vi ännu bara kan ana. Ser vi bara inom landets gränser så är det också sannolikt att många mindre platser kommer att påverkas hårt. Här har ofta besöksnäringen varit en nyckel för att klara sig i en tid då många flyttar till städer. Då har man under perioder kunnat låna in befolkning som fortsatt att hålla den lokala ekonomin i gång. Om den här perioden blir långvarig kommer med all sannolikhet många av dessa mindre platser att påverkas ordentligt.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/03/16/om-covid-19-och-den-svenska-besoksnaringen/#respond 0
Egna erfarenheter sprids fortare än (corona) virus? https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/#respond Mon, 16 Mar 2020 08:29:37 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=66 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/03/corona-4901878_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/ Vi omger oss med vänner som vi känner gemenskap med på Facebook och Twitter. I hög utsträckning är det personer med liknande bakgrund, erfarenheter och åsikter. Ofta återspeglar det även hur vårt sociala umgänge ser ut utanför den digitala världen. Det här är i sig inget nytt, vi umgås med de vi tycker om och trivs tillsammans med! Det som har blivit nytt är att nästan alla nu på ett enkelt sätt kan sprida personliga erfarenheter och åsikter snabbt och stort. ”Likes” och delningar av våra inlägg ger oss en bild av att vi har rätt och att det vi skriver är sant.

Inte minst i dessa covid19 – tider med ett stort allmänintresse för virusspridning blir det tydligt att personliga erfarenheter och åsikter kan vägra tyngre än forskning och systematisk kunskap. Nu är det inte så enkelt som att en forskare alltid sitter inne med en absolut sanning, men en forskare söker hela tiden den för tillfället bäst rådande sanningen och omvärderar den när den blir motbevisad. Den faktaresistenta medborgaren skapar en egen sanning och vägrar att överge den hur verkligheten än ter sig. Eller med andra ord ”om kartan inte stämmer överens med verkligheten är det verkligheten som det är fel på”!

I min roll som forskare uppstår ingen akut katastrof om jag blir misstrodd, det tar kanske bara lite längre tid innan olika samhällsaktörer förstår vad ett digitalt utanförskap kan innebära och hur det kan motverkas. Det är värre när misstroende riktas mot experter och forskare i det läge som vi befinner oss i nu. Alla forskare och experter är inte överens om hur samhället bäst ska hantera spridningen av covid-19. Men de argumenterar utifrån vetenskaplig kunskap och bidrar på så sätt till att öka kunskapen ytterligare i situation som är unik i det svenska samhället. Nya fakta analyseras mot tidigare kända fakta, utan inblandning av personliga åsikter, känslor eller likes på sociala medier.

Som forskare tänker jag ibland att det vore skönt att studera något som inte intresserar människor som jag möter och som de inte heller har någon egen erfarenhet av. 

Flertalet yrkesgrupper är ”drabbade” av omgivningens intresse och erfarenhetsbaserade kunskap, det är inte bara forskare som råkar ut för detta. Jag tänker på läkaren som får ställa diagnos under middagsbjudningen, tandläkaren som befinner sig stirrandes in i en vidöppen mun i en bar på solsemestern. Inte minst lärare får höra hur illa ställt det i dagens skola och att det minsann var bättre förr. I det sistnämnda fallet är det inte ovanligt att den intresserade vet exakt vad som är problemet och hur det ska lösas!

Min forskarkarriär har byggt på studier av människan i det allt mer digitaliserade samhället. De första åren undersökte jag hur det stod till med den digitala kompetensen bland våra elever på högstadiet och gymnasiet. Det jag fann var vetenskapliga bevis för att alla unga människor faktiskt inte är så digitalt kompetenta. Jag fann också att skolan inte tar sitt ansvar för att ge elever likvärdiga möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. 

De senaste åren har jag studerat det digitala utanförskapet bland våra äldre personer i samhället och vad som behövs för att fler ska kunna ta del av de fördelar digital delaktighet skapar. Med andra ord ägnar jag min forskning åt två områden som de flesta människor jag möter har egna erfarenheter av och åsikter om. Det innebär att jag ofta får höra hur fantastiskt duktiga deras barn eller barnbarn är på att hantera mobiler, surfplattor och datorer. Bilden av unga människors digitala kompetens är ofta rätt samstämmig i de skildringar som ges – de unga kan och de förstår! Det innebär som en följd att jag ibland får höra att min forskning inte kan stämma, grundat i deras personliga erfarenhet.

När det handlar om äldre personers digitala kompetens och delaktighet brukar bilden vara mer splittrad. Antingen får jag höra berättelser om otroligt digitalt kompetenta äldre släktingar och vänner, eller så beskrivs en person som står helt eller delvis utanför det digitala samhället. Det finns inte alltid något rätt eller fel, vi uttalar oss alla utifrån den erfarenhet som vi själva har. Skillnaden är att min ”erfarenhet” som forskare bygger på systematiskt insamlade fakta utifrån ett så kallat representativt urval.

Det blir problem när vi utgår från att vår egen omgivning är representativ för samhället i stort. Ytterligare ett problem är att vi alltid ser vad som händer runt omkring oss utifrån vår egen kunskap och förförståelse. För den som själv har en begränsad kunskap om den digitala tekniken, eller grundar sin bild i vad de ser att de unga gör,  framstår den yngre generationen som tekniska genier. Detta trots att de ungas kunskap kanske är begränsad till det som de själva valt att använda tekniken till i vardagen. Inte det som vi förväntar oss att de ska kunna när de påbörjar en högskolutbildning, eller kommer till sitt första jobb.

När det gäller de äldre personernas digitala kompetens blir det problematiskt när någon säger att ”det här borde alla kunna lära sig, för det kunde till och med min mamma”. Den som säger det har all rätt att tänka och tycka så. Men jag som forskare inom området kan troligtvis identifiera vad som ligger till grund för att just hon har lyckats med detta. Jag kan utifrån insamlade data från närmare 1 300 svenskar, och andras forskning, rätt så säkert uttala mig om vad som kan påverka möjligheterna till digital delaktighet bland äldre personer.

Vart vill jag då komma med denna text? Jo, sociala medier skapar att stora möjligheter att sprida åsikter och erfarenheter som sedan blir oreflekterade sanningar. Sanningar som ofta bekräftar våra egna åsikter och erfarenheter, för så fungerar de sociala medierna. 

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/#respond 0
En analys av forskningens publikationsmönster https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/ https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/#respond Mon, 16 Mar 2020 08:21:51 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=101 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/03/books-2463779_1280-300x211.jpg https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/ Vid Jönköpings University ansvarar högskolebiblioteket för all registrering av vetenskapliga publikationer. Det får till följd att all den data som plockas fram ur DiVA (Digitala vetenskapliga Arkivet) är kvalitetssäkrad då publikationer registreras av ett fåtal personer enligt samma riktlinjer. Fördelen av detta är påtaglig då genomförda analyser som baseras på denna data blir högst pålitliga. En mindre felkälla, vilken jag är medveten om, är de fall då enskilda forskare missat eller underlåtit att rapportera in en publikation. 

Jag tänker utnyttja mig av denna data för att göra en analys över forskningens publikations­mönster vid just detta lärosäte, ett lärosäte som dessutom är bestående av fyra olika fackhögskolor med specifika ämnesprofiler. Tanken är att detta underlag kan tjänstgöra som en approximation över hur det kan se ut även på andra svenska lärosäten och respektive ämnesområde.

För att det skall bli intressant gör jag ett urval på de mest centrala publikationstyperna; vetenskapliga artiklar, böcker, bokkapitel, avhandlingar samt granskat konferenstryck. Som utgångspunkt väljer jag 2015 samt data från förra året 2019. En total för respektive fackhögskola kommer jämföras med respektive publikationstyp för att se relationer baserat på respektive ämnesprofil där Tekniska högskolan (JTH) står för teknik, Jönköping International Business School (JIBS) står för företags- och nationalekonomi, Hälsohögskolan (HHJ) står för hälsa och omvårdnad samt slutligen Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) står för pedagogik och kommunikation. Det är inte en exakt beskrivning av den totala verksamheten vid fack­högskolorna utan en huvudsaklig inriktning. 

Låt oss då se närmare på hur publikationsmönstret ser ut för respektive publikationstyp och fackhögskola/ämnesområde 2015 (avrundat till hela procent).

Teknikområdet vilar till stor del på två publikationstyper nämligen konferenstryck och vetenskapliga artiklar där just konferenstryck står för den största delen med 58% av deras totala produktion. Ekonomiområdet har en större bredd i sin produktion där tre olika publikationstyper står för ungefär en tredjedel var. Dessa är vetenskapliga artiklar, konferenstryck och bokkapitel där vetenskapliga artiklar är den största gruppen med 39% av den totala produktionen. Inom hälsa och omvårdnad är vetenskapliga artiklar den klart dominerande publikationstypen med hela 75% av den totala produktionen. Konferenstryck kommer därefter men ligger dock bara på 15%. Slutligen området pedagogik och kommunikation har igen lite mer spridning bland publikationstyperna. Störst är vetenskapliga artiklar med 44%. Sedan följer konferenstryck med 32% och bokkapitel med 19% av den totala produktionen.

Mer intressant kan det kanske vara att se på den senaste datan vi tagit fram som är från 2019. Ser vi samma mönster eller har det skett förändringar i publiceringsmönstret under dessa år.

Även denna gång börjar vi med teknikområdet och ser att det fortfarande är konferenstryck och vetenskapliga artiklar som är de två i särklass vanligaste publikationstyperna. Det som har hänt är dock att tyngdpunkten har skiftat mot vetenskapliga artiklar vilka nu har passerat konferenstryck och står för 47% jämfört med konferenstryck 42% av den totala produktionen. Ekonomiområdet har fortfarande samma tre publikationstyper med större representation. Skillnaden är att vetenskapliga artiklar nu har fortsatt att växa på de andras bekostnad och är uppe i 50% av den totala produktionen. Området hälsa och omvårdnads produktion domineras fortfarande av publikationstypen vetenskapliga artiklar som även om andelen minskat står för 69% av totalen. Konferenstryck är då den publikationstyp inom området som ökat under dessa år. Avslutningsvis ser vi återigen på området pedagogik och kommunikation så är det tre olika publikationstyper som är större än de andra men de tenderar att jämna ut sig något samtidigt som konferenstryck passerar vetenskapliga artiklar och är med sina 41% av den totala produktionen den nu vanligaste publikationstypen.

Som vi kan se finns det föga överraskande skiftande publikationsmönster inom de olika områdena. Samtidigt ser vi också att detta mönster inte är statiskt utan förändras och det ganska märkbart över tid, det överraskade mig. Det kan bli intressant att återkomma till denna data och i framtiden se vad som händer och vilken utveckling vi vid det tillfället kan uttyda. 

Stort tack till Stefan Carlstein som var behjälplig med data.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/#respond 0
The question of why there are so few women in IT remains! https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/ https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/#respond Fri, 13 Mar 2020 09:27:51 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=251 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/03/high-tech-185146_1280-300x199.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/ On the quest to find out why only about 20% of all IT specialists are women, the researchers asked female IT professionals from Stockholm and Jönköping about their experience

The preliminary results of our study revealed some patterns that I would like to share with you. I conduct this study together with my colleague Professor Leona Achtenhagen at Media, Management and Transformation Centre (MMTC) at Jönköping International Business School (JIBS). 

To find out why only 20% of the IT workforce are women, we asked our female respondents, Swedish IT professionals, to share their experience. For this study, we define IT according to the definition of Statistics Sweden (SCB), which includes IT support and operations, and the IT architects. We realise that the number of people employed in the IT-industry is much broader. For example, there are many in the sales and marketing departments of IT firms, as well as in communications. They are not part of this study since SCB groups them in a separate sub-category of communications and marketing. So, our sample includes Jönköping-based and Stockholm-based IT professionals working full-time as a quality assurance specialist, back-end, front-end developers and project leads in different stages of their career. The interviewees work for a variety of IT firms, ranging from big banks to emerging start-ups. 

First, the work environment in IT-sector seems to be very encouraging for women as much as it is for men. Women working in IT-operations and IT-technicians interviewed by us said that they don’t face discrimination from male colleagues working on similar positions as them. Flat hierarchies contribute to that. So, in other words, discrimination does not appear to be the explanation of why there are so few women in IT professions. 

Furthermore, our interviewees shared with us that a university degree in computer science is not a must-have to get a job in the IT industry. One can complete 6-months courses or even do a course online to grasp the basics of coding, and then land a job. For instance, one of our interviewees, a software engineer at an IT firm in Jonkoping, completed a 6-months coding course and then did an internship before getting her current job. Now, being part of the company, she does her best to progress, by continually taking additional courses and demonstrating her initiative to the management. She says she is on the same level as the others in terms of her professional expertise. And she describes herself as an ambitious person who eventually sees herself as an IT-architect. A key point here is that an internship at an established company becomes substantial merit when applying for a full-time job in IT. At the same time, our sample in Stockholm has shown the pattern that in bigger cities, it is beneficial for a female’s career in the IT sector to get a university degree. It is especially true for those women who occupy top positions, such as heads of IT departments in Stockholm-based banks, consultancy companies and other commercial firms. The reasons for that are beyond the scope of our study, yet one may suggest that competition intensifies in bigger cities. Yet, overall, we conclude that neither does education seem to be the explanation of the small number of women in IT jobs.

As one can see, the question of why there are so few women in the IT remains open, and so the search for answers becomes even more exciting. Just like the question, why there are so few female IT specialists, the main fact behind my work remains, that the IT sector crucially needs talent.

In the upcoming blog posts, I will continue discussing the findings of our research and the challenges that women face in the IT industry. If you work in IT and are willing to share your experience, please get in touch with me. 

Dinara Tokbaeva

Dr Dinara Tokbaeva is a postdoctoral researcher at the Media, Management and Transformation Centre (MMTC) at Jönköping International Business School. Before moving to Sweden, she has obtained her PhD from the University of Westminster in London, where she researched media management. At MMTC, Dinara is researching media companies in transitioning environments and female managers of media firms. 

Connect with me:

Twitter: https://twitter.com/mediadina 

E-mail: dinara.tokbaeva@ju.se

Blogs in this series:

Technically, we let men shape our future! https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/#respond 0
Om bostadsbrist och kartläggning av dödsfall https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/#respond Mon, 09 Mar 2020 15:16:59 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=414 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/03/1-300x162.png https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/ Det här blogginlägget bemöter den ledarkrönika av Gustav Juntti som publicerades i Jönköpings-Posten den 9 mars

Först vill jag bara säga att det är både roligt och positivt att media engagerar sig i den rapport jag har skrivit och som jag även har bloggat om tidigare här på Vertikals. Det gäller mitt förra blogginlägg, vilket bygger på en rapport som jag skrev för Jönköpings kommun i höstas, i min tidigare roll som utredare där. Rapporten gjordes därmed inom ramen för Jönköpings kommun, vilket framgår av blogginlägget, inte av högskolan på uppdrag av kommunen. Jag har dock förståelse för att detta kan leda till missförstånd, vilket Gustav Junttis ledare är ett exempel på. Jag tvivlar samtidigt på att Juntti har läst blogginlägget (vilket också är förståeligt) med tanke på de felaktigheter och långt dragna slutsatser som presenteras i ledaren. Nämnas kan även att P4 Jönköping gjorde ett kort nyhetsinslag om rapporten torsdagen den 5 mars, vilket även Juntti hänvisar till. 

Rapporten ifråga presenterar en kartläggning över hur många bostäder som uppskattas bli lediga till följd av dödsfall i Jönköpings kommun (i detta fall presenteras siffror för 2018). Som Juntti korrekt återger räknas antalet fram till 695, där dock ungefär hälften är specialbostäder, vilka inte per automatik ger en vakans på bostadsmarknaden. Genom att sätta de kvarvarande vakanserna i relation till antalet färdigställda bostäder genom nyproduktion dras slutsatsen i rapporten att betydelsen av dödsfall för friställda bostäder och flyttkedjor inte bör underskattas. Det läggs dock ingen värdering i huruvida vakanser till följd av dödsfall är bra eller dåligt och det påstås inte att fler dödsfall skulle lösa bostadsbristen. Det görs heller ingen koppling till bostadspolitiken, kanske med undantag av att jag i radiointervjun nämner att dödsfall kan vara något att ta i beaktande för kommuner som planerar för bostadsbeståndet. 

Många av de påståenden och slutsatser som presenteras i ledaren är inte alls kopplade till varken rapporten, blogginlägget eller radioinslaget, utan tycks vara Junttis egna tolkningar. Exempelvis skrivs att rapportens tes är ”…att dödsfall bidrar med fler bostäder än nyproduktionen i Jönköping”, vilket är ett felaktigt återgivande av rapporten. Rapporten har inte någon sådan tes, den påstår inte att dödsfall är viktigare än nyproduktion för att få fram lediga bostäder. Den visar helt enkelt, som beskrivits ovan, att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall inte är en försumbar siffra. Siffran bygger på underlag från Statistiska Centralbyrån om dels antal dödsfall i kommunen under 2018, dels hur stor del av kommunens invånare som inte är sammanboende (där hänsyn tas till skillnader mellan kön, ålder, bostadsområde och boendeform). Även statistik om antal nyproducerade bostäder är hämtad från Statistiska Centralbyrån.

Juntti tar även upp delar som inte fick plats i mitt förra blogginlägg men som täcks i rapporten, nämligen att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall skiljer sig mellan olika bostadsområden. Detta beror till stor del på skillnader i hushållssammansättning och boendeformer. Juntti menar att ”…i Jönköping och övriga Sverige får folk alltså tills vidare sätta hoppet till att andra dör i ”rätt” område.” I rapporten finns dock inte någon sådan slutsats. Det geografiska perspektivet i rapporten handlar snarare om att i vissa områden leder inte dödsfall till särskilt många vakanser, vilket kan bero på att området domineras av småhus (med hög andel sammanboende) eller att flertalet dödsfall sker på äldreboenden (specialbostäder), där det krävs ett biståndsbeslut från kommunen för att den lediga platsen ska kunna fyllas. 

Till sist vill jag bemöta Junttis beskrivning av radioinslaget, vilket avslutar ledaren, nämligen att ”… man den första torsdagen i mars 2020 kan höra på radion att döda människor kan vara en viktigare drivkraft för landets bostadsmarknad än politikerna i Rosenbad.” Om det inte redan framgått av det här blogginlägget vill jag vara tydlig med att någon sådan slutsats inte dras, varken i rapporten eller i radiointervjun (eller i det förra blogginlägget). Rapporten ger inte heller något underlag för ett sådant påstående. Om andra personer ändå väljer att dra egna långtgående slutsatser så får det stå för dem.

* Diagrammet ovan visar antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus 1991–2019 (preliminära uppgifter för 2019). Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/#respond 0
Esports is Truly Global – Watch out Sweden! https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/ https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/#respond Mon, 09 Mar 2020 10:30:13 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=243 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/03/keyboard-4759501_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/ Vietnam is a rapidly developing country of 90 million people, half of whom are under 30. It’s a mobile first country meaning the internet started spreading in the country with the advent of smartphones. Some estimates say there are 40 million mobile gamers in the country and in esports, the Vietnamese League of Legends teams were so dominant in South East Asia, they had to be given their own league to give other countries a chance of success.

We set out to see what the gaming culture was there and how Vietnam’s unique culture informed this culture. Vietnam’s emerging gaming scene is a mix of western, Asian and Vietnamese influences that we identified as glocalised  or as we said “Vietnamese gaming culture can be described as a rapidly developing phenomenon that reflects similar characteristics to those in other parts of the world, while incorporating unique aspects, practices and trends that reflect the continuing cultural and economic development of the country” (McCauley, Nguyen, McDonald & Wearing, 2020). 

We also found that they are highly competitive and have unique social practices. While cyber cafes are declining in developed countries, in Vietnam they are increasing in popularity. So, what this means is that Vietnamese players spend a lot of time honing their skills in a competitive environment and not by themselves in their bedrooms. LAN dodgers they are not. The GG Stadium opened up as a competitive venue for League of Legends in Ho Chi Minh City in 2019 with game publisher RIOT clearly seeing the potential of the market there. 

So why is this important? Well as esports moves towards increased popularity, visibility and legitimacy, it is also becoming more competitive. For a relatively small country Sweden has consistently punched above its weight in early esports success and continues to enjoy success to this day! Esports is now pervasive as an activity in Swedish schools and is ever increasing as the hobby of choice for the younger generations in a world where mid twenty somethings are seasoned veterans. 

The European Esports Federation (EEF) was recently established by 23 national federations in Brussels including Sweden’s Svenska E-sportförbundet. This is a great example of how regional actors work for esports through building the culture, legitimising the context and developing institutions (McCauley, Tierney & Tokbaeva 2020). It’s only the beginning for this new European approach and too early to see what the results will be, but Svenska E-sportförbundet should be applauded for taking the opportunity to take their work for Swedish esports forward.  

”Sweden was an early adopter of games and esports through government funding that built early internet infrastructure. As a result, Sweden has been at the forefront of esports when it comes to organizations, companies and players. What we are looking at now is the development of a healthier and better grassroots movement where we (Svenska E-sportförbundet) and other organizations like Female Legends or Malmö E-Sport work with support from the government to make sure the future for Swedish esports is bright. It’s not only about success but also supporting new players to learn about the culture, physical well-being and mental health” 

Jonas Öberg – Svenska E-sportförbundet

The development of the esports context continues to prove an engaging spectacle and associated research remains in the early stages. The paper on Vietnamese gaming culture is open access so you can read it here https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02614367.2020.1731842 , if you would like to read about how local esports actors shape a regional market please feel free to email me for a copy. 

Author

Dr Brian McCauley is a postdoctoral researcher at the Media, Management and Transformation Centre in Jönköping International Business School. He is also a founding member and director of The Esports Research Network https://esportsresearch.net/

Email him at brian.mccauley@ju.se or follow him on Twitter at https://twitter.com/DrBrianMcCauley

Brian McCauley, Truc Ha Thanh Nguyen, Matthew McDonald & Stephen Wearing (2020) Digital gaming culture in Vietnam: an exploratory study, Leisure Studies, DOI: 10.1080/02614367.2020.1731842

Brian McCauley, Kieran Tierney & Dinara Tokbaeva (2020) Shaping a Regional Offline eSports Market: Understanding How Jönköping, the ‘City of DreamHack’, Takes URL to IRL, International Journal on Media Management, DOI: 10.1080/14241277.2020.1731513

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/#respond 0
Den enes död löser andras bostadsnöd! https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/#respond Wed, 04 Mar 2020 13:42:27 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=409 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/03/fantasy-2542946_1280-300x170.jpg https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/ I den senaste upplagan av Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME 2019)1 uppger hela 240 av 290 kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden i form av bostadsbrist. En av dessa kommuner är Jönköping, som uppger att det råder ett underskott på bostäder i både centralorten och kommunens övriga delar. Underskottet på bostadsmarknaden bedöms dessutom kvarstå i hela kommunen minst tre år framåt i tiden. Bedömningen är på intet sätt unik för år 2019 utan Jönköpings kommun har uppgett underskott på bostäder samtliga år sedan 2008, med undantag av 2013 då bostadsmarknaden bedömdes vara i balans2

Ett sätt att komma tillrätta med bostadsbristen är nybyggnation. Diagram 1 visar att nybyggnationen av bostäder i Jönköpings kommun tycks vara cyklisk där år med mer byggande följs av år med mindre byggande och vice versa. Undantaget är återigen 2013, då flest bostäder färdigställdes (under tidsperioden), vilket sannolikt förklarar kommunens bedömning av en bostadsmarknad i balans. 

Diagram 1. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus 1991–2019 (preliminära uppgifter för 2019). Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 

Nyproduktion kan leda till flyttkedjor som ökar rörligheten och förbättrar matchningen på bostadsmarknaden, det vill säga att individer har ett boende som passar för både livs­situation och hushålls­sammansättning. Forskning visar dock att flyttkedjor som initieras av nybyggnation oftast inte når resurs- och kapitalsvaga hushåll, en grupp som ofta är i behov av bättre boende3. Flyttkedjor kan även uppstå av andra orsaker än nybyggnation, till exempel genom att bostäder frigörs när två (eller fler) personer flyttar samman till den enes bostad eller till ett större boende. Ett annat exempel är äldre som lämnar ett större hus till förmån för en ledig mindre lägenhet, alternativt ett senior- eller äldreboende. Vetenskapliga studier över flyttkedjor i Sverige visar att dessa i genomsnitt är två till två och en halv flyttar långa, vilket innebär att det är relativt få hushåll som berörs i varje flyttkedja3

För att en flyttkedja ska kunna starta krävs en vakans, det vill säga ett ledigt boende. Vakanser kan uppstå genom antingen nybyggnation, Diagram 1, eller att hushåll försvinner från bostadsmarknaden. Att ett hushåll försvinner kan i sin tur bero på att hushållet flyttar från den lokala bostadsmarknaden, alternativt att personen eller personerna i hushållet avlider. Betydelsen av dödsfall för vakanser är dock i hög grad obeforskat, trots att en nederländsk studie från 19914 visar att dessa flyttkedjor genererar lediga bostäder i form av mindre och billigare hyresrätter. Detta skapar större möjligheter för socioekonomiskt svagare hushåll att delta i flyttkedjor. I studien konstateras det även att dödsfall bland ensamboende ger det enskilt största tillskottet till bostadsutbudet i Nederländerna. 

År 2018 avled 1 246 personer5 som var boende i Jönköpings kommun. Diagram 2 visar hur dessa dödsfall fördelades över olika boendeformer. Specialbostad, vilket inkluderar äldreboenden, utgör den vanligaste boendeformen för personer som avlider, särskilt bland äldre. Ungefär lika många var bosatta i äganderätt, vilket uteslutande gäller småhus, som i hyresrätt, där flertalet återfinns i flerbostadshus. Bostadsrätt, varav de flesta i flerbostads­hus, är minst förekommande bland avlidna. Äldre personer är kraftigt överrepresenterade bland dödsfallen, där män tenderar att avlida tidigare än kvinnor. 

Diagram 2. Antal dödsfall och uppskattade vakanser per boendeform, 2018. Källa: SCB 

Att personer avlider leder dock inte per automatik till vakanser eftersom efterlevande i hushållet kan stanna kvar i bostaden. För att uppskatta antalet lediga bostäder viktas därför antalet dödsfall med andelen av samtliga individer som är ensamboende. Eftersom civilstånd sannolikt skiljer mellan kvinnor och män i olika åldrar, samt mellan olika boendeformer och bostadsområden, har jag skapat unika vikter för varje bostadsområde (delområde) och boendeform, uppdelat på både kön och ålder.6

Diagram 2 redovisar det totala antalet uppskattade vakanser, samt vakanser uppdelat per boendeform. När dödsfallen viktas med andelen som är ensamboende sjunker antalet till totalt 695 friställda bostäder till följd av dödsfall. För specialbostäder ligger det uppskattade antalet vakanser relativt nära antalet avlidna, vilket beror på att personer som bor i specialbostad ofta är äldre och/eller ensamboende. Dödsfall på äldreboenden leder dock inte per automatik till en vakans på bostadsmarknaden eftersom äldre behöver ett biståndsbeslut från kommunen för kunna fylla en frigjord plats. 

Dödsfall bland personer som bor i äganderätt leder i lägst grad till vakanser, vilket följer naturligt av att denna boendeform är vanlig bland sammanboende. Även om dödsfall bland sammanboende inte friställer en bostad kan de leda till flyttkedjor om den/de efterlevande väljer att byta boende. En eventuell vidareflytt förutsätter dock att det finns en vakans på bostadsmarknaden, alternativt att hushåll byter bostad med varandra. 

En jämförelse mellan de båda diagrammen ovan visar att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall utgör en relativt stor del av det totala antalet vakanser på bostads­marknaden. Även om specialbostäderna undantas gavs nästan lika många lediga bostäder av dödsfall som genom nybyggnation under 2018. Antalet avlidna är dessutom relativt konstant över åren vilket innebär att för år med lägre nybyggnationstakt, till exempel 2007-2012 och 2014-2015, ger dödsfall ett större bidrag till bostadsutbudet än nybyggnation. Betydelsen av dödsfall för friställda bostäder och flyttkedjor bör därmed inte underskattas. 

* Detta blogginlägg bygger på en rapport som jag skrev under min tid som utredare vid Jönköpings kommun. Rapporten – Vakanta bostäder efter dödsfall – kan läsas i sin helhet via kommunens hemsida: https://www.jonkoping.se/rapporter

Fotnoter: 

1https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/

2 Länsstyrelsen i Jönköpings län (2018). Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2018. Meddelande nr 2018:16. Länsstyrelsen i Jönköpings län (2019). Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2019. Meddelande nr 2019:11. 

3 Flyttkedjor: En litteraturöversikt över befintlig forskning om bostadsflyttkedjor (2017). Tillväxt och regionplaneförvaltningen, Stockholm. Rapporten är författad av forskare vid Malmö Universitet på uppdrag av Göteborgsregionen, Region Skåne och Stockholms läns landsting. 

4 Filius, Dieleman och Hooimeyer (1991). Departure from the housing market: Effects on housing supply in the Netherlands. Housing studies, 6(4).

5 Från och med 15 års ålder. Individer yngre än 15 år antas uteslutande vara sammanboende. 

6 Uppgift om civilstånd för avlidna är inte tillgängligt för 2018, därav uppskattningen baserad på hela befolkningen. Antal uppskattade vakanser i förhållande till antal dödsfall stämmer väl överens med antal faktiska dödsfall bland ensamboende för 2015, ett år då uppgift om civilstånd för avlidna är tillgängligt.  

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/#respond 0
Öppen vetenskap som universalism, kommunism, oegennytta och organiserad skepticism https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/ https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/#respond Mon, 02 Mar 2020 08:36:38 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=95 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/03/Quotefancy-1602565-3840x2160-1-300x169.jpg https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/ Robert K. Merton (1910-2003) var en känd sociolog och forskare som hade ett stort intresse för den moderna vetenskapens framväxt. Som ett led i sina vetenskaps­sociologiska studier gav han 1973 ut samlingsverket ”The sociology of science: Theoretical and empirical investigations”. I kapitlet ”The normative structure of science” utvecklar han sina fyra (etiska) normer för vetenskapen vilka jag översätter med universalism, kommunism, oegennytta samt organiserad skepticism. 

Idag skriver vi 2020 och dessa tankar, ibland kallade för CUDOS-normer (då med det senare tillägget originalitet), som Merton tecknade ned har flitigt används inom olika ämnesområden i samband med diskussioner om forskningens etik. Därför kunde det vara intressant att resonera lite kring dessa och se hur/om de sammanfaller med forskningens utveckling mot ett öppet vetenskapssystem.

Universalism – Här menar Merton att all forskning skall vara objektiv, rationell, demokratisk och tillgänglig. Ingen får uteslutas beroende på etnicitet, klass, religion, kön eller andra faktorer. Det enda som kan hindra är brist på kompetens men sådan forskning skall i så fall systematiskt upptäckas av forskarsamhället. Här finns inga motsättningar gentemot öppen vetenskap, snarare tvärtom. Med öppen vetenskap blir publiceringen mer öppen för alla (medborgarforskning). Det skapas ökade möjligheter till förpublicering samt val av olika publiceringsformer och granskningsprocesser. Tillgänglighetsfaktorer såsom direkt öppen tillgång samt öppna forskningsdata blir till ett generellt stöd i forskningsprocessen och utestänger ingen. Det finns alltså stora möjligheter att uppfylla denna norm genom ett öppet vetenskapssystem som förhoppningsvis medför utökat internationellt samarbete, vilket tillika kan vara ämnesövergripande. I det etablerade systemet finns det däremot vissa problem. Exempelvis kan nämnas Afrika eftersom deras forskare bevisligen har haft det förhållandevis svårt att publicera sig. Vidare har utvecklingen mot den värderingsmodell/incitamentsstruktur för vetenskapliga tidskrifter som baseras på exempelvis impact factor samt publicering på främst engelska, skapat hinder för internationella forskare samt nya och unga forskare vilka därmed fått det allt svårare att etablera sig i den hårda konkurrensen. Även den begränsade tillgången till forskningspublikationer och forskningsdata har varit ett påtagligt hinder.

Kommunism – I detta begrepp lägger Merton principen om att ingen äger forskningen. Istället bygger ny forskning på det som andra gjort tidigare och det är samverkan som utvecklar ny kunskap helt enligt Newtons klassiska uttalande: ”If I have seen farther it is by standing on the shoulders of giants”. Därför kan man inte själv äga forskningsresultat. Däremot skall man identifiera och hänvisa till de som bidragit med tidigare kunskap som haft betydelse för forskningsresultatet. Återigen tolkar jag det inte på något annat sätt än att öppen vetenskap arbetar helt i den andan. Riktlinjer som nu förs fram är att all statligt finansierad forskning skall göras öppen, såväl publikationer som forskningsdata. Inga forskningsresultat skall undanhållas utan bli tillgängliga för fortsatt forskning. Ett problem finns dock och det är i de fall information måste skyddas exempelvis på grund av känsliga uppgifter (integritet, företagshemligheter, patent). Det är som jag ser det svårt att undvika dessa, personlig integritet måste värnas och kommersiella intresse är svåra att rå på. Ser vi till det rådande systemet blir dock skillnaden påtaglig. Under lång tid har forskare medvetet avsagt sig rättigheten till sina forskningsresultat genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Ägarna av dess publikationer är privatägda kommersiella aktörer som gör stora ekonomiska vinster av att just begränsa tillgången till forskningsresultat. Det skapar olika förutsättningar för forskare över hela världen att delta i kunskapsutvecklingen/-diskussionen och allmänheten utestängs mer eller mindre totalt på grund av prismodellen.

Oegennytta – Forskningen skall vara till gemensam nytta för alla. Nyfikenhet och kunskapstörst skall driva på kunskapsutvecklingen, inte personliga intressen. Forskningsfusk skall motverkas och avslöjas. Detta är av vikt, för bland allmänheten är det oftast lättare att sprida felaktig information/kunskap än det motsatta. Öppen vetenskap med direkt och öppen tillgång måste här vara till gagn då allmänheten själv får möjlighet att del av och utvärdera forskningen. På detta sätt bör man kunna undvika falsk information och belägga vad kunskapen kommer ifrån. Det kommer även medföra att specifika grupperingar får svårt att ha en egen agenda eller påverka forskning i en riktning som är för dem fördelaktig eftersom spridningen blir större och resultaten kan ifrågasättas av fler. De utökade möjligheterna till publicering som öppen vetenskap medför undanröjer även den likriktning som finns i dagens publicering och forskningsresultat som håller god kvalitet ges större utrymmer att publiceras än tidigare utan krav på uppnådd prestige eller fördelaktig tillhörighet. Om vi jämför igen med det etablerade systemet så har det pressats och skapat en konkurrenssituation. Det får till följd att man konkurrerar om publiceringar. Det bör inte vara så men visst ger det incitament för mer oegentlig forskning och publicering till exempel ”salamiproduktion” eller i värsta fall rena falsarium. Meriterings- och utvärderingssystem uppbyggt kring impact factor och antalet publikationer ger felaktig kvalitetsbedömning av själva forskningsprodukten. Det får även till följd att forskning publiceras utifrån dessa värden istället för den kanal som är mest lämpad för kommunikationen av forskningsresultatet. Institutionernas krav och policy för forskningsproduktion stödjer denna negativa utveckling och påverkar den enskilda forskarens beslut. Vi har ett system där vi utvärderar det vi kan, även på felaktiga grunder, och får ett publiceringssystem som inte stödjer den oegennytta som Merton lyfter fram som så åtråvärd.

