Vertikals RSS-flöde https://vertikals.se/jibsfeed Följ alla bloggar på Vertikals Wed, 28 Oct 2020 17:12:01 +0100 hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.2 Amerikanska presidentvalet och de olika väljargrupperna https://vertikals.se/charlotta/2020/10/28/amerikanska-presidentvalet-och-de-olika-valjargrupperna/ https://vertikals.se/charlotta/2020/10/28/amerikanska-presidentvalet-och-de-olika-valjargrupperna/#respond Wed, 28 Oct 2020 11:56:03 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4806 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/photo-1516679587032-3514abb42e3b-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/10/28/amerikanska-presidentvalet-och-de-olika-valjargrupperna/ I den amerikanska valkontexten handlar det ofta mycket om att fånga olika typer av väljargrupper baserat på deras bakgrund i termer av var man har sin bakgrund. Man talar om att fånga ”the latino vote” med avseende på den del av befolkningen som har spanska som förstaspråk. Man talar om att tilltala ”the African Americans”, ”the Asians” och ”the White population”. Ur ett svenskt perspektiv framstår det som något främmande men är i allra högsta grad en viktig fråga i ett amerikanskt presidentval.

Jag har därför laddat ner statistik över hur stor andel respektive grupp utgör i amerikanska stater för att sedan relatera den till de prognoser som FiveThirtyEight visade den 16 oktober om hur amerikanarna förväntas att rösta i november.

Så låt oss ta en titt på respektive grupp och kandidat:

Trump har ett starkare stöd i stater där en högre andel av befolkningen är vita. Detta är inte nödvändigtvis detsamma som att säga att vita röstar på Trump, utan det visar alltså på stater som har en högre andel vit befolkning.

Om vi tittar på gruppen African Americans så ser relationen ut enligt följande:

Faktum är att detta samband är så svagt att det endast är signifikant på 10-procentsnivån.

När det gäller andelen med asiatisk bakgrund är det visserligen ett statistikt samband men vi ser också att det finns en extrem outlier i Hawaii. Plockar vi bort Hawaii från figuren blir sambandet lite tydligare:

Då syns det lite tydligare hur stater med en högre andel med asiatisk bakgrund i högre grad stödjer Biden än Trump.

När det gäller stater med högre andel med bakgrund framförallt i Latin- och Sydamerika så tenderar de i högre grad att stödja Biden än Trump.

Det finns även statistik över vilket språk som främst talas i hushållet. Eftersom engelska och spanska är det två vanligaste språken tänkte jag att vi även tar med den aspekten här:

Trump får ett starkare stöd i stater där engelska är det språk som främst talas i hushållen.

Relationen för stater som i högre grad talar spanska i hushållen och stödet för respektive presidentkandidat är svagare. Dock finns det ett något starkare stöd för Biden än för Trump i dessa stater.

Men det finns naturligtvis många andra saker som kan relateras till hur amerikanarna förväntas rösta. En viktig sådan är synen på religion. Men det tänkte jag titta på nästa gång.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/10/28/amerikanska-presidentvalet-och-de-olika-valjargrupperna/#respond 0
Inkomststrukturer och det amerikanska presidentvalet https://vertikals.se/charlotta/2020/10/26/inkomststrukturer-och-det-amerikanska-presidentvalet/ https://vertikals.se/charlotta/2020/10/26/inkomststrukturer-och-det-amerikanska-presidentvalet/#respond Mon, 26 Oct 2020 09:46:49 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4799 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/photo-1575472782454-230f8dd14bd7-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/10/26/inkomststrukturer-och-det-amerikanska-presidentvalet/ Det finns många olika strukturer i samhället som kan relateras till hur vi tenderar att rösta. Och med ett stundande amerikanskt presidentval har jag laddat ner prognoserna för de olika staterna för att se vad som kännetecknar de som i högst grad stödjer Trump respektive Biden.

En faktor som faktiskt i hög grad påverkar vår tillvaro är vilken inkomst vi har. Jag har därför laddat ner två olika typer av inkomstmått för att se hur de kan relatera till prognoserna inför presidentvalet. Dels har jag valt inkomst per kapita vilket speglar en slags genomsnittlig inkomstnivå hos de som bor i staten. Dels har jag valt inkomstfördelning (en gini-koefficient) som speglar hur inkomsterna fördelas på de individer som bor i staten. En högre gini-koefficient visar att staten är väldigt skev i sin inkomstfördelning och att några få har väldigt mycket medan många har betydligt mindre.

En stat kan ha en hög genomsnittlig inkomst men samtidigt vara väldigt skev i sin inkomstfördelning. Men den skulle också kunna ha en hög genonsmittlig inkomst där alla ligger på ungefär samma nivå och därmed ha en jämn inkomstfördelning.

Om vi börjar med den genomsnittliga inkomstfördelningen:

Bilderna visar hur stater med hög genomsnittlig inkomst i högre grad stödjer Biden, medan stater med låg genomsnittlig inkomst i högre grad stödjer Trump.

Hur ser det då ut när de gäller inkomstfördelningen?

Figurerna visar att stater där man i högre grad tenderar att stödja Biden också har en skevare inkomstfördelning än i staterna där man stödjer Trump.

När man tittar på relationer som dessa är det viktigt att komma ihåg att vi inte kan säga något om orsakssambanden. Bara för att vi ser ett samband så vet vi inte riktigt vad som orsakar vad (eller ens om det är faktorerna vi speglar som orsakar det). Det kan vara så att det är andra strukturer som påverkar som också speglas i (det här fallet) inkomster och inkomstfördelning.

Dock finns det alltid ett värde i att förstå dessa strukturer bättre och ju mer vi känner till, desto bättre kan vi skapa oss en uppfattning om varför vår omvärld ser ut som den gör.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/10/26/inkomststrukturer-och-det-amerikanska-presidentvalet/#respond 0
Biden, Trump och staternas yrkesstrukturer https://vertikals.se/charlotta/2020/10/23/biden-trump-och-staternas-yrkesstrukturer/ https://vertikals.se/charlotta/2020/10/23/biden-trump-och-staternas-yrkesstrukturer/#respond Fri, 23 Oct 2020 10:08:02 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4788 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/photo-1516216628859-9bccecab13ca-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/10/23/biden-trump-och-staternas-yrkesstrukturer/ I ett par tidigare bloggposter har jag visat dels på sambandet mellan valprognoser och grad av urbanisering, dels på valprognoser och utbildningsnivåer i amerikanska stater. De stater som har en lägre andel boende i urbana miljöer samt där utbildningsnivåerna är lägre, där visar prognoserna att Trump kommer att få ett starkare stöd. Biden å sin sida hittar sitt stöd i stater som karaktäriseras av det motsatta (fler i urbana områden och högre utbildningsnivåer).

Men skillnader i strukturer mellan staterna går bortom grad av urbanisering och utbildning. Det speglas även i den typ av jobb som erbjuds. Inom vår forskning brukar vi dela upp yrken i tre olika kategorier: creative class – som är jobb där man i hög grad får betalt för att tänka på jobbet och som ofta kräver en högre utbildning, service class – vilket är yrken som utför tjänster men som oftast inte kräver en högre utbildning, samt working class – vilket är mer fysiska jobb. (Jag är väl medveten om att det finns en rad gråzoner inom olika yrken, men från början gjordes kategorierna baserat på vad individer i olika yrkesgrupper själva uppgav att man gjorde när man utövade sitt yrke).

Så i vilken grad kan de prognoser inför amerikanska presidentvalet relateras till de typer av jobb som staterna i hög grad har att erbjuda? Figurerna nedan visar på sambanden:

De stater som har en hög grad av ”creative class” eller det som vi på svenska kanske skulle kalla kunskapsjobb – där tenderar man i högre grad att stödja Biden.

När det gäller working class jobb ser bilden motsatt ut:

I stater med högre andel traditionella arbetarklassjobb tenderar stödet att vara starkare för Trump än för Biden.