Organiserad skepticism – Granskning såväl som testandet av nya forskningsrön måste genomföras innan ny kunskap kan accepteras. Denna granskning måste ske objektivt och av de som är kvalificerade nog att utföra den enligt Merton. Återigen om jag försöker rekapitulera vad detta innebär för öppen vetenskap så kan det finnas vissa bekymmer. En mer omfattande publicering som dessutom sker i fler kanaler och olika publikationer skapar risk för att granskningen inte utförs optimalt. Idag befinner vi oss i början på denna omdaning och det är naturligtvis svårt att sia om detta. Vad vi vet är att problem uppstått med så kallade predatory journals men en ökad kunskap om dessa gör att deras handlingsutrymme inskränks. Att de överhuvudtaget har uppstått kan nog mest ses som en brist i det etablerade systemet och den ökade konkurrensen inom forskningspubliceringen. Något annat vi också vet är att de äldre etablerade tidskrifterna också dras med stora problem i denna fråga. Det finns undersökningar som gjorts som de facto visar på att många av de nyetablerade OA-tidskrifterna till och med lyckas bättre i sin granskning. Ett annat helt aktuellt exempel är det som redaktören, Tsuyoshi Miyakawa, redogör för i tidskriften Molecular Brain. I artikeln ”No raw data, no science: another possible source of the reproducibility crisis” redogör han för bristen på tillgång till forskningsdata vid granskning av forskning. Av de 41 artiklar som Tsuyoshi Miyakawa önskade ta del av forskningsdata avskrevs 21 artiklar då ingen komplettering inkom. Av de återstående 20 artiklarna avslogs därefter 19 av artiklarna då de hade otillräckliga data. Detta faktum påverkar inte bara själva granskningsprocessen utan får stor påverkan på forskningens reliabilitet. Med införandet av ett öppet vetenskapssystem vet man som forskare med sig att många fler kommer ta del av resultatet, avkräva rådata och därmed kunna ifrågasätta resultatet. Granskningen av ny forskning kommer alltså inte bara åligga några få utvalda granskare. Det kan få en dämpande effekt på denna problematik samt hjälpa till att snabbare identifiera forskning som inte håller tillräckligt hög kvalitet. I nuvarande systemet är just peer review processen en flaskhals och ett sårbart moment. Granskare skall ställa upp och ta sig tid för detta och dessutom utan ersättning. Tidskriften kan bara ha ett begränsat antal granskare som är insatta i processen så matchning mellan forskning och granskning kan vara svår att utföra vilket gör att tanken om att de som är mest lämpade och kvalificerade att göra granskningen inte uppfylls. Jag ser två problem med detta. För det första att forskning inte granskas i tillräcklig omfattning och bristfällig forskning med låg reliabilitet slinker igenom systemet. Det andra problemet kan vara att ett rådande paradigm råder inom ett område, och till viss del befästes av de etablerade forskarna, de blir en form av ”grindvakter”. Följden av detta kan bli att ny och utmanande forskning, eller tvärvetenskaplig forskning, inte har samma möjlighet att bli publicerad i dessa tidskrifter.  

Något som jag valt att inte beröra i texten är själva forskningsutvärderingen som sker i efterhand. Jag tänker på till exempel citeringar i dagens system jämfört med altmetrics och andra nya modeller som utvecklas i ett öppet vetenskapssystem. Det är medvetet val men även det kommer vara av stor betydelse för hur vi ser på framtida forskning och forskningsresultat samt hur forskarna väljer att samverka med varandra.

Efter detta översiktliga resonemang kring Mertons normer för vetenskap och tillämpningen av dessa på ett öppet vetenskapssystem kan jag konstatera att hans teorier är högst tillämpliga och aktuella än idag och så även inför framtiden.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/#respond 0
Saliven säger mer än du tror! https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/ https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/#respond Fri, 28 Feb 2020 08:33:28 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=24 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2020/02/drip-921067_1280-300x199.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/ Munnen framstår som en allt viktigare källa till information om vår hälsa, och kan avslöja tecken på allt från sömnproblem till cancersjukdomar. Vår saliv säger nämligen betydligt mer om hur vi mår än vi tidigare har känt till. Att använda saliven som ett diagnostiskt verktyg är relativt nytt, och kan innebära upptäckt av sjukdomar både i munnen och i övriga kroppen, som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och till och med cancer.

På Hälsohögskolan pågår flera forskningsprojekt där salivprover finns med från olika perspektiv, exempelvis i forskning kring personer med obstruktiv sömnapné – andningsuppehåll när de sover – och om individer som har behandlats för huvud- och halscancer. Men det gäller också forskning om barn med autism, barn som fått probiotika (goda bakterier) första levnadsåret och inte minst om forskning för att bedöma ungdomars risk för att drabbas av karies.

Saliven har viktiga funktioner som underlättar vårt dagliga liv, den består mestadels av vatten (98%) och de resterande två procenten innehåller viktiga ämnen för att hålla oss friska. Salivens skyddande effekt är främst genom sitt innehåll av ”goda” bakterier, proteiner och enzymer av olika slag. Den har även en antibakteriell och pH-höjande effekt som skyddar våra tänder mot karies, dessutom sköljer den bort matrester och har en smörjande effekt som gör att vi kan svälja, tugga och prata. Saliven gör också att sår läker fortare, det kanske du har tänkt på om du jämför tiden för ett sår att läka i munnen med ett sår på kroppen. En vuxen person producerar omkring 1,5 l saliv varje dygn. Om saliven av någon anledning inte produceras i denna mängd kan det påverka oss på många sätt. Att ha nedsatt salivsekretion kan inte bara påverka risken för sjukdomar i munnen utan också individers livskvalitet, genom exempelvis svårigheter att äta vilket i sin tur kan leda till näringsbrist och även påverka sociala funktioner. Anledningar till nedsatt salivproduktion kan vara sjukdom, regelbundet intag av olika läkemedel och stress. Många läkemedel har muntorrhet som biverkan och det finns studier som visar en påtagligt nedsatt salivproduktion vid medicinering med 4 läkemedel/dag. Salivsekretionen kan också påverkas negativt med ökande ålder. Salivproduktionen reduceras också under natten och vid hög fysisk aktivitet. Ett enkelt sätt att öka salivproduktionen är att tugga tuggummi vilket stimulerar våra salivkörtlar. Kan du inte tugga så finns det salivstimulerande tabletter som fungerar väl. Att äta fiberrik och hårdtuggad mat kan också vara bra, men extra fluortillskott som stärker tänderna kan behövas. Om du har besvär bör du kontakta tandvården för att få hjälp anpassad för just dig.

När det gäller Hälsohögskolans projekt om riskbedömning av karies hos ungdomar är saliven en mycket viktig del. Bakgrunden till projektet är att kariesförekomsten ökar hos barn och ungdomar i Sverige, och även om majoriteten är friska finns det barn och ungdomar som är tungt belastade av kariessjukdomen. I vår forskargrupp har vi samarbete med forskare i Valencia, Spanien som har utvecklat ett salivtest som kan användas för att identifiera riskindivider för karies. Testet är ett komplement till den ordinarie riskbedömningen hos tandvården och har visat goda resultat i en vuxen befolkning. Tyvärr är inte de mikrobiologiska riskmarkörerna i saliv de samma hos barn och ungdomar som hos vuxna, och kan skilja sig mellan olika länder. Därför behöver vi finna vilka riskmarkörer i saliven som är relaterade till kariessjukdomen hos ungdomar i Sverige. Vi undersöker saliven med många olika analysmetoder tillsammans med forskare från Valencia, Malmö och Göteborgs Universitet. Ungdomarna i studien kommer från Jönköpings län och det är mycket spännande vad resultatet ska visa. Mer om detta får vi återkomma till längre fram.

Avslutningsvis, skänk din fantastiska saliv och dess egenskaper en extra tanke nästa gång du borstar tänderna, spottar eller faktiskt bara sväljer!

Malin Stensson Ph.D, RDH
Assistant Professor,  Programme coordinator advanced level
Centre for Oral Health, Department of Natural Sciences and Biomedicine

E-MAIL: malin.stensson@ju.se
Twitter: @malin_stensson
LinkedIn: linkedin.com/in/malin-stensson-118496a8

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/#respond 0
Landets tuffaste äktenskapsmarknader https://vertikals.se/charlotta/2020/02/21/landets-tuffaste-aktenskapsmarknader/ https://vertikals.se/charlotta/2020/02/21/landets-tuffaste-aktenskapsmarknader/#respond Fri, 21 Feb 2020 07:22:35 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4416 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/02/marriage-636018_1280-300x159.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/02/21/landets-tuffaste-aktenskapsmarknader/ Begreppet Incels var helt nytt för mig fram tills dess att en ung man i Torontos norra delar en dag valde att köra på en mängd människor i något som bäst beskrivs som en terrorattack. Mannen identifierade sig själv som en incel (dvs. någon som lever i ofrivillig celibat) och kände sig berövad på det andra könet, som han upplevde visade mer intresse för andra män än för honom och som på grund av detta även kände en avsky för kvinnor.

Begreppet har dykt upp i fler sammanhang sedan dess och för ett tag sedan kontaktade Expressens duktiga journalist Karolina Skoglund mig och undrade om det skulle gå att ta fram statistik på hur många ogifta män över 35 år som finns runt om i Sverige, inför det att hon skulle göra ett reportage.

Jag valde till slut att plocka fram siffror på samtliga män över 35 år i svenska kommuner som aldrig varit gifta och relatera dessa till antalet kvinnor med samma förutsättningar (dvs. över 35 år som aldrig varit gifta). Nu är det självklart så att många av dessa säkert frivilligt har valt att inte gifta sig, men siffrorna säger ändå något om ”äktenskapsmarknaden” runt om i svenska kommuner. Kartan nedan visar läget:

Det är alltså en relativt stor variation mellan svenska kommuner. Låt oss börja med de kommuner som har flest ogifta män över 35 på varje ogift kvinna över 35:

Allra flest finns det i Ydre. Här går det fler än 5 ogifta män över 35 på varje ogift kvinna i samma kategori. I Hylte går det 4,77 män på varje kvinna, följt av Sorsele där kvoten är 4,5. Även Alvesta, Övertorneå och Kinda har en kvot på över 4, följt av Svalöv, Bollebygd, Nordmaling och Orsa som samtliga har en kvot mellan 3,9 upp till 4.

I sammantaget 53 kommuner är kvoten från 3 och uppåt. I ytterligare 189 kommuner går det minst två ogifta män över 35 på varje ogift kvinna i samma ålderskategori.

I vilka kommuner var då kvoten som lägst?

Allra lägst är den i Täby där kvoten är 1,35. I Karlskoga är den 1,59, följt av Solna på 1,6. Danderyd och Härnösand har båda en kvot på 1,63, följt av Lidingö som har en kvot på 1,65. Karlstad, Borås, Burlöv och Nora rundar av listan.

Det är intressant att det råder ett överskott av män över 35 som är ogifta på varje kvinna i samma kategori i samtliga svenska kommuner. Skillnaderna är dock stora mellan kommunerna och förutsättningarna för att hitta en livspartner kan alltså vara en större utmaning för män som passerat 35 i flera av våra svenska kommuner. Är man däremot kvinna bör det vara väsentligt mycket enklare på de allra flesta platserna i landet, men kanske allra lättast i Ydre.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/02/21/landets-tuffaste-aktenskapsmarknader/#respond 0
Utbildning i förbättringsarbete och förbättringsledarskap förbättrar hälsa och välfärd! https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/#respond Thu, 20 Feb 2020 08:39:46 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=48 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2020/02/library-849797_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/ Förbättringsvetenskap och förbättringsledarskap är viktiga kompetenser för medarbetare inom hälsa och välfärd. Sedan 2009 har Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare på Hälsohögskolan bedrivit masterutbildningen Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd – ett tvärprofessionellt och praktikintegrerat program som syftar till att leda till hållbara förbättringar på alla nivåer i hälso- och välfärdssystemet. Liksom andra utbildningar utvärderas kontinuerligt om lärandemålen nås och hur studenterna upplever kurser och programmet som helhet. Dessa utvärderingar ger dock inte tillräcklig kunskap om den långsiktiga nyttan av programmet för studenterna, de organisationer som studenterna arbetar för och samhället i stort. Kunskapsbristen om effekterna av utbildningsprogrammet ledde till ett forskningsprojekt för att få ökad kunskap om nyttan av utbildningsprogrammet på mikro-, meso- och makronivå.

Resultaten visade att studenternas ökade kunskap hade gett positiv effekt i de organisationer de arbetar i, bland annat genom bättre effektivitet i processer, ökad följsamhet till riktlinjer och mer kvalitetsarbete, även om studenterna önskade ytterligare fokus på ledarskap i utbildningen. Studenterna upplevde att utbildningen har lett till ökad mängd förbättringsarbete och ökat patient/brukarfokus på mikronivå. På mesonivå beskrev studenterna hur deras roll som facilitator för förbättringsarbete hade utvecklats, liksom deras förmåga att utvärdera förbättringsarbeten över tid. Studenterna beskrev att de tror att utbildningsprogrammet även hade lett till förbättrad hälsa och välfärd på makronivå. I masterprogrammet används flera ”best-practice” tekniker för vuxenlärande och studenterna upplevde att flera beteenden som är centrala för förbättringsarbete i praktiken hade utvecklats positivt under programmet. Studenterna uppgav även att programmet hade positiva effekter för deras personliga utveckling och karriär. Av de före detta studenter som ingick i studien skulle samtliga rekommendera masterprogrammet utbildning till andra, vilket är ett lysande betyg för ett utbildningsprogram!

Att värdera effekten av en utbildning är inte helt enkelt, utan behöver ses från flera perspektiv. Komplexiteten ligger till grund för den mixed methods design som utvärderingsstudien av masterprogrammet använt sig av, där både enkäter och intervjuer har ingått.

Läs mer i de publicerade artiklarna:

Annika Nordin & Kristina Areskoug-Josefsson | Femi Olan (Reviewing editor) (2020) Effects of a Swedish master’s programme on quality improvement and leadership – A qualitative study on micro, meso and macro levels of the welfare sector, Cogent Business & Management, 7:1, DOI: 10.1080/23311975.2020.1725308

LÄNK: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23311975.2020.1725308

Nordin, A. and Areskoug-Josefsson, K. (2019), ”Behavioural and operational outcomes of a Master’s programme on improvement knowledge and leadership: A survey study”, Leadership in Health Services, Vol. 32 No. 4, pp. 525-542. https://doi.org/10.1108/LHS-09-2018-0049

LÄNK: https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/LHS-09-2018-0049/full/html:

Läs mer om masterprogrammet Kvalitetsutveckling och Ledarskap inom hälsa och välfärd

LÄNK: https://ju.se/klhv

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/#respond 0
Hur mycket ökade huspriserna i din region? https://vertikals.se/charlotta/2020/02/07/hur-mycket-okade-huspriserna-i-din-region/ https://vertikals.se/charlotta/2020/02/07/hur-mycket-okade-huspriserna-i-din-region/#respond Fri, 07 Feb 2020 07:35:32 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4405 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/02/city-4478471_1280-300x192.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/02/07/hur-mycket-okade-huspriserna-i-din-region/ I förra bloggposten tittade jag på hur huspriserna hade utvecklats i svenska kommuner sedan år 2000. I denna bloggpost tänkte jag spinna vidare på samma tema men nu göra regionerna något mer omfattande till funktionella analysregioner, eller så kallande FA-regioner. Det är ju faktiskt så att man kan bo i en kommun och sedan pendla till en annan för att arbeta. En FA-region tar hänsyn till sådana pendlingsmönster. Jag har räknat ut medianpriset i varje FA-kommun för år 2000 och år 2018. Jag har därefter tittat på hur mycket priset ökat under dessa nästan två decennier – både i rena pengar, men också procentuellt sett. Under samma tidsperiod så ökade medianpriset i riket med 2 025 000 kronor. Den sista kolumnen i tabellen visar hur mycket över/under ökningen i FA-regionen var jämfört med prisökningen i genomsnitt i landet. Det innebär att en siffra över 1 visar att prisökningen låg över det nationella genomsnittet, medan en siffra under 1 visar på det motsatta. Tabellen nedan visar samtliga värden (och tabellen är sorterad baserat på den FA-region som hade den största ökningen i rena pengar):

FA-namnHuspris år 2000Huspris år 2018PrisökningProcentuell
prisökning
Ökning i förhållandet
till ökning i landet
Stockholm1 744 3725 065 5153 321 143190%1,64
Göteborg1 222 4754 149 0512 926 576239%1,45
Strömstad764 6893 125 2312 360 541309%1,17
Malmö1 039 3063 256 7702 217 464213%1,10
Gotland779 0002 937 0002 158 000277%1,07
Östergötland830 2502 779 9491 949 699235%0,96
Nyköping826 8892 747 2491 920 361232%0,95
Umeå903 9122 802 1561 898 244210%0,94
Halmstad771 5352 642 7481 871 213243%0,92
Västerås834 4802 671 2601 836 780220%0,91
Jönköping735 1912 547 3511 812 160246%0,89
Borås660 3962 310 6201 650 224250%0,81
Trollhättan737 9152 295 7501 557 835211%0,77
Falun/Borlänge660 1152 216 9861 556 871236%0,77
Eskilstuna748 7712 250 6271 501 856201%0,74
Gävle630 5572 118 8141 488 257236%0,73
Örebro718 2852 186 6241 468 339204%0,73
Växjö641 8222 062 7541 420 933221%0,70
Kalmar654 3752 073 5301 419 155217%0,70
Kiruna542 0001 947 0001 405 000259%0,69
Östersund600 4721 929 5151 329 043221%0,66
Lidköping577 1211 894 5391 317 418228%0,65
Sundsvall617 7701 909 0671 291 297209%0,64
Älmhult454 2501 724 7971 270 547280%0,63
Karlstad634 4031 885 9681 251 565197%0,62
Gällivare499 0001 727 0001 228 000246%0,61
Blekinge682 6171 827 8971 145 280168%0,57
Skövde591 4861 715 3321 123 847190%0,55
Tranås615 1601 695 1731 080 014176%0,53
Kristianstad579 9481 645 2691 065 321184%0,53
Luleå595 8331 660 3801 064 548179%0,53
Skellefteå549 6621 603 4001 053 738192%0,52
Västervik586 0001 613 0001 027 000175%0,51
Oskarshamn544 3961 539 025994 629183%0,49
Mora495 9491 464 395968 445195%0,48
Vetlanda468 6741 360 340891 666190%0,44
Hudiksvall492 0191 370 426878 407179%0,43
Värnamo653 4601 529 918876 458134%0,43
Årjäng465 0001 321 000856 000184%0,42
Ljungby568 0451 406 800838 755148%0,41
Örnsköldsvik447 0001 279 000832 000186%0,41
Avesta465 5751 290 082824 507177%0,41
Ludvika470 3161 263 178792 862169%0,39
Malung492 0001 263 000771 000157%0,38
Ljusdal428 0001 172 000744 000174%0,37
Karlskoga483 1931 218 180734 988152%0,36
Arvidsjaur340 000994 000654 000192%0,32
Söderhamn468 6621 114 290645 628138%0,32
Arjeplog324 000918 000594 000183%0,29
Lycksele426 822992 440565 617133%0,28
Härjedalen384 000927 000543 000141%0,27
Eda384 000922 000538 000140%0,27
Torsby424 000930 000506 000119%0,25
Bengtsfors419 215907 323488 108116%0,24
Fagersta454 775937 679482 904106%0,24
Vimmerby436 000906 232470 232108%0,23
Storuman290 000656 000366 000126%0,18
Vansbro307 000658 000351 000114%0,17
Haparanda495 000846 000351 00071%0,17
Jokkmokk319 000652 000333 000104%0,16
Sorsele311 000632 000321 000103%0,16
Pajala365 000668 000303 00083%0,15
Hagfors351 000617 000266 00076%0,13
Filipstad355 000600 000245 00069%0,12
Kramfors299 000540 000241 00081%0,12
Vilhelmina314 000525 000211 00067%0,10
Hällefors318 000521 000203 00064%0,10
Sollefteå347 000539 000192 00055%0,09
Överkalix275 000444 000169 00061%0,08
Övertorneå335 000500 000165 00049%0,08
Dorotea326 000450 000124 00038%0,06
Åsele246 000352 000106 00043%0,05

Så vad ser vi då i tabellen? I rena pengar ökade Stockholm allra mest. Här är medianpriset idag cirka 5 miljoner, drygt 3,3 miljoner kronor högre än vad det var för ca två decennier sedan. Procentuellt sett var detta en ökning med 190 procent. Göteborg hade den näst största ökningen med nära 3 miljoner. Procentuellt sett är denna ökning högre (239%) än den som vi såg i Stockholm.  Trea på listan är Strömstad, en region som både är attraktiv för turister och som samtidigt utvecklat en omfattande gränshandel. Här ökade priserna med drygt 2,3 miljoner, vilket motsvarade en procentuell ökning med hela 309 procent, vilket var den högsta i landet.

Näst på listan hittar vi Malmö, Gotland, Östergötland och Nyköping. I samtliga regioner var ökningen 1,9 miljoner kronor eller mer.

Om vi ser på prisökningen i relation till ökningen i landet som helhet (vilken var drygt 2 miljoner) så är det enbart fem regioner som ligger över detta nationella genomsnitt. Övriga regioner i landet har upplevt en mindre prisökning.

Lägst prisökning var det i Åsele. Har hade priserna ökat med 352 000 mellan åren 2000 och 2018, vilket motsvarar 43 procent. Näst mest hade Dorotea ökat. Här steg priserna med 450 000, vilket motsvarade 38 procent. Övertorneå, Överkalix och Sollefteå kommer därefter på listan. Här var prisökningarna lägre en än tiondel av den ökning som hade skett i landet som helhet.

Varför spelar då detta roll? Dels innebär ju de snabbt stigande priserna att vi många gånger lägger en allt större del av vår inkomst på att bo. Men det innebär också att rörligheten kan dras ner. Om man har investerat i ett hus i en region där huspriserna inte utvecklats lika snabbt så kan det vara svårt att sälja och flytta till en annan kommun där huspriserna stuckit väsentligt mycket snabbare över tid. Det kan till exempel vara problematiskt om man skulle behöva söka ett nytt jobb på ett annat ställe som blivit väldigt mycket dyrare. I vissa fall kan det också vara svårt att helt enkelt få huset sålt över huvud taget eftersom huspris-utvecklingen för många säkert signalerar möjlighet till en framtida starkare prisutveckling (om man ser sitt boende som en investering).

Huspriserna är ett av de bästa instrumenten som vi har då det gäller att fånga hur pass stark utvecklingen är på en plats. När man köper ett hus så köper man inte längre bara en bostad utan man köper även möjligheten att ta del av det som platsen har att erbjuda. Klart är att utvecklingen varit mycket skevt fördelad med våra svenska regioner.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/02/07/hur-mycket-okade-huspriserna-i-din-region/#respond 0
Integration är en process! https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/#respond Thu, 06 Feb 2020 14:35:04 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=398 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/02/step-300x130.png https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/ Konstaterandet som görs i rubriken för detta inlägg, tillsammans med underrubriken ”Invandrares arbetsmarknadskarriär genom successiva steg” beskriver det forskningsprojekt* som jag nu driver tillsammans med kollegor vid både JIBS (Jönköping International Business School) och HHJ (Hälsohögskolan i Jönköping). Syftet med projektet är alltså att analysera karriärvägar som leder till framgångsrikt arbetsmarknadsdeltagande bland invandrare i Sverige. Projektet fokuserar på betydelsen av individers egenskaper och erfarenheter för möjligheten till integration på arbetsmarknaden, likväl som de förutsättningar som ges av att bo och verka på en viss plats. 

För att kunna analysera integrationsprocesser behöver vi följa personer under ett antal år sedan de anlänt till Sverige. Vi kan då identifiera hur de rör sig mellan olika arbetsmarknadsutfall, till exempel som löntagare, egenföretagare och/eller studerande, samt inaktivitet. Det är därmed ännu inte möjligt att studera integrationsprocesser för personer som invandrat under de senaste åren (till exempel den grupp som anlände i samband med flyktingkrisen 2015). Däremot kan en ökad förståelse och ny kunskap om tidigare integrationsprocesser bidra med värdefull input som förbättrar pågående och framtida integration på arbetsmarknaden. Gruppen som vi kommer att studera i projektet består därmed av samtliga utrikes födda individer i arbetsför ålder som har invandrat till Sverige mellan 1991 och 2010. Diagrammet nedan visar när dessa personer kom hit, samt vilken del av världen de härstammar från. 

För att finna nycklar till framgång på arbetsmarknaden bland de personer som döljer sig bakom diagrammet använder vi detaljerad data och statistiska metoder för att kontrollera för individers olika karaktärsdrag och färdigheter. Genom geografisk information kan vi dessutom analysera förutsättningarna i både det grannskap där individen bor och den arbetsmarknadsregion där individen kan verka. Vi kompletterar de statistiska studierna med intervjuer och egenberättade livshistorier, vilket gör det möjligt att analysera invandrares subjektiva erfarenheter av framgångsrika arbets­marknadsutfall. För att lyckas med detta använder projektet en tvärvetenskaplig ansats, med forskare inom både nationalekonomi och socialt arbete. 

Förutom det vetenskapliga bidraget är projektet viktigt ur ett samhälls- och politiskt perspektiv eftersom invandrare är underrepresenterade på arbetsmarknaden i Sverige samtidigt som företag upplever stora utmaningar med kompetensförsörjning. Det finns dessutom geografiska och socioekonomiska skillnader mellan inrikes och utrikes födda, vilket kan skapa hinder för integration både på arbetsmarknaden och i det övriga samhället. Även om segregationen ofta är mer påtaglig i större städer har många nyanlända placerats i mindre kommuner, vilket innebär att hållbart arbetsmarknadsdeltagande är en utmaning för både städer och landsbygder. 

Med tanke på de senaste årens flyktings­trömmar är det ännu mer angeläget att finna framgångsrika vägar till integration, ur enskilda individers perspektiv likväl som för regioner och landet som helhet. Projektet kan därmed bidra till att öka samhällsnyttan och minska det utanförskap som individer som står utanför arbetsmarknaden ofta möter. Detta är av yttersta vikt för staten och kommunerna, men framförallt för de människor som kommer till Sverige för att börja ett nytt liv.  

Vill du veta mer om projektet, kika in på vår hemsida och/eller håll utkik efter fler blogginlägg här på Vertikals! 

*Projektet finansieras av Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/#respond 0
LENS.ORG – när även informationssökningen blir FAIR https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/ https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/#respond Thu, 06 Feb 2020 11:41:57 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=90 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/02/binoculars-1269458_1280-300x203.jpg https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/ Idag står vi inför en transformation mot öppen vetenskap. Publikationer skall publiceras med öppen tillgång och även tillhörande rådata skall publiceras som öppna forskningsdata. Detta är åtminstone målsättningen för all offentligt finansierad forskning. Det finns naturligtvis undantag såsom exempelvis samarbeten med företag där företagshemligheter behöver skyddas eller forskning med känsliga personuppgifter där individens integritet måste värnas. Denna utveckling får väl anses vara i högsta grad riktig och viktig ur demokratisk synpunkt. Men det finns problem och hinder som försvårar och dämpar effekten. Den kanske tydligaste är att det inte räcker med att publicera med öppen tillgång utan användarna måste även veta var och hur man kan söka fram den information som nu kommer att finnas tillgänglig för dem.

Här i Sverige arbetar lärosätena och Kungliga biblioteket med olika verktyg för att göra forskningsinformation, men även uppsatser, tillgängliga för allmänheten. Jag har tidigare i några blogginlägg nämnt DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) som många svenska lärosäten använder. DiVA är ett verktyg/databas där forskningspublikationer utrustas med metadata samt ett sökgränssnitt så användarna kan söka fram den information de behöver och sedan länkas vidare till själva publikationen. I detta fall kan publikationen i själva verket utgöras av olika publikationstyper såsom en vetenskaplig artikel som publicerats med öppen tillgång, vetenskapliga rapporter, avhandlingar men även populärvetenskapligt material framtaget på lärosätena av forskarna. Utöver detta innehåller DiVA även en sektion där man kan söka efter studentuppsatser som godkänts för öppen publicering. Dessa kan många gånger vara direkt tillämpade på till exempel en region, en industri, en behandlingsform, produktframtagning eller didaktik vilket gör dem särskilt intressanta för praktiker som på ett enkelt sätt vill lära sig mer och vara aktiva i sitt livslånga lärande. 

Ett ytterligare exempel vi har i Sverige är SwePub, en nationell söktjänst för vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten (ett fyrtiotal lärosäten samt några myndigheter med egen forskning). Dit skall all deras forskningspublicering ”skördas” för att göras sökbar. Det är inte säkert att allt man finner finns tillgängligt med öppen tillgång men man skall åtminstone kunna se vad som har publicerats. På sikt, vad jag förstått, kommer även SwePub att utrustas med metadata om de forskningsdata som producerats vid svenska lärosäten. 

Ett tredje exempel jag vill lyfta fram är LENS.ORG. Det är ett initiativ från Australien där man vill knyta ihop forskningspublicering samt patent i en och samma söktjänst. Det är en öppen plattform där alla skall kunna registrera sig och sedan kunna söka fram information om forskningspublikationer såväl som olika patent. LENS.ORG erbjuder flera avancerade sökfunktioner, goda filtreringsmöjligheter samt möjlighet att göra visualiseringar. Följande beskrivning av tjänsten finns på deras webbsida:

 The Lens will allow document collections, aggregations, and analyses to be shared, annotated, and embedded to forge open mapping of the world of knowledge-directed innovation. Ultimately, this will restore the role of the patent system as a teaching resource to inspire and inform entrepreneurs, citizens and policy makers.

Om man inte vill registrera sig kan man ändå använda tjänsten för sökning efter forsknings­publikationer eller patent men med begränsad funktionalitet vad gäller att exempelvis spara ned sökningar och utföra exporter. Till skillnad från Google Scholar är denna tjänst mer pålitlig då den inte styrs av olika algoritmer som påverkar din sökning. Gör man om samma sökning skall man alltså få samma resultat av sin sökning, så är ju inte alls fallet med Google Scholar som hela tiden ändras och anpassa utifrån ditt tidigare användande med historiska sökningar som grund för tolkning av det mest lämpliga sökresultatet. Inom forskningen pratar man om reliabilitet som ett mått på reproducerbarhet vilket är av central betydelse även vid informationssökningar speciellt om man vill sammanställa exempelvis litteraturöversikter för vidare analys.  

De två första exemplen är förvisso geografisk avgränsade till Sverige men får anses nog så viktiga ur nationell synpunkt. Det tredje exemplet har däremot ett internationellt perspektiv och därmed ett bredare innehåll samt större potential. Det viktigaste är dock, och det är det jag vill understryka med detta blogginlägg, att dessa tre tjänster är fritt tillgängliga för allmänheten. I vår väg mot öppen vetenskap kan inte bara informationskällan vara tillgänglig utan det måste finnas sökverktyg där man på ett FAIR-baserat (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) sätt även kan söka och få fram den öppet tillgängliga informationen. 

I det här sammanhanget kommer vi som bibliotekarie, på alla olika bibliotekstyper, men även forskarna själva ha en viktig roll för att informera och hänvisa en intresserad allmänhet till dessa informationstjänster. Hur skall vi annars få beslutsfattare, praktiker och andra intressenter att ta del av och använda den kunskap vi så framåtsträvande producerar till gagn för kunskapsnationen Sverige?

]]>
https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/#respond 0
How to choose materials for a sustainable future https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/#respond Mon, 03 Feb 2020 13:44:34 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=53 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2020/02/20181024_113854-300x169.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/ How can we create a sustainable future?

Today sustainability is on everyone’s lips and it is important. Greta Thunberg talks about the CO2-budget and the politicians are waking up. More importantly, consumer behaviour is changing and we change the way we eat, shop, and transport ourselves. Transports today take up roughly 28% of all the energy that we use and it is predominantly fossil-based energy. Currently, the solution to this is electrification and it is driven by the US-based Tesla and the Chinese company BYD. Volvo and Scania are also joining this race.

Inside of an electric taxi by BYD behind an electric bus made by BYD (one of 13000 electric buses in the city of Shenzhen)

There is however a BIG problem!

The first issue is that 28% of the energy is quite a lot and our electrical supply system will struggle to reach this level. Investment level is high and the existing solutions are often fossil-based too! A result is that we reduce the particle emissions in the cities but only to move them to the fossil-based powerplants and the net effect on our carbon footprint is zero. So to sum things up the problem moves around and there is really no solution to this! Or is there?

Is there really no solution?

I am technology optimist so I think that there is a way out! In the short run there is the less popular solution involving fission-based nuclear power and in the long-run fusion power. There are also great possibilities for expanding sun-, water- and wind-power. All these, however, take time and this is something that we do not have!

In a paper by Serrenho and co-authors, the effect of vehicle weight reduction was analysed and was concluded that during the transition to a fossil-free electricity generation, weight reduction of vehicles could produce greater cumulative emissions savings by 2050 than those obtained by the electrification alone. Weight saving is a key success factor and in this aspect aluminium and magnesium alloys are the most effective engineering solutions due to their low densities. This has also been realised by automotive companies. Projections say that somewhere between 250 and 500 kg of aluminium will be used in passenger cars with maintained safety. This is, in turn, a fantastic opportunity and a significant challenge for the aluminium industry. To reach this level without causing too much carbon emissions, new strategies to improve properties are important as high-performance parts need to be made from recycled aluminium which today is difficult. The main issues are impurity management and the enrichment of iron, that caused strength problems, and copper, that is ecotoxic and both require limitations. To create new alloys that will support this is thus a priority for the aluminium industry.

How to create a good aluminium alloy then?

In a newly published paper, I address this together with some of my Chinese colleagues. This work is a collaboration between Jönköping University and the China Academy of Machinery Science and technology.

In all light-weight design, it is all about reducing the amount of material used. To keep the component stiffness where needed you need design freedom and this is best offered by casting processes. To provide material that is ductile for crash safety casting is not always the best choice and it is here new materials and processes can solve the problems.

The paper takes a look at what the best alloying elements that will allow for high strength and ductility through a measure called ultimate tensile strength that includes both the effect of strength and failure characteristics of the material. It looks at the energy footprint, carbon footprint and water usage as water is a future critical and scarce resource.

The first main conclusion we already know and that is to not use iron in the material so removing iron is a critical skill to develop. But how to alloy aluminium to make it strong and better for the environment?

Well, we got a real surprise!

Most cast materials today ate Aluminium-Silicon based materials. Our surprise was that Manganese was such a clear best candidate for all aspect and was only beaten by Si when it came to efficient water usage. Energy and carbon footprint also including the effect of cost Manganese was the best choice. The second-placed element was Zinc which also was a surprise. In cast alloys, Manganese is added to reduce the negative effects of Iron so the fact that Manganese came out on top is really good news for the Aluminium industry.

Strength and carbon footprint index for alloying elements for aluminium

In addition to this when studying the carbon footprint, both Cerium and Lanthanum was better than Magnesium. Most alloys today are based on Aluminium Silicon and Magnesium. So in order to improve sustainability, new alloy concepts based on Aluminium, Zinc, Manganese and Lanthanum should be given priority. It should also be noted that from a cost point of view this would not really change.

To read the full paper :

Jarfors, A.E.; Du, A.; Yu, G.; Zheng, J.; Wang, K.
On the Sustainable Choice of Alloying Elements for Strength of Aluminum-Based Alloys. Sustainability 202012, 1059.

Click on the following link
https://www.mdpi.com/2071-1050/12/3/1059

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/#respond 0
Så mycket ökade huspriserna i landet https://vertikals.se/charlotta/2020/01/27/sa-mycket-okade-huspriserna-i-landet/ https://vertikals.se/charlotta/2020/01/27/sa-mycket-okade-huspriserna-i-landet/#respond Mon, 27 Jan 2020 09:54:43 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4392 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/01/coast-4478424_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/01/27/sa-mycket-okade-huspriserna-i-landet/ Med ett nytt decennium börjar det komma en rad analyser kring vad som hänt de senaste tio åren. Den här bloggen är inget undantag utan jag tänkte ägna lite tid åt att se vad som hänt de senaste åren.

I denna första bloggpost tänkte jag titta lite på huspriser. Själv köpte jag hus, ett parhus mitt inne i Jönköping, år 2000. Huset var ute till försäljning för 1 230 000 kronor. Efter en budgivning där några andra hade höjt med 10 000 kronor drogi vi till ”ordentligt” med ytterligare 50 000 kronor och fick på så sätt huset. Dock hade jag ångest hela natten innan vi skulle skriva på kontraktet eftersom vi precis köpt något för över en miljon. När vi flyttade in påpekade flera grannar att de minsann bara hade betalat 475 000 för sitt hus.