När det gäller den så kallade service class-andelen så är sambandet insignifikant:

Denna sista grupp är den största och utgör cirka 50 procent av alla arbetstillfällen i USA. De är dessutom ofta dåliga jobb i USA med osäkra villkor och låg betalning. När vi ser på denna aggregerade nivå tycks det alltså inte som att varken Trump eller Biden tilltalar stater med en högre andel av denna yrkeskategori i någon högre utsträckning.

Däremot visar figurerna klart att Trump hittar sitt stöd i stater men en högre andel arbetarklass och en lägre andel kunskapsarbetare.

Detta kan naturligtvis också speglas i inkomster och inte minst inkomstskillnader i de olika staterna. Men det tänkte jag titta på nästa gång.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/10/23/biden-trump-och-staternas-yrkesstrukturer/#respond 0
Trump, Biden och de högutbildade https://vertikals.se/charlotta/2020/10/22/trump-biden-och-de-hogutbildade/ https://vertikals.se/charlotta/2020/10/22/trump-biden-och-de-hogutbildade/#respond Thu, 22 Oct 2020 07:42:25 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4772 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/photo-1533854775446-95c4609da544-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/10/22/trump-biden-och-de-hogutbildade/ Jag har i en tidigare bloggpost visat på hur stödet för Trump och Biden skiljer sig åt mellan stad och land. Det finns naturligtvis många anledningar till att så är fallet, så det finns många grundläggande strukturer som skiljer sig åt på andra sätt. Stater med en högre grad av urbanisering har ofta även en högre andel högutbildade. En anledning till detta är att större städer ofta erbjuder en annan typ av arbetsmarknad (och därmed även en högre lön( för den som investerat i en längre utbildning. En annan anledning är att städer erbjuder ett annat typ av konsumtionsutbud och mötesplatser, vilket forskning visat kan påverka attraktionskraften hos en plats. Eftersom högutbildade kan ha mer att tjäna på att söka arbete över en större geografisk yta (bland annat pga. att lönerna högre grad kan skilja sig åt från plats till plats) kan konsumtionsutbudet bli en del av ekvationen när de väljer var de vill bosätta sig. En tredje anledning som forskningen lyft upp är att större platser ofta erbjuder högre utbildning, vilket lockat till sig en del av de som vill investera i en sådan och som därefter blir kvar på platsen. En fjärde anledning som också lyfts upp är att högutbildade tenderar att dras till platser som redan har många högutbildade vilket förstärker utvecklingen.

Men hur relateras då andelen högutbildade i amerikanska stater till sannolikheten för att de ska rösta på Trump vs. Biden. Figurerna nedan visar på detta samband:

Det finns ett tydligt negativt samband mellan de stater som har en högre andel högutbildade och andelen som kommer rösta på Trump enligt prognoserna. För Biden är relationen den motsatta:

Varför ser det då ut som det gör? Dels är det säkert så att kandidaternas appellerar i olika hög grad till olika grupper – både då det gäller framtoning och politik. Många av de stater som har en lägre andel högutbildade är också stater som i högre grad har den typ av utmaningar som vi förknippar med platser som lite grand håller på att bli lämnade bakom. Och kanske är det just dessa stater som vill ”make America great again” och där Trump ingjuter en gnutta hopp när det så kallade etablissemanget inte riktigt lyckats leverera på väldigt länge.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/10/22/trump-biden-och-de-hogutbildade/#respond 0
Kris i forskningsfrågan – ett förslag https://vertikals.se/library/2020/10/19/kris-i-forskningsfragan-ett-forslag/ https://vertikals.se/library/2020/10/19/kris-i-forskningsfragan-ett-forslag/#respond Mon, 19 Oct 2020 12:42:29 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=137 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/10/photo-1503365070998-37e56a2606e2-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2020/10/19/kris-i-forskningsfragan-ett-forslag/ Hanne Kjöller gör i sin bok ”Kris i forskningsfrågan (eller: vad FAN får vi för pengarna?)” en granskning av den svenska forskningen. Vill man läsa mer om vad hon skriver och få en bakgrund till detta blogginlägg kan man gärna läsa min recension på LitteraturMagazinet. Här tänkte jag dock inte fördjupa mig i alla de problem som hon redan belyst. Istället skulle jag vilja delge en tanke jag haft i några år som berör publicering, forskningskommunikation och tillgängliggörande av forskningsresultat.