Det är överflödigt att påpeka att huspriserna har gått upp ordentligt de senaste åren. Genomsnittspriset på ett hus år 2000 i Sverige var 951 000 kronor. I Jönköping var det något lägre (938 000). Den senast uppdaterade siffran från SCB (för år 2018) visar att genomsnittspriset nu är 2 967 000 kronor i riket som helhet och 3 487 000 kronor i Jönköping.

Men det är stora skillnader mellan kommunerna då det gäller hur mycket man betalar för ett hus. Delvis beror det på hur mycket man tjänar i kommunen, dels beror det på den upplevda boendekvaliteten i kommunen. Edward Glaeser med kollegor talade om detta i artikeln Consumer City hur lönen plus amenities tillsammans förklarar huspriser (eller i deras termer: urban productivity premium + urban amenity premium = urban rent premium).

På platser där många tycker att den upplevda boendemiljön är relativt sett bättre så kommer alltså huspriserna troligen ha stigit mer än vad lönerna har gjort på platsen under samma tidsperiod.

Men tillbaka till huspriserna. Hur mycket har de då egentligen stigit i svenska kommuner. För att titta närmare på det så har jag gjort en figur som visar var de stod år 2000 och var de står år 2018:

Klart är att de kommuner som var dyra redan år 2000 fortfarande är de dyraste i landet. Medan toppriserna låg runt 4 miljoner i genomsnitt då, så ligger samma kommuner idag på ett genomsnittligt pris runt 12 miljoner. Även om Vaxholm, Sundbyberg, Solna och Danderyd är bland de dyraste i landet så ligger de ändå idag på något lägre nivå än vad man skulle förmoda givet prisutvecklingen i övriga kommuner.

Samtidigt har kommuner som Partille, Åre och Strömstad väsentligt mycket högre huspriser idag än väntat givet prisutvecklingen sedan år 2000 i övriga kommuner.

Är det då detsamma som att säga att huspriserna har ökat långsammare i Stockholm? Nej, prisutvecklingen har varit allra störst i våra stora städer. Kartan nedan visar hur många gånger priset har ökat på ett genomsnittligt hus i kommunen jämfört med genomsnittspriset år 2000:

Mest ökade det i Åre, där ett genomsnittligt hus idag kostar drygt fem gånger mer än vad det gjorde år 2000. Näst mest ökade det i Habo. Där får man idag ge nästan 4,5 gånger mer för ett hus än vad man gjorde knappt tjugo år tidigare. Dessa kommuner följs av Strömstad och Tanum där ett genomsnittligt hus idag kostar drygt 4 gånger mer.

Däremot har utvecklingen inte varit lika stark i Bjurholm, Dorotea, Skinnskatteberg, Åsele, Norsjö och Övertorneå. Här betalar man mindre än 1,5 gånger det man betalade år 2000.

I rena pengar var ökningen som störst i en rad kommuner i Stockholmsregionen: Lidingö, Danderyd, Solna och Nacka. Lägst var utvecklingen i Åsele, Bjurholm och Dorotea

Jag kommer fortsätta att vända och vrida lite på siffror relaterade till utvecklingen i våra svenska kommuner och regioner framöver, för ganska mycket hinner ju faktiskt hända över en sådan tidsperiod.

*I analysen har jag tagit bort Uppsala och Knivsta eftersom Knivsta år 2000 var en del av Uppsala och det därmed blir svårt att avgöra huspriseffekter efter uppdelningen.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/01/27/sa-mycket-okade-huspriserna-i-landet/#respond 0
Resource Scarcity Affects Conditions for Business Model Innovation in SMEs https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/ https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/#respond Wed, 22 Jan 2020 23:03:29 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=234 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/01/business-man-2452808_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/ While constraints in their resource endowment hinder SMEs to develop the same competitive advantages as larger firms, business model innovation is a suitable method for SMEs to develop and maintain a competitive position despite their resource scarcity. In their thesis, MMTC 2019 thesis award winners Peter Leonhard and Marius Stolz, explore how resource scarcity in SMEs affects conditions for business model innovation whilst suggesting benefits to collaboration and practical ways for managers in SMEs to respond.  

Lacking the resources and size to compete with large firms through quantity or price, SMEs focus instead on providing niche market solutions that provide customized solutions. SMEs are able to maintain a close relationship and focus on their customers. Though SMEs are constrained in their resources, particularly, in terms of human and financial resources, they can compensate for these constraints, by placing a strong emphasis on collaborations with external partners in their network. In doing so, SMEs rely on their partners to take over parts of their value creation process or leverage them to extend their own value offerings.

Business model innovation can be a helpful tool for strategic planning in SMEs to overcome size and resource-related disadvantages when pursuing competitive positioning. It is therefore important for managers to identify suitable measures to cope with these constraints and adopt business model innovation strategies to successfully compete with their large counterparts.

Leonhard and Stolz suggest two practical areas where managers in SMEs can act to increase the effectiveness and competitiveness of the firm.

1. Establish a Culture of Empowerment and Autonomy within the company

SMEs show difficulties in exploiting external opportunities in part because the employees with the required technical skillsets are missing along with the potential to afford complementary assets such as new technologies. They, therefore, have to focus on internal developments as opportunities for improving their business model, such as improving internal processes or the use of existing resources. Existing employees are often able to see these opportunities. Leonhard and Stolz suggest creating a culture of empowerment and autonomy through which employees are encouraged to engage in solution-oriented thinking and develop a workflow of active searching for improvements to the existing operations. Such a workflow could be established through regular meetings or by inviting employees to propose their own ideas for the benefit of the firm. Providing employees with autonomy through including them in the decision-making processes enhances their motivation to participate in the company’s innovation efforts. Empowered employees, with appropriate autonomy, will more independently seek opportunities for business development.  In this context, informal communication, as well as flat hierarchies, prove to support this culture, as employees talk more openly with each other as well as upwards toward the top management about potential improvements.

2. Establish Collaboration with Educational Institutions

SMEs balance missing technical knowledge and resources through successful collaboration with external partners. These collaborations allow SMEs to react upon external opportunities and threats. Leonhard and Stolz note that SMEs engaging in collaborative efforts with universities can benefit from knowledge transfer as well as the experimentation with technologies. They propose that in expanding collaborative endeavours with universities SMEs gain access to state-of-the-art knowledge for the purpose of knowledge transfer; engage in cost-effective collaborations, and gain access to candidates thus allowing SMEs to fight their scarcity regarding employees with technical skills.

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/#respond 0
It’s time to reassess the SDGs’ role and take climate change seriously! https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/ https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/#respond Tue, 21 Jan 2020 08:48:02 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=227 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/01/wildfire-1138193_1280-300x191.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/ Given the devastating wildfires in Australia, one could theorize about the development and application of the Sustainable Development Goals (SDGs), particularly SGD #13: Climate Action. The SDGs are a framework developed to resolve some of the most significant social and environmental issues and create a more sustainable future for all. It addresses most of the 21st century’s global problems such as poverty, inequality, climate change, environmental degradation, peace, and justice. Additionally, all 17 goals are interconnected, neatly done so that no one is left behind. The main objective is that they are all achieved by 2030.

But recent events in Australia call for something more urgent and radical. 2030 seems a bit far away. I’m favorable to the SDGs, and I recognize their objective, but I am wondering: are they working with regards to creating awareness and urgency about climate change? Perhaps their application needs to be reconsidered?

While we wonder about this, let’s talk about the Australian disaster. About 25 people have been killed, and almost 2,000 homes have been destroyed. As a result, skies have turned orange and made breathing in the air in Sydney akin to smoking 37 cigarettes. Note that these are only impacts on people. It is hard to discern the devastation of the country’s land and biodiversity. You hear things like ‘worst fire ever recorded’ as a result of the ‘hottest season’ in Australian history. What makes these wildfires unique is that they are extremely dangerous to the entire ecosystem. According to Sigal Samuel writing on Vox.com, about 1 billion animals have been lost. As a consequence, scientists are apprehensive about the long-term harm to many sensitive ecosystems. Since the catastrophe began, there has been an even bigger impact not only for Australia but for the entire global climate due to the amount of climate-warming carbon dioxide emissions that have been released into the atmosphere.

And what has led us to this point of climate change catastrophe? I do not have all the answers, but I suppose the SDGs were developed as a tool that promises to take care of such disasters. It was reported that the fires started in different ways: such as lightning and human actions, including arson. That being said, it’s the climate conditions that give solid fuel for the fires to grow and spread. In such a severe event as this, you’d think that people would have a 360-degree change in behavior and attitude towards climate change within a day, rather than waiting until the 21 or 66-day threshold of the time it takes for people to adopt new practice; sadly that’s not the case. Even though we should embrace the 2030 long-term perspective, change is required NOW, today, not tomorrow.

I am awestruck, just like many other people, as I see one climate catastrophe unfold after another. With a question about the implementation of the SDGs, question being: does the institutionalization of the SDGs decelerate the implications of climate change? Has our behavior as human species changed since they were developed? If so, how?

You might argue that an answer to the above question requires an empirical study to be conducted first. Yes, it does. However, you can also look at how governments’ efforts impact our behavior because government representatives and politicians were among the dignitaries who were involved in developing the SDGs. Governments and politicians are typically expected to be at the forefront when it comes to the development of such a framework, and therefore should automatically become its advocates. Also, they have the power to impose compliance. But is that what is happening now? NO!

Take, for example, the disaster in Australia. Australia’s government developed a new National Bushfire Recovery Agency to assist in providing funds for fire relief and commissioned payments to volunteer firefighters. However, just like many other political leaders all around the world, Australia’s elected leaders have been hesitant in dealing with their country’s contributions to climate change, which, as discussed, has been a significant factor in the bushfires. Australia is the world’s biggest exporter of coal, and both of Australia’s major parties are in courtship for support from the country’s robust mining industry – none more so than Australian prime minister, Scott Morrison. It has been reported that he refutes the correlation between Australia’s reliance on coal, its greenhouse gas emissions, the ongoing blazes, and the consequences of this for Australians. People were furious with him, not only for choosing to be on vacation in Hawaii during the country’s bushfire disaster but also about his climate change denial. Wow… like, what? How could he… and why? Well, (coal) money talks, right? Later on, he did try to portray a different view in favor of climate change but, well… I will reserve my comment on that for a separate blog post.

This leads me to my next question, and the SDGs were developed by the United Nations member states – isn’t Australia one of them? You bet it is. One of the things that I find the most puzzling is how the most influential person in a country can circumvent conversations about climate change, that this person does not engage in more significant conversations concerning an agenda they have agreed on and signed up for with other countries. How, then, can we expect people to take the SDGs or climate change seriously? Here’s an interesting question: was a national debate considered as part of the process of developing the SDGs? For big issues like these, I would argue that politicians should have engaged in a national conversation first before they met with other world leaders to agree on the SDGs. Please note that I am not saying that the SDGs are not working, but rather that politicians need to do better. They should lead by example and should also attempt to involve every citizen in a discussion if they want them to jump on board with the process of change.

Needless to say, the SDGs are not the only efforts being made to tackle the effects of climate change. Another is the Paris agreement. The Paris agreement’s sole purpose is to deal with climate change in isolation to other issues. According to United Nations, Climate Change secretariat (UFCCC) “[This agreement’s] aim is to strengthen the global response to the threat of climate change by keeping a global temperature rise this century to well below 2 degrees Celsius above pre-industrial levels and to pursue efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius.”

The17 SDGs, in contrast, consist of a variety of goals directed to resolve social and environmental issues. And maybe that’s where the problem is – can you expect people to adopt 17 goals? Isn’t that too much? And doesn’t that create a lot of confusion as to what they exactly mean? Yeah, yeah… I know that doesn’t make me less of an idealist; individuals, institutions, and organizations can choose which SDG to focus on. But my argument is that there are some nuances that need to be closely observed, such as, how would we know if a person who focuses on eradicating hunger through mass production does not also undermine efforts made by those adopting SGD 13 – Climate Action? Are we saying that good is good, and there is no flip side? There is another alternative: to comply with all of them, but of course, that would require an extensive amount of resources, hence the emphasis on collaborations. 

Why does this matter and why the comparison? This matter because radical change has become a necessity, but what change has been achieved since the development of the SDGs? The WMO report The Global Climate in 2015-2019 states that the global average temperature has increased by 1.1°C since the pre-industrial period, and by 0.2°C compared to 2011-2015. The report looks at the increasing influence of climate change, how humans have responded so far, and the projected changes in the global climate in the future. Well, after reading the report, there is no reassuring news. It focuses on emphasizing the urgency and the “potential” desired success of decreasing the ever likely irreversible negative impacts. Yeah, enough already! The last thing we need is another framework that will take a further five years to adopt. We do not have that luxury. We need action now because climate change causes will not wait for us to adapt to the logic of the SDGs or the Paris Agreement.

Zanele Penny Lurafu, PhD Candidate
E-mail: zanelepenny.lurafu@ju.se
Twitter: @zanelepenny

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/#respond 0
Vad är egentligen normalt? https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/ https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/#respond Fri, 10 Jan 2020 08:04:52 +0000 Radu Harald Dinu http://vertikals.se/radu-harald-dinu/?p=37 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/31/2020/01/exemp-1-300x197.png https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/ De människor som tillhör majoritetsgruppen i ett givet sammanhang lägger oftast inte märke till det som är normalt. Normaliteten är så pass närvarande att den brukar passera obemärkt, åtminstone för den som passerar enligt normen. När vi läser i tidningen att ”Arlanda är uppe på normal kapacitet” eller om ”normal sorg efter separation”, tror vi oss förstå andemeningen och ställer inga följdfrågor. I de flesta sammanhang används ”normalt” synonymt med det som anses vara typiskt, genomsnittligt, vanligt eller friskt. I viss mån ger ordet uttryck för en universell idé som alltid varit med oss samtidigt som den är historisk föränderligt.  Innan 1800-talet var det normalt att använda iglar för åderlåtning vid alla möjliga åkommor. Idag anses metoden som ett kuriosum.

Samtidigt präglas vår samtidskultur av en stark kritik av det normala. Sedan 1960-talet har nya sociala rörelser – vare sig det handlar om personer med funktionsnedsättning eller etniska och sexuella minoriteter – succesivt utmanat normalitetsidealet. Därutöver har normkritiken inte bara vunnit mark inom humaniora och socialvetenskap utan debatteras också flitigt på kultursidorna och inom konstvärlden. Därför är det av intresse att rekonstruera ordets moderna betydelse som kan föras tillbaka till 1800-talet.

Ordet normal har sitt ursprung i latinets norma som betecknar en vinkellinjal. Ordet var således länge begränsat till geometrin och beskrev två ”räta” linjer. Men ”normal” uttrycker nu för tiden inte bara hur saker är utan framförallt hur de bör vara, det som anses vara ”rätt” i etisk, och framförallt moralisk bemärkelse. I svenskan skiljer man mellan ”rät” och ”rätt” som är etymologiskt besläktade, medan tyskans recht eller grekiskans ὀρθός (orthós) inrymmer både en deskriptiv och normativ dimension:  Det innebär att en linje kan vara ortogonal dvs. rät mot en annan linje, men också att kristna kan kalla sig ortodoxa då de anser att deras kyrka representerar kristendomens ”rätta” lära.

Medicinsk vetenskap var den främsta arenan där den senare, normativa betydelsen utformades under 1800-talet. Den franska vetenskapsfilosofen Georges Canguilhem framhöll att förhållandet mellan ”normal” och ”patologisk”, som läkare började mejsla fram under den perioden, inte definierades som ett motsatsförhållande utan som en graduell skillnad. Läkare som François Broussais beskrev det patologiska som en excess eller brist och därmed som en gradvis avvikelse från ett givet normaltillstånd. För att åtgärda kroppens anomalier började ortopeder följaktligen ”tillrättalägga” ben och andra rörelseorgan, ortodontister började ”räta ut” tänder.

Positivismens upphovsman Auguste Comte överförde Broussais’ medicinska ansats till den sociala och politiska sfären. Enligt honom kom det normala inte enbart till uttryck i den friska och hälsosamma kroppen utan pekade även mot ett politiskt idealtillstånd som alla människor bör sträva efter. Comte förlänade begreppet därmed föreställningen om perfektion mot vilken människor bör utvecklas. Förhållandet mellan ”normala” och ”patologiska” sociala fenomen som brottslighet eller självmord togs även upp av sociologins grundargestalt Émile Durkheim.

Innan sekelskiftet 1900 inspirerades flertalet nyetablerade vetenskapsgrenar av denna tankefigur. Francis Galton, en av rasbiologins frontfigurer, lanserade sina eugeniska idéer om att ”förädla” människans ärftliga egenskaper genom att främja de ”bästa” och stävja de ”sämsta” arvsanlagen. Antropometriska metoder och fysiognomiska teorier var redan väletablerade bland Europas vetenskapsmän och inspirerade även Galton att studera påstådda samband mellan människans mentala förmågor och hennes fysiska egenskaper. Bland annat använde han sig av en fotografisk teknik som han kallade för sammansatt porträttfotografi (”composite portraiture”) och som gick ut på att lägga flera lager transparenta porträttbilder över varandra. De spöklika fotografierna som genererades på det viset skulle synliggöra de ”genomsnittliga” eller ”typiska” karaktärsdragen av olika människogrupper.

Picture 1

Galtons grupper bestod bland annat av elever vid den judiska friskolan i London (Jews’ Free School) och av interner i Londons fängelser, vars porträttbilder var tillräckligt standardiserade. I sin bok ”Inquiries into Human Faculty and Its Development” från 1883 argumenterade Galton att den

…fundamentala idén om människoraser består i en idealtypisk form […] kring vilken individers avkomlingar samlas. Den enklaste banan vilken en ras kan slå in för att förbättras är den mot den centrala typen. Det är bara nödvändigt att befrämja de avkomlingar som ligger närmast den centrala typen, och att hejda dem som avviker mest. Det finns knappast en lämpligare metod för att upptäcka rasens eller gruppens centrala fysiognomiska typ än genom den sammansatta porträttfotografin.

[min översättning].

1800-talets allmänna framstegstro satte också sin prägel på konceptet av det normala. Som filosofen Ian Hacking visade i ”The Taming of Chance”, fordrade inte bara de ekonomiska drivkrafterna under industrialiseringen en ökad standardisering. Normeringen av samhällslivet var också en produkt av den franska revolutionen. I dess kölvatten infördes bland annat decimaliseringen av måttenheterna, av valutan och till och med av tidräkningen. Inom utbildningsväsendet skulle ”normalskolan” (École normale) utvisa det nya idealet som alla andra skolor skulle rätta sig efter. Det normala erhöll därmed sin moderna betydelse och försöker fortfarande intala oss att det som är normalt också är det som är rätt och eftersträvansvärt.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att ge en inblick i hur historievetenskapen har börjat intressera sig för grupper som avvek från det som betraktades som normalt genom tiderna. Inlägget anknyter till ett nytt forskningsprojekt om funktionsnedsättning ur historiskt perspektiv där jag undersöker hur normalitet, avvikelse och stigma har förhandlats och omvärderats i olika politiska kontexter efter 1945. Vad innebar det t.ex. att avvika från normalitetsidealet under icke demokratiska förhållanden som kommunismen? 

Bildkällor.
Titelbild: Avhandling om fysiognomi, Nederländerna ca. 1790, (okänd författare). https://www.nlm.nih.gov/exhibition/historicalanatomies/dutch_home.html
Bild i artikel: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Galton_composite_photography_of_sisters.jpg)

]]>
https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/#respond 0
Funka olika är coolt! https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/#respond Wed, 08 Jan 2020 10:08:41 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=38 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2020/01/school-1974369_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/

Ett bra klassrumsklimat är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Som lärare är det viktigt att skapa ett klassrumsklimat där elever vill delta. Om jag får elever att vilja vara med, blir de engagerade och får högre självtillit till sin kompetens, vilket påverkar deras slutresultat. Så enkelt, men så svårt! Med attityden att funka olika är coolt kan jag som lärare påverka klassrumsklimatet, genom att fråga elever med funktionsnedsättning hur jag kan ändra undervisning och uppgifter så att de vill och kan utveckla kunskaper och förmågor. Anpassningar som görs för elever med funktionsnedsättning visar sig ofta vara bra för samtliga elever.

Lärarens uppgift är dels att erbjuda möjligheter till lärande, dels att fostra och uppmuntra beteenden som leder till att eleven lyckas. När lärare i dagens grundskola möter en ny skolklass, kan de räkna med att möta minst en elev med funktionsnedsättning. Inkludering innebär att läraren anpassar undervisningen efter olika elevers behov, det är alltså inte eleven som ska anpassa sig efter lärarens undervisning. Skolämnet idrott och hälsa är ett ämne där elever möts av nya utmaningar inom tre kompetensområden, rörelse, hälsa och livsstil, och friluftsliv och utevistelse. Elevers upplevelser av självtillit (kompetens) och delaktighet i idrott och hälsa är avgörande för framtida val av livsstil.

Elever med funktionsnedsättning får en tuff start i högstadiet. Jämfört med sina typiskt fungerande klasskamrater upplever de att de har lägre tillit till sin kompetens och sämre förutsättningar att delta i idrott och hälsa. Trots detta är de lika engagerade under lektionerna som sina klasskamrater. Positivt är också att de över tid, till skillnad från sina klasskamrater, inte rapporterar sämre kompetens att klara skolarbetet. Det är coolt!

Elevers upplevelse av att ha begränsad förmåga inverkar negativt på vardagen i skolan. Socio-kognitiv förmåga, dvs hur eleverna mår och hur de upplever att de kan uppföra sig, umgås och kommunicera med andra, samt lösa problem, förbättras för samtliga elever under högstadietiden, men har negativ inverkan på hur de generellt upplever skolarbetet. Att ha begränsad fysisk förmåga spelar mycket liten roll i åk 7, men får under högstadietiden allt större betydelse. I åk 9 inverkar upplevelsen av fysisk förmåga negativt på både självtillit och delaktighet, vilket i sin tur har betydelse för slutbetyget i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättning. Det är inte så coolt!

Avhandling: Funka olika är coolt!

Läs mer om Karin Bertills.

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/#respond 0
Forskningsdata – kostnad eller investering? https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/ https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/#respond Tue, 07 Jan 2020 07:52:44 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=87 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/01/notebook-1850613_1280-300x183.jpg https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/ Nyligen publicerades en rapport från Figshare i samarbete med Digital Science, The State of Open Data 2019. Analyserna var kanske inte helt revolutionerande men det kan ändå vara på sin plats att bidra med några reflektioner som jag själv gjorde under läsningen.

En första reflektion, som jag för övrigt berört i ett tidigare blogginlägg, var att man ser vikten av en omställning mot ett öppet vetenskapssystem. Detta arbete befinner sig i sin linda. Det tros medföra att hanteringen av öppna forskningsdata upprättar en ny kultur och ett nytt arbetssätt inom forskningsprocessen för forskarna. Jag anser detta vara en angelägen utvecklingsfråga för lärosätena. De flesta respondenterna i studien är också eniga om detta skifte och att ett nytt fokus mot ökad spridning och större genomslag för forskningsdata är av största vikt.

Vem har då ansvar för att utvecklingen drivs framåt? Jag anser att forskarna själva kommer att ha ett stort ansvar och påverkan över hur hanteringen av öppna forskningsdata kommer att hanteras. Själva svarar de att de ser finansiärerna som betydelsefulla i arbetet att styra över mot mer öppna forskningsdata. Mer än två tredjedelar av respondenterna anser att det skall vara ett krav att publicera öppna data för att överhuvudtaget få finansiering och i stort sett lika många tycker forskningsfinansiärerna skall hålla inne forskningsmedel för de som inte uppfyller kravet.

Vidare återkommer frågan om incitament igen. För många forskare är möjligheten till ökning av citeringar en viktig faktor. En studie gjord på Public Library of Science (PLOS) och BioMed Central (BMC) artiklar visar att de forskare som delade sina forskningsdata i ett repositorium ökade citeringarna på sina forskningspublikationer med 25%. Även lärosätena har ett ansvar i frågan om incitament för att påverka utvecklingen mot öppna forskningsdata. Respondenterna ser gärna att arbetet med forskningsdata värderas exempelvis vid befordran och forskningsutvärderingar.

För att kunna underlätta och säkerställa arbetet med att publicera öppna forskningsdata måste hanteringen göras smidigare. Användandet av FAIR-principerna är här av grundläggande betydelse. Samtidigt visar denna studie att mer än hälften av respondenterna aldrig har hört talas om dessa principer och endast ca 15% känner sig bekanta med dessa. Det råder alltså ett stort utbildningsbehov ute på lärosätena. Den nya yrkesgruppen data stewards behöver etableras och anställas för att stödja forskarna. Professor Barend Mons rekommenderar att för varje 20 anställda forskare skall det finns en data steward då vissa arbetsuppgifter är så specifika att man inte kan lägga på forskarna att upprätthålla kompetens för att kunna genomföra dessa.

Några kompletterande data från undersökningen:

  • Det var 8 423 forskare från över 190 länders som deltog
  • 36% såg rädslan för missbruk av delade forskningsdata som största problemet
  • 79% stödjer ett övergripande mandat för att göra forskningen öppen
  • 62% ser ökad genomslagskraft och synlighet för sin forskning som motivation till att göra forskningsdata öppna
  • 64% anser att de får för lite ”credit” för att publicera sin data öppet
  • 2% skulle aldrig kunna tänka sig att dela sin data
  • 69% tycker det skall vara ett krav från finansiären att man öppet delar sin data

Att gå mot ett öppet vetenskapssystem och öppna forskningsdata medför kostnader. Det är en omfattande förändring som påverkar inte bara lärosätena utan hela det omgivande samhället. Då måste framtida återanvändning av forskningsdata, spridning av forskningsresultat samt det mervärde som tillförs beaktas. Därför är det kanske fel att se det som en kostnad, se det hellre som en investering.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/#respond 0
Sätt dig på lådan och ta fram mobilen! https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/#respond Tue, 24 Dec 2019 09:18:21 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=62 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2019/12/christmas-1911637_1280-scaled-300x200.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/ Årets julklapp är enligt Svensk Handel en så kallad mobillåda. Förutom att många inte ens förstår vad en mobillåda är för något, och vad som är tanken med den, så delar den forskare och samhällsdebattörer i två läger.

För mig signalerar denna julklapp att mobiler inte är något som ska finnas med i sociala sammanhang, speciellt inte när vi träffas för att umgås med släkt och vänner. Som forskare inom digital ojämlikhet och digital exkludering/inkludering anser jag att det är just i dessa sammanhang som vi kanske ska ta fram mobilerna (och surfplattorna)! Vi ska inte ta fram dem för att skapa små isolerade bubblor där var och sysslar med sitt eget, utan vi ska ta fram dem för att visa på hur de kan användas och dela med oss av kunskaper och insikter. Vi ska lära och utvecklas tillsammans.

Julen kan vara ett väldigt bra tillfälle att sätta sig ner tillsammans över generationsgränser och visa och samtala om vad mobilerna och surfplattorna används till. Varför inte skapa en digital frågesport med frågor som handlar om familjen, eller utmana varandra i källkritik? Ett annat alternativ kan vara att spela ett klassiskt sällskapsspel och uppmana till att tekniken används för att vinna spelet. Skapa positiva sociala användningsområden istället för att se digitala plattformar som en privat pryl som helst används i enrum!

Använd tekniken till att koppla upp er gemensamt mot den avlägsna släktingen på julen, gammal som ung, och inkludera dem som inte har möjlighet att vara med er på plats. Då pratar vi om det som kallas ”varm teknik”, det vill säga tekniska lösningar som skapar delaktighet och gemenskap. Men det behövs inga avancerade robotar för att dela julen med nära och kära, det räcker med en smart mobil eller en surfplatta!

På samma sätt som personer i din omgivning påverkar vilka tidningar du läser, vilka radioprogram du lyssnar på, vilka filmer eller tv-program som du tittar på så påverkas även din användning av mobiler och surfplattor av din omgivning. Den som går i skolan, är yrkesverksam eller föreningsaktiv, har tillgång till ett större socialt nätverk och blir där med också ofta ”utsatt” för en mer varierad användning än den som är arbetslös, äldre eller begränsad av en funktionsnedsättning. Genom att använda de tillfällen som finns för att dela tips och tricks så kan även en mindre van och osäker användare få tillgång till nya möjligheter till inkludering i samhället och olika sociala sammanhang.

Till dig som redan köpt en mobillåda så rekommenderar jag att du vänder den upp och ner och antingen sätter dig på den, eller använder som stöd till den mobil som just nu är uppkopplad mot den ensamma släktingen långt bort!

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/#respond 0
Social entrepreneurship is the key driving force in reaching the 2030 Agenda https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/#respond Fri, 20 Dec 2019 07:07:44 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=218 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/industry-1752876_1280-300x200.png https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/ People all around the world may have heard, seen or read about Greta Thunberg, the 16-year-old Swedish environmental activist, and wondered if Sweden has social issues other than environmental issues.

The Swedish fascination, or some may say obsession, with a teenager playing truant for the climate does not come as a surprise for me as Sweden is one of the most environmentally friendly countries I know and had the privilege to live in.

But even though the country has set high environmental goals, the Swedish lifestyle still make it hard for the country to circumvent being among greenhouse gas emitters in the world. Statistics Sweden (SCB) states that the greenhouse gas emission by the Swedish economy was estimated to 1.1 percent in 2019 which increased in comparison to 2018 because there was an increase in fuel demand for private transportation. This means that the Swedish economy and households added up to 15.6 million tonnes of carbon dioxide proportional.

The Swedish struggle to put the money where its mouth is, is shared by many countries. In fact, the social and environmental challenges the world faces today require a sustainable, effective approach to resolve them, given that the old institutions seem incapable of dealing with present-day concerns. On that account, there have been a lot of discussions about how these issues can be resolved.

As it might be expected in the process of eliminating these challenges, collaborations and a holistic approach is a prerequisite. Hence in the quest of finding solutions, the 2030 Agenda for Sustainable Development Goals (SDGs) was established. This is an initiative signed by all of the UN member states pledging to work towards a socially, environmentally and economically sustainable world. The SDGs acknowledge numerous social problems shared around the globe, including but not limited to climate change, immigration, social inequalities and poverty. However, the path forward in the agenda suggests strategies which foster economic growth while tackling social needs, climate change and environmental protection.

For that reason, social entrepreneurship seems to be one of the processes and/or strategies which contributes in resolving social and environmental issues because of its effectiveness. Typically, social entrepreneurship includes individuals and organizations who employ a business logic in novel and entrepreneurial ways to improve the condition of segments of the population who are excluded, marginalized, or suffering and are themselves not capable of changing this situation. To take a Swedish example, the social venture called Yalla Trappan is a work integration social enterprise and women’s cooperative in Rosengård, Malmö. This social venture focuses on what Swedish citizens have in common with immigrants, provides Swedish language training and creates new jobs for immigrants. Another example of a social venture is an Australian company called ThankYou, where its entire profit from different products goes to helping poor people in need all around the world. ThankYou products include bottled water, personal care, baby care and nappies.

Both examples of social ventures are committed to ensuring that every decision they make maximizes social impact. One would expect that much attention has been paid to social entrepreneurship development and placed at the center of SDGs and yet that is not the case.

One of many reasons why all countries should care about social entrepreneurship development is that several existing policies and structures have proven inadequate in resolving problems such as widening inequalities, climate change, health issues, poverty etc. However, social ventures encounter a number of challenges. This could be attributed to the fact that the social entrepreneurship sector typically seems to work independently. As a result, among many other factors that could contribute to the stagnation of social entrepreneurship is related to the 1. constraints put by legal frameworks and 2. the structure and ramifications of welfare systems. That said, I do not dis-acknowledge progress made so far as unquestionably social ventures have gained prominence and considerable attention attributed to their appropriateness in addressing twenty-first century challenges.

1. The structure and ramifications of the Swedish welfare system
Needless to say, it is hard to generalize because different countries have different social entrepreneurship coverage specifics and attitudes to social entrepreneurship development.  To give context, let us use Sweden as an example: the country is known for its extensive and well-distributed welfare system. As a result, the Swedish citizens have a strong trust in government. Therefore, this could be one of the reasons why Swedish citizens would be less enthusiastic to engage in social entrepreneurship. Note that a decade or two ago, social issues were handled by government but in today’s world social and environmental issues cannot be single-handed. As far as we know, too much dependence on government puts pressure on the country’s welfare system and it is worth noting that government has its own limitations. Even if the civil society can chip in different forms such as community movements, churches etc., the problem is that these groups typically employ short term solutions for a particular cause. Also, people who usually engage in such programs can easily opt out due to what they may perceive as not beneficiary to their personal lives or inconvenienced.  Not to exclude non-profit association, the problem is that this form of venture has its own limitations when it comes to the lack of resource access and they are usually legally bound not to profit-maximize. Therefore, this calls for a process that is sustainable, financially viable and most importantly is very much social at its core. I argue that with no doubt social ventures are one of the key drivers to take part in resolving issues and can simultaneously be economically viable.

2. Effects of Legal framework constraints on social entrepreneurship development
Under other conditions, let us talk about the immigration issue as another example apart from environmental issues. Sweden experienced migration issues between 2000-2012, to 2013-2014 where the country was battling with integration and then between 2015-2018 there was the refugee challenge, to name but a few.  Furthermore, in 2014 the European Union reported that Sweden was at a 7.3% unemployment rate; that being said, this rate did not decline but instead it has continued to stay above 6% in the past 12 years. So, what does this mean? I can only speculate that even though entrepreneurship is seen as a method of economic development and prosperity, people’s reluctance to engage in social entrepreneurship could be the outcome of the democratic welfare system where people generally believe that it is government’s responsibility to resolve social issues that I have explained above. What is also apparent is the vague understanding of social entrepreneurship and its importance at the governmental level, which can obviously filter down. But this didn’t stop the growth of social ventures who thrive to integrate immigrants. For example, in Halmstad there are different types of social ventures that focus on different aspect of immigration issues. One social venture was developed as a cleaning service that only hires immigrants, which allows them to interact with Swedish people in different companies. Another social venture also in Halmstad is a female network which helps bringing women together ,who may not have met otherwise. The founder was moved to do so because she realized that immigrant women are taking years to integrate into Swedish society.

As a result, what seems to be the biggest challenge among other challenges concerning social entrepreneurship development in Sweden is the legal framework for social ventures. Firstly, government’s definition of what social ventures are limits their ability to access resources and/or provided limited support structures. This could possibly discourage interested parties who would like to engage in social entrepreneurship. Secondly, the majority of social ventures in Sweden are still registered as non-profit organizations.  A smaller portion use the legal form of foundations, cooperatives, which are regular Work Integrated Social Enterprises (WISEs) . Hybrid social venture seem to be a common type of business. There are those new social ventures who are legally registered as “Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning” (SVB). These types of classification limits social ventures only as a mechanism for resolving unemployment issues and integration. However, regardless of their efficiency in resolving employment issues, social ventures can and are capable of developing innovative solutions beyond employment.

A big part of the problem is that most of the social issues we face today in our societies cannot be resolved by one individual or one institution: they require a collective effort by each and every one of us across the nation, continent and worldwide. Therefore, all countries should see the value of social ventures as advocates and champions of social change and thrive to create a conducive environment for social entrepreneurship’s development. Again, innovative solutions require stakeholders (government, public and private sector) to work together in addressing present-day and future societal and environmental issues.

Presumably the next question to yourself is whether developing SDGs is enough to combat social and environmental issues? What about the current solutions each country has been implementing and promoting, are they enough? And last but not least you are probably wondering if social entrepreneurship is sufficient? If this has not got you thinking and googling then read again this blog post until you are inspired. In my next blog post, I will do my best to answer all these questions.

Zanele Penny Lurafu, PhD Candidate
E-mail: zanelepenny.lurafu@ju.se
Twitter: @zanelepenny

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/#respond 0
Vilka kommuner har högst respektive lägst grad av mångfald? https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/ https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/#respond Thu, 19 Dec 2019 14:32:40 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=381 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2019/12/cog-wheels-2125169_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/ Med mångfald i näringsgrenar avses spridningen av arbetskraften i kommunen över näringsgrenar, vilket visar vilken branschbredd som finns i respektive kommun. Ett diversifierat näringsliv och en diversifierad arbetsmarknad spelar en central roll för platsers utveckling och attraktivitet. Enligt resonemanget i min första bloggpost kan en större mångfald i näringsgrenar ge upphov till en mer effektiv innovationsverksamhet eftersom kunskap och lösningar kan spridas mellan företag i olika branscher. Smarta idéer från en bransch kan därmed tillämpas i en annan. En större spridning i näringsgrenar ger dessutom bättre motståndskraft mot branschspecifika externa chocker, till exempel offentliga besparingar och minskad efterfrågan, samt konjunktursvängningar. En mer diversifierad arbetsmarknad ökar också möjligheterna till sysselsättning för individer av till exempel olika kön, ålder, bakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet, vilket ökar platsens attraktivitet för exempelvis personer i parrelationer. Flera forskningsstudier visar på ett positivt samband mellan branschbredd och olika ekonomiska utfall, till exempel tillväxt, produktivitet och innovation1.