Redan nu inser jag att det kan bli en ganska lång bloggpost men jag skall försöka att fokusera och bara måla med stora penseldrag. Naturligtvis har jag inte kompetensen och förmågan att gå igenom alla aspekter utan översikten syftar till att förenkla själva tanken och göra den förhoppningsvis mer tillgänglig för er läsare. Därmed blir det säkert ganska lätt att ifrågasätta och sikta in sig på brister i detaljerna men jag hoppas ändå att de flesta väljer att se till helheten och fundera på innebörden och resultatet av det övergripande syftet med min tanke, speciellt i beaktande av rådande dagsläge och den kritik som Hanne Kjöller riktar mot svensk forskning. Jag väljer därför medvetet att se till möjligheterna.

Något som de flesta länder arbetar mot idag är öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Man vill att forskningen skall driva på samhällets kunskapsutveckling och skapa innovationer, till syvende och sist blir målsättningen ökad ekonomisk tillväxt och ökat välbefinnande hos medborgarna. Sverige har länge varit en stormakt, i varje fall sett till sin storlek, inom forskning och utveckling. Tyvärr tappar vi mark trots att vi i jämförelse satsar allt mer. Något går fel. När nu dessa stora omdaningar står för dörren behöver vi kanske se över hur vi hanterar denna sektor. Vad finns det för fel, vilka brister finns det i systemet och hur kan vi möta framtiden?

Något jag har funderat mycket på är själva publiceringssystemet. Det är en källa för utvärdering och meritering såväl som medelstilldelning, dessutom på felaktiga grunder. Vidare så är det externa vinstdrivande aktörer som styr tillgången på forskning genom sin förlagsverksamhet. Allmänheten kommer därmed inte åt forskning som de finansierat och forskarna själva måste köpa tillbaka publikationerna genom sina lärosäten. Dessutom, granskningsprocessen är inte heller vad den borde vara enligt flera genomförda studier. Den granskning som sker måste göras av forskarna själva i kamp om tiden att bedriva forskning. Processen tar lång tid och forskningsresultat kan bli liggande, man kan bara skicka sin artikel till en tidskrift sedan får man helt sonika vänta tills man får svar. I många fall (de flesta) innebär det att även om det är en bra och intressant artikel så kanske den inte är lämplig för denna tidskrift och då får man helt sonika skicka artikeln vidare. Vill man publicera med öppen tillgång så får man betala en avgift för detta en så kallad APC (Article Processing Charge), vilken kan vara nog så hög, men i själva verket innebär det att kollegan längre ned i korridoren är den som granskar din artikel helt gratis för förlagets räkning. Samtidigt går pengarna till förlaget och aktieägarna. Naturligtvis är det en av de mest vinstdrivande branscherna (The Guardian) och i stort sett riskfritt under rådande förhållanden. Detta för att du och alla andra skall kunna ha tillgång till den forskning som från början finansierats med offentliga skattemedel. Jag tror det räcker så för att inse att det är något ruttet i konungariket.

Samtidigt går teknikutvecklingen framåt. Nya möjligheter till alternativa publiceringsformer och spridning av forskningsresultat erbjuds. Varför håller man då fast vid ett, skulle jag vilja säga, föråldrat system vilket dessutom används för utvärdering av forskningen utifrån föråldrade och obsoleta metoder. Att en artikel skall värderas inte utifrån dess egna kvalitet, utan ifrån tidskriftens så kallade impact factor, vilken bygger på hög användning av ett fåtal artiklar som publicerats långt tidigare, är svårt för mig att förstå. Finns det inte ett bättre sätt att styra över publiceringen och ta kontrollen över både kvaliteten, metadata samt lagring och tillgänglighet? För att ytterligare ge mervärde till den forskning som skall spridas, varför inte koppla ihop publikationen med den forskningsdata som ligger till grund för resultatet? Vidare vore det inte också intressant att ta del av flera olika typer av publikationer? Forskningskommunikation behöver inte enbart bygga på vetenskapliga artiklar främst på engelska. Kan man inte tillföra andra publikationer exempelvis forskningsrapporter, avhandlingar och populärvetenskapliga alster och då även på svenska? Att sedan göra dessa publikationer tillgängliga direkt vid publicering för såväl andra forskare som alla medborgare och näringslivet vore väl förtjänstfullt. Om så var fallet kunde även vetenskapsjournalister och övrig media lätt kunna ta del av och hjälpa till med att sprida forskningsresultat och sätta dessa i ett sammanhang.

Om man i detta system även kunde säkerställa en effektivare och snabbare publicering utan att ge avkall på kvalitetskontrollen då underliggande data finns tillgänglig (reproducerbarhetsfaktorn är en brist i dagens system då forskningsdata sällan granskas utan bara själva resultatet i artikeln) samt att de som granskar har en procedur och kompetens att bedöma själva forskningsmetoden och analysen. Att som idag vara helt beroende av vem som sätts att granska just min forskning och dessutom utifrån dennes kompetens, metod och utgångspunkt kanske med riktlinjer utformade för just denna tidskrift, känns inte det lite godtyckligt. Vore inte en kvalitetssäkring av processen ett stort steg framåt?

Friheten att dessutom kunna utrusta forskning med väl beskrivande metadata så den blir sökbar och därmed använd skulle enkelt kunna uppnås. Då skulle även analyser och utvärderingar av genomförd forskning underlättas avsevärt, exempelvis genom jämförbara citeringsdata. Även andra initiativ i sin forskning som väl hanterad och spridd forskningsdata kunde bli meriterande. Arbetet med att mer populärvetenskapligt sprida sin forskning skulle bli identifierbart och även möjligt att meritera. Slutligen, för finansiärer av forskning, skulle man överskådligt och mer enkelt kunna se vilken forskning som redan är gjord samt upptäcka luckor där mer forskning skulle behöva initieras.

Nu är inte detta en heltäckande bild utan några nedslag. Själv tror jag inte något av det ovan är helt obekant utan de flesta är införstådda med problematiken i det nuvarande system. Men mer intressant är kanske hur man skall kunna lösa detta? Här kommer vi till min tanke. Men innan jag kommer dit vill jag bara klargöra att jag inte tror att man löser hela denna fråga över en natt. Det tar tid att ställa om strukturer, i detta fall en struktur som bygger på en kultur som varit förhärskande under lång tid. Dessutom finns en internationell aspekt att ta hänsyn till. Därför tror jag inte att alla kommer möta min tanke med öppna armar. Men fundera lite, ge det tid. Inget system är perfekt, i varje fall inte från början. Utveckling måste ske löpande, lösningen måste vara skalbar och kunna utvecklas efterhand. Nya behov och önskemål måste mötas och beaktas annars hamnar vi i samma situation igen.  

Jag tänker mig helt enkelt ett nationellt publiceringshus. Med dagens teknik kan man smidigt starta tidskrifter med öppen och direkt tillgång för alla samt med löpande utgivning för att skynda på publiceringsprocessen. Dessa tidskrifter kan sedan ordnas utifrån till exempel vetenskapsområde. Inom varje område kan dessutom olika publikationsformer förekomma. En central infrastruktur tillsammans med ett repositorium för olika materialtyper (artiklar, böcker, kapitel, konferensmaterial, rapporter, forskningsdata) ger bättre effektivitet och låg kostnad samt förenklar spridning, exempelvis genom DOI (Digital Objekt Identifier). Spridning skulle lätt kunna ske genom publiceringshusets webbplats men även genom användande av sociala medier där forskarna själva kan sprida sin egen forskning och på så sätt få ökat genomslag. Allt behöver inte hanteras från början utan kan skalas upp efterhand. Jag kan tänka mig att även mer specifikt material som litteraturöversikter och fallstudier kan vara intressanta att hantera mer specifikt. Granskningsprocessen sköts utifrån gemensamma riktlinjer och skall hålla konsekvent hög standard. Granskning av såväl artikel, underliggande data och metod skall genomföras. De som granskar har det som uppdrag och pengar som idag finns i systemet, publicering genom APC eller som på annat sätt betalas, kan till viss del flyttas över och används som ersättning för uppdraget. Vetenskapsrådet kan vara övergripande ansvarig för att säkerställa processen.