Figur 1 illustrerar nivån på mångfald i näringsgrenar i Sveriges 290 kommuner, medan Tabell 1 listar de tio kommuner med mest respektive minst branschbredd, uppdelat på landsbygds- och stadskommuner. De tre storstadskommunerna – Stockholm, Malmö och Göteborg – har mest mångfald i näringsgrenar bland stadskommunerna. Örnsköldsvik har mest mångfald bland landsbygdskommuner och ligger totalt sett till och med högre än Göteborg. Även Skellefteå ligger förhållandevis högt med större mångfald än Sundsvall. Stadskommuner med låg grad av mångfald i näringsgrenar är ofta täta men något mindre kommuner belägna i närheten av en större stad. Dessa kommuner är sannolikt mindre sårbara eftersom de kan dra nytta av att ingå i en större arbetsmarknadsregion. Avlägset belägna kommuner med låg grad av mångfald kan förväntas möta störst utmaningar, med både kunskapsskapande och -spridning, samt att på sikt nå en ökad branschbredd.

Figur 1. Mångfald i näringsgrenar, 290 kommuner.

Tabell 1. De tio landsbygds- och stadskommuner med mest respektive minst mångfald i näringsgrenar.

Med mångfald i utbildning avses spridningen av utbildningsinriktningar (minst gymnasienivå) bland arbetskraften i kommunen. Forskning visar att just heterogenitet i utbildning är en viktig faktor för både kommuners tillväxt och företags innovations­förmåga, särskilt företag belägna på landsbygder2. Av de tre mångfaldsmåtten som presenteras här är det dock utbildning som har starkast samband med befolkningstäthet (se tabell och figur i föregående bloggpost), vilket visar att större städer i hög grad har mer spridning i arbetskraften gällande formell kunskap. Figur 2 och Tabell 2 illustrerar att mångfald i utbildning är mer koncentrerat till storstadsregioner och universitetskommuner.

Figur 2. Mångfald i utbildning, 290 kommuner.

Tabell 2. De tio landsbygds- och stadskommuner med mest respektive minst mångfald i utbildning.

Bland landsbygds­kommunerna har Strängnäs mest mångfald, men kommer först på 22:a plats bland samtliga kommuner. Endast fyra landsbygdskommuner finns med bland de 50 kommuner med mest mångfald i utbildning. Svalöv, nummer tio bland landsbygds­kommunerna, hamnar på plats 75 totalt sett. Landsbygdskommuner tycks därmed ha relativt stora utmaningar gällande mångfald i arbetskraftens utbildnings­bakgrund, vilket kan hämma tillväxt- och förnyelseförmåga även på platser med god branschbredd. Många landsbygdskommuner står dessutom inför utmaningen att höja utbildningsnivån generellt sett. 

Med mångfald i yrken avses spridningen av arbetskraften över olika yrkesgrupper. Städer erbjuder generellt sett en större variation av jobb än landsbygder, även om sambandet är relativt svagt (se föregående bloggpost). Trots att det finns ett visst samband mellan utbildnings- och yrkesval uppvisar mångfald i yrken inte samma geografiska spridning som mångfald i utbildning. Figur 3 och Tabell 3 visar att en större variation i yrken tycks vara mer förekommande i städer snarare än storstäder. En förklaring till detta kan vara att större städer blir alltmer specialiserade i vilka funktioner de tillhandahåller, till exempel kunskapsintensiva företagstjänster, finansmarknader eller informations- och kommunikationsteknologier, och/eller att de är platser för företags högkvarter samt forsknings- och utvecklingsavdelningar oavsett bransch3. En sådan utveckling kan innebära jobbmöjligheter för ett mindre urval yrkesgrupper.

Liksom när det gäller näringsgrenar innebär en större mångfald i yrken att kommunen har en mer diversifierad arbetsmarknad. Variation i karriärvägar kan sannolikt verka som en attraktivitetsfaktor för potentiellt flyttande hushåll. Forskning visar att mångfald i yrken har ett positivt samband med produktivitetstillväxten i svenska kommuner, särskilt i tjänstesektorn4.

Luleå är den kommun med mest mångfald i yrken. Bland landsbygdskommuner är yrkesmångfalden som störst på Gotland, vilket kan förväntas eftersom Gotland utgör en egen arbetsmarknadsregion med mycket låg (fysisk) tillgänglighet till övriga arbetsmarknader i Sverige. Bland samtliga kommuner är Gotland sjätte störst gällande mångfald i yrkesgrupper. Mariestad, som har relativt stor mångfald i yrken bland landsbygdskommuner, hamnar först på 43:e plats bland alla 290 kommuner.  Landsbygds­kommuner med relativt stor mångfald i yrken är företrädelsevis avlägset belägna men förhållandevis täta kommuner. Landsbygdskommuner med relativt liten mångfald i yrken är istället ofta mer glest befolkade platser.

Figur 3. Mångfald i yrken, 290 kommuner.

Tabell 3. De tio landsbygds- och stadskommuner med mest respektive minst mångfald i yrken.

Genom mångfald i arbetskraften kan företag och platser bredda sin kunskapsbas, vilket ökar förmågan till nytänkande och kunskapsspridning, och därmed innovation och förnyelse, vilket i sin tur ökar företags konkurrenskraft, samt deras chanser till lönsamhet, tillväxt och överlevnad. Det innebär att företag, och även kommuner och regioner, bör arbeta aktivt för att attrahera personer som kompletterar kompetenserna i den redan befintliga arbetskraftsstrukturen. För företag kan det handla om att gå utanför de invanda rutinerna vid nyrekryteringar, eller att sätta samman arbetsgrupper och ledningsgrupper där personerna har olika kunskaper och färdigheter.

Även om det finns många landsbygdskommuner med relativt stor heterogenitet i både branscher och arbetskraft är ökad mångfald en utmaning för många mindre platser. Det gäller särskilt mångfald i formell utbildning, vilket tycks vara särskilt viktigt för innovationsförmågan bland företag på våra landsbygder. Mångfald i den omgivande miljön är dessutom av särskild vikt för mindre företag som ofta saknar interna resurser för innovationsverksamhet. Det krävs då en förmåga att kunna absorbera5 den kunskap som sprids mellan företag och branscher i heterogena miljöer och nyttja den på bästa sätt för tillväxt och utveckling. 

[1] Se t.ex. Glaeser et al. (1992), Frenken et al. (2007), Castaldi, Frenken och Los (2015) Related Variety, Unrelated Variety and Technological Breakthroughs: An analysis of US State-Level Patenting, Regional Studies, 49:5, och Aarstad, Kvitastein och Jakobsen (2016), Related and unrelated variety as regional drivers of enterprise productivity and innovation: A multilevel study, Research Policy 45(4). 

2 Se Wixe och Andersson (2016), Which types of relatedness matter in regional growth? Industry, education and occupation, Regional Studies 51:4, och Wixe (2018), Neighbourhood related diversity, human capital and firm innovation, Papers in Regional Science 97:2.

3 Duranton och Puga (2005), From sectoral to functional urban specialization, Journal of Urban Economics 57(2).

4 Wixe och Andersson (2016), Which types of relatedness matter in regional growth? Industry, education and occupation, Regional Studies 51:4.

5 Cohen och Levinthal (1990), Absorptive capacity: A new perspective on learning and innovation, Administrative Science Quarterly 35(1).

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/#respond 0
Här är det bäst att fira jul 2019 https://vertikals.se/charlotta/2019/12/19/har-ar-det-bast-att-fira-jul-2019/ https://vertikals.se/charlotta/2019/12/19/har-ar-det-bast-att-fira-jul-2019/#respond Thu, 19 Dec 2019 07:27:59 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4357 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2019/12/christmas-1911637_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2019/12/19/har-ar-det-bast-att-fira-jul-2019/ Så då var det dags för julledighet igen. Ett långt och skönt jullov för oss som jobbar inom akademin och förhoppningsvis även lite ledighet för er som inte gör det. Kanske kommer julen att vara vit just där du bor, kanske är huset redan väldoftande av glögg och kanske är julgranen på foten och alla julklappar inslagna.

Det finns få helger som ligger oss lika varmt om hjärtat som julen. Men för att hjälpa er lite extra på travel så har jag, som återkommande årlig tradition, valt att ranka våra svenska kommuner baserat på var det faktiskt – rent statistiskt – är bäst att fira jul.

De kriterier jag använder är:

– andel barn i åldern 0-14 år (för julen är främst barnens högtid)
– antal leksaksbutiker per barn (julklappar är alltid uppskattade)
– antal godisbutiker per barn (när annars kan man få äta så mycket godis man vill?)
– medeltemperatur i kommunen (vi vill ju helst ha en vit jul)

Kartan nedan visar årets resultat:

Och vinnaren är – ÅRE! Denna ohotade gigant på julhimlen. För tredje året i rad så intar Åre förstapositionen på listan. Här finns snö, här finns godis och leksaker, och här finns barn. På andra plats på listan hittar vi Habo – en uppstickarkommun i julsammanhang precis utanför Jönköping. Habo har avancerat med en placering sedan förra årets tredjeplats. Efter Habo kommer något av en julskräll: Botkyrka intar årets tredjeplats. Det är en ordentlig klättring från förra året då kommunen hamnade på 18:e plats. På fjärdeplatsen hittar vi Vaxholm – en kommun som tappat något sedan förra årets andraplatsplacering. Men även en topp fyra-placering får anses som väl jobbat av Vaxholm. På femte plats hittar vi ännu en skräll – Strängnäs! Kommunen har klättrat hela 22 placeringar sedan förra året. Bra gjort av Strängnäs i dessa jultider.

På plats 6-10 hittar vi: Järfälla, Kil, Eda, Strömsund och Gnesta – samtliga kommuner med goda julförutsättningar.

Och tar vi en titt på kartan så ser den mer mörkröd ut ju längre norrut vi kommer. Men det betyder ju inte att Skåne (eller andra kommuner också för den delen) inte lämpar sig för julfirande. För julen är naturligtvis fortfarande lika underbar och denna högtid kan ingen statistik eller siffror göra rättvisa.

God Jul!

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2019/12/19/har-ar-det-bast-att-fira-jul-2019/#respond 0
How to digitalize and transform manufacturing firms. https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/#respond Wed, 18 Dec 2019 08:14:34 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=214 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/geometric-1732847_1280-300x150.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/ Finding new ways to differentiate and stay competitive is an ongoing task for many companies including industrial manufacturing firms. It is now no longer possible to stay competitive simply by producing products but rather manufacturing firms need to transform, finding new ways of differentiating themselves by pursuing servitization. Recently digitalization has enabled this transition to a greater extent and has resulted in digital servitization which uses technologies to offer completely new digital services and business models.

This transformation and the accompanying business strategies has been considered by two of the 2019 MMTC Thesis Award winners, Micaela Johansson and Elisa Kromer. They note that digital servitization influences the value co-creation in which there is a deepening focus on customer centricity. Together, Johansson and Kromer identified the current requirements and challenges for industrial manufacturing firms pursuing digital servitization and value co-creation. Collecting data from semi-structured interviews as well as undertaking a literature review, Johansson and Kromer found that digital servitization builds a closer relationship between supplier and customers, where, for example, trust and data sharing are key aspects required in order to co-create value. Some of the most critical requirements identified were the ability to work customer-centric, have the right sales capabilities and business models, and to implement cross-functional teams.

Digital servitization and value co-creation are closely interlinked and managers in the industrial manufacturing context should acknowledge this, as it becomes even more important in the digital era where competition is increasing. Along with it, managers should seek to fulfil the identified requirements and reduce the constraints of the challenges that come with it. As the interdependency between digital servitization and value co-creation was explored, the need for managers to develop a better understanding of what possible actions could be undertaken in order to maintain a competitive advantage in the industry was revealed. For managers in industrial manufacturing settings, this study suggests the following:

  • New KPIs for employees: By introducing new KPIs that focus on customer experiences, the servitization can be realized faster and in a greater extent.
  • Restructure reward systems: Managers should consider changing the reward system by focusing on full solutions where commission is based on an on-going relationship between the employee and the customer.
  • New organizational structures and recruitments: Managers should promote cross- functional teams. These teams should be part of the entire customer journey in order to realize digital servitization and emphasize the value co-creation process. Moreover, managers should recruit people that are curious, open, customer centric, and willing to solution focussed.
  • Customer-centric processes: In line with previous recommendation, managers should structure the processes around customers and their needs. One example is to arrange the teams around customer segments instead of the organization’s needs and expectations when it comes to product development.
  • Build co-creation strategies: Managers should seek to include co-creation strategies where early adopters are approached to co-develop and build solutions resulting in customer success stories, that can later on be used when approaching more reluctant customers.
  • Innovative mindset: Managers are encouraged to support new ideas rather than stifling them through unnecessary processes.

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/#respond 0
Tomten, ge mig bara hårda paket… https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/ https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/#respond Tue, 17 Dec 2019 07:28:00 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=80 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/12/christmas-1911637_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/ …inget mjukt och äckligt bara hårda paket! Ni kanske känner igen texten? Det är Electric Banana Band som står bakom. Nu skall det i och för sig inte handla om musik men väl om texter. Långa sammanslagna texter i något vi kallar för böcker och hur försäljningen av dessa ser ut kring jul.

En hypotes jag har är att det säljs fler böcker i samband med jul än under en genomsnittlig månad, bokrean till trots. Jag bygger hypotesen på att jag själv nästan enbart önskar mig böcker till jul samt att jag älskar att ge bort böcker i julklapp. Böcker blir hårda och fina paket under granen dessutom med ett innehåll som berikar och berör. Kan man ge bort något bättre än en härlig läsupplevelse?

Nu kan jag naturligtvis inte styrka denna hypotes enbart med mina egna preferenser utan jag kollade upp statistik från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen för att se hur det verkligen ser ut (* digitala abonnemangstjänster ingår inte i underlaget). Dels gjorde jag en femårsjämförelse över sålda volymer totalt samt även en specifikt för december för att se försäljningsutvecklingen av antalet volymer i samband med jul. Därefter undersökte jag mer explicit hur det ser ut för december månad jämfört med en genomsnittlig månad för respektive år. Resultatet ser ni nedan.

A screenshot of a cell phone

Description automatically generated

Vad blir analysen av dessa data? Jo, vad jag kan se har antalet sålda volymer ökat. Inte revolutionerande men ändå med drygt 13 procent över hela perioden. Bryter man sedan ned datan på årsnivå, ser vi att ökningen skedde i början av perioden. Under de sista åren skönjer vi faktiskt en nedgång av antalet sålda volymer om än marginell.

Hur är det då med december månad och min hypotes? Jämför vi december med en genomsnittlig månad, ser vi att det är en klart större försäljning av volymer under just julmånaden. Puh! Jag hade rätt. Fast å andra sidan kan vi se vikande siffror under december och att skillnaden därmed minskar. Tittar vi istället på december månad för hela femårsperioden, ser vi ett minskat antal sålda volymer med 4 procent. December följer alltså inte mönstret med den totala försäljningen av antalet volymer. Ökningen var inte alls så omfattande i början av perioden och nedgången är dessutom mer markant under det sista året. Ny hypotes, det säljs fler böcker i samband med jul men skillnaden är på väg att jämnas ut. Ve och fasa!

Som bibliotekarie måste jag reagera. Sluta köp mjuka paket! Det skall vara hårda paket, helst med böcker i… 

]]>
https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/#respond 0
Technically, we let men shape our future! https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/#respond Mon, 16 Dec 2019 07:11:26 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=207 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/engineer-4690505_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/ The IT sector crucially needs talent, yet only about 20% of all IT specialists are women. The researchers decided to find out why.

The demand for digitally savvy workers is steadily on the rise globally. From 2005 to 2015, employment for ICT professionals in the European Union grew by one third. The European Centre for the Development of Vocational Training (CEDEFO) estimates there will be 10% growth from 2015 to 2025, translating into 400 thousand new jobs. There is a shortage of IT professionals in 24 EU member states. The situation is similar in other markets. According to Forbes, annual demand for the fast-growing new roles of data scientist, data developers, and data engineers in the US will reach nearly 700,000 openings by 2020. The Guardian mentioned IT skills as one of the most essential skills for the future, considering that more and more industries will be automated in 20-years-period. IT specialists are employed in the private and public sectors. They work for the municipalities and local and regional governments. Yet, despite the widespread need for the new talent, there are very few women programmers – only 20% in the best-case scenario.

There is a rise of initiatives to encourage people to learn how to programme. Some of them mainly target women. In Jönköping region, for example, Hello Girl! runs courses for beginners. Anyone interested can join a two-day web-coding course in HTML, CSS and JavaScript, get first-hand information and skills. Hello Girl! is run by WI-Tech Brains, Transform to AAA and Digital Dreams. These initiatives are possible due to the help of local businesses and schools. There are other courses of this kind as well that allow one to learn the most common programming languages.

As one can see, there are opportunities to get trained in programming, not to mention higher education. But how many IT specialists are women? Let’s look at the example of Sweden. According to the official data of SCB, the figures for women’s employment in the IT sector have been steadily on the rise. Currently, 23,500 Swedish women are working as ICT architects, system analysts and test managers. That’s only 20% of all ICT workers in the country. In addition to that, 6,800 Swedish women work as ICT operations and user support technicians. That’s almost 18% of all ICT technicians in Sweden. The situation in other countries is similar, yet different metrics and classification codes apply. According to the data provided by the UK Office for National Statistics, as of 2018, 22% of STEM employees in Great Britain are females. STEM is defined broader than IT and includes science, engineering and information and communication technologies. 

Next, let’s look at pay in the IT sector. In Sweden, the difference in salaries between men and women is not significant. It makes Sweden a unique case for employment for women in general. In the IT sector, there are no gender differences in pay at the beginning of one’s career. Some sight differences occur, once one advances to the top positions. For example, according to the official statistics by SCB, as of 2018 the starting monthly salary for male and female ICT operators and user support technicians is different by hundred kronor in males’ benefit. The difference becomes a bit more evident among the upper quartile paid male and female ICT operators and user support technicians. In this case, the difference is 2,500 kronor in males’ benefit. Now, let’s look at the salary discrepancy figures for ICT architects, system analysts and test managers. Here one can see the opposite trend from the previous group, but again, no remarkable differences. In this group, the starting salaries for men and women are different at 1,100 kronor in men’s benefit. When the upper quartier of workers in this sector is concerned, men tend to get 500 kronor more than women in these job positions, as suggested by official statistics. 

There doesn’t seem to be a significant wage difference that would have explained the great imbalance between men and women in IT. Are there specific challenges that women encounter once they enter the field? And, if there are, how do they overcome them? These are the questions that we, researchers at JIBS, asked female programmers from Jönköping and Stockholm.

It is crucial to find out what is the cause of imbalance – not only for women and workplace equality, but also for the industry that needs talent, and the surrounding society. In my upcoming blog posts, I will try to find some answers.

Dinara Tokbaeva
Dr Dinara Tokbaeva is a postdoctoral researcher at the Media, Management and Transformation Centre (MMTC) at Jönköping International Business School. Before moving to Sweden, she has obtained her PhD from the University of Westminster in London, where she researched media management. At MMTC, Dinara is researching media companies in transitioning environments and female managers of media firms. Her growing field of interest is professional eSports teams. 

Connect with me:
Twitter: https://twitter.com/mediadina
E-mail: dinara.tokbaeva@ju.se

References
Forbes (2017) https://www.forbes.com/sites/louiscolumbus/2017/05/13/ibm-predicts-demand-for-data-scientists-will-soar-28-by-2020/

Skills Panorama, CEDEFO, EU (2016) https://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en/analytical_highlights/ict-professionals-skills-opportunities-and-challenges-2016

The Guardian (2017) https://www.theguardian.com/us-news/2017/jun/26/jobs-future-automation-robots-skills-creative-health

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/#respond 0
Att mäta mångfald och är mångfalden större i städer än landsbygder? https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/ https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/#respond Sun, 15 Dec 2019 10:19:30 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=369 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2019/12/ekvation-1-300x116.png https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/ Mångfald är ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika situationer. Många associerar troligtvis mångfald med att människor har olika etnisk bakgrund, andra tänker kanske på kön eller ålder. Vad som är gemensamt för dessa faktorer är att de är egenskaper som individer inte själva kan påverka (det hör i alla fall inte till vanligheterna). Det är heller inte dessa egenskaper som lägger grunden för en individs kompetens, även om etnisk bakgrund, kön och ålder bidrar till livserfarenheter som kan påverka hur vi agerar i olika situationer eller hur vi tolkar och löser olika problemställningar. När jag i relation till min forskning diskuterar mångfald handlar det just om kompetens, framför allt att bredda de tillgängliga kompetenserna i ett företag eller på en plats, till exempel en kommun eller en arbetsmarknadsregion. När vi ser på mångfald i termer av kompetens blir det mer intressant att titta på människors utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter, det vill säga faktorer som individer själva kan påverka, och framför allt utveckla under tidens gång.

I tidigare forskning mäts ofta diversitet, eller mångfald, i termer av branschstruktur, hur många branscher som finns representerade på en plats eller hur stor spridningen i näringsgrenar är.1 Tack vare den detaljerade mikrodata vi nu har tillgång till i Sverige (genom Statistiska Centralbyrån) kan vi också mäta mångfald utifrån ett individ­perspektiv. Detta kan tänkas vara särskilt viktigt eftersom det faktiskt är mellan människor som information och kunskap sprids, för att sedermera nyttjas på företagsnivå för ökad produktivitet, innovationsförmåga och tillväxt. På individnivå har vi tillgång till information om yrke och utbildning, samt näringsgrenstillhörighet. 

Mångfalden på en plats (eller i ett företag) kan mätas genom ett så kallat entropimått, vilket mäter fördelningen av individer över olika grupper, där grupperna kan vara näringsgrenar, yrken eller utbildningsinriktningar. Entropimåttet kan likaså användas för att mäta mångfald i termer av till exempel etnisk bakgrund, kön och ålder. Ekvationen nedan visar hur entropin beräknas, där Eg anger hur stor andel av arbetskraften, i till exempel en kommun, som tillhör respektive grupp g (där g = 1, 2, 3,…, G), till exempel tvåsiffriga närings­grenar. Genom att summera över alla grupper fås ett mått på mångfald för kommunen som helhet.

Entropin sträcker sig från noll till ln G (det vill säga den naturliga logaritmen av det totala antalet grupper, t.ex. näringsgrenar), där noll-värdet uppnås om alla individer tillhör samma grupp, vilket skulle innebära att endast en tvåsiffrig näringsgren finns representerad i kommunen. Maxvärdet nås om individerna istället är jämnt fördelade över alla tillgängliga grupper, samtliga tvåsiffriga näringsgrenar finns då representerade och alla har lika stor andel av arbetskraften. I avsnitten nedan beräknas mångfalden i termer av just näringsgrenar, men också yrkesstruktur respektive utbildningsbakgrund i arbetskraften. Näringsgrenar delas in i 85 grupper enligt SNI2 2007 på tvåsiffrig nivå medan utbildningsinriktningar (minst gymnasienivå) och yrkesgrupper har 113 respektive 148 grupper3

Sveriges 290 kommuner delas in i landsbygdskommuner och stadskommuner i enlighet med Tillväxtanalys indelning i kommuntyper, där följande kommuntyper klassificeras som landsbygder:

  • Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna
  • Landsbygdskommuner avlägset belägna
  • Landsbygdskommuner nära en större stad
  • Täta kommuner avlägset belägna

Medan följande kommuntyper klassificeras som städer:

  • Täta kommuner nära en större stad
  • Storstadskommuner

Genom denna klassificering är 158 kommuner landsbygder medan 132 är städer.

Större och mer tätbefolkade platser har av naturliga skäl en större potential till mångfald. Ju fler personer och företag det finns i en kommun desto större är sannolikheten att många olika typer av kompetenser är representerade. Andra kolumnen i Tabell 1, samt Figur 1, visar just att mer tätbefolkade kommuner i Sverige ofta har en större mångfald i arbetskraften, i termer av både näringsgrenstillhörighet, utbildningsinriktningar och yrkeserfarenheter. Korrelations­koefficienterna i tabellen och trendlinjerna i figuren visar på positiva samband. Sambandet är dock relativt svagt för både näringsgrenar och yrken, där en särskilt stor spridning syns för näringsgrenar (se Figur 1). Det innebär att det finns tätbefolkade kommuner som har mindre mångfald än vad som kan förväntas givet deras storlek, samtidigt som det finns mer glest befolkade kommuner som har en större mångfald än vad som kan förväntas. Det tycks därmed finnas potential även för många landsbygdskommuner att nyttja de fördelar som kommer av att ha ett diversifierat näringsliv och en heterogenitet i arbetskraftens kompetenser.

Tabell 1. Samvariation/korrelation mellan befolkningstäthet och mångfald i näringsgrenar, utbildningsinriktningar respektive yrkesgrupper, kommunnivå.

  Befolknings-täthet Mångfald näringsgrenar Mångfald utbildning Mångfald yrken
Befolkningstäthet 1      
Mångfald näringsgrenar 0,21 1    
Mångfald utbildning 0,61 0,47 1  
Mångfald yrken 0,34 0,79 0,61 1

Figur 1. Samband mellan befolkningstäthet och mångfald i näringsgrenar, utbildning och yrken, 290 kommuner.

Kommuner som klassificeras som stadskommuner har i genomsnitt något större mångfald inom både näringsgrenar, utbildning och yrken, vilket visas av Tabell 2. Högsta värdet för samtliga tre mångfaldsmått finns i en stadskommun, vilket kan förväntas med tanke på befolkningsstorlek. Samtidigt finns minimivärdet i en stadskommun, vilket kan uttydas redan från Figur 1 som visar att det lägsta värdet för respektive mångfaldsmått finns i en kommun med relativt hög befolkningstäthet. Även standardavvikelserna som redovisas i Tabell 2 visar på en större spridning i mångfald bland stadskommuner än bland landsbygdskommuner.

Tabell 2. Genomsnittlig mångfald för 132 stads- respektive 158 landsbygdskommuner.

I nästa bloggpost studerar vi de tre mångfaldsmåtten – näringsgrenar, utbildning, och yrken – på kommunnivå. Vilka kommuner har högst respektive lägst grad av mångfald?

[1] Se t.ex. Glaeser, Kallal, Scheinkman och Shleifer (1992), Growth in cities, Journal of Political Economy 100(6), och Frenken, Van Oort och Verburg (2007), Related variety, unrelated variety and regional economic growth. Regional Studies 41(5).

2 Standard för svensk näringsgrensindelning

3 Utbildningsinriktningar motsvarar svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000) på tresiffrig nivå. Yrkesgrupper motsvarar standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012) på tresiffrig nivå.

Del 1. Mångfald.

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/#respond 0
Sustainability + Digitalization = Transformation https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/#respond Fri, 13 Dec 2019 07:00:00 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=198 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/binary-code-475664_1280-300x212.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/ As a result of a globalized, volatile market, high demands are placed on companies’ logistics operations, and it is here that companies often struggle to be sustainable, particularly in the areas of cost, environmental responsibility, and social sustainability. However, through digitalization, companies can transform; decreasing their costs and environmental footprint whilst increasing their value creation and social sustainability. In the context of logistics, connecting sustainability and digitalization is crucial. It becomes an even greater challenge (and reward) when a process of digitalization is implemented in a company’s Intralogistics, an area representing a high percentage of a firm’s logistics costs. Digital technologies have the potential to change production methods, management and consumption patterns, as well as have an impact on consumers, companies and other stakeholders in society.

Marina Hafner and Katharina Malmström have considered this interaction in their MMTC Thesis Award-winning paper: Digitalization of Intralogistics. Utilizing a multi-method qualitative approach combined with inductive reasoning based on numerous case studies and interviews, Hafner and Malmström show that, where companies consider sustainability enabled by digitalization, value can be generated for the environment, as well as business and society.

The digitalization of intralogistics has, for the most part, a positive impact on firms’ sustainability across all three dimensions (economic, environment, and society), with a company’s economic sustainability shown to be impacted the most. The companies studied did not perceive an interrelationship between the three dimensions of sustainability. This suggests that an ecological impact of digitalization of intralogistics does not necessarily have a simultaneous effect on the economic dimension of the companies’ sustainability. The three dimensions are neither interconnected nor balanced, as they would be in the best situation.

The positive impacts on a company’s sustainability are not limited to one particular industry and, with respect to the current digitalization technologies in intralogistics, were evident across all four of the industries studied: Logistics; Miscellaneous; Tools; and Mechanical. The depth of impact, as well as why some current digitalization technologies have more influence than others, are, however, found to be company specific. The reasons why some current digitalization technologies have more impact on firms’ sustainability than others differ between all considered firms and, though the digitalization of intralogistics has some influences on sustainability in common with the logistics’ digitalization, there is a wider variety and more specific impacts identified within the digitalizing of intralogistics.

The following model, established by Hafner and Malmström, illustrates the impacts of a process of digitalization of intralogistics on firms’ sustainability and the reasons why some current digitalization technologies have more influence than others.

Digitalization of intralogistics influences firms’ sustainability. The digitalization of intralogistics can be broken down into different digital technologies. In this model Hafner and Malmström include those which were mentioned most often by the respondents in their research. Sustainability, in turn, is divided into the three dimensions ecological, economic and social. Under each of the three dimensions, the areas nominated as most often impacted, are indicated. The economic dimension is highlighted as it was the one nominated as most affected.

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/#respond 0
Forskningsetik ska alltid vara på agendan! https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/ https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/#respond Thu, 12 Dec 2019 07:00:10 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=15 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2019/12/laboratory-3827736_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/ Ibland får vi som patienter, brukare och närstående frågor om att delta i studier när vi är på besök hos vård- och omsorgsgivare. Kanske känner vi oss motiverade att delta i studien, kanske inte. Möjligen kan vi känna att vi borde ställa upp, eftersom forskningsstudien kan förväntas ge ny kunskap och i förlängningen förbättra hälsa och välfärd. I Sverige krävs att vi som medverkar i vetenskapliga studier ska ha gett informerat samtycke till att delta i en studie. Det är alltså inte tillåtet att forska på människor hur som helst. Det är inte heller tillåtet att erbjuda ersättning för att forska på någon hur som helst. Den som är med i ett forskningsprojekt ska alltså veta både varför studien görs, vilka risker det kan innebära att delta, samt vilken nytta studien förväntas leda till. Dessutom ska personen kunna säga nej till att delta, eller ändra sitt beslut att delta, utan att det påverkar den vård och omsorg som personer behöver.

För att värna om människor som deltar i forskningsprojekt har Sverige en forskningsetisk lagstiftning som styr vilken forskning som får bedrivas. Detta innebär att forskare som vill forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter behöver skicka in en ansökan om detta till etikprövningsmyndigheten (www.epm.se). Forskningsprojektets upplägg avgör om forskningsetisk ansökan behöver göras, men forskningsprojekt kan också befinna sig nära det som omfattas av lagen, och den enskilde forskaren behöver därför säkerställa om etikprövning ska göras eller inte. Etikprövningslagen anger att lagen ska tillämpas på forskning som utförs i Sverige om forskningen:

  • innebär ett fysiskt ingrepp, på såväl levande som avliden person
  • sker med en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt eller innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt
  • utförs på biologiskt material från levande eller avliden människa och kan härledas till den människan
  • innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller av uppgifter om brott

Det kan låta enkelt att värna om människan i forskning, men noggranna avvägningar behöver göras mellan risker och nytta i varje enskilt forskningsprojekt. Hur kan riskerna för de personer som ingår i forskningsstudien minimeras och hur kan nyttan av forskningsprojektet maximeras?

Frågan är också hur många forskningspersoner som behöver ingå i en studie?  Att undersöka så många som möjligt är inte alltid rimligt eftersom personer då riskerar att belastas med undersökningar som egentligen inte behövs för att besvara själva forskningsfrågan. Kanske kan frågan besvaras utifrån en mindre grupp personer.

Ett annat exempel på forskningsetiska överväganden kan gälla forskning på personer som inte kan ge sitt samtycke. Hur ska forskning hanteras inom områden som demens och spädbarnssjukdomar, eller när det gäller personer som har avlidit?

I samband med etiska frågeställningar kring planerade forskningsprojekt behöver också forskarens kompetens säkerställas. Är det rimligt att tro att den forskare som vill genomföra studien har tillräcklig kompetens för att kunna säkerställa forskning av tillräckligt god kvalitet?

Hälsohögskolan har sedan flera år en Forskningsetisk kommitté som kan ge råd till forskare (och studenter) gällande om etikprövning behöver göras och ge rådgivande yttranden i de fall studien inte omfattas av etikprövningslagen. Forskningsetiska kommittén består av representanter från brukarorganisationer, Region Jönköpings län, Kommunal utveckling samt Hälsohögskolan och besitter en bred kompetens inom hälsa och välfärd, https://ju.se/om-oss/halsohogskolan/forskning/forskningsetiska-kommitten.html.

Och du, nästa gång du erbjuds delta i en studie, kanske vill du veta om studien har godkänts av etikprövningsmyndigheten? Forskningsprojekt som har värderat risker gentemot nytta har bättre möjligheter att förbättra hälsa och välfärd!

Hälsohögskolans etiska kommitté
kontakta gärna oss eller Etikprövningsmyndigheten om du har frågor om forskningsetik.

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/#respond 0
Space research and Jönköping University https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/#respond Thu, 12 Dec 2019 07:00:00 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=39 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2019/12/JU-CAST-space-furnace-300x169.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/ I remember the moon landing. It was a magic moment in my life! I had to watch it on TV early morning and it went on and on. As a result, my father had to drag me to school that morning. Space has also ways been fascinating. Little did I know that I would experience it myself!

The X-Ray furnace for viscosity and surface tension measurements of molten metals and slag. This furnace set-up was designed and built by researchers and staff at Materials and Manufacturing for ground-based reference experiments for the International Space Station.

What does space research have to do with Materials and Manufacturing??

Space is a research topic for some and a laboratory for others. For me and for us at Materials and Manufacturing, it is a laboratory. The absence of gravitation allows us to study thing happening in liquid metals without gravitation driven flow. Therefore, liquid flow leads to mixing and understanding what happened becomes guesswork. Removing the main uncertainty makes it possible to explain many otherwise inexplicable events. In metals particles and impurities are important, The same is for surfaces and interfaces between molten metals and slag. In other words, extremely important for both material and component quality.

How it started

My first space experiment took place using sounding rockets at ESRANGE giving roughly 8 minutes of zero gravity. We were studying chemical reactions between carbon, aluminium and titanium in molten aluminium. Aluminium and carbon react forming aluminium carbide that causes staining of aluminium sheets during storage deteriorating its shiny appearance.

Next round of experiments was using so-called parabolic flights. I got to fly and experience zero gravity myself! Believe it or not, I have had 22 minutes of weightless drift through thin air. Not so much, but an experience that I will keep all lif. The equipment that I built together, with my colleague Anders Eliasson, KTH, and the Swedish Space Corporation, has landed at Jönköping University!

MAFF - Microgravity Applications Furnace facility, build for space experiments.
MAFF – Microgravity Applications Furnace facility, build for space experiments.
On display at Materials and Manufacturing

Current research at Materials and Manufacturing

After many years away from space research, as my research took me elsewhere. Associate Professor Taishi Matsushita brought in a collaboration with Gaukushin University in Japan. This time the experiment was in the International Space Station (ISS). Surface tension and viscosity is important for steel quality in steel making and in welding.

This time we could not fly as ISS is an astronaut only activity! Our task was to build a piece of special measurement equipment for reference experiments at normal gravity. This equipment is located placed at JU-CAST.

Reading more about the research

Dimitrios SIAFAKAS, Taishi MATSUSHITA, Shinya HAKAMADA, Kenta ONODERA, Florian KARGL Anders E. W. JARFORS and Masahito WATANABE, Int. J. Microgravity Sci. Appl., 35 (2) (2018) 350204 DOI: 10.15011//jasma.35.350204
Dimitrios SIAFAKAS, Taishi MATSUSHITA, Anders Eric Wollmar JARFORS, Shinya HAKAMADA and Masahito WATANABE, (2018), No. 12 © 2018 ISIJ 2180 ISIJ International, Vol. 58 (2018), No. 12, pp. 2180–2185 DOI: https://doi.org/10.2355/isijinternational.ISIJINT-2018-381

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/#respond 0
Santa really will get a lot of his presents from Lapland this year https://vertikals.se/mmtc/2019/12/11/santa-really-will-get-a-lot-of-his-presents-from-lapland-this-year/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/11/santa-really-will-get-a-lot-of-his-presents-from-lapland-this-year/#respond Wed, 11 Dec 2019 08:27:41 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=185 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/north-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/11/santa-really-will-get-a-lot-of-his-presents-from-lapland-this-year/ The gaming industry is a big one in Sweden and continues to grow both in terms of esports and game development. One of the case studies we are currently working on in the Media Management and Transformation Centre is ‘Project Innovation Game’, an initiative in Northern Sweden aimed at developing the game development industry in Lapland. In broad terms the initiative was launched to make the North of Sweden a more appealing place to live through developing more creative industries and stopping the brain drain towards larger metropolitan cities. It was jointly funded by a European Regional Fund and local municipalities, with Skellefteå leading the project both in terms of leadership and financing contributions. The results of the project have been amazing:

“Since conception of the project in 2015, the region has gone from a handful to 40-something games companies and over 200 active professional developers. Arctic Game Week and the event Nordsken attract around 12,000 visitors annually and has started to become a natural meeting place for both the industry and the public” https://dataspelsbranschen.se/

We have spent time up north conducting a series of interviews with members of the Arctic Game Lab (http://arcticgamelab.com/en/), the brand created to guide the project, and members of the local games industry as well as taking part in the Arctic Game Conference and Nordsken creative festival. Our initial findings showcase some key learnings that similar regional development focused projects could learn from.

Fig 1: Stage 1 of Project Innovation Game

Key Factors that led to the success of Project Innovation Game and the Arctic Game Lab:

Regional Authenticity & Industry Expertise

Stakeholders engaged or connected to Project Innovation Game and the Arctic Game Lab are all truly embedded within and committed to the Northern Sweden region. The main actors involved were all born and raised in Northern Sweden albeit with several having spent time away to develop their careers. Several who returned for the project did so with the express purpose of developing their point of origin due to their passion for the area. All those working on the project bring expertise on regional development or game development in order to make the project work successfully.

Regional Collaboration & Interaction 

While municipalities in Sweden are as competitive as areas or cities anywhere else in the world when it comes to attracting capital and resources, this project represented a more collaborative and integrative approach than has been traditionally experienced by those involved. While our respondents acknowledged rivalries and ongoing competition between the five municipalities in other areas, project innovation game represented cooperation between Skellefteå, Boden and Piteå with the Arctic Game Lab brand allowing Umeå and Luleå to be involved.

Building Legitimacy

In order to get the support of the various municipalities and engage the wider network of regional stakeholders the Arctic Game Lab had to work quickly to legitimize their project through demonstrated outcomes. While Luleå University of Technology had an existing satellite campus focused on game design located in Skellefteå the project pushed to develop the education capabilities of the region in game development both directly and indirectly. Boden municipality in conjunction with the project and Changemaker Education developed ‘Indiespelutvecklare’ a two-year post-secondary education for professional game development located in Boden Business Park. Complimenting this in Skellefteå is the establishment of ‘Berättande och Serietecknande’ (comic art school) which provides a pool of creative talent for the region.

Branding

Central to the success of Project Innovation game and the wider push towards developing a gaming industry in Northern Sweden has been the Arctic Game Lab brand. Project Innovation Game itself was only funded for an initial three years. Realizing the need for a longer-term solution than the project the earlier initiative of Skellefteå Game Lab was changed to reflect the regional nature of the overall mission. Arctic Game Lab is a pure brand in that it does not exist as a corporate entity or has the capabilities the attract funding. Instead it realizes a need to represent the region as attractive to potential talent and industry. It provides a tangible touchpoint and image for game development in Northern Sweden.

Government as Business

While project innovation game is funded by authorities such as local municipalities and the EU, it can be characterized as functionally acting as an entrepreneurial and innovative business endeavor. Through establishing European Minds as project leaders, it has allowed the actors involved to work without the usual constraints of bureaucracy and short-term outcomes. This represents an essential component of the ongoing success. As a result, the AGL can operate with flexibility and be innovative in the variety and scale of their approaches to enhancing the game development networks in the region.

Glocalisation (or International and Local)

The AGL is a regional entity with international goals. The games industry is a global behemoth and while Sweden is a key player, the networks and consumer base are international. The AGL views what it does as bringing Northern Sweden to the world and as a result attracting the world back to Northern Sweden. The Arctic Game Conference and Nordsken bring a host of international talent together every year to showcase the region including figures such as Marvel Comics Chief Editor C.B Cebulski taking an active role in the events. 

Network Building and Creation

At the core of Project Innovation Game and the AGL is the building of a regional industry through establishing a regional network of different actors. The function of this is to establish a self-sustaining network that can work independently if the AGL were to cease to exist. While the creation of the schools, working with universities and engagement with existing studios provides a start there remains a need to continue to attract more companies to feed into this eco system. The AGL always seeks to connect people through different activities and allow them to build their own networks within the overarching network.

Author

Dr Brian McCauley is a postdoctoral researcher at the Media Management and Transformation Centre in Jönköping International Business School. He has previously researched gaming and digital cultures in Australia and Vietnam before moving to Sweden. Dr McCauley is a founding member of the Esports Research Network and works closely with the Esport industry and game development industry here in Sweden in order to conduct research that is designed to create positive social impact. His game Green Turtle Hero can be played here  https://brian-mccauley.itch.io/green-turtle-hero  

LinkedIN. https://www.linkedin.com/in/mccauleyphd/
Twitter: @DrBrianMcCauley
Email: brian.mccauley@ju.se

https://ju.se/center/mmtc/people/researchers/2019-03-07-brian-mccauley.html

https://esportsresearch.net/

Important Links

Arctic Game Lab: http://arcticgamelab.com/en/

Nordsken: https://nordsken.se/

Indie Game School (Boden): http://futuregames.se/utbildningar/folk-high-school/indiespelutvecklare-game-design

Comic Art School: https://underlandets.wordpress.com/listor/serieutbildningar/folkhogskola/

Game Developer Index (SWE): https://static1.squarespace.com/static/5a61edb7a803bb7a65252b2d/t/5db6be7415366869893e1866/1572257420429/Spelutvecklarindex2019_v3.pdf

Game Developer Index (ENG): https://static1.squarespace.com/static/5a61edb7a803bb7a65252b2d/t/5db812f3df1a2166b947a58a/1572344586626/GDI19_web.pdf

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/11/santa-really-will-get-a-lot-of-his-presents-from-lapland-this-year/#respond 0
Formade av historien – nyfikna på framtiden! https://vertikals.se/jerkermoodysson/2019/12/10/formade-av-historien-nyfikna-pa-framtiden-pionjarer-stigfinnare-och-eldsjalar-bakom-handelshogskolans-tillkomst/ https://vertikals.se/jerkermoodysson/2019/12/10/formade-av-historien-nyfikna-pa-framtiden-pionjarer-stigfinnare-och-eldsjalar-bakom-handelshogskolans-tillkomst/#respond Tue, 10 Dec 2019 19:45:00 +0000 Jerker Moodysson http://vertikals.se/jerkermoodysson/?p=45 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/25/2019/12/JIBS-300x205.png https://vertikals.se/jerkermoodysson/2019/12/10/formade-av-historien-nyfikna-pa-framtiden-pionjarer-stigfinnare-och-eldsjalar-bakom-handelshogskolans-tillkomst/

Pionjärer, stigfinnare och eldsjälar bakom handelshögskolans tillkomst

Internationella Handelshögskolan i Jönköping – idag mest känd under sitt internationellt gångbara namn Jönköping International Business School (JIBS) – firar i år 25 år. Belägen i en region med relativt låg utbildnings­nivå, relativt långt från ekonomisk och politisk makt, och utan varken lång historia eller resurs­stark ägare i ryggen, har JIBS på mindre än ett kvarts sekel vuxit från ingenting till en av Sveriges ledande handelshögskolor.

Som VD och akademisk ledare för JIBS sedan sommaren 2016 har jag många gånger ställt mig frågan hur det kommer sig att denna skola blivit så framgångsrik, vilka strategiska val som gjorts historiskt, och hur de påverkar den väg vi går idag. Som forskare med teoretisk hem­vist inom evolutionär ekonomi är jag övertygad om stigberoendets inflytande över såväl människors som organisationers utvecklingsbanor. Av detta skäl anser jag att historia ska berättas och bevaras. Nästan allt vi upplever idag kan förklaras av det som skett historiskt.

När historien om Internationella Handelshögskolan i Jönköping berättas, brukar fokus ligga på de senaste 25 åren, alltså från 1994 och framåt. Det är en fantastisk historia som förtjänar att berättas, men även den historien har en för­historia. Denna skrift berättar en del av histo­rien om vad som skedde åren före 1994, de formativa år som ledde fram till bildandet av JIBS.

Genom professor Charlie Karlssons personliga anteckningar får vi ta del av hans version av historien bakom bildandet av handelshögskolan, hans uppfattning om de överväganden som ledde fram till dess fokus på entre­prenörskap – som än idag utgör kärnan i stiftelsehögskolans profil – och hans syn på spelet bakom högskolans placering i ett sammanhållet citycampus. Det finns alldeles säkert fler versioner av vad som hände under dessa år och de år som följde. Jag vill uppmana de som varit inblandade – oavsett roll och omfattning – att dela med sig av sina historier.

Som läsare av Charlies text kommer du säkert känna igen en del människor som under 1980- och 90-talet var centrala personer i svensk politik och administration. Många av dessa har idag lämnat det offentliga och en del av dem finns inte längre i livet, men stigen de trampade fortsätter att prägla den lilla handelshögskolan vid Vätterns södra spets. Vi som arbetar på JIBS idag är formade av historien, vi vidareutvecklar ett arv från dessa pionjärer. Detta är Charlie Karlssons historia – den förtjänar att berättas och bevaras.

]]>
https://vertikals.se/jerkermoodysson/2019/12/10/formade-av-historien-nyfikna-pa-framtiden-pionjarer-stigfinnare-och-eldsjalar-bakom-handelshogskolans-tillkomst/#respond 0
Här påverkas arbetsmarknaden mest av självkörande bilar https://vertikals.se/charlotta/2019/12/10/har-paverkas-arbetsmarknaden-mest-av-sjalvkorande-bilar/ https://vertikals.se/charlotta/2019/12/10/har-paverkas-arbetsmarknaden-mest-av-sjalvkorande-bilar/#respond Tue, 10 Dec 2019 07:11:47 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4347 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2019/12/london-2878425_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2019/12/10/har-paverkas-arbetsmarknaden-mest-av-sjalvkorande-bilar/ I min förra bloggpost lyfte jag den fråga som diskuterades vid en konferens där jag deltog i Boston för några veckor sedan – nämligen i vilken utsträckning arbetsmarknaden skulle påverkas när självkörande bilar blir verklighet. Det som diskuterades var att chaufförer då i hög grad kan komma att bli ett yrke som försvinner och att det främst kommer att drabba män med relativt låg utbildning, som kan ha svårt att hitta ett nytt jobb.

I min förra bloggpost visade jag statistik på att det även i Sverige främst är män som jobbar som chaufförer (av olika slag) och att det även här främst rör sig om personer med en utbildningsnivå som är lägre än vad vi finner i riket som helhet.

Men även geografi kan spela roll. Så i denna bloggpost tänkte jag titta närmare på var chaufförer främst bor i landet (jag väljer att visa var man bor och inte var man jobbar). Kartan nedan visar andelen chaufförer som bor i svenska kommuner (i åldern 20-65 år):

Kartan visar på hur andelen chaufförer är som allra högst främst i norra delarna av landet. Vi ser även att det är högre andelar i vissa delar av Småland och Västra Götalands-regioner. Samtidigt är det betydligt lägre andelar i kommuner nära storstadsområdena. Tabellen nedan visar de tio kommuner som har högst respektive lägst andel chaufförer boende i kommunen (och värt att komma ihåg här är att inte annat än lastbilschaufförer, busschaufförer, spårvagnsförare och taxichaufförer räknas in) :

Allra högst andel hittar vi i Bjurholm där hela 6 procent av de boende arbetar som chaufförer. Även Gällivare ligger högt på över 5 procent. Malå, Norsjö och Övertorneå har andelar över 4 procent. De som har lägsta andelen är Danderyd och Lomma (båda under 0,4 procent) följt av Lund, Lidingö, Täby och Fagersta (alla under 0,8 procent).

Men vad kännetecknar då kommuner där det bor en högre andel chaufförer? För att titta närmare på det har jag gjort en korrelationsanalys. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig testar några orsakssamband (dvs. vad som orsakar vad) utan enbart tittar på ett ömsesidigt samband mellan två variabler. Det kan också vara så att variabler egentligen fångar upp något annat än det som mäts.

Det som resultaten visar är att det finns en högre andel chaufförer i kommuner som har:

  • en lägre andel högutbildade
  • lägre inkomster
  • lägre andel kunskapsjobb
  • lägre diversitet i antalet yrken på arbetsmarknaden
  • lägre tillgång till jobb
  • högre kommunalskatt
  • lägre tillgång till högre utbildning (mätt i termer av universitets- och högskolelärare)
  • högre ohälsotal
  • en negativ nettomigration

Det finns alltså anledning att tro att om/när självkörande bilar blir verklighet, så kommer den grupp som idag jobbar som chaufförer riskera att drabbas relativt hårt, delvis beroende på att de är individer som över lag har en relativt låg utbildning, men även beroende på att de i högre grad bor på platser där utvecklingen är tuff till att börja med.

Självkörande bilar kommer med all sannolikhet att förändra vårt sätt att leva (som många stora teknikskiften gör) och mycket kommer säkert att förändras till det bättre. Men det är också viktigt att komma ihåg att stora teknikskiften kan komma med stora utmaningar som drabbar vissa grupper hårdare än andra.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2019/12/10/har-paverkas-arbetsmarknaden-mest-av-sjalvkorande-bilar/#respond 0
Varför är det viktigt med mångfald? https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/04/varfor-ar-det-viktigt-med-mangfald/ https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/04/varfor-ar-det-viktigt-med-mangfald/#respond Wed, 04 Dec 2019 06:02:04 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=362 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2019/12/colorful-toothed-wheels-171198-300x169.jpg https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/04/varfor-ar-det-viktigt-med-mangfald/ Diversitet, heterogenitet, variation, eller mångfald lyfts ofta fram som en central drivkraft bakom innovation, tillväxt och utveckling (förnyelse!), i både teorin och praktiken. Redan på 1960-talet beskrev Jane Jacobs vikten av mångfald för ekonomisk utveckling1. Trots att Jacobs inte var akademiker utan journalist, författare och stadsplaneringskritiker har hennes tankegångar fått stort inflytande på urban- och regionalekonomisk forskning. Jacobs menar att innovationer uppkommer genom att kombinera idéer från olika områden eller genom att tillämpa kunskap från ett område på ett annat. I The economy of cities (Jacobs, 1969) ges ett antal exempel på produkter och näringsgrenar som uppstått på detta sätt.

Jacobs framhåller också betydelsen av städer, eftersom tätare miljöer ofta är förenade med mer mångfald och fler mötesplatser. Möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, kunskaper och kompetenser är därmed en central drivkraft för innovation och förnyelseförmåga. Tätare och mer diversifierade miljöer ger också större flöden av nya idéer, vilket ökar sannolikheten för att företag tar till sig och nyttjar ny kunskap, att de lär sig av innovationer i andra verksamheter eller branscher, och att nya företag som gör nya saker startas. Städers existens och tillväxt kan således förklaras av så kallade agglomerationsekonomier, det vill säga ekonomiska fördelar som kommer av att företag och människor finns i närheten av varandra.

Forskningen lyfter framförallt fram tre sådana fördelar, nämligen större möjligheter till i) matchning på arbetsmarknaden, ii) delning av till exempel resurser, leverantörer och risker, och iii) lärande på grund av snabbare skapande, spridning och ackumulation av kunskap. I linje med Jacobs lyfts dessutom heterogenitet, eller mångfald, som en grogrund för att dessa fördelar ska kunna uppstå.2

Begreppet agglomerationsekonomier, och att betydelsen av städer ofta framhävs, skulle kunna tolkas som att mångfald och täthet endast är relevant att diskutera för stadsregioner. Ekonomiska fördelar av täthet och mångfald är dock minst lika viktigt för landsbygdsregioner, om än kanske i en annan skala. Inom landsbygdsregioner finns det platser som är mer eller mindre urbaniserade, och kluster av företag, särskilt småföretag, är vanligt förekommande också på våra landsbygder. Det finns dessutom beroenden mellan landsbygder och städer, där tillgängligheten till tätare miljöer innebär fördelar även för glesare platser, till exempel mindre orter som ingår i en större arbetsmarknads­region. Det finns därmed platser inom landsbygdsregioner med relativt större potential för matchnings-, delnings- och lärandeprocesser. Mindre platser kan dessutom ha mer att vinna av en ökad mångfald och täthet, eftersom marginaleffekten av ökad agglomeration kan förväntas vara större än för redan urbaniserade städer.3

Tillgänglighet till kunskap i den omgivande miljön kan förväntas vara särskilt viktigt för små- och medelstora företag. Forskningen pekar på att mindre företag ofta har begränsade egna resurser, både finansiella och personella, för att bedriva forskning och utveckling. Organisationskulturer och familjeband är ytterligare faktorer som kan skapa hinder för den interna innovationsverksamheten.4 Mindre företag, med begränsad egen personalstyrka, har dessutom sämre förutsättningar till intern mångfald. Extern kompetens och kunskapsflöden mellan företag, organisationer och branscher kan därmed bidra till stödsystem som kan vara nödvändiga för mindre företags tillväxt och utveckling.

I nästa bloggpost kommer jag tillbaka till hur vi kan mäta mångfalden i arbetskraften på en viss plats. Dessutom ges en första inblick i hur mångfalden skiljer sig mellan städer och landsbygder.

[1] Jacobs (1969), The economy of cities, New York, Random House, Jacobs (1963), The death and life of great American cities, New York, Random House.

2 Duranton och Puga (2004). Se Andersson och Larsson (2017), Näringslivsdynamik, städer och agglomerationsekonomier – forskningsöversikt och agenda, Tillväxtanalys PM 2017:08, för en översikt på svenska.

3 Naldi, Nilsson, Westlund och Wixe (2015), What is smart rural development?, Journal of Rural Studies 40.

4 Smallbone, North och Vickers (2003), The Role and Characteristics of SMEs in Innovation. In B. T. Asheim, A. Isaksen, C. Nauwelaers, & F. Tödtling (Eds.), Regional Innovation Policy for Small-Medium Enterprises. Cheltenham: Edward Elgar.

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/04/varfor-ar-det-viktigt-med-mangfald/#respond 0
Sometimes it is not technology!!! https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/01/sometimes-it-is-not-technology/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/01/sometimes-it-is-not-technology/#respond Sun, 01 Dec 2019 20:10:00 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=30 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2019/11/20180901_154134-300x225.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/01/sometimes-it-is-not-technology/ In 2015 we decided to hop on the additive manufacturing train. Additive manufacturing had been a buzzword for some time. Above all, it is a paradigm change for manufacturing. Not today, but tomorrow!

What are the drivers?

Before starting the additive manufacturing initiative, we had a workshop, with the potential partners. We found that the main drivers for our industrial partners were:

  • Stronger individualization of products and services, more customization
  • Lighter, sustainable, and “first production hit right” manufacturing tools and dies/components/products
  • Strongly reduced environmental impact in manufacturing processes
  • Higher productivity in BOTH engineering and production
  • Shorter lead times (including short Time To Market (TTM) and short Time To Production (TTP))
  • A stronger focus on integrated virtual product and production development
  • Increased production flexibility (both volume and variant)
  • Reasonable manufacturing costs

Although cost has been argued for a long time, Time To Market and Time To Production were the real winners! So actual lead time is truly important! This we took as a target. Our ambition became to use additive manufacturing for tooling manufacture!

Together, the departments of Materials and Manufacturing and Product Design and Development have a strong portfolio in tool making and design. Related to additive manufacturing we have had 6 projects. The tooling design with modularisation, adaptation to additive manufacturing and understanding design for maintenance, and shorter time to the user all targets shorter Time To Market and shorter Time To Production.

Printing @ Jönköping University

Additive Manufacturing @ JU!

We are nowadays working on tooling design and to print this is both conventional AM materials and also to help to introduce new AM materials for toolings. We are now starting to print insert to be used in our own research project. The synergy between project will be to validate these new materials. Topological tool design will allow processes such a high pressure die casting to create thermally stable tools. Moreover, this will improve tolerance management, tool life and productivity. This will truly be an engineering and technology paradigm change. faster more efficient and reduced cost of ownership

But what about the Time To Production

Today a casting tool in Sweden takes roughly 20 weeks to get to the foundry. Subsequently, the process needs trimming to produce good parts. Additive manufacturing will naturally reduce this time. Our ambitions were perfect…….until I med Edward Zhao.

Edward Zhao , Rheocomp Technlgy, teaching me and Per Jansson Comptech that
it is not all about technology!

Edward Zhao with RheoComp Technologies told me that in China it takes 5 weeks to get the product to the customer including tool manufacturing and trim the process. This without the additive manufacturing. Additive manufacturing would cut another week and create an even greater advantage.

The only explanation for this huge advantage is only due to that there is free capacity with the toolmakers and heat treaters and so forth. The real question here is thus if our chase for efficiency has struck back? Perhaps it is also about slack!

So sometimes it is not about technology!

What to do now?

The real gain here is not only related to the change of technology but also the mindset and working principle. Resource-efficient manufacture and tolerance management in tools for casting will increase capability. This will increase process yield and reduce energy usage, reduce the carbon footprint for production. Additive manufacturing will for many products be the way forward but not alone. We need to take a look at the whole manufacturing eco-system adapt, adopt and move faster and smarter….and perhaps allow us some slack!

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/01/sometimes-it-is-not-technology/#respond 0
Sociala medier, kan det vara något för forskarna? https://vertikals.se/library/2019/11/22/sociala-medier-kan-det-vara-nagot-for-forskarna/ https://vertikals.se/library/2019/11/22/sociala-medier-kan-det-vara-nagot-for-forskarna/#respond Fri, 22 Nov 2019 14:09:34 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=76 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/11/social-media-3846597_1280-300x189.png https://vertikals.se/library/2019/11/22/sociala-medier-kan-det-vara-nagot-for-forskarna/ Det har nog inte gått någon förbi att sociala medier vinner i popularitet. Vad många kanske inte är medvetna om är att sociala medier nu även vinner mark som en kanal för forskningskommunikation. Faktum är att EU ser sociala medier som en kraft bakom omställningen mot ett öppet vetenskapssystem och den möjlighet de för med sig att göra forskningsresultat öppna för alla. Sociala medier är alltså till nytta för spridningen av forskning samt därmed i förlängningen ett redskap för ökad innovationsförmåga och tillväxt.

Om du själv är forskare, hur tänker du kring nyttjandet av sociala medier? Är det bara trams och oseriös verksamhet för de som vill sätta rampljuset på sig själva. Eller är det en god möjlighet att snabbt kunna sprida och kommunicera sin forskning, finna läsare i nya målgrupper även utanför forskarsamhället samt bidra till det omgivande samhällets kunskapsutveckling. Låt oss fastslå att de allra flesta forskarna befinner sig någonstans däremellan. Trots det existerar säkert också de mest avvikande uppfattningarna på de flesta lärosäten angående denna del av forskningskommunikationen.

Som bibliotekarie vill jag veta vad forskningen säger. Följaktligen kollade jag upp några källor lite noggrannare om vad som diskuterats och vad man hittills kommit fram till i denna fråga inom forskarsamhället. Då sociala medier är under konstant utveckling samt att nya produkter och tjänster tillkommer kontinuerligt gör det området utmanande att bedriva forskning på. Till detta kommer att användarna och deras beteende också förändras oupphörligt. Jag vill dock inte avstå från att se närmare på området och försöka att på ett översiktligt sätt belysa frågeställningen för min bloggpost.

På vilka sätt kan man då säga att sociala medier kan påverka den vetenskapliga kommunikationen för en forskare? Det finns naturligtvis flera olika användningssätt men några av de mest uppenbara kanske är att man kan använda sociala medier för att marknadsföra de vetenskapliga publikationer man redan har publicerat, via länkningar kan man även peka på och hänvisa direkt till sina publikationer, man kan diskutera, samarbeta och pröva forskning med andra forskare inom sitt området, utnyttja social medier för att finna och ta del av annan forskningsinformation inom sitt fält och på så sätt hålla sig uppdaterad eller varför inte publicerat helt nytt material till exempel via länkning till bloggar där man kan förklara sin forskning mer populärvetenskapligt och därmed nå nya målgrupper. Det är alltså inte frågan om att bara skicka ut information utan även att få ta del av information samt kunna samverka och hitta nya mottagare.

Det finns många olika typer av sociala medier som kan användas. Numera erbjuder de också olika former av funktionalitet och når därmed olika målgrupper. Det kanske mest basala är faktiskt att börja med att blogga. Då producerar men en längre text som kan stå för sig själv på bloggen, det kan vara din egen blogg eller att du ingår i ett större sammanhang och gästbloggar, men bloggposten kan även utnyttjas och länkas till om man använder andra plattformar såsom Facebook och Twitter. Vill man nå ut till många är väl Facebook och Twitter de självklara valen då man där når en mängd olika målgrupper såsom allmänheten, företag, beslutsfattare och andra forskare. Här lämpar sig kortare texter med hypertextlänkning till en längre text eller publicerad artikel och eventuellt en bild för att skapa intresse. LinkedIn skulle kunna tillföras i denna grupp då den har samma funktionalitet men vilken också fokuserar på att bygga upp nätverk med kollegor. På tal om kollegor, vill man nå andra forskare är verktyg som ResearchGate och Academia.edu lämpliga då man där kan bygga upp bibliotek av sina publikationer och dela dessa publikationer med andra forskare. Vill man använda annat material än texter finns exempelvis YouTube för videos, SlideShare för presentationer samt GitHub för programmeringskod. Så vilket syfte, målgrupp och typ av material man har spelar roll för vilken plattform man väljer och i många fall är det nog frågan om att man som forskare behöver använda sig av flera olika plattformar i sin kommunikation.

Så innan du startar behöver du tänka igenom vilken strategi du skall ha för din etablering på sociala medier. Kanske behöver du ett privat konto för dig själv och ett för din yrkesroll så du kan hålla isär dessa och därmed bli tydligare i din kommunikation. Det är inte alls ovanligt att man har flera olika konton inom en och samma plattform. Du behöver också fundera på hur du strukturerar dina inlägg, skall du använda dig av bild, hur länkar du på bästa sätt, vilka ”taggar” skall du använda dig av för att bli uppmärksammad, vilken titel ger du inlägget (rolig titel på en artikel kan ge fler besökare men samtidigt produceras bristfällig metadata för maskinläsning och framtida internetsökningar), anpassning av innehållet beroende på målgrupp och vald plattform samt slutligen att du är autentisk och skapar förtroende, vilket som forskare innebär att du måste basera dig på fakta och vara objektiv.

Vad kan man då förvänta sig att få för resultat? Något som de flesta forskare önskar sig är fler citeringar av sitt vetenskapliga material. Här går forskningen isär. Det finns undersökningar som visar på en god effekt medan andra studier inte visar något resultat alls. Min tanke kring detta är att jag tror att själva ämnesområdet spelar stor roll. Vissa forskningsområden har större mognad och därmed också ett mer medvetet nyttjande av sociala medier, då får det effekt. Är det få aktiva med representation på sociala medier inom ett område blir naturligtvis effekten därefter. Likaså din valda strategi för användandet och hur du utnyttjar taggar, länkar samt annan funktionalitet påverkar. Gör du det medvetet och bra får du fler läsare och genomslaget blir större. I vilket fall som helst, jag har inte stött på några studier med det generella resultatet att det får en negativ inverkan på citeringar.

En annan effekt som också är viktigt, dessutom vedertagen, är att synligheten och därmed läsandet av forskningsresultat ökar. I mitt kapitel ”Att söka förändring” undersökte jag just detta, om än i begränsad omfattning, och resultatet var påtagligt. Man skapar med andra ord ett större ”avtryck” än om man bara håller sig till den ordinarie publicering i vetenskapliga tidskrifter samtidigt som man förstärker den ursprungliga publiceringen genom att hänvisa till den i en tweet, via en förklarande bloggpost eller registrering av publiceringen i ResearchGate. Resultatet blir alltså dels en utvidgning/breddning av forskningskommunikationen, dels en förlängning/utsträckning av densamma.

Forskare ser också en poäng i att snabbare kunna nå ut med sina forskningsresultat samt få kontroll på hur de kommuniceras. Här har sociala medier en stor förtjänst då man oerhört snabbt kan dela och nå många med information om sina forskningsresultat. Det kan leda till att man utökar sitt utbyte av, och kommunikation med, andra forskare. Samtidigt erhåller man tillfälle att på samma gång nå målgrupper som man aldrig annars hade gjort via enbart de vetenskapliga tidskrifterna och få bredare återkoppling på sina forskningsresultat.

Debatten om sociala medier som del av forskningskommunikationen är definitivt inte ny. Men det är ett område under ständig förändring och jag anser att dess möjligheter är lång ifrån fullt utnyttjade. Inte bara för själva forskaren utan även som ett verktyg för mottagaren av forskningsinformation. Att det finns nytta för den enskilde forskaren är uppenbart. Ser man till det omgivande samhället och den pågående omvandlingen mot ett öppet vetenskapssystem väcks också frågan om effekten i stort för det omgivande samhället. EU anser det vara av stor betydelse och att det förväntas få effekt på kunskapsspridningen (stöd i det livslånga lärandet), innovationer och därmed framtida tillväxt. Vill man uppnå denna effekt är det viktigt för statsmakten och lärosätenas ledningar att ställa sig frågan vilken strategi man skall föra angående sociala medier samt hur arbetet skall premieras och utvärderas.

]]>
https://vertikals.se/library/2019/11/22/sociala-medier-kan-det-vara-nagot-for-forskarna/#respond 0
It’s all about technology! https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/21/its-all-about-technology/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/21/its-all-about-technology/#respond Thu, 21 Nov 2019 14:56:04 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=17 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2019/11/2019-11-02-10.19.29-300x169.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/21/its-all-about-technology/ I work periodically in China. Working in China makes me very fortunate! Why? In China technology moves very fast!

The fact that China moves fast leads to that I must ask ”Do we move at all?”

Yes, it’s about technology!

5G is not only about electronics, software and radiowaves! Although the development of 5G is much about this, to realise it it is manufacturing. You will be amazed by the number of components required for a 5G net.

Three years ago, the Chinese foundries started producing parts for 5G net! Radiofilters and heat sinks made through casting are cornerstones of the 5G net. So here is the question….. ”What is happening in Sweden?” The honest answer is not much! There are no mass orders for 5G components. I find that very few foundries are ready for volumes and part sizes that 5G requires.

5G heatsink made in China!

It’s technology and weight saving!

I was surprised when I realised that weight saving was important for the 5G net! Weight saving is necessary as technology move from the ground and up the masts! I also find it very strange that nothing is moving in Sweden despite the fact that we have the best technology to realise low weight components.

Magnus Wessén and Haiping Cao invented the RheoMetal process a few years back. Our research at Materials and Manufacturing gave Sweden the required advantage through the Rheometal casting process. We set a world record a few years back in the thin-walled casting of radio filters. Our research allowed us to cast wall of 0.35 mm thick walls 5 cm high! We did this not only in an alloy made for rheocasting, but we also did this for a silicon lean casting that is seen as un-castable! This is still today unprecedented!

The world record casting achieved in collaborative research and technology transfer at Jonköping University and Comptech AB
]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/21/its-all-about-technology/#respond 0
Hello world! – Anders Jarfors. https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/19/hello-world-anders-jarfors/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/19/hello-world-anders-jarfors/#respond Tue, 19 Nov 2019 13:18:09 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=9 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2019/11/Image_02-300x223.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/19/hello-world-anders-jarfors/ How to start blogging? One way is to say that ”You are all wrong and walking in the wrong direction!”

Yes, you are! Who am I to say this????

Starting with my old Professor Hasse Fredriksson! He told me early during my studies that taking a PhD is not about science and knowledge primarily! More importantly, it is a study on how to become a builder of our future society. This I have taken seriously!

How it all evolved!

I have been in science since I was 9 years old as my childhood dream was to be a scientist and in 1992 I reached the first cornerstone. I got a PhD in Metals Casting at the Royal Institute of Technology, which is a branch of Material science and Manufacturing. This taught me science and teaching.

I was researching and teaching there till 2000 when the family decided that we should move to Singapore. The journey got me to the Singapore Institute of Manufacturing Technology. Working there was a shift towards technology transfer and industry support, with one foot solidly in metal science! Moreover, I also tried the rent a researcher program and worked in Singapore and Malaysia for MMI Holdings. MMI Holding made hard disk drives for Seagate and Western Digital, as well as gas lasers for metrology for JDS Uniphase at the time. This experience made me much more of a society builder than before!

My odyssey continued with a move back to Sweden and the Corrosion and Metals Research Institute as a Bussiness Area Director for Process and Alloy Development. I did that between 2004 and 2007 but returned to the Singapore Institute of Manufacturing Technology, which also marked a turning point towards academia again. I got an Adjunct Associate Professorship with Nanyang Technological University, is one of the worlds leading research universities. Above all, I felt that I had found home again!

Today!

Today, I am Professor in Materials and Manufacturing with a specialisation in Metals casting at Jönköping Univerisity. This means that I am working in one of the worlds two largest research groups in the field. I have also the privilege of being a Visiting professor at CAM Institute of Semisolid Metals Technology (Jiangle) and a Guest Professor at Key State Laboratory of Metal Forming Technology and Equipment in PR China. I also have the fortune of being a Guest Professor at Cranfield University UK. Yes, I am an academician again!

So now what will this all be about?

This experience allows me to identify the elements required to build tomorrows society. As a consequence, I will look at various matters in society and science. As an example, I will be reflecting over technology transfer, the environment, technological leadership and so on. Above all, I will highlight the awesome science of materials! I want to share this, so you too can be mesmerised by the beauty of metals! In the end, I am a development optimist so if there is an obstacle science will help you overcome the problem!

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/11/19/hello-world-anders-jarfors/#respond 0
Öppna forskningsdata – hur går vi vidare? https://vertikals.se/library/2019/11/15/oppna-forskningsdata-hur-gar-vi-vidare/ https://vertikals.se/library/2019/11/15/oppna-forskningsdata-hur-gar-vi-vidare/#respond Fri, 15 Nov 2019 07:33:50 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=70 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/11/hacker-2300772_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2019/11/15/oppna-forskningsdata-hur-gar-vi-vidare/ Forskning producerar data, utan data ingen forskning. De samexisterar i symbios med varandra och har så alltid gjort. I och med övergången till öppen vetenskap kommer det bli än mer påtagligt. På samma sätt som forskningspublikationerna blir öppet tillgängliga skall även underliggande forskningsdata göras öppna. Det kommer ställa krav på ett helt nytt synsätt, rigorös hantering, nya kompetenser samt en väl etablerad infrastruktur. Om inte detta uppfylls är det stor risk för att arbetet mot öppna forskningsdata bara blir en pro forma.

Nyligen läste jag slutrapporten ”Turning FAIR into reality” skriven av The European Commission Expert Group on FAIR Data 2018. Den var inte direkt lättläst men tar upp några av dessa frågor. Själv skrev jag ett kort blogginlägg, ”FAIR och öppna forskningsdata – en hårdvaluta” här på Vertikals tidigare i år. I det inlägget berörde jag en del av denna problematik.