Ytterligare en fördel är att mer nationell inriktad forskning också skulle kunna publiceras. Den kan idag vara svår att publicera bland annat beroende på olika förutsättningar i olika länder men även en språklig barriär då forskningen nästan uteslutande publiceras på engelska i de vetenskapliga tidskrifterna. Här kunde även publicering på svenska göras möjlig för att stärka den nationella mer tillämpade forskningen som idag har svårt att nå ut.

Jag vill inte att tvång skall vara moroten utan min förhoppning skulle vara att mer seniora forskare, som har lite att förlora, vill vara delaktiga och bidra med sin värdefulla forskning utifrån etiska aspekter och känslan av att vilja bidra och ge tillbaka till samhället som finansierat forskningen. Samtidigt skulle denna modell skapa en grund och förutsättning för de yngre forskarna att tidigt kunna komma igång med sin publicering då det kommer ske under kontrollerade former samt erbjuda stöd/mentorskap i publiceringsprocessen. Naturligtvis utan avkall på granskning och kvalitetskontroll men också utan negativ värdering med anledning utav avsaknaden på tidigare forskning eller tidigare publicering vilket naturligtvis alla forskare saknar från början. Det skulle kunna bli ett mer jämlikt och oberoende publiceringssystem än dagens föråldrade system.

Problemet är kopplingen mot omvärlden. Självklart skall det vara möjligt för forskare från andra länder att publicera sig. En svensk forskare som verkligen vill publicera sig via en annan tidskrift skall vara fri att göra så. Men jag tror att vi kan komma att se mer av denna utveckling och ett återtagande av kontrollen över forskningspublicering även på en internationell arena. Forskningen blir likväl direkt öppet tillgänglig för alla och det är ett krav som yrkas inte bara i Sverige utan över hela världen. Samtidigt finns kravet att ändra synen på ”impact” till att utvärdera den individuell artikeln istället för tidskriften vilket verkar för att bryta ned det nuvarande systemet. Här sker en stor förändring kring utvärderingsprocessen genom exempelvis DORA (San Francisco Declaration on Research Assessment) vilken många stora lärosäten ansluter sig till och där Stockholms universitet var först i Sverige med att underteckna.

Forskningsfinansiärerna behöver också få en bättre kontroll över genomförd forskning som finansierats med statliga medel. Då skulle resonemanget ovan kunna vara till stöd. De flesta känner säkert till regeringens målbild om öppen tillgång 2026. Hur skall man nå dit? Idag kräver redan flera statliga forskningsfinansiärer att man upprättar en datahanteringsplan och att publikationen samt tillhörande forskningsdata, i möjligaste mån, görs tillgänglig efter projektets slutförande. Att i denna situation kunna falla tillbaka på ett nationellt system där detta kan säkerställas borde vara önskvärt.

Som sagt, det är svårt att gå in i alla detaljer och en hel del finns kvar att fundera över och lösa. Det är inte rimligt att räkna med att en så stor förändring är perfekt och direkt genomförbar fullt ut, dessutom att så skulle ske helt utan missöden och problem. Men att bara avvakta och inte göra något alls åt situationen är inte heller en lösning. Varför inte inleda i mindre skala för att få lärdomar och erfarenheter för att sedan utveckla och skala upp det som fungerar och avveckla det som inte var så bra?