Tiden går och frågorna aktualiseras allt mer. Jag känner att vi nu står inför ett vägval som kräver att några konkreta frågor behöver beröras och belysas närmare för att uppnå en framtida hållbarhet kring frågan om forskningsdata.

I detta blogginlägg kommer jag huvudsakligen att fokusera på fyra frågeställningar:

  • Nya roller och kompetenser, för vem och hur?
  • Incitament och indikatorer, hur ser forskaren effekt och resultat av sitt arbete?
  • Hur etableras en infrastruktur som uppfyller FAIRness och kvalitetssäkring?
  • Investeringar kräver medel, hur säkerställer vi finansiering?

Nya roller och kompetenser följer av satsningen på öppna forskningsdata och jag ser två helt nya kategorier av tjänster som behöver etableras. Tyvärr har jag inget bra svenskt namn på tjänsterna men på engelska brukar de två kategorierna benämnas för ”data scientist” och ”data stewardship”. Den första kategorin består av personer med ansvar för att sammanställa, processa, analysera och kurera data. Den andra kategorin handlar om personer med ansvar för att hantera, dokumentera, indexera, dela och bevara data. Så som det ser ut i Sverige idag på lärosätena skulle jag vilja påstå att den första kategorin är helt inbegripen i det arbete som forskarna själva gör. Den andra kategorin är mer komplicerad och kräver bidrag från flera olika befattningar såsom forskare, bibliotekarier samt arkivarier. En samverkan som jag tror vi kan klara av men vilken behöver klargöras. Det stora problemet är dock den kommande transformeringen mot öppna data som kommer medföra högt ställda krav på att uppfylla till exempel FAIR-principerna. Detta ställer krav som tidigare inte har funnits och där kunskapen och kompetensen om vad, hur och när inte är etablerad. Inför framtida arbete med öppna data behöver vi fastställa dessa kompetenser, anordna utbildningsinsatser samt säkerställa framtida kunskapsspridning.

Incitament och indikatorer för att möta denna utveckling tror jag är absolut nödvändigt. Enligt resonemanget ovan kommer arbetsuppgifter som åligger forskarna att tillföras. Det kommer ta resurser i anspråk. I en tidspressad och konkurrensutsatt forskartillvaro måste man få erkännande och uppmärksamhet för det man presterar. Jag anser inte att alla forskare skall ta samma ansvar, i själva verket tror jag faktiskt inte det är lämpligt. Några väl valda forskare med kunskap och erfarenhet behöver ta ett större ansvar och utveckla de nya kompetenser som kommer att behövas för att leda arbetet framåt genom goda exempel och utbildningsinsatser. Det kommer ta deras tid i anspråk och måste premieras. Jag kan även tänka mig att vissa bibliotekarier kan ta över en del av uppgifterna men då kommer det krävas kompetensutveckling inriktad för dem. Speciellt tänker jag att de måste arbeta mycket närmare forskarna och erhålla god inblick i forskningens villkor och struktur. På samma sätt måste det arbetet premieras och uppmärksammas. Hur dessa gränsdragningar kommer att klargöras och hur man löser fördelningen av arbetsuppgifter kan säkert komma att bli olika på våra lärosäten. Indikatorer för att mäta genomslaget av publicerade forskningsdata är en närliggande fråga som även den bör utredas närmare. Om forskarna skall komma att motiveras och ändra sitt beteende inför arbetet med forskningsdata blir indikatorer viktiga. Hur skall man annars kunna genomföra framtida utvärderingar av forskare som blir relevanta utifrån de insatser man verkligen bidrar med? Idag är det tyvärr så att erkännandet för publicerade forskningsdata inte alls motsvaras av den för publikationer och det är bekymmersamt om man tillsammans med forskarna vill fortsätt att driva utvecklingen framåt samtidigt som det även finns behov av att utveckla specialistkompetenser.

Att etablera en fungerande infrastruktur är även det en central fråga. Här ser jag flera olika alternativ för framtiden. Där vi befinner oss nu är främst på en lokal nivå där våra lärosäten utvecklar sina egna så kallade DAU:er (Data Access Unit). Det får väl anses vara en bra start för att skapa medvetenhet och inleda informationsspridning i frågan kring hantering av öppna forskningsdata. Jag tror dock att det i längden blir en svår väg framåt då arbetet inom ramen för befintlig verksamhet i DAU:erna blir allt för personberoende och begränsat samt att uppgiften oftast tillförts administrativa funktioner och inte forskarna. Enligt tidigare resonemang kommer detta arbete kräva hög specialistkompetens och möjlighet till fördjupning, inte bara på en generell nivå utan även för respektive forskningsområde för att kunna kvalitetssäkra processen. Kommer varje lärosäte kunna hantera det? Naturligtvis byggs det upp utbildningar, nätverk och domänspecialister genom SND:s (Svensk Nationell Datatjänst) försorg men de kommer vara långt ifrån den operativa verksamheten så frågan kvarstår om lärosätena själva kommer mäkta med detta.

Kanske skall vi i Sverige istället skall satsa på en infrastruktur som byggs upp via forskningsdatacenters utifrån vetenskapsområde. Det har visats sig vara en effektiv och funktionell modell för de ämnesspecifika datacenters som byggts upp internationellt. Då har FAIRness och kvaliteten i datamängderna kunnat kontrolleras av de med rätt kompetens. Dessutom har dessa datacenters helt nödvändiga certifieringar, metadata och PID:ar (persistent identifiers) för att kunna säkerställa dataseten. Många lärosäten arkiverar idag den forskningsdata de har ansvar för. Sedan låter de forskarna själva, som en del av sin publiceringstrategi, välja i vilket repositorium datasetet skall tillgängliggöras. Kanske är det den vägen vi i framtiden skall ansluta oss till? I så fall återstår det en sista fråga som måste lösas, den om finansieringen av dessa datacenters.

Säkerställandet av finansiering blir i så fall inte helt olik den för publicering av artiklar. För att publicera Open Access idag krävs det oftast att man finansierar publiceringen genom en APC (Article Processing Charge). På motsvarande sätt skulle olika datacenters kunna ta ut en avgift, RDPC (Research Data Processing Charge) för att hantera forskningsdata i sina repositorier mot att de säkerställer vedertagen certifiering (exempelvis CoreTrustSeal) och att FAIR-principerna uppfylls. Då uppnår man rationalitet samt förmågan att säkerställa kompetens samtidigt som forskningsdatan framtidssäkras. Kostnadstäckning för dessa avgifter kunde då ingå i själva ansökningsprocessen hos de olika forskningsfinansiärerna till exempel som ett schablonbelopp, 5% har föreslagits av HLEG EOSC (High Level Expert Group on the European Open Science Cloud). Naturligtvis kräver denna modell en transparent och tydlig prissättning av kostnaderna från repositorierna så vi inte hamnar i samma situation som med den vetenskapliga publiceringen där kommersiella intressen styr verksamheten.

Det finns en mycket god tanke bakom utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem. Skall arbetet fortsätta med att även inkludera öppna forskningsdata måste vi klargöra hur vi kan ändra kulturen kring hanteringen av forskningsdata och de incitamentsstrukturer som finns. Dessutom behöver det utvecklas nya kompetenser, byggas en effektiv infrastruktur som beaktar FAIR-principerna samt säkerställande av den finansiering som motsvarar de verkliga kostnader som finns för repositorierna. Då har vi skapat möjligheten att bygga en hållbar utveckling och hantering av forskningsdata. Annars är risken att det inte blir mer än en god tanke.

]]>
https://vertikals.se/library/2019/11/15/oppna-forskningsdata-hur-gar-vi-vidare/#respond 0
Understanding Esports in Jönköping, the City of DreamHack https://vertikals.se/mmtc/2019/11/14/understanding-esports-in-jonkoping-the-city-of-dreamhack/ https://vertikals.se/mmtc/2019/11/14/understanding-esports-in-jonkoping-the-city-of-dreamhack/#respond Thu, 14 Nov 2019 11:25:56 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=174 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/11/48114241033_843ae052d0_k-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/11/14/understanding-esports-in-jonkoping-the-city-of-dreamhack/ After 30 years of gaming, countless hours spent attempting to master various genres, a Ph.D. on smartphone games and my own educational game in the app store, it wasn’t until I arrived in Jönköping, the ‘City of DreamHack’, that I realized that my favorite hobby in life had started to fulfill its potential in the form of Esports. It’s an invisible thing to many, even here in this city, dismissed by parents as something their child does too much or reduced to the label of nerdy activity by others. But gaming and esports represent something that is universal to all, the act of play.

The rapidly growing industries of gaming and Esports are intertwined like McDonalds and the Big Mac. One is a 140-billion-dollar industry while the other is hard to pinpoint with estimates from 700 million to 5 billion dollars. In 2019 there are 2.5 billion gamers on the planet with 300 million more by 2022. Esports enthusiasts now number 450 million with that rising to 650 million by 2022. It’s huge, undeniably huge and the 30 million dollars in prize money shared recently at the Fortnite World Cup was one of the first times the wider world stopped and took notice. Yes, it is a career option, yes there is money to be made, yes that money is rising and yes you can be famous playing games. And that is the more visible and shiny level. Sit and watch Counterstrike tournaments in Malmö, Cologne or Katowice with 10,000 loud enthusiastic fans and it’s like being at any major sporting event, although dare I say it, nicer, with fans not quite reaching the partisan levels of traditional sports and cheers being dealt for great plays and awesome moments regardless of player or team allegiance.

As recently as 2012 in her book “Raising the Stakes: E-sports and the Professionalization of Computer Gaming”, T.L Taylor wondered “whether or not this is a story about a phenomenon in ascendance, a wave of the future for media, leisure, and indeed sports in general, or if we are witnessing a significant downturn in a domain that will pretty much always remain a niche activity for a small portion of gamers.” This question has now been answered and we are looking at Esports now as something that will only continue to grow, something that may become part of the Olympics and something that many want to see recognized as a ‘real sport’.

But to only think about professional Esports is like looking at the English Premier League and considering that as all football. It is to ignore the majority, the Sunday league teams, the school teams, the volunteers, the time given, and the sheer enjoyment had. For many their best memories of football may be playing with their friends after school with discarded sweatshirts as goalposts, playing until their parents called them home for dinner. For me this is what Esports is really about. Playing with friends, practicing until you get better, making the school team, watching the professionals and debating with who is better or which team you support. The grassroots is where real sport happens and Esports in particular still has close ties and connections with where it came from.  

In my first research paper here I studied the local esports here in Jönköping. I spoke to those who organize, engage and facilitate the local scene. Tobias Scholz (2019) tells us that in esports participants are over-energetic, over-enthusiastic, and over-dynamic. I have to agree and it’s something that I’ve grown to love and admire. Our research found that here in Jönköping it is the offline world where a host of passionate people shape the local market. It’s a combination of commercial and social actions that creates platforms for people to engage with their hobby and each other. These local actors are firstly concerned with connecting to the local grassroots audience in order to build the culture and values of eSports. As advocates our actors needed to legitimize eSports while developing many of the institutions comprising the local market. This required actively breaking traditional Swedish conventions, such as gaming is for nerds, and changing existing attitudes. The resulting institutions and systems allow the actors a platform to continue growing and shaping the market through opportunities to participate. What we have now is high school Esports programs, capabilities to host LAN parties, non profit organizations that bring people together among other continually evolving institutions and happenings. Jönköping University Student Team In Competitive Esports (JUSTICE) was the first official student association in the country and continues to grow, hosting their own CoreHack LAN parties twice a year and working towards a permanent Esports room on campus.    

CoreHack 2019 by JUSTICE (Photo: Zsofia Varga)

I’m currently interviewing people who organize LAN parties (think DreamHack on a smaller local scale) because I interviewed someone attending DreamHack Summer about his own LAN experiences. This person organizes one of the smaller regional LANS and he told me a story. It was the story of stepfamilies and how LANS allowed him to connect with his new stepbrothers, develop confidence in himself and discover a community of friends that stopped him feeling alone. As I continue to interview people who organize LANs it’s hard to miss the importance of what they do and why they do it. As one organizer of the Birdie Lan in Upsala told me: “One of the benefits for society is that we’re not just a bunch of nerds. We’re a bunch of different people with different backgrounds, with all sorts of different ideologies. But we all have the games in common, and then we take it from there. We make friends and we’re a place that you can feel at home.” And it is ideologies like this that permeate the world of Esports.

Organizations like Esports United, the Swedish E-Sport Federation and local group Phoenix Blue work to make eSports accessible to all.  And I see the value in this when people with disabilities tell me that Esports gives them a sense of a place in society or when refugees talk about how playing at LANs helps them settle in Sweden. Organizations such as Females Legends work tirelessly to help females and non-binary people gain a foothold in the Esports community and as a result do literal and measurable good for the world.

You feel these things when you step into DreamHack. A lot of people coming together for fun, play and a sense of community organized by a friendly and passionate bunch of people. You feel these things when you step into a Kappa Bar, an esports themed bar here in Jönköping (and elsewhere in Sweden) that allows you to play PlayStation with friends over a beer or burger. You feel these things when you visit any local LAN party. I even managed to feel these things when I lost every game at a Smash Brothers Tournament hosted by Phoenix Blue at Smeden here in Jönköping.

Phoenix Blue organizers giving their time to run a Saturday afternoon event in Smeden (Photo: Brian McCauley)

As part of the Media Management and Transformation Centre I have been involved with launching the Esports Research Network https://esportsresearch.net/ with similarly passionate researchers from Siegen in Germany and Tampere in Finland. This year we will be hosting our first symposium “Developing a Sustainable Future for Esports” here at Jönköping University, just before DreamHack Winter and many of these Esports actors will be attending to take part in workshops. We hope to create a forum where academia and practitioners can come together to establish how we can work together towards the future of Esports. We can work towards creating real impact and having a positive influence on society. From a research perspective Esports represents an important opportunity to develop and enhance our understanding of the modern world in almost every area imaginable from education to entrepreneurship to perhaps the most important aspect: enjoyment.

Brian McCauley
Dr Brian McCauley is a postdoctoral researcher at the Media Management and Transformation Centre in Jönköping International Business School. He has previously researched gaming and digital cultures in Australia and Vietnam before moving to Sweden. Dr McCauley is a founding member of the Esports Research Network and works closely with the Esport industry and game development industry here in Sweden in order to conduct research that is designed to create positive social impact. His game Green Turtle Hero can be played here  https://brian-mccauley.itch.io/green-turtle-hero  

Connect with me:
Twitter: https://twitter.com/DrBrianMcCauley
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/mccauleyphd/
E-mail: brian.mccauley@ju.se

https://ju.se/center/mmtc/people/researchers/2019-03-07-brian-mccauley.html

https://esportsresearch.net/

McCauley, B., Tierney, K. & Tokbaeva, D. (In Press) Building a regional offline eSports Market: Understanding how Jönköping the ’City of DreamHack’ takes URL to IRL. International Journal of Media Management.

Scholz, T. M. (2019). eSports is Business, Palgrave Pivot, Cham.

Taylor, T. L. (2012). Raising the Stakes: E-sports and the Professionalization of Computer Gaming. Mit Press.

Photo cred: Dreamhack

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/11/14/understanding-esports-in-jonkoping-the-city-of-dreamhack/#respond 0
Penningtvättslagen – säkerhetstänk som stänger ute https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/11/11/penningtvattslagen/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/11/11/penningtvattslagen/#respond Mon, 11 Nov 2019 09:20:33 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=53 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2019/11/business-2846221_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/11/11/penningtvattslagen/ Tänk dig att du sitter med din mobil framför dig och försöker tyda en lång text. Till texten hör ett antal frågor som du måste besvara för att komma vidare. Svarar du inte på frågorna, eller tolkar dem fel, riskerar du att bli utkastad ur det svenska samhället.

Det här handlar inte om uppehållstillstånd eller papperslösa, det handlar om ”vanliga” bankkunder. I och med den nya penningtvättslagen som kom 2017 är bankerna skyldiga att ha god och aktuell kännedom om sina kunder. Det räcker inte med att vara Greta Svensson 83 år, som lever på sin pension och är lojal bankkund sedan 1950-talet. Du måste numera med jämna mellanrum svara på frågor om ursprunget till dina pengar och om du är en så kallad PEP, dvs ”person i politiskt utsatt ställning”. Svarar du inte på frågorna har banken rätt att stänga av dig som kund och utan tillgång till en bank står du utanför det svenska samhället.

Rätt snabbt började bankerna införa denna kontroll via internetbanken, vilket är otroligt smidigt då många av oss kanske inte besöker ett bankkontor på flera år. Allt större del av alla bankärenden sker ju digitalt. Men samtidigt kan tröskeln för att börja använda dessa tjänster vara hög för många äldre och personer med olika funktionsnedsättningar. Då de digitala banktjänsterna är ett viktigt led i att behålla sin självständighet och ha en fungerande vardag i dagens samhälle, måste denna tröskel hållas låg.

Vi ser i forskning att ”krångligheter och oklarheter” leder till både osäkerhet och motstånd. Detta är faktorer som kan innebära att äldre personer drar sig för att börja använda internetbanken, eller slutar att använda den. Att öppna bankappen på mobilen och mötas av beskedet att du måste svara på ett antal frågor, annars kan du bli avstängd som bankkund, är just en sådan sak som kan påverka användningen negativt.

Känner du dig redan lite osäker i din användning av digitala banktjänster, läser om bedrägeriförsök och till på köpet kanske bara har en mobil att koppla upp dig med – då kan den här uppmaningen att svara på frågor bli ett otroligt stressmoment. Det finns enkla lösningar på detta som att be någon om hjälp eller att åka till närmaste bankkontor. Men alla har inte dessa möjligheter och om det finns en vilja att göra de digitala banktjänsterna tillgängliga för så många som möjligt måste denna typ av trösklar tas bort eller åtminstone sänkas rejält.

I en kundcentrerad värld ges det möjlighet att välja på vilket sätt information och kommunikation ska ske. Utgå inte från att alla kan och vill kommunicera digitalt bara för att de är användare av internetbanken. På samma sätt som frågor om kundkännedom ställs med jämna intervaller bör frågan om önskade kommunikationsvägar ställas med jämna intervaller. Det går fortfarande att skicka brev och efter en ofta lång och trogen bankrelation borde den extra kostnaden som det innebär vara försumbar.

Läs också…

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/11/11/penningtvattslagen/#respond 0
Billiga inköp – dyrköpt läxa https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/11/06/att-valja-billig-leverantor-kan-bli-otroligt-kostsamt/ https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/11/06/att-valja-billig-leverantor-kan-bli-otroligt-kostsamt/#comments Wed, 06 Nov 2019 08:59:52 +0000 Jenny Bäckstrand http://vertikals.se/jenny-backstrand/?p=17 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/36/2019/11/diabetes-528678_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/11/06/att-valja-billig-leverantor-kan-bli-otroligt-kostsamt/ Att som ingenjör forska om inköp kan vara frustrerande av många orsaker. Först och främst då en ”lyckad upphandling” oftast bedöms utifrån styckpris, utan hänsyn till totalkostnad, leveranstider, miljöpåverkan av transporter, om det som köps in med lätthet kan användas i produktion eller ens förmågan att uppfylla kundkrav. Det mantra som inköparna itutas är att ”varje sparad inköpskrona är en vinstkrona” – men är det verkligen så?

Ta till exempel upphandlingen av landstingens varuförsörjning – ett avtal som tillföll Apotekstjänst tack vare att de var 14 miljoner billigare per år än den tidigare leverantören (källa Dagens medicin). Som de flesta vet har Apotekstjänst hamnat i blickfånget de senaste veckorna på grund av den materialkris som har drabbat regionerna Uppsala, Västmanland, Örebro, Dalarna och Sörmland sedan de bytt till Apotekstjänst som leverantör den 1 oktober. Företaget har inte kunnat leverera det sjukvårdsmaterial som sjukhusen behöver, vilket orsakat kaos i de drabbade regionerna med ett hundratal inställda operationer som följd. Visst, många sparade inköpskronor, men till vilket pris?

Denna upphandling följde Lagen om offentlig upphandling (LoU) som har tillkommit för att undvika att skattemedel slösas, vilket i sig är en fin tanke – men, vad säger då lagen?

16 kapitlet: Utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt

1 §   En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten. Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på någon av följande grunder:
   1. bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,
   2. kostnad, eller
   3. pris.

Att välja leverantörer baserat på pris, kostnad eller pris är något jag brukar raljera om när jag undervisar i inköp och faktiskt helt befängt! För att vara rättvis klargör lagen i senare paragrafer att myndigheter får [inte måste] utvärdera anbud utifrån livscykelkostnader och att myndigheten ska förkasta anbud om en leverantör lämnat ett onormalt lågt anbud. Men om den senare paragrafen inte ens aktiveras när en ny aktör lämnar ett anbud som ligger 23% under konkurrentens, när appliceras den?

Mitt förslag är att all upphandling ska ta lärdom från grundläggande kunskap inom produktionsstrategier – val av leverantör görs i två steg.

  1. Definiera en eller flera ”Orderkvalificerare” – de kriterier som måste uppfyllas för att kunna övervägas som leverantör. I fallet ovan hade lämpliga ordervinnare varit materialtillgänglighet, leveransprecision och kvalitet. Från mängden av alla möjliga leverantörer urskiljs då de leverantörer som faktiskt kan leverera det vi efterfrågar.
  2. Definiera en ”Ordervinnare” – det kriterium som ska användas för att fälla avgörandet vilken leverantör som väljs. I detta steg är det helt okej att välja kostnad (men aldrig pris) som kriterium, eftersom vilken leverantör som än blir vald kommer kunna uppfylla kraven.

Min önskan är också att inköpare, istället för att mätas på ”sparad inköpskrona” kan ses om en strategisk funktion med stor potential att öka företags konkurrenskraft och myndigheters kostnadseffektivitet genom att gå över till mantrat ”Man får vad man betalar för”!

Se även artiklar på ämnet i .t.ex DI (https://www.di.se/ledare/for-stor-frihet-i-lagen-om-upphandling/)

]]>
https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/11/06/att-valja-billig-leverantor-kan-bli-otroligt-kostsamt/#comments 1
JUTUBE 6: Samverkan viktigt för innovationer i mindre företag https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/25/jibs-play-samverkan/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/25/jibs-play-samverkan/#respond Fri, 25 Oct 2019 14:06:37 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=58 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/10/Skärmavbild-2019-10-08-kl.-16.06.06-1-300x167.png https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/25/jibs-play-samverkan/ Samverkan med andra företag är viktigt för de mindre företagens innovationskraft, men den mytomspunna Gnosjöandan som sägs prägla Jönköpings län gäller inte när det handlar om innovationer, visar forskning från Forum Förnyelse.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/25/jibs-play-samverkan/#respond 0
Motionen förbättrar erektionen! https://vertikals.se/health-welfare/2019/10/24/fysisk-aktivitet-framjar-mans-sexuella-halsa/ https://vertikals.se/health-welfare/2019/10/24/fysisk-aktivitet-framjar-mans-sexuella-halsa/#respond Thu, 24 Oct 2019 06:57:38 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=8 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2019/10/paprika-3163724_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2019/10/24/fysisk-aktivitet-framjar-mans-sexuella-halsa/ Försämrat morgonstånd? Det är ofta det första symptomet på en begynnande åderförkalkning. Erektionsproblem är en fasa för många män och kan få långtgående konsekvenser för självkänsla, samliv och relationer. Det kan vara svårt också för hälso- och sjukvårdspersonal att tala om sexuella problem, och efter inspirerande möten med fysioterapeuter under #Fysioterapi2019 reflekterar jag över dagen och gläder mig över hur bra fysioterapeuter tar emot ny forskning.

Forskning som tydligt visar samband mellan fysisk aktivitet, sexuell funktion och hälsopromotion, speciellt för män med kardiovaskulära riskfaktorer. Vaskulära erektionsproblem är vanliga för män som är fysiska inaktiva (23%), överviktiga (23%), högt blodtryck (45%), metaboliskt syndrom (51%) och hjärt-kärlsjukdom (50-75%), och det finns evidens för att fysisk aktivitet kan reducera dessa riskfaktorer. Därför kan fysisk aktivitet förebygga och behandla vaskulära erektionsproblem. Det är en förhållandevis enkel intervention, där den aktiva delen innebär att informera män om:

  • Hur kroppen och erektion fungerar
  • Varför fysisk inaktivitet är en riskfaktor för vaskulära erektionsproblem
  • Varför fysisk aktivitet är både förebyggande och behandlande för vaskulära erektionsproblem
  • Hur mycket männen behöver träna för att få effekt och bättre erektion och bättre hälsa

Vaskulära erektionsproblem innebär erektionen är nedsatt på grund av (begynnande) åderförkalkning. Det vill säga att blodkärlen blir stela och oflexibla, så att blodtillförseln till penis försämras. Fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen och hjärta-kärlfunktionen i hela kroppen, även i könsorganen, vilket främjar hälsan på många sätt.

Den träningsmängd som rekommenderas är 4ggr/vecka, 40 min med moderat till högintensiv intensitet, coachad av fysioterapeut. Förbättringen sker stegvis, och full effekt kan oftast ses efter 6 månaders träning.

Eftersom fysisk aktivitet även verkar förebyggande för erektionsproblem är det kunskap som är viktig för alla män. Fysioterapeuter är experter att coacha fysisk aktivitet och därför är det viktigt att de har kompetens om hur de ska informera män om vikten av fysisk aktivitet för att främja erektion. Det är troligt att män som får kunskap om att fysisk aktivitet kan förbättra deras sexuella funktion, även blir mer motiverade för fysisk aktivitet. Att då få förmånen att hålla workshop på #Fysiooterapi2019 med engagerade fysioterapeuter som vill förbättra omhändertagandet av sexuell hälsa i sin profession- det är glädjande och ger hopp om bättre sexuell hälsa för män!

Helle Gerbild
heng@ucl.dk

https://www.ucviden.dk/portal/da/persons/helle-nygaard-gerbild(f9c4cee1-f09b-408d-9316-86b363d18ad5).html

Doktorand, Sexologiskt Forskningscenter, Aalborg Universitet, Aalborg & lektor, UCL Erhvervsakademi og Professionshojskole, Odense, Danmark.

Helle Gerbild forskar tillsammans med Kristina Areskoug Josefsson, Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Hälsohögskolan

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2019/10/24/fysisk-aktivitet-framjar-mans-sexuella-halsa/#respond 0
JUTUBE: Internationella relationer, import och export är källor till ny kunskap https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/21/internationalisering/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/21/internationalisering/#respond Mon, 21 Oct 2019 14:04:10 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=54 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/10/Skärmavbild-2019-10-08-kl.-16.03.39-300x188.png https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/21/internationalisering/ Internationella relationer, import och export är källor till ny kunskap och är sådan kunskap som ökar innovationskraften, detta visar forskning från Forum Förnyelse. Det finns trösklar för det företag som vill ge sig ut på en internationell marknad — men de går att sänka.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/21/internationalisering/#respond 0
Mångfald som berikar och ökar innovationskraften https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/mangfald/ https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/mangfald/#respond Mon, 21 Oct 2019 07:43:07 +0000 JUTUBE http://vertikals.se/jutube/?p=15 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/38/2019/10/4_MANGFALD-300x166.png https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/mangfald/ Forum Förnyelses arbete visar att mångfald berikar och ökar innovationskraften, både inom företagen men även i den region de verkar i. Det handlar inte enbart om genus och etnicitet utan om utbildningsnivåer och industristrukturer. Det handlar om att vara i en varierad ”mylla” för att ge verksamheten innovationsenergi. På många platser och i många företag är de en stor utmaning att arbeta för ökad mångfald men är en ren nödvändighet för att öka förnyelsen.

]]>
https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/mangfald/#respond 0
Kunskap och kompetens https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/kunskap-och-kompetens/ https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/kunskap-och-kompetens/#respond Mon, 21 Oct 2019 07:42:02 +0000 JUTUBE http://vertikals.se/jutube/?p=12 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/38/2019/10/3_KUNSKAP_KOMP-300x161.png https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/kunskap-och-kompetens/ För att det lilla företaget ska klara att vara innovativt krävs kunskap och kompetens. Samtidigt har Jönköpings län bland de lägsta utbildningsnivåerna i landet. Kompetensförsörjning är ofta en utmaning — när det gäller högre utbildning spelar också företagens inställning till kompetens och arbetskraft in.

]]>
https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/kunskap-och-kompetens/#respond 0
Den dolda innovationen https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/den-dolda-innovationen/ https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/den-dolda-innovationen/#respond Mon, 21 Oct 2019 07:40:39 +0000 JUTUBE http://vertikals.se/jutube/?p=10 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/38/2019/10/2_DOLD_INNOVATION-300x188.png https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/den-dolda-innovationen/ En förlegad syn på vad som egentligen är innovationer leder till en försämrad självbild bland företagen och ett bristande stöd — en innovation är mer än många tror och synen behöver förändras.

]]>
https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/den-dolda-innovationen/#respond 0
Okunnigt om överlevnadsfråga https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/okunnigt-om-overlevnadsfraga/ https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/okunnigt-om-overlevnadsfraga/#respond Mon, 21 Oct 2019 07:38:49 +0000 JUTUBE http://vertikals.se/jutube/?p=7 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/38/2019/10/1_OKUNNIGT_OM_OVERLEVNAD-300x188.png https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/okunnigt-om-overlevnadsfraga/ Förnyelse är en överlevnadsfråga i en allt mer innovationsdriven ekonomi. Men forskningsprojektet Forum Förnyelse visar att det saknas kunskaper om innovationer bland de som anställer allra flest – de små företagen. Med bristande underlag riskerar de omfattande stödsystemen att lämna de små företagen utanför, med stora konsekvenser för samhällsutvecklingen.

]]>
https://vertikals.se/jutube/2019/10/21/okunnigt-om-overlevnadsfraga/#respond 0
#IngenjörsomVera https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/10/18/ingenjorsomvera/ https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/10/18/ingenjorsomvera/#respond Fri, 18 Oct 2019 10:00:33 +0000 Jenny Bäckstrand http://vertikals.se/jenny-backstrand/?p=9 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/36/2019/10/vera-s-1200px-300x169.jpg https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/10/18/ingenjorsomvera/ 1917 blev Vera Sandberg Sveriges första kvinnliga ingenjör när hon tog examen i kemi vid Chalmers som enda kvinna bland 500 manliga studenter. 100 år senare är de kvinnliga studenterna betydligt fler men det finns fortfarande en stor underrepresentation av kvinnor bland ingenjörer, endast var fjärde ingenjör är idag kvinna.

Kvinnor väljer bort ingenjörsyrket för att de tror att de inte är tillräckligt bra på matte eller för att de har en felaktig bild av yrket och att det helt enkelt saknas kvinnliga förebilder. Ingenjören har en viktig roll att fylla för Sveriges framtid och välstånd men även för att hitta hållbara och klimatsmarta lösningar som hela världen kan ta del av. Att urvalet av ingenjörer begränsas av traditionella uppfattningar riskerar att leda till att Sverige går miste om ett stort antal skickliga ingenjörer.

Varför är så få kvinnor ingenjörer och varför säger så många flickor att de tycker teknik är ointressant? Har de tillräcklig kunskap om vad en ingenjör gör på jobbet? Påverkar gamla stereotyper fortfarande synen på vad flickor och pojkar ska vara intresserade av och styr bort flickor från teknik?

Under 2019 genomför därför Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen en roadshow där de besöker 12 svenska orter – Vera Roadshow.

Syftet med Vera roadshow är att bidra till att lyfta fram kvinnliga förebilder, ta fram och sprida kunskap kring hur det ser ut och vad som kan göras men också att visa på den bredd och de möjligheter som ingenjörsyrket erbjuder.

Eftermiddagen den 24 oktober kommer Vera roadshow till Jönköping och det är Tekniska Högskolan i Jönköping i samarbete med Science Park och Upptech som står som värdar för besöket som vänder sig till högstadie- och gymnasieelever, studenter, näringslivsrepresentanter och politiker. Under eftermiddagen kommer vi att få höra mer om aktiviteter som ska inspirera fler kvinnor till att bli ingenjörer, om framtidens yrkesliv med robotar, internet och digitalisering, om ’Hello Girl’ en tvådagarskurs i kodning, framtagen för att sänka tröskeln för tjejer att söka sig till tech- och teknik-baserade utbildningar och yrken samt ’Ledarskapsresan’ presenterad av vinnaren av årets unga ledande kvinna 2018 som själv är ingenjör från Tekniska högskolan i Jönköping.

Dagen modereras av mig, Jenny Bäckstrand, civilingenjör och teknologie doktor samt forskare på tekniska högskolan

s mer och anmäl dig på https://ju.se/vera

]]>
https://vertikals.se/jenny-backstrand/2019/10/18/ingenjorsomvera/#respond 0
Konsten att veta om frågan ger svaret på frågan https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/10/18/konsten-att-veta-om-fragan-ger-svaret-pa-fragan/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/10/18/konsten-att-veta-om-fragan-ger-svaret-pa-fragan/#respond Fri, 18 Oct 2019 08:18:36 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=36 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2019/10/JU_171003-0906-300x200.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/10/18/konsten-att-veta-om-fragan-ger-svaret-pa-fragan/ Som forskare inom hälsovetenskap vill vi få kunskap om en mängd olika saker, allt från upplevd arbetsmiljö, fysisk aktivitetsnivå, livskvalitet och hur vårdtjänster fungerar. De vanligaste sätten för forskare att få kunskap om människors åsikter och erfarenheter är genom frågeformulär eller intervjuer. Samma metoder används även av företag som vill få ökad kunskap om hur deras produkter eller tjänster kan passa ännu bättre till deras kunder. Det låter enkelt, samtidigt som vi vet att svaren du får när du frågar någon inte är bättre än frågan som ställs. Dessutom dras ofta slutsatser av forskning i media, där det inte alls är säkert att vilka frågor som har ställts presenteras. Så hur vet vi att vi ställer bra frågor?

För att vara säkra på att de forskningsfrågor som behöver besvaras för att täcka ett kunskapsgap, verkligen blir besvarade används psykometriska tester. Psykometriska tester innebär att med olika metoder kontrollera att de frågor som används är begripliga, relevanta, svarar på de frågor som de är avsedda att besvara och passar för den grupp av personer som ska besvara dem. Tyvärr finns det mycket undersökningar och forskning som genomförs utan att resultat av psykometriska tester redovisas, där det troligen inte har utförts några psykometriska tester. Forskningsresultat som utgår från dåliga frågeformulär kan ge helt eller delvis felaktiga svar och feltolkade resultat.

Om exempelvis arbetsmiljöforskning feltolkas kan det leda till verkningslösa åtgärder och risk för försämrad arbetsrelaterad hälsa. Forskare kan vilja undersöka hur arbetsmiljön på sjukhus ser ut och vilken typ av insatser som skulle kunna förbättra arbetsmiljön, eftersom arbetsmiljön inom vården lider av stora brister och antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat under 2019.Här skulle vårdpersonal kunna ge svar på forskningsfrågan och ett sätt skulle kunna vara att skicka ut enkäter till dem med jämna tidsmellanrum, för att se om det är samma problem som kvarstår eller om förbättringsarbeten genomförs som förändrar arbetsmiljön till det bättre.

Fundera över frågorna och svarsalternativen här, är de så pass bra att de svarar på hur arbetsmiljön är och kan vara till hjälp för att hälsofrämjande insatser ska kunna göras?

Är din arbetsmiljö bra? Ja/Nej
Förekommer tunga lyft på din arbetsplats? Ja/Nej
Hur ofta förekommer tunga lyft på din arbetsplats? Aldrig/Ibland/Ofta/Hela tiden
Upplever du att det är ett problem med tunga lyft på din arbetsplats? Ja/Nej
I hur stor grad tycker du att tunga lyft är ett problem på din arbetsplats? Skatta mellan 1 (inga problem) -10 (mycket stora problem)

Första frågan ger en snabb bild, men bara för den enskilde individen, frågan täcker inte in hur den som svarar ser på arbetsmiljön för hela sin arbetsgrupp. Den andra frågan beskriver att tunga lyft förekommer, men ger inte kunskap på hur ofta det sker eller i vilken omfattning de tunga lyften är ett arbetsmiljöproblem. Ju mer detaljerade frågor, desto mer detaljkunskap ger varje svar, då borde kanske detaljerade frågor vara det bästa alternativet?

Tyvärr är det inte realistiskt att tro att vårdpersonal har tid i sitt arbete att regelbundet besvara arbetsmiljöenkäter med en mängd detaljfrågor, istället behöver frågorna vara relevanta för just den arbetsgrupp som ska besvara dem och vara så få som möjligt. Genom psykometrisk testning av frågor kan forskare få svar på vilka frågor som är relevanta, om det finns frågor som svarar på samma sak (då kan antal frågor minskas) och om frågorna mäter det de avser att mäta. Psykometriska tester ger även svar på om frågorna förstås på samma sätt av olika personer eller om de är felaktigt ställda. Frågan nedan är en fråga med mer än en frågeställning, vilket gör att frågan kan förstås på olika sätt.

Är det kallt och dragigt på din arbetsplats? Ja/Nej

Det skulle ju kunna vara kallt men inte dragigt (eller tvärtom) och hur ska då frågan besvaras?

I det pågående forskningsprojektet Strukturerad Multidisciplinär Arbetsmiljö Kartläggning (SMAK), som genomförs av Arbetsmiljöenheten, Region Jönköping tillsammans med Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, har flera psykometriska tester genomförts som visar att SMAK-enkäten faktiskt svarar på de frågor som det behövs svar på. SMAK ger alltså användbar kunskap om arbetsmiljön och kan användas för att utvärdera effekter av arbetsmiljöfrämjande åtgärder.

Det borde vara en självklarhet att forskare alltid redovisar vilka psykometriska tester genomförts för att säkra att frågorna svarar på forskningsfrågan och visa att forskningsresultaten är trovärdiga, eftersom svaren inte blir bättre än de frågor som har ställts. Det är helt enkelt så att dåliga frågor ger dåliga svar! 

Nyfiken på psykometrisk forskning inom arbetsmiljö?
https://content.iospress.com/articles/work/wor192863

Work. 2019;62(2):287-297. doi: 10.3233/WOR-192863.
Structured Multidisciplinary Work Evaluation Tool (SMET): Reliability testing of a multidisciplinary/multifactorial work questionnaire.
Haraldsson P, Jonker D, Rolander B, Strengbom E, Areskoug-Josefsson K.

https://content.iospress.com/articles/work/wor2454

Work. 2016;55(4):883-891. doi: 10.3233/WOR-162454.
Structured Multidisciplinary work EvaluationTool: Development and validation of a multidisciplinary work questionnaire.
Haraldsson P, Jonker D, Strengbom E, Areskoug-Josefsson K.

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/10/18/konsten-att-veta-om-fragan-ger-svaret-pa-fragan/#respond 0
JUPLAY: Mångfald berikar och ökar innovationskraften https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/17/jibs-play-mangfald/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/17/jibs-play-mangfald/#respond Thu, 17 Oct 2019 14:00:58 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=50 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/10/Skärmavbild-2019-10-08-kl.-15.59.46-300x166.png https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/17/jibs-play-mangfald/ Forum Förnyelses arbete visar att mångfald berikar och ökar innovationskraften, både inom företagen men även i den region de verkar i. Det handlar inte enbart om genus och etnicitet utan om utbildningsnivåer och industristrukturer. Det handlar om att vara i en varierad ”mylla” för att ge verksamheten innovationsenergi. På många platser och i många företag är de en stor utmaning att arbeta för ökad mångfald men är en ren nödvändighet för att öka förnyelsen.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/17/jibs-play-mangfald/#respond 0
JUPLAY: Kunskap och kompetens https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/16/bredare-samverkan-for-okad-innovation/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/16/bredare-samverkan-for-okad-innovation/#respond Wed, 16 Oct 2019 08:09:21 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=29 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/10/Skärmavbild-2019-10-08-kl.-15.54.55-300x160.png https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/16/bredare-samverkan-for-okad-innovation/ För att det lilla företaget ska klara att vara innovativt krävs kunskap och kompetens. Samtidigt har Jönköpings län bland de lägsta utbildningsnivåerna i landet. Kompetensförsörjning är ofta en utmaning — när det gäller högre utbildning spelar också företagens inställning till kompetens och arbetskraft in.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/16/bredare-samverkan-for-okad-innovation/#respond 0
Familjen först – men inte hos juristen https://vertikals.se/cefeo/2019/10/16/familjen-forst-men-inte-hos-juristen/ https://vertikals.se/cefeo/2019/10/16/familjen-forst-men-inte-hos-juristen/#respond Wed, 16 Oct 2019 06:50:03 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=279 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2019/10/family-2355697_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/cefeo/2019/10/16/familjen-forst-men-inte-hos-juristen/ Hej företagare! Har du ett aktieägaravtal? Fint, men resten då? Vår forskning visar att många familjeföretagare är mindre skyddade än de tror. Familjeföretag består av en sammanflätning mellan familj och företag, därför måste juridisk rådgivning täcka båda områdena. Studien visar att företagarna i bästa fall vänder sig till en jurist, men behöver kompetensen från minst två.

Att ta steget att gå till en jurist för att reglera relationen mellan aktieägarna kan vara ett stort steg för ägare i familjeföretag eller andra ägarledda verksamheter. Det handlar tex. om att reglera vad som händer om du vill sluta arbeta i företaget, om du får en stroke och inte längre är arbetsför, om du skiljer dig eller dör. Det finns många anledningar till att låta bli; det är besvärligt och ibland känslosamt, det kostar pengar och det tar tid. Men för de ägare som tagit steget att skriva ett aktieägaravtal eller kompanjonavtal kvarstår andra utmaningar som rör den privata sidan. Här vill vi framhålla tre anledningar till varför familjerätten kommer i skymundan för företagare;

  1. Specialisering. Juridiska rådgivare, t.ex. advokater eller skatteexperter på en revisionsbyrå, är i högsta grad specialiserade. På samma sätt som att du inte förväntar dig att din tandläkare kollar ditt blodtryck, så är det inte givet att din affärsjurist föreslår att du ska upprätta ett testamente.
  2. Priset. Affärsjuridiska tjänster kostar mer än familjejuridiska. Affärsjurister drar sig därför för att erbjuda tjänster inom familjejuridik. Istället prioriterar de uppdrag inom sin specialisering.  
  3. Företagarna varken vill eller vågar. Rådgivarna i vår studie vittar om en priskänslighet hos kunderna. Dessutom aktualiserar denna rådgivning obekväma frågor om t.ex. ägarnas dödlighet, risk för skilsmässa och om rättvisa mellan syskon. Det är därför inte konstigt att företagare drar sig för att ta tag i dessa frågor.

Vi ser två förbättringsmöjligheter för att ägare till familjeföretag ska få ett mer komplett juridiskt skydd. För det första bör juridiska rådgivare koordinera sig bättre och om de inte kan erbjuda heltäckande rådgivning under samma tak så bör de börja samarbeta mera. Här ser vi potentiella affärsmöjligheter inom marknaden för juridiska tjänster. För det andra kan företagare bli mer upplysta beställare av juridiska tjänster, och se till att de får allt de behöver. Du behöver både affärsjuridik och familjejuridik!

Hanna Almlöf, lektor i affärsrätt
Kajsa Haag, lektor i företagsekonomi
]]>
https://vertikals.se/cefeo/2019/10/16/familjen-forst-men-inte-hos-juristen/#respond 0
JUTUBE: Den dolda innovationen https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/14/jibs-play-fran-komponentleverantor-till-kunskapsleverantor/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/14/jibs-play-fran-komponentleverantor-till-kunskapsleverantor/#respond Mon, 14 Oct 2019 08:22:52 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=34 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/10/Skärmavbild-2019-10-04-kl.-10.19.03-300x188.png https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/14/jibs-play-fran-komponentleverantor-till-kunskapsleverantor/ En förlegad syn på vad som egentligen är innovationer leder till en försämrad självbild bland företagen och ett bristande stöd — en innovation är mer än många tror och synen behöver förändras.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/14/jibs-play-fran-komponentleverantor-till-kunskapsleverantor/#respond 0
Från forskningskommunikation till forskningssamverkan https://vertikals.se/library/2019/10/07/fran-forskningskommunikation-till-forskningssamverkan/ https://vertikals.se/library/2019/10/07/fran-forskningskommunikation-till-forskningssamverkan/#respond Mon, 07 Oct 2019 08:56:37 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=63 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/10/clock-1031503_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/library/2019/10/07/fran-forskningskommunikation-till-forskningssamverkan/ Dagens forskningskommunikation präglas i stor utsträckning av envägskommunikation. Det handlar främst om hur forskare skall kommunicera sina forskningsresultat till omgivningen, såväl externt mot det omgivande samhället som internt mot andra forskare. Länge har denna så kallade ”deficit model” varit förhärskande och är så än idag se ”Forskarens syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap”, VA-rapport 2018:1. Frågan är om det inte är tid att avveckla detta föråldrade synsätt på forskningskommunikation och utveckla en modell för tvåvägskommunikation som leder till samverkan istället?

I min tidigare bloggpost om utvärdering av forskning berörde jag denna problematik och ställde frågan om det kanske var dags att se en omvänd ”Sagan-effekt” inom forskarsamhället. Med införandet av öppen vetenskap finns möjligheten och förhoppningsvis även målsättningen att involvera det omgivande samhället (näringslivet, myndigheter och medborgarna) i större utsträckning.

I denna bloggpost tänkte jag ge mig på ett försök till ett förslag på hur forskare skulle kunna öka sitt genomslag genom att samverka i högre grad och då inte enbart kring sin egen forskningspublicering utan också genom själva forskningsprocessen.

Ett antagande jag gör är att forskarna är väl bevandrade med forskningens utveckling inom sitt ämnesområde. Forskarna är bekanta med de olika teorier och modeller som etablerats samt de för- och nackdelar dessa besitter. Forskarna har även god överblick över forskningsfronten och de olika ”spår” forskningen utvecklas inom. Slutligen är de informationskompetenta med tillgång till de forskningsresultat som publicerats såväl som till den pågående debatten som förs på internationella forskningskonferenser.

Detta är en mycket värdefull kompetens väl värd att utnyttja i större utsträckning inom exempelvis näringslivet som inte har möjlighet och resurser att i samma utsträckning upprätthålla denna kompetens. Enligt VA-rapport 2019:8 ”Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap” är nio av tio forskare positivt inställda till att kommunicera sin forskning. Det viktigaste skälet som framförs är att forskningsresultat skall komma till användning i samhället, samma resultat framkommer för övrigt i flera andra internationella studier. Det vanligaste hindret som påvisats är bristen på tid, att det finns för många övriga uppgifter med högre prioritet, att det avsätts för lite resurser till kommunikationsarbete samt det låga meriteringsvärdet för forskningskommunikation. Om då resurser kunde omdisponeras genom att forskningskommunikationen lyfts in i ett större sammanhang tillsammans med samverkan så skulle dessa hinder kunna raseras.

Hur skall detta uppnås? Kort förklarat, vi tänker oss ett identifierat forskningsproblem, vilket kan vara formulerat av forskaren själv eller genererat externt, exempelvis på ett företag eller i en organisation. Forskare och praktiker möts, diskuterar ramar och avgränsningar samt definierar problemet i dess sammanhang. Därefter utnyttjar forskaren sin kunskap och kompetens för att granska tidigare forskning och erfarenheter på området kopplat mot den rådande forskningsfronten för att kunna presentera förslag på lösning. Ny diskussion vidtar för att slutligen mynna ut i en implementering, vilken beslutas av organisationen, att testa i ordinarie verksamhet. Avslutningsvis återkommer forskaren vid ett senare tillfälle för att i efterhand kunna utvärdera genomförandet och analysera vilka resultat som framkom. Alltså ny empirisk forskning har i samverkan genererats för att driva kunskapsnivån framåt.

Visst låter det enkelt. Fördelarna är många såsom återanvändning och spridning av tidigare forskning. Man uppnår även engagemang och fokus på evidensbaserat företagande motsvarande det förfarande som finns inom hälso- och sjukvården. Dock går inte svårigheterna att negligera. Hur skapar man en situation där forskare och praktiker blir bekväma och effektiva i sin samverkan? Resurstilldelning är fortfarande ett problem, åtminstone initialt tills alla parter ser fördelarna med samverkan. Likaså kravet på utvärdering samt mekanismer för meritvärdering där forskarna behöver och prioriterar att publicera sig i allt högre utsträckning i vetenskapliga tidskrifter. Det kan i och för sig vändas till något positivt om finansiärerna och de som utvärderar forskning ser samverkan som en positiv utveckling. Då kan man i högre utsträckning prioritera denna form av publicering. Jag kan till och med se framför mig att man utvecklar denna form av samverkan till en specifik publikationstyp (applied empirical research paper, applied research article, applied literature review, evidence based research article…) för publicering i tidskrifter.

Denna process stöds också av en studie genomförd av Vetenskap & Allmänhet som visar på att det finns en önskan från forskare om en dialog med omvärlden. Vidare visar den studien att forskarna föredrar ett ökat inslag av kommunikation/dialog i början samt i slutet av forskningsprocessen jämfört med under pågående forskning. Förslaget följer dessa önskemål om tidpunkt för samverkan.

Jag har utvecklat dessa tankar lite mer i detalj i en text som finns tillgänglig i fulltext via e-LIS (eprints in Library & Information Science) för den som vill fördjupa sig. Texten med titeln ”A framework for strict structured literature reviews within management research and management education: establishing a model for evidence-based management and increased scholarly interaction” finns tillgänglig här. Tankarna är naturligtvis tillämpningsbara även inom andra ämnesområden.

För mig är det inte en fråga om vi skall ha forskningssamverkan utan när och hur det skall genomföras i större omfattning. I andan av öppen vetenskap, vilket inkluderar medborgarforskning, har jag svårt att se ett annat framtida scenario. Rådande modell för forskningskommunikation kan inte försvaras om Sverige skall utvecklas till en stark kunskapsnation. Då krävs det en uttalad inriktning mot samverkan och en tydlig värdering av densamma.

]]>
https://vertikals.se/library/2019/10/07/fran-forskningskommunikation-till-forskningssamverkan/#respond 0
JUTUBE: Okunnigt om överlevnadsfråga https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/04/vaga-vara-innovativ/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/04/vaga-vara-innovativ/#respond Fri, 04 Oct 2019 08:25:32 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=38 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/10/Skärmavbild-2019-10-04-kl.-10.23.33-300x188.png https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/04/vaga-vara-innovativ/ Förnyelse är en överlevnadsfråga i en allt mer innovationsdriven ekonomi. Men forskningsprojektet Forum Förnyelse visar att det saknas kunskaper om innovationer bland de som anställer allra flest – de små företagen. Med bristande underlag riskerar de omfattande stödsystemen att lämna de små företagen utanför, med stora konsekvenser för samhällsutvecklingen.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/10/04/vaga-vara-innovativ/#respond 0
Småföretagarresan – en filmatiserad berättelse om förutsättningar för innovation i småföretag https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/09/30/smaforetagarresan-en-filmatiserad-berattelse-om-forutsattningar-for-innovation-i-smaforetag/ https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/09/30/smaforetagarresan-en-filmatiserad-berattelse-om-forutsattningar-for-innovation-i-smaforetag/#respond Mon, 30 Sep 2019 11:15:05 +0000 forumfornyelse http://vertikals.se/forumfornyelse/?p=24 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/20/2019/09/sparks-692122_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/09/30/smaforetagarresan-en-filmatiserad-berattelse-om-forutsattningar-for-innovation-i-smaforetag/ Dagens ekonomi kännetecknas av en snabb förändringstakt där förmågan till utveckling och förnyelse är avgörande för att kunna konkurrera. I en sådan ekonomi är satsningar på forskning av strategisk vikt för internationell konkurrenskraft. Men det räcker inte med att forska, forskningsresultaten måste också komma till praktisk användning för att resultera i innovationer.

Forum Förnyelse är ett projekt där man under flera år forskat om innovation och förnyelse i småföretag. Inom projektet har det också lagts stor vikt vid att kommunicera forskningsresultaten till näringslivet. En bärande idé genom projektet har varit att lyfta fram goda exempel ur näringslivet, d.v.s. företag som genom sitt arbetssätt och sina resultat illustrerar just det som forskningen visar.

Projektets forskning har nu sammanfattats i en serie med filminslag under rubriken Småföretagarresan. I varje filminslag står ett företag i centrum för en berättelse som utgår från ett forskningsresultat. Forskarna i projektet hoppas att forskningsresultaten får större spridning genom en filmatiserad berättelse istället för skriftliga rapporter.

Och självklart blir det filmpremiär med popcorn och läsk!

Närmare bestämt den 3 oktober på Gummifabriken i Värnamo. Till premiären kommer några av regionens ledande politiker och näringslivsföreträdare för att recensera filmerna att debattera hur resultaten kan tas om hand i arbetet med att göra Jönköpings Län till en plats där det är enkelt att utveckla och kommersialisera nya idéer.

]]>
https://vertikals.se/forumfornyelse/2019/09/30/smaforetagarresan-en-filmatiserad-berattelse-om-forutsattningar-for-innovation-i-smaforetag/#respond 0
Digitala vårdmöten möter användarnas behov https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/25/digitala-vardmoten-moter-anvandarnas-behov/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/25/digitala-vardmoten-moter-anvandarnas-behov/#respond Wed, 25 Sep 2019 08:45:08 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=29 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2019/09/aerial-3242869_1280-300x220.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/25/digitala-vardmoten-moter-anvandarnas-behov/ Digitala vårdmöten har ökat explosionsartat under senare år och därför är det viktigt att få kunskap om vilken nytta tjänsten gör och för vem. Digitala vårdmöten innebär att kontakten med vården sker online, oftast med läkare), istället för via telefon eller fysiskt besök på en vårdcentral. Det går lätt att hitta diskussioner i media och sociala media med synpunkter på och om digitala vårdmöten. Likaväl som supernöjda användare, finns det diskussioner om dessa vårdmöten online är onödiga, att det ändå alltid blir ett besök på den vanliga vårdcentralen i alla fall och därmed ökade kostnader. Lika lätt är det att hitta nyheter om långa väntetider för att få kontakt med vården och brist på läkare på vårdcentraler. Vad är det då som stämmer?

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sett ett behov av att få reda på vad användarna tycker om digitala vårdmöten och varför de använder dem. Forskningen genomfördes med mixed methods design (både registerdata och intervjuer med användare). Registerdata omfattade 10 400 personer i Jönköpings län som september 2017 – januari 2019 haft totalt 17 301 digitala vårdmöten med olika professioner hos KRY, Min doktor och Bra Liv nära (Region Jönköpings läns vårdcentraler). För att få en tydligare uppfattning om användarnas erfarenheter gjordes även 26 djupintervjuer utifrån ett nationellt urval av användare av digitala vårdmöten våren 2019.

Felicia Gabrielsson-Järhult, genomförde projektet tillsammans med en forskargrupp bestående av Kristina Areskoug-Josefsson samt Peter Kammerlind vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, och forskningsrapporten släpptes i samband med ett seminarium arrangerat av SKL 25 september.

Ett av de mest intressanta resultaten är att en stor majoritet av användarna (76%) enbart behöver det digitala vårdmötet med läkaren, därefter har de fått tillräckligt med råd och hjälp för att klara sina hälsoproblem. Däremot kanske det inte är en stor nyhet att tjänsten används mer av yngre personer (70% är under 30 år) än av äldre, även om detta visar på utvecklingspotential av digitala vårdmötestjänster för äldre.

Användarna är nöjda med digitala vårdmöten, speciellt med den snabba, miljövänliga och lätta tillgängligheten, men de känner sig också säkra på att de får rätt hjälp. I de digitala vårdmötena finns cirka 1400 diagnoser registrerade, där bland annat övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta tillhör de vanligaste. Användarna söker hjälp via digitala vårdmöten för de besvär som passar för ett digitalt vårdmöte – är det enklare besvär väljer användarna digitala vårdmöten och för mer komplexa besvär vänder de sig främst till sin vårdcentral för ett fysiskt besök. I korthet kan det sammanfattas som att användarna av digitala vårdmöten använder sitt sunda förnuft!

– Människor har generellt sett sunt förnuft och kan själva avgöra om det är lämpligt med digitalt vårdmöte. Att det skulle innebära ett överutnyttjande av sjukvården ser vi inte i den här studien, säger Felicia Gabrielsson Järhult, projektledare för forskningsgruppen om digitala vårdmöten vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.

Forskningen har även tittat på om användaren har kontaktat sjukvården på annat sätt i samband med det digitala vårdmötet, och det är bara 1,5 procent av de digitala vårdmötena hade föregåtts av telefonkontakt med 1177, 1 procent ledde till besök på akutmottagning och 3,6 procent till besök på vårdcentral. Det borde vara användare som behöver ytterligare kontakter, till exempel provtagning och fysisk undersökning, men det var förvånande att 1177 användes i så liten utsträckning.

Digitala vårdmöten möter invånares behov, men tjänsterna behöver bli bättre på att nå ut till alla ålderskategorier för att främja en mer jämlik vård. Ytterligare forskning och utveckling behövs också för att kunna öka förståelsen av hur digitala vårdmöten och fysiska besök i primärvården kompletterar varandra och hjälps åt att möta invånarnas vårdbehov på bästa sätt.

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/25/digitala-vardmoten-moter-anvandarnas-behov/#respond 0
Öppet vetenskapssystem, inte bara för forskarna och forskningen https://vertikals.se/library/2019/09/23/oppet-vetenskapssystem-inte-bara-for-forskarna-och-forskningen/ https://vertikals.se/library/2019/09/23/oppet-vetenskapssystem-inte-bara-for-forskarna-och-forskningen/#respond Mon, 23 Sep 2019 11:35:52 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=60 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/09/office-620822_1280-300x199.jpg https://vertikals.se/library/2019/09/23/oppet-vetenskapssystem-inte-bara-for-forskarna-och-forskningen/ När öppen vetenskap och öppen tillgång diskuteras så står oftast forskningens förutsättningar och behov i centrum. I de fall diskussionen vidgas så är det den tredje uppgiften med fokus på det omgivande samhället som debatteras. Vad händer om vi för ett kort ögonblick byter synvinkel och ser på vad öppen vetenskap kan betyda för undervisning och utbildning.

Idag skulle jag vilja säga att en stor del av den högre utbildningen söker kopplingar till sin omgivning. Det sker genom fallstudier, projektarbeten och andra former av problematiseringar som kan ske till exempel genom samverkan med fadderföretag/-organisationer eller verksamhetsförlagd utbildning. Det är ett viktigt inslag för att få in verklighetsperspektivet inom utbildningen såväl som en möjlighet för studenterna att få testa sina nyvunna kunskaper i realistiska situationer. Dessutom kan det vara ett gyllene tillfälle att föra ut de senaste rönen från forskningsfronten till praktiker. Alltså en högst påtaglig win-win situation. Här skulle jag vilja våga mig på att sticka ut hakan lite och påstå att det finns mer att göra, mycket mer.

En högskolestudent i Sverige idag genomgår någon form av utbildning i informationskompetens. Informationskompetens har för oss inom biblioteksvärlden alltid varit ett viktigt inslag. Under senare tid har begreppet även kommit att uppmärksammas allt­mer i vårt informationssamhälle. Informationskompetens kan till exempel beskrivas som förmågan att:

  • inse när man behöver information
  • identifiera möjliga informationskällor
  • formulera lämpliga sökstrategier
  • söka information effektivt
  • kritiskt utvärdera och välja information
  • kunna använda information: tolka, analysera och organisera och på så sätt lösa ett problem eller en uppgift

Vad som hänt under senare år är att den tillgång till information, så även vetenskapliga publikationer, har ökat radikalt genom den öppna vetenskapens inträde. De informationskällor som tidigare endast var disponibla genom ett lärosätets bibliotek börjar i allt högre utsträckning bli allmänt tillgängliga för alla. Det är en resurs som vi inom biblioteksvärlden men även utifrån ett lärarperspektiv inte har tagit tillvara på fullt ut i vår undervisning.

Vad jag tänker mig är lite av ett paradigmskifte kring hur undervisningen, så även bibliotekens, skiftar från att i stort sett enbart fokusera på etablerade källor till att anpassa sig mot ett mer öppet informationslandskap. Vi undervisar i värdering av källor, kunskap om olika publikationsformer, sökstrategier och sökverktyg samt kontexten i hur detta hänger samman.

Vad vi inte gör är att ta detta vidare och i större utsträckning visar på hur framtidens informationsinhämtning kommer att se ut. Istället inför vi som lärare begränsningar: Google är inte tillräckligt precist och Wikipedia får inte användas i studier. Google Scholar däremot anses bättre och kan användas. Sociala medier som till exempel Twitter, LinkedIn och ResearchGate berörs inte samtidigt som de blivit ansenliga spridare av vetenskapligt material.

Publikationsmönster ändras och idag, med kravet på ökad öppen tillgång, blir det allt mer vanligt med olika repositorier för vetenskapliga publikationer där allt från färdiga artiklar och avhandlingar till preprint och working papers finns samlade på ett ställe. Hur man söker och värderar denna information ingår sällan i undervisningen gentemot studenterna på våra lärosäten. Forskarna håller just nu själva på att anpassa sig till denna förändring och det vore nog angeläget att de ur sin synvinkel också förklarade för studenterna hur detta hänger samman och fungerar inom sina respektive ämnesområden. Nästa steg i processen blir när även forskningsdata blir tillgänglig i samma utsträckning. Även här kommer det finnas stora möjligheter att lyfta fram verkliga dataset som kan användas såväl i undervisningen som vid uppsatsskrivande.

Vad vill jag då få fram med detta? Jo, själva poängen är att med ett öppet vetenskapssystem så blir forskningspublikationer och forskningsdata allmän egendom. Den ”inlåsning” av forskningsmaterial som tidigare var gällande bryts nu upp. Om den högre utbildningen anammar förändringen och ser till att integrera den så lär sig studenterna att själva söka och finna ny kunskap utifrån nya behov, även i sitt yrkesliv. Kunskap och behov utvecklas och förändras över tid. Det man en gång lärde sig under sin utbildning kommer att kunna byggas på och utvecklas i takt med att forskningsfronten flyttas fram. Alla verksamheter kommer kunna ta tillvara detta och i sin tur utveckla sin egen verksamhet och kvalitetsförbättra sig med hjälp av medarbetarna. I sin tur kommer detta förbättra motivationen och arbetsmiljön märkbart då medarbetarna kan få större delaktighet och påverkan i förändrings- och utvecklingsarbetet på arbetsplatserna.

Kort sammanfattat, en ny metod för undervisning som bygger på den infrastruktur som upprättas genom det öppna vetenskapssystemet skapar optimala förutsättningar för vitalt livslångt lärande! Om inte nu, när infinner sig rätt tillfälle för att göra detta till en central fråga för den högre utbildningen?

]]>
https://vertikals.se/library/2019/09/23/oppet-vetenskapssystem-inte-bara-for-forskarna-och-forskningen/#respond 0
Influence of digitalization on project teams from a management innovation perspective. https://vertikals.se/mmtc/2019/09/20/influence-of-digitalization-on-project-teams-from-a-management-innovation-perspective/ https://vertikals.se/mmtc/2019/09/20/influence-of-digitalization-on-project-teams-from-a-management-innovation-perspective/#respond Fri, 20 Sep 2019 09:12:38 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=161 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/08/network-3537401_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/09/20/influence-of-digitalization-on-project-teams-from-a-management-innovation-perspective/ Within a constantly growing and changing IT industry, smaller competitors need to continuously adapt in order to maintain their market position. IT product life cycles are getting shorter, forcing companies to innovate their services, products, and organization, whilst also reducing costs and increasing profitability. When innovating, companies often focus on product and technological innovation. New organizational structures are introduced due to technological advancements however, these organizational structures and most especially management structures often lag or fail to adapt. In this sense, management innovation is crucial, especially in the context of project teams. 

According to winners of the MMTC Thesis awards, Philipp Ferise and Paul von Hatzfeldt, the influence of digitalization on management innovation occurs across six areas; project teams, virtual teams, communication & collaboration, trust, technology, as well as leadership & management.  Digitalization strongly influences management innovations and acts as an enabler or simplifier for throughout the innovation process.

The main dimensions of management innovation are practices, processes, and structures (Mol & Birkenshaw, 2009).  Practices refers to the day-to-day practices of a company. Introducing agile working system Scrum, for example, can change the way objectives are set and how teams relate. Secondly, process takes abstract ideas and turns them into applicable tools. New ideas are evaluated and, if found to be useful, adjusted and implemented through internal projects. The third dimension of management innovation addresses organizational structures where a company changes its internal structure and introduces various tools and applications to change and improve collaboration and communication within the company.  

Considering the work and management style of a single IT firm, Ferise and von Hatzfeldt noted the impact of management innovation and digitalization across six areas, these being project teams, virtual teams, communication & collaboration, trust, technology, and leadership & management. The company was restructured from traditional departments to project teams. This transformation was simplified by a multitude of tools and applications which not only help the team in their communication and collaboration but furthermore support the processes by storing and organizing data and information needed in their day-to-day business. 

The dimension of trust is impacted by management innovations, but only partly affected by digitalization. As digitalization provides transparency of the processes and the working progress, it builds trust. Personal interactions, which are created by the management through different events and meetings, explicitly exclude digitalization and are another essential layer of creating trust. Digitalization shifts the basis of trust from personal interactions to virtual, objective-based interactions. 

Digitalization in the form of technology or tools is not the final goal rather, it should be an enabler or simplifier for the execution of management innovation. Management must carefully evaluate digital tools and find management innovations that add value to the company, its employees, and customers. 

Managerial Implications

The influence of digitalization on project teams means has managerial implications across all six areas and in the following ways. 

  1. Clear communication of management decisions. 
  2. An appropriate set of tools that fit the working requirements
  3. Guidelines and training on tools so that team members can immediately recognize which tool to use.
  4. Highlighting the benefits of particular tools and software will increase the uptake and use of it amongst team members. 
  5. Evaluating new tools openly and transparently allows employees to learn about the tool’s advantages as well as disadvantages. 
  6. Interactions between Scrum Masters and Project Owners (Pos) should be regular and enable learning within the teams. 
  7. To foster a sense of belonging it is important that management not only focus on the main office but initiate opportunities to include team members from all office set-ups. 

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/09/20/influence-of-digitalization-on-project-teams-from-a-management-innovation-perspective/#respond 0
Säkerhetstänk som stänger ute https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/09/13/sakerhetstank-som-stanger-ute/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/09/13/sakerhetstank-som-stanger-ute/#respond Fri, 13 Sep 2019 04:38:57 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=46 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2019/09/computer-1591018_1280-300x196.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/09/13/sakerhetstank-som-stanger-ute/ Stulna kort- och kontouppgifter är ett kostsamt problem för så väl banker som företag och privatpersoner. Nya säkerhetslösningar utvecklas ständigt för att motverka missbruk och brottslighet. Den 14:e september ändras reglerna i EU:s betaltjänstdirektiv, säkrare identifikation måste ske vid kortbetalning i så väl fysiska som digitala butiker.

För de flesta av oss är detta inget problem. Vi har redan bank-id och vi använder pinkod i betalkortsautomater. Jag tror också att de flesta med lagliga avsikter välkomnar initiativ som ger säkrare hantering av våra pengar. Men tyvärr minskar detta inte enbart möjligheten till att genomföra brottsliga handlingar, det minskar också möjligheten att genomföra ekonomiska transaktioner för den som av olika skäl inte kan ha bank-id eller pinkod.

Vid en forskningsintervju med en äldre man förra året berättade han hur ledsen han var för att hans dementa fru inte längre kunde få utföra små ärenden. Invanda rutiner som att gå och köpa en liter mjölk i närbutiken skapade livskvalitet för de båda. När butiken slutade med kontanthantering fungerade det inte längre. Den här kvinnan hade inte kunnat hantera betalkort med kod, men kanske ett kort med blippfunktion och en begränsad summa pengar på kortet.

Den nya lagen innebär även att betaltjänster över internet kräver identifikation utöver kortnummer och säkerhetskod. Du behöver alltså kunna koppla upp dig mot en internetbank eller ett digitalt bank-id för att legitimera dig. Här stängs personer ute som av olika skäl inte har tillgång till detta. Om du enbart har bank-id installerat på din dator i bostaden kan även dina möjligheter att använda dig av betaltjänster utanför hemmet begränsas rejält.

Ytterligare en förändring som påverkar den enskilda individens ekonomiska självständighet, och möjlighet att ta del av olika tjänster, är de föreslagna förändringarna i skatteavdragen för rut- och rottjänster. Regeringen håller i sin höstbudget fast vid att alla betalningar kopplade till rut- och rotavdrag måste gå att spåra elektroniskt. Även detta är en del i att minska den ekonomiska brottsligheten, men enskilda individer riskerar att drabbas negativt. För den som inte har tillgång till digitala betaltjänster, och där kortbetalning inte heller är aktuellt, återstår girobetalning. Det blir då en extra kostnad, i värsta fall på upp till 150 kronor på en enskild betalning. För en låginkomsttagare som utnyttjat rot- eller rut-avdraget för en enklare tjänst kan denna extra kostnad utgöra en stor del av hela avdraget.

Ingen av oss vill drabbas av ekonomisk brottslighet och ingen av vill att våra skattepengar ska fifflas bort. Men det är en utmaning för samhället att samtidigt inte stänga ute de med ärliga avsikter som får svårt att fortsätta vara ekonomiskt självständiga. Det behövs insatser på nationell nivå som tar ansvar för de personer som alltid kommer att finnas utanför vårt digitala ekonomisystem. Smarta digitala tjänster får inte leda till försvårade och kostsamma levnadsförhållande för en redan marginaliserad grupp. Det behövs med andra ord innovativa lösningar för att möta denna samhällsutmaning!

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/09/13/sakerhetstank-som-stanger-ute/#respond 0
Äntligen sex i fokus! https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/09/sex/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/09/sex/#respond Mon, 09 Sep 2019 10:20:24 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=10 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2019/09/erotic-1539514_1280-1-300x200.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/09/sex/ Nu händer det!, tänkte jag när Reumatikerförbundet bad mig att hjälpa till med en broschyr om sexuell hälsa och reumatisk sjukdom.

En broschyr? Ska det räknas som en viktig händelse?

Ja, faktiskt! Genom att Reumatikerförbundet sätter fokus på sexuell hälsa vid reumatism och visar på vikten av att främja sexuell hälsa för alla är det lättare för patienter att få stöd i vården och exempelvis välgrundade råd om hur den sexuella hälsan kan förbättras vid kronisk sjukdom som reumatism. En fråga som berör många! Ungefär en miljon människor i Sverige lever med någon form av reumatism, som i olika former angriper de delar av kroppen som påverkar hur du rör dig — till exempel skelett, leder och muskler, men även kärl, bindväv och hjärta kan drabbas.

Reumatiska sjukdomar förekommer i alla åldrar, med de vanligaste symptomen smärta, trötthet och fysisk funktionsnedsättning.

Det finns gott om forskning som visar hur reumatisk sjukdom påverkar den sexuella hälsan negativt — exempelvis på grund av smärta, trötthet, oro, nedstämdhet och depression. Annan forskning visar på vårdpersonalens bristande kunskaper och utbildningsbehov inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Men — när det gäller kommunikation om de här viktiga frågorna mellan vårdpersonal och patienter finns enligt forskning flera hinder. Patienterna kan exempelvis vara oroliga för att genera vårdpersonalen, att vara ensamma om sin situation och för att inte bli förstådda. Man kan också ha en liten tilltro till att det finns något som kan förbättra ens sexuell hälsa.

För vårdpersonalen finns liknande trösklar. Det kan vara tveksamhet till hur samtalet ska startas, genans, att brist på kunskap och tankar om att sexuella frågor inte är viktiga. Som om inte den beskrivna forskningen räcker för att visa att det finns problem som behöver åtgärdas, visar annan forskning att personer som upplever sin sexuella hälsa som dålig, upplever sämre hälsa generellt.

Sambandet mellan sexuell hälsa och hälsa, gör att vårdpersonal behöver överbrygga sina tveksamheter, skaffa kunskap och stödja patienter att uppnå bästa möjliga sexuella hälsa, för att på så vis alltså främja deras allmänna hälsa.