]]>
https://vertikals.se/library/2020/10/19/kris-i-forskningsfragan-ett-forslag/#respond 0
Arena for co-production – ny mötesplats som förenar många perspektiv https://vertikals.se/samskapa/2020/10/19/arena-for-co-production-ny-motesplats-som-forenar-manga-perspektiv/ https://vertikals.se/samskapa/2020/10/19/arena-for-co-production-ny-motesplats-som-forenar-manga-perspektiv/#respond Mon, 19 Oct 2020 10:57:21 +0000 samskapa http://vertikals.se/samskapa/?p=15 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/49/2020/10/CFC_bakgrund_MED_TEXT-300x112.jpg https://vertikals.se/samskapa/2020/10/19/arena-for-co-production-ny-motesplats-som-forenar-manga-perspektiv/ För några år sedan valde Jönköping University och Region Jönköpings län att satsa på co-production för att sätta Jönköping på kartan vad gäller samskapande processer inom hälsa och välfärd. Region Jönköpings län är internationellt erkända för sitt framgångsrika förbättringsarbete. Men ledare inom området såg att det fanns begränsningar för förbättringsarbetet, så länge man inte bjuder in och samskapar hälsa och vård tillsammans med patienter.

Syftet med Centre for Co-production på Jönköping University är att samla resurser som kan dyka på djupet för att förstå mekanismerna bakom samskapande processer inom hälsa och välfärd. Här jobbar forskare med olika bakgrunder och från olika kulturer. En del kollegor bor i USA och andra i England, men de flesta har sina kontor på Jönköping University. Jag jobbar som projektledare på Centre for Co-production och ser fram emot vår nya mötesplats för att sprida goda idéer kring ett viktigt arbete.

Webinar som berikar och fördjupar

Den 22 oktober arrangeras ett webinar om samskapande processer och metoder inom hälsa och välfärd. Vi kallar det Arena for co-production. Dagen vänder sig till alla som är nyfikna på co-production. Vi hoppas inspirera andra genom att ge korta glimtar från ett stort antal co-productionprojekt som äger rum inom Centre for Co-production och hos våra samverkanspartners. Det blir en stor spännvidd av projekt och initiativ. Personligen ser jag fram emot att höra Marie Winald Karlström berätta om vardagen med sin son som har stora vårdbehov. Jag har läst hennes manus och hon fångar verkligen essensen varför samspelet mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga är så viktigt. Under ett av dagens pass resonerar tre professorer från USA och England kring teorier bakom co-production och co-design.

Dagens leds av min kollega Boel Andersson Gäre. Hon är barnläkaren som sedan blev professor i förbättring och nu kombinerar uppdrag inom Regionen och Akademin. Hon brinner för att bygga broar och hitta lösningar på komplexa problem.

Varmt välkomna till en dag som förhoppningsvis både berikar och fördjupar. Jag har haft förmånen att lägga pusslet av ett stort antal medverkande och jag utlovar att alla, var och en, skulle vara värda att lyssna på en hel dag.

Mer information och anmälan till Arena for co-production >>
ju.se/ja/arena

Sofie Rotstedt, projektledare Centre for Co-production

]]>
https://vertikals.se/samskapa/2020/10/19/arena-for-co-production-ny-motesplats-som-forenar-manga-perspektiv/#respond 0
Stad och land i det amerikanska presidentvalet https://vertikals.se/charlotta/2020/10/16/stad-och-land-i-det-amerikanska-presidentvalet/ https://vertikals.se/charlotta/2020/10/16/stad-och-land-i-det-amerikanska-presidentvalet/#respond Fri, 16 Oct 2020 14:27:10 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4749 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/photo-1485394595691-5411947d63a4-1-300x195.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/10/16/stad-och-land-i-det-amerikanska-presidentvalet/ Även om Covid-19 påverkat möjligheten till valkampanjande så har nog ändå ingen missat att det är val på gång i USA just nu. Valet står alltså mellan den redan sittande president Trump och utmanaren och demokraten Biden.

Under alla de år som jag jobbade i Toronto så var det en del av arbetet att noga följa vad som hände i amerikanska presidentval och inte minst att analysera prognoser och valutgången – oftast då med ett fokus på geografiska skillnader.

Så varför inte göra detsamma om än från Sverige. Till att börja med ska man komma ihåg att politiska preferenser är relativt fasta över tid om man tittar på de aggregerade värdena på staterna. Med andra ord så är republikanska stater ofta republikanska i val efter val (och vice versa). Scatterplotten nedan visar till exempel andelen som röstade på McCain i valet 2008 och vad prognoserna nu visar för Trump i undersökningar