Därför är broschyren från Reumatikerförbundet så viktig! Den visar varför det är viktigt att lyfta sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom, den innehåller konkreta råd till patienter om egenvård inom sexuell hälsa, men också råd för samtal med vården om sexuella frågor. Broschyren ger både vårdgivare och patient en öppning till att prata om sexuell hälsa, att få fram vad som är viktigt för patienten just nu och visa på förutsättningar för förbättring vid upplevda problem.

Jag har bedrivit forskning och undervisning inom sexuell hälsa under de senaste 10 åren och ser broschyren och dess texter som ett ställningstagande, ett stöd och ett hopp för förbättrad vård inom sexuell hälsa framöver. Den är ett första steg, och jag känner mig hoppfull om att den kommer att medverka till att förbättra omhändertagandet av sexuell hälsa vid kronisk sjukdom, såsom reumatiska sjukdomar. Samverkan med patientföreningar, såsom Reumatikerförbundet, är en viktig nyckel för att förbättra hälsa.

”Vi är oerhört glada att vi inom ramen för projekt Vårdsamverkan i samarbete med Kristina Areskoug-Josefsson haft möjligheten att ta fram denna broschyr. Tänk att något så vardaglig och något som berör allas våra liv är ett så ”tyst ämne”, det vill vi ändra på och vi hoppas att detta material skall öppna för samtal och ge kunskap både för patienter och vårdgivare men även för Reumatikerförbundets befintliga medlemmar” Elin Löfberg, kommunikatör och Fysioterapeut, projektledare för Vårdsamverkan inom Reumatikerförbundet.

Så håll utkik på Reumatikerförbundets hemsida, https://www.reumatikerforbundet.org/, broschyren släpptes 9 september och kan hämtas på här. Här kan du också läsa mer om reumatism. https://reumatikerlinjen.se/om-reumatism/

Kristina Areskoug Josefsson är ny skribent på Vertikals.se.

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2019/09/09/sex/#respond 0
Forskningsbarometer 2019 – svensk forskning i internationell jämförelse https://vertikals.se/library/2019/09/02/forskningsbarometer-2019-svensk-forskning-i-internationell-jamforelse/ https://vertikals.se/library/2019/09/02/forskningsbarometer-2019-svensk-forskning-i-internationell-jamforelse/#respond Mon, 02 Sep 2019 13:36:50 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=53 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/09/reflection-2518477_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2019/09/02/forskningsbarometer-2019-svensk-forskning-i-internationell-jamforelse/ Nyligen publicerade Vetenskapsrådet ”Forskningsbarometern 2019” som tittar närmare på hur svensk forskning står sig i en internationell jämförelse. Jag har läst rapporten med fokus på vetenskaplig publicering och det finns en del intressanta aspekter att lyfta fram. Se det inte som en fullödig sammanfattning av rapporten utan jag belyser några av de uppgifter som framkommer vilka jag själv finner intressanta.

Jag inleder med produktionen av vetenskapliga publikationer där USA och Kina är de två största aktörerna med tillsammans nästan 40% av publikationerna under perioden 2015–17. Lägger vi till Storbritannien, Tyskland och Japan så står dessa fem länder för över hälften av antalet artiklar. En påtaglig koncentration. Värt att nämna är att Sveriges produktion under samma tidsperiod uppgår till 1% av den totala volymen. Vi som forskningsnation är med andra ord, föga överraskande, inte i paritet med de stora länderna. För att få en mer rättvisande bild så bryter vi ned siffrorna i antal publikationer per tusen invånare så det blir mer jämförbart. Då framträder ett helt annat mönster och Sverige placerar sig klart bättre med 1,6 publikationer per tusen invånare passerade bara av Australien, Schweiz och Danmark. Noterbart är att USA nu befinner sig i mitten av fältet med 1 publikation och Kina med sin stora folkmängd hamnar bland de allra sista länderna med 0,2 publikationer. Tittar vi istället på hur mycket Sverige satsar på FoU inom högskolesektorn jämfört med BNP så ser det bättre ut. Där ligger vi lika med Schweiz på knappt 0,9% vilket bara överträffas av Danmark med drygt 1%. USA hamnar på drygt 0,3% och Kina lite över 0,1%. Naturligtvis är inte detta hela sanningen då FoU även bedrivs inom industrin.

Om jag nu fortsätter och ser närmare på forskningens genomslagskraft i form av högciterade publikationer (de 10% mest citerade publikationerna) så finner vi ett nytt land på förstaplatsen och det är Singapore tätt följt av Schweiz, Storbritannien och USA. Sverige hamnar här på 13:e plats, passerat endast av Danmark bland de nordiska länderna. Världsgenomsnittet ligger på 10% och Sverige ligger strax över på drygt 11% vilket är bättre än till exempel Kina, Frankrike och Tyskland. Något som förvånar mig är att industriländer som Sydkorea och Japan hamnar så långt ned på listan, plats 38 respektive 53 och klart under genomsnittet.

I Sveriges strategi för forskning lyfts internationalisering fram som en viktig aspekt. Hur ser då läget ut för samförfattade publikationer där svenska forskare ingår. Vad som direkt framgår är att sampubliceringen ökar inom alla ämnesområden under den senaste tioårsperioden (2007 jämfört med 2017). Mest internationellt samarbete förekommer inom naturvetenskaperna samtidigt som samhällsvetenskaperna och humaniora har minst andel samförfattade publikationer. Inte helt överraskande är det USA, Storbritannien och Tyskland som, i nämnd ordning, är de största länderna i vårt internationella samarbete inom forskningens publicering. 

Avslutningsvis tänkte jag fördjupa mig lite i hur den vetenskapliga publiceringen ser ut nationellt inom högskolesektorn. Som sig bör är det de etablerade universiteten som står för den största delen, cirka hälften, av de svenska publiceringarna. De följs i ordning av fackinriktade universitet (en tredjedel), de nya universiteten (4%) och högskolorna (4%). Till detta kommer övriga producenter som stod för 12%. Under den senaste tioårsperioden (2007–2017) har den totala vetenskapliga publiceringen ökat för alla typer av lärosäten i Sverige. Procentuellt sett har ökningen dock varit störst bland högskolorna med 9%.

Betraktar jag genomslagskraften (citeringsgenomslag) mer i detalj för Sverige, som med drygt 11% låg över världsgenomsnittet 10%, så är det igen de etablerade universiteten tillsammans med fackuniversiteten som lyfter siffrorna med ett genomslag på mellan 11–12%. De nya universiteten och högskolorna ligger däremot under världsgenomsnittet med 20% och har ett genomsnitt på strax över 8%. Fördjupar vi oss inom de olika ämnena ser vi att Sveriges lärosäten står sig internationellt bra i sin genomslagskraft för områden såsom biologi, agronomi, geovetenskap och klinisk medicin. Det är ämnesområden där vi också har en hög andel internationella sampublikationer. Övriga ämnen ligger förhållandevis nära världsgenomsnittet om man bortser från hälsovetenskap och IKT där Sverige ligger mer än 10% under världsgenomsnittet.

Sverige är ett litet land i absoluta tal men som bevisligen satsar stor andel av BNP på FoU. Analyserar man vår forskningsproduktion utifrån publikationer per tusen invånare så står vi oss bra, satsningen ger utdelning. Genomslagskraften på vår forskning är även den över genomsnittet speciellt inom områden där vi samarbetar internationellt. Frågan är bara om vi har lätt för att få igång internationell samverkan inom dessa områden för att vi är erkänt duktiga eller är det tvärtom så att vi genom dessa samarbeten får ett inflöde av högkvalitativ forskning? När jag ser närmare på områden som ekonomi, psykologi, IKT och hälsovetenskap så ser jag några av de absolut största ökningarna av internationella sampublikationer under den senaste tioårsperioden (2007–17) men genomslagskraften har uteblivit. I den framtida satsningen på den svenska forskningens internationalisering, hur stärker vi även de ämnesområden som har svagare genomslagskraft och är det i så fall önskvärt? 

]]>
https://vertikals.se/library/2019/09/02/forskningsbarometer-2019-svensk-forskning-i-internationell-jamforelse/#respond 0
Är forskningspublicering på svenska hotad? https://vertikals.se/library/2019/08/19/ar-forskningspublicering-pa-svenska-hotad/ https://vertikals.se/library/2019/08/19/ar-forskningspublicering-pa-svenska-hotad/#respond Mon, 19 Aug 2019 06:50:30 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=47 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/08/girl-2771936_1280-300x172.jpg https://vertikals.se/library/2019/08/19/ar-forskningspublicering-pa-svenska-hotad/ I min förra bloggpost berörde jag specifikt avhandlingen som en vetenskaplig publikationstyp och forskningsprodukt som genomgått stora förändringar under 2000-talet. Då fokuserade jag främst på avhandlingens förändring från monografi mot sammanläggningsavhandling bestående av flera vetenskapliga artiklar och de bakomliggande faktorer som finns samt de konsekvenser det medför.

En av konsekvenserna som jag blev intresserad av var den att samman­läggnings­avhandlingen av naturligt skäl publiceras på engelska då de vetenskapliga artiklarna som ingår publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter. Det ligger helt i linje med den strategi mot ökad internationalisering Sverige som forskningsnation har stakat ut för framtiden.

Ett motsatsförhållande råder dock då man samtidigt ger lärosätena, genom den tredje uppgiften, ett uppdrag att sprida sin forskning till det omgivande samhället. Blir då engelska sammanläggningsavhandlingar verkligen ett bidrag till den öppna tillgången av svensk forskning som man söker som en del i att stärka demokratin och är det den bästa vägen att öka medborgarnas möjlighet att ifrågasätta falska påståenden samt överbrygga kunskapsklyftan i dagens kunskaps- och informationssamhälle?

Hur ser då de totala siffrorna ut för de avhandlingar som publicerats från år 2000? Jag använder återigen data från Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) och de registreringar som markerats som publicering av en doktorsavhandling oavsett vilket typ av avhandling det är frågan om, monografi eller sammanläggningsavhandling.

Det jag snabbt fastställer är naturligtvis att den totala produktionen av avhandlingar har ökat och det med hela 67% hos de i DiVA ingående medlemmarna, vilka är en majoritet av de svenska lärosätena. Även publiceringen på engelska har ökat i antal samtidigt som publiceringen på svenska har minskat. Tittar jag närmare på förändringen mellan de båda språken för denna 15-årsperiod så har den svenska publiceringen minskat med cirka 15% medan den engelska publiceringen har mer än fördubblats. En minskning av avhandlingar publicerade på svenska med 15% låter kanske inte så alarmerande men jämför man relationen för respektive språk mot totalen för varje år så blir siffrorna annorlunda.

Vi kan då konstatera en halvering av andelen avhandlingar publicerade på svenska per specifikt år. Det ser klart mer problematiskt ut i beaktande av att när den totala produktionen av doktorsavhandlingar ökar med två tredjedelar så halveras produktionen på svenska.

Forskningens vetenskapliga publicering tar olika former. Att den vetenskapliga artikeln, vilken är att se som den i särklass viktigaste, sker på engelska är självklart och nödvändigt. Men att den slutliga produkten från svensk forskarutbildning på detta sätt anglifieras och görs svårtillgänglig för det omgivande samhället, är det verkligen önskvärt och vad medför det i förlängningen?

]]>
https://vertikals.se/library/2019/08/19/ar-forskningspublicering-pa-svenska-hotad/#respond 0
Älskar, Älskar inte – Conflicts in Family Firms https://vertikals.se/cefeo/2019/08/12/alskar-alskar-inte-conflicts-in-family-firms/ https://vertikals.se/cefeo/2019/08/12/alskar-alskar-inte-conflicts-in-family-firms/#respond Mon, 12 Aug 2019 12:57:26 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=263 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2019/08/wood-3253348_1280-300x198.jpg https://vertikals.se/cefeo/2019/08/12/alskar-alskar-inte-conflicts-in-family-firms/ Conflict is a natural part of human life, so it’s not surprising that there’s also conflict in family businesses. However, due to the special nature of the family business, conflicts can escalate more profoundly and cause more damage than in other social settings. Longstanding family feuds often result in damaged, sold or bankrupt businesses and destroyed family relationships. But why is it that conflicts can escalate to badly in family firms?

The answer lies in the meeting of two factors. First, there are the normal factors that “help” to escalate conflicts. A main factor is related to the three dimensions of conflicts. Usually, we think about conflicts when we argue about what to do and how to do it (task- and process-conflicts). Typical examples are decisions in strategy (“Should we grow in the domestic market or internationalize? – and if we internationalize, how should we do it?”) or succession (“Should a family member or a non-family member take over? – And how should we make a decision about the candidate?”). Usually, a conflict brings to light the multiple experiences, values and interests that the involved parties have, and a good dialogue can help to align these factors to find a more productive solution. But the third dimension – the relationship-conflict – is far more devastating. Relationship-conflicts occur when we don’t respect the role or even the whole person of the other party. Typical examples are sibling-rivalries, in which a brother or sister does not respect that another sibling is the business-leader, or when a conflict in the past caused damage that is still hurting relationships today. When relationships between family members are damaged, task- and process-conflicts can easily arise and are more difficult to resolve – up to the point where important business decisions are blocked, and only the lawyers talk with each other.  

Second, the family business is a complex system, comprised of family-, ownership- and business-system. Dealing with the challenges of each system alone – e.g. a family conflict about love, respect and belonging, an ownership conflict about dividends or the strategic orientation of the firm; or a management conflict about “how to run the business” – is challenging enough. In the family business, though, these systems are heavily intertwined. On a personal level, this means that a family member does not simply have a conflict with another family member, but with a family member who is also a co-owner and manager, and vice versa. On a system level, this means that conflicts that started in one system can migrate into the other systems and create a fully blown family business crisis. Handling these multiple dimensions is a herculean task that can easily overwhelm the people involved.  

If we can’t avoid that conflicts occur, that relationship-conflicts arise and that the family business is as complex as it is – what could we do? A key factor in minimizing the occurrence and severity of conflicts in family firms is “consciousness raising”. By becoming aware of the challenges, the family gains a shared understanding of the traps and pitfalls they encounter and can agree on constructive ways of handling them. The process of collective consciousness raising is often done in facilitated family dialogues. Every three to six months, the family comes together for a day to discuss sensible family business matters. Usually, a trained facilitator opens the discussion by highlighting the typical threats of owning families, and moderates the discussion. The family discusses what this means for their situation and agrees on procedures and values that should guide their actions in the future. In essence, the family who owns a business learns to become an owning family that can last generations.  

Markus Plate

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2019/08/12/alskar-alskar-inte-conflicts-in-family-firms/#respond 0
Monografins vara eller inte vara… https://vertikals.se/library/2019/08/09/monografins-vara-eller-inte-vara/ https://vertikals.se/library/2019/08/09/monografins-vara-eller-inte-vara/#respond Fri, 09 Aug 2019 13:22:15 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=41 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/08/open-book-1428428_1280-300x225.jpg https://vertikals.se/library/2019/08/09/monografins-vara-eller-inte-vara/ Idag läste jag ett intressant inlägg, ”Do monographs have a future?”, publicerat på London School of Economics Impact Blog 5 augusti 2019 skrivet av Mike Taylor, Head of Metrics at Digital Science. Kort sammanfattat handlade inlägget om monografins framtid och vad som behöver göras för att det ska finnas någon framtid för denna publikationstyp. En fundering som infinner sig är om den verkligen ska försöka att räddas. Kanske bör den gå sitt öde till mötes precis som dinosaurierna?

Ser vi tillbaka historiskt sett så har naturligtvis monografin varit oumbärlig som kunskapsförmedlare. Själv arbetar jag på ett forskningsbibliotek och varje gång jag frågar någon vad ett bibliotek är för dem då svarar de kort och gott, böcker. Då brukar de oftast mena tryckta böcker i välordnade samlingar. Faktum är att när vi intervjuat studenter om biblioteket som lärandemiljö så är böckerna viktiga även ur den aspekten. De skänker ett lugn och skapar en känsla av kunskap samt ger inspiration till studier. För mig är bara detta ovärderligt. Då skall man naturligtvis beakta vilket arbete och kompetens som ligger bakom varje enskild titel och det värde de har i att sprida denna kunskap vidare.

Men nu ifrågasätts alltså monografin som vetenskaplig kommunikationsform. Det kanske inte främst beror på dess kvalitet utan jag tror att en stor del av svaret står att finna i teknikutvecklingen och de förändrade beteendemönster den skapar hos läsaren. Förslagen för att rädda monografin handlar därför mycket om att teknikanpassa den för framtiden såsom att utrusta den med DOI (Digital Object Identifier) för enklare lokalisering, XML-taggning för bättre sökbarhet, utökad statistik kring användning och citering av böcker samt även förbättra och påskynda själva publiceringen av monografierna. Jag ser dessa initiativ mer som en naturlig anpassning och inte direkt som en utveckling. Dessa funktioner finns nämligen redan på en annan akademisk publikationstyp, den vetenskapliga artikeln. Åtgärderna ovan är mer av en teknikanpassning som ger möjlighet för monografin att återuppta kampen om läsarna, vilket naturligtvis är bra. Tyvärr ser jag andra mörka moln som hopar sig vid horisonten. De för med sig helt andra problem, vilka kanske är mer alarmerande och oroande.

Ett exempel jag tänkte titta närmare på är de så populära textbooks som används vid de flesta lärosäten över hela världen (intressant artikel – ”The Radical Transformation of the Textbook”, av Brian Barrett i Wired, 4 augusti 2019). Utbildningen internationaliseras och de stora förlagen ger ut och säljer internationella utgåvor på engelska över hela världen. Det har varit lönsamt och prisökningen har varit påtaglig. Studenter hittar naturligtvis lösningar på detta såsom att använda sitt bibliotek, köpa begagnade tidigare upplagor, köpa böcker och dela med varandra, ”fritt” material online och så vidare. Efterfrågan minskar och förlagen måste höja priserna. En spiral som inte är hållbar. Nu satsar man på att publicera dessa textböcker som e-böcker som kan hyras eller köpas direkt av studenten istället. I grunden en bra utveckling med minskade tryckkostnader, mindre miljöpåverkan, lätt att alltid bära med sig kurslitteraturen, läs- och lärarhandledningar kan läggas upp på en webbplats, fördelarna är flera. När vi på vårt bibliotek för några år sedan gjorde en utredning kring e-böcker visade det sig att de flesta studenter trots allt föredrog att läsa en tryckt bok. Kronologi, sammanhang, läsbarhet och bläddrings-/uppslagsfunktionalitet var fördelar som nämndes. Till e-versionens fördel var det väl främst vikten och förhoppningen om billigare utgåvor som lyftes fram. Vad som nu också visar sig, vilket även berörs i blogginlägget ovan, är att man lär sig mindre och har svårare att komma ihåg vad man läst från e-versionen, även om studenten själv tror att man tillgodogjort sig materialet. Även själva läsningen blir mer ofokuserad och saknar den struktur som läsningen av en tryckt bok ger även om texten är densamma. Kontexten sägs förloras och så även djupinlärningen. Det oroar mig att studenten tappar förmågan till längre koncentrerad och funktionell läsning med djupinlärning till följd. Ett annat problem är att förlagen går ihop för att få ökad lönsamhet vilket gör att utgåvorna blir färre och att den prisfördel som uppnås på de stora engelska internationella utgåvorna konkurrerar ut inhemska läromedel. Det kanske inte är ett problem i sig men för de som vill försvara det svenska språket och dess utveckling upplevs det säkert som oroande om vår högre utbildning blir alltför anglifierad.

Ett annat exempel som jag tycker är värt att se närmare på är den avhandling som utgör slutet på forskarutbildningen vi har i Sverige. Normalt kategoriserar man avhandlingar utifrån två olika typer. Dels den typen som brukar benämnas för monografi, vilken är en sammanhållen enhetlig text. Den andra typen är den som kallas för sammanläggningsavhandling, vilken har en kappa och sedan består av ett antal vetenskapliga artiklar. Under senare år har kraven ökat på unga forskare att tidigt publicera sig i vetenskapliga tidskrifter för att generera citeringar och meritera sig. Då monografier enligt tidigare resonemang inte når ut och värderas i samma omfattning är det artiklar i vetenskapliga tidskrifter som räknas. För några år sedan blev den trenden tydlig för mig och jag plockade fram statistik ur DiVA – Digitala Vetenskapliga Arkivet för att verkligen se hur det såg ut på svenska lärosäten. År 2000 var förhållandet 45% monografier och 55% sammanläggningsavhandlingar. Flyttar vi fram till år 2015 så var förhållandet 20% monografier mot 80% för sammanläggningsavhandlingar. En anmärkningsvärd förskjutning till fördel för typen sammanläggningsavhandling. Jag testade även att undersöka ett vetenskapsområde där monografin värderas högt, humaniora, och även där kunde jag skönja samma trend även om den inföll något senare och inte var lika påtaglig. Läs gärna mer i mitt kapitel – ”Att söka förändring”, i antologin ”Världen där utanför” utgiven av Kungliga biblioteket 2018 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39404).

Jag har nu även undersökt hur det ser ut mer specifikt för Jönköping University. I detta fall ville jag bara se om trenden är likartad och jämförde år 2010 med år 2015 för avhandlingar registrerade i DiVA. Det visade sig att år 2010 var relationen mellan de olika avhandlingstyperna vid Jönköping University fördelade på 43% monografier och 57% sammanläggnings­avhandlingar. Hoppar jag fram fem år till 2015 så blev fördelningen 26% av typen monografi jämfört med 74% som var sammanläggningsavhandlingar. Jag kan följaktligen konstatera att utvecklingen varit mer eller mindre densamma för Jönköping University som den varit nationellt. Emellertid gick den mycket snabbare och inträdde något senare. Efter nästa år avser jag att göra en ny femårsavläsning och det blir spännande att se hur relationen förhåller sig i dagsläget. Trenden bör ha avstannat men på vilken nivå?

Är detta något att oroa sig för? Jag vill nog avstå från att uttala mig om det. Det finns säkert för och nackdelar. Svensk forskning har som målsättning att bli mer konkurrenskraftig och internationell. Då är det väl bra med internationell publicering i vetenskapliga artiklar? Samtidigt skall tredje uppgiften lösas och forskningen skall bli tillämpbar för och använd av det omgivande samhället. Redan idag uppger forskare att de upplever det som svårt att kommunicera populärvetenskapligt, de har i regel inte haft möjlighet att utveckla denna förmåga. Den rådande utvecklingen mot korta, strikt fokuserade, akademiska artiklar skrivna på engelska är kanske inte den bästa lösningen. Monografins möjlighet till att utveckla texten, ge utförliga förklaringar samt sätta in kunskapen i ett bredare sammanhang går förlorad. Dessutom finns även alternativet att skriva monografin på svenska, något som jag också noterat blir allt ovanligare. Det är något jag avser att titta närmare på i en kommande bloggpost.

Monografins vara eller inte vara, ja det är frågan. Oavsett vad som händer anser jag att monografin som publikationstyp fyller ett syfte. Den har kvaliteter som inte andra vetenskapliga publikationer har och den bör värnas.

]]>
https://vertikals.se/library/2019/08/09/monografins-vara-eller-inte-vara/#respond 0
What is the role played by the Systembolaget in the Swedish society? https://vertikals.se/cefeo/2019/08/05/what-is-the-role-played-by-the-systembolaget-in-the-swedish-society/ https://vertikals.se/cefeo/2019/08/05/what-is-the-role-played-by-the-systembolaget-in-the-swedish-society/#respond Mon, 05 Aug 2019 09:26:05 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=266 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2019/08/20181107-04-sb-kundmotevittvin-1209-j-1024x683-300x200.jpg https://vertikals.se/cefeo/2019/08/05/what-is-the-role-played-by-the-systembolaget-in-the-swedish-society/ Typically, on Friday evening I found myself stressed because I have to wrap up my businesses and run to Systembolaget to buy some alcoholic beverage, before it closes. As most of us, I often ask to myself: “Why do we need this?”

Well, it has been widely argued that Systembolaget plays the important role of regulating the alcohol consumption which would benefit the Swedish society at large. However, from time to time this role is challenged by research demonstrating its inability to reduce alcohol consumption. This creates the increasing feeling among public opinion that Systembolaget has in fact exhausted his institutional role and thereby it may be time to review it. To put it simple, the buzzing question is: “what is today´s role of Systembolaget? Do we still need to keep it?”

Here I need to be careful because I am trying to “penetrate” a culture that is not mine. Yet, it seems to me that consuming alcohol in Sweden is like committing a sin. The idea of alcohol and sin is not really my own. It came to my mind in 2012, when due to my research about wine consumption I was visiting an interesting exhibition at the Alcohol Museum in Stockholm (i.e. Spritmuseet). The exhibition was called: “den Svenska synden” (i.e. the Swedish sin). Particularly, I refer to the letter written by Susan Sontag about Sweden and that was part of the exhibition as a key document illustrating the Swedish alcohol culture. She writes: “Such an uptight world has to have a safety-valve. Here it’s drinkAlcohol has the status in Sweden of a mythic substance: the magic elixir that gives one permission to release aggressions, allow intimacy.”

Now, if one would view alcohol consumption as a sin, the role of the Systembolaget would be of regulating and controlling how and when committing a sin is allowed (or prohibited). 

In here, the ritual lens can be meaningful in providing substantial theoretical ground. One of the most influential anthropologists, Mary Douglas (1966) explains to us that social world can be understood in a binary fashion such as “purity and danger”. There are things that can be done (purity) and things that cannot be done (danger). As a sin, in Sweden the alcohol consumption belongs to the category of danger (cannot be done). However, when ritualized alcohol becomes, only temporary, an allowed category or as Douglas would say it becomes “pure”. In other words, it is thanks to rituals that individuals learn how to do it right and help to transit from one thing to another (Van Gennep, 1909). That is because rituals provide that extraordinary social space, temporary suspended from the everyday morality and norms and wherein special things are allowed.

For instance, it is allowed to binge drinking on the following Swedish cultural rituals such as: Friday or Saturday afterwork, celebrating school graduation, marriage, national holidays like midsommar and so on. On the contrary, it is prohibited to drink on a work day, before lunch, when driving or even biking, if one is pregnant, drinking with children present or even drinking alone is not really socially recommended.

Thus, following the above theories, it can be argued that Systembolaget plays a vital role: to manage that “safety-valve” – as Susan Sontag brilliantly identified in her letter – or the rituals from a socio-anthropological perspective that gives one permission to commit a sin, so as the sin become allowed.

Why? Probably to temporary suspend that strict morality around alcohol consumption and therefore executing a sort of control over it. What if the Systembolaget would disappear and thus allowing Swedish to freely go to a Supermarket to buy booze whenever they want? Who will tell us how to transit from danger to purity?

In other words, from a socio-anthropological perspective Systembolaget is an important Institution that explains to us what can be done and what cannot be done by safeguarding those rituals that allow us how to transit from one category to another. In so doing, it secures moral order and control over the Swedish society at large.

There is more.

Sweden is famous around the world because of its monopoly of alcohol. These two things, alcohol and the monopoly are indeed part of the Swedish collective identity. Young people become adult through the rite of getting drunk. Adulthood is fully reached at the age of 20, when one can go to the Systembolaget to buy alcohol. Drinking “snaps” and singing snapsvisor such as “helan går” or “hej tomtegubbar” it is also part of the national identity (and indeed are national rituals). As well as Swedish learn through the opening hour policy how to plan their alcohol consumption ahead and be responsible. 

What would we be without it? We don’t know. We need to keep it. It’s an existential question really, and not a strictly rational one that can be answered with cold numbers.

Luigi Servadio, Ph.D.
luigi.servadio@ju.se

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2019/08/05/what-is-the-role-played-by-the-systembolaget-in-the-swedish-society/#respond 0
Strandhäng för den vetgirige https://vertikals.se/library/2019/06/28/strandhang-for-den-vetgirige/ https://vertikals.se/library/2019/06/28/strandhang-for-den-vetgirige/#respond Fri, 28 Jun 2019 11:52:30 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=35 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/06/strandhäng-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2019/06/28/strandhang-for-den-vetgirige/ Sommaren står för dörren och det är min sista arbetsvecka innan jag går på efterlängtad semester. Många känner kanske att det skall bli skönt att få avkoppling, andra kanske känner precis tvärtom. De undrar kanske hur de skall få dagarna att gå. Själv kommer jag söka avkoppling kombinerat med utflykter, fiske och golf. Några sköna dagar på stranden hoppas jag naturligtvis också att det blir. Då brukar jag passa på att läsa böcker och lösa sudoku. 

Nu tänkte jag emellertid tipsa er om en annan aktivitet som lämpar sig utmärkt när man ligger på stranden, bara slappar i hängmattan, sitter i skuggan under ett träd eller bara känner sig lite rastlös. Jag tänker självklart på poddar! Dock inte vilka poddar som helst, utan de som skänker kunskap och stimulerar tänkandet. För att även ”trigga” er språkutveckling väljer jag ut en salig blandning av poddar varav fem är på svenska och fem är på engelska. Min förhoppning är att de skall vara givande för de flesta att bekanta sig med då de har ett vittomfattande innehåll.

Svenska:
Dumma människor– en vetenskapstörstande podd om populärkultur, psykologi och mänskligt beteende.

Forskarpodden– om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?

Historiepodden– det magiska gränsland där folkbildning och underhållning möts och bildar en härlig symbios.

Vetandets värld– om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen.

Vetenskap & hälsa– en poddserie om forskning inom medicin och hälsa. Vi vill på ett intressant men samtidigt enkelt sätt ge er möjlighet att ta del av spännande forskning som utförs vid Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne.

Vertikala samtal – en podcast med akademiker från Jönköping University med aktuella ämnen och varvad med inbjudna gäster.

Engelska:
Discovery(BBC) – explorations in the world of science.

Science Talk(Scientific American) – explores the latest developments in science and technology through interviews with leading scientists and journalists.

Science Vs– Science Vs takes on fads, trends, and the opinionated mob to find out what’s fact, what’s not, and what’s somewhere in between.

Speaking of Psychology– produced by the American Psychological Association, these podcasts will help listeners apply the science of psychology to their everyday lives.

TED Talks Daily– every weekday, this feed brings you our latest talks in audio format. Hear thought-provoking ideas on every subject imaginable — from Artificial Intelligence to Zoology, and everything in between.

Därmed önskar jag er alla en riktigt härlig, underhållande och lärorik sommar!

]]>
https://vertikals.se/library/2019/06/28/strandhang-for-den-vetgirige/#respond 0
Livslångt lärande – för alla? https://vertikals.se/hlk-guestblog/2019/06/25/livslangt-larande-for-alla/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2019/06/25/livslangt-larande-for-alla/#comments Tue, 25 Jun 2019 16:09:04 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=13 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2019/06/books-2596809_1280-300x277.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2019/06/25/livslangt-larande-for-alla/ Den snabba tekniska utvecklingen, och de samhällsförändringar som följer i dess spår, har gjort att frågan om livslångt lärande har återaktualiserats. Utbildning är en av de största strategiska frågorna på global nivå. Som en konsekvens av detta ger sig teknikjättarna in på utbildningsområdet. Pedagogikprofessor Jonas Ivarsson skriver i DN den 24 juni att ”den sammantagna bilden är att företagen inte litar på att nuvarande utbildningssystem kommer att tillgodose deras behov”. Samtidigt vänder sig många företag till våra lärosäten med efterfrågan på ett kontinuerligt livslångt lärande. Högskolorna blir viktiga kunskaps-nav i regionala satsningar. Men man kan fråga sig om statens utbildningssatsningar ska riktas till högre utbildning när var fjärde elev går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det här sätter fingret på en viktig fråga: hur ser ett robust och inkluderande system för livslångt lärande ut?

”den sammantagna bilden är att företagen inte litar på att nuvarande utbildningssystem kommer att tillgodose deras behov”

Det är inte bara företagen som är oroade över kompetensfrågan. Globala intresseorganisationer lyfter fram utbildning som en av de stora frågorna framåt. Teknologisk förändring är en drivkraft som ger samhällseffekter bortom den enskilda teknologin, inte minst vad gäller de utbildningsbehov som uppstår i kölvattnet av teknikens utveckling. Det sker genom att befintliga yrken kommer att förändras till sin karaktär men även branscher förändras och nya branscher med nya arbetsuppgifter uppstår. Det här skapar ett behov av att individen ständigt fördjupar, utvidgar och tar in nya kunskaper. Vi vet också att det här inte bara gäller lågkvalificerade yrken. World Economic Forum säger att 54 % av arbetskraften kommer att behöva genomgå omfattande om- och vidareutbildning redan 2022. Claudia Olsson förtydligade detta med att på konferensen Högskola och samhälle i samverkan berätta att vi kommer att behöva 101 dagar med aktivt lärande och kompetensutveckling fram till 2022.

Sverige har en gedigen tradition av utbildning för vuxna och är internationellt kända för sitt system för livslångt lärande. Under olika tidsperioder har detta system inriktats på att hantera aktuella samhällsutmaningar. Under 1990-talet genomfördes det så kallade kunskapslyftet, som var en statlig satsning på kommunal vuxenutbildning (komvux) för att arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasieutbildning skulle kunna vidareutbilda sig för att få ett jobb. Under början av 2000-talet har fokus istället varit att utbilda de personer som har kommit till Sverige från andra länder och med olika utbildningsbakgrunder, allt från personer som inte kan läsa eller skriva till personer som redan har en akademisk utbildning men som inte talar svenska. Dessa utbildningar har framför allt erbjudits genom komvux, sfi och folkhögskolorna. Sedan ett par år tillbaka har begreppet livslångt lärande kommit att kopplas till högre utbildning. Anledningen är att högutbildade inser att de kommer att behöva fortbildning. Det här innebär en förändrad syn på högre utbildning, från att ha varit sista instansen före arbetslivets början, till att bli en livslång partner i en kontinuerlig utvecklingsresa.

TCO presenterade förra året en undersökning som visade att fyra av tio sysselsatta är bekymrade över att de får för lite kompetensutveckling. Det gäller såväl kvinnor som män, och allra störst är oron bland högutbildade personer mitt i arbetslivet. Medan arbetsgivaren har det främsta ansvaret för att erbjuda kompetensutveckling, så är det också viktigt att se över samhällets system för ett livslångt lärande. Eftersom TCO:s medlemmar till stor del består av personer som redan har en akademisk utbildning blir det naturligt att återvända till ett lärosäte för att fortsätta utbilda sig. Många högskolor funderar redan över hur detta ska ske och hur de kan kombinera programsatsningar med flexibla kurser för yrkesverksamma. Det handlar alltså om två ganska olika inriktningar på utbildningen: 

  • Programstudier riktade till framför allt yngre vuxna som får sin första akademiska utbildning där de skapar en plattform för att lära sig att lära.
  • Kurser riktade till yrkesverksamma där de kan fortsätta att vidareutveckla sig under hela livet. Dessa studier ska ofta kombineras med ett andra ansvarsområden som vuxna har, så som familj, arbete och andra åtaganden.

Den här diskussionen är viktig och relevant, men våra nationella resurser bör inte bara riktas mot en redan priviligierad grupp. I internationella studier av äldres lärande är det väl känt att de som deltar i utbildning är de som redan har en god utbildningsnivå, vilket även våra egna studier har visat. I andra studier har vi visat att det finns grupper i samhället som behöver mycket stöd för att tillgodogöra sig utbildning. Bland de studerande som inte är självgående eller som inte har utvecklat sin förmåga att organisera sitt eget lärande finns ett större behov av mänskligt stöd. När det gäller ett robust och inkluderande system för livslångt lärande i samhället måste därför många perspektiv integreras för att skapa en förståelse för helheten. 

Så frågan är egentligen inte om teknikjättarna ska accepteras på utbildningsarenan eller inte. Frågan borde istället vara hur olika aktörer kompletterar varandra och hur olika personer kan delta i ett livslångt lärande. Det här är nödvändigt eftersom utbildning inte bara handlar om att få och behålla ett arbete. Utbildning och lärande är också viktigt för den personliga utvecklingen och för att kunna delta som demokratisk medborgare i samhället och verka för en hållbar värld.

Cecilia Bjursell
Cecilia.Bjursell@ju.se

Centrumledare för Nationellt centrum för livslångt lärande, Jönköping University.

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2019/06/25/livslangt-larande-for-alla/#comments 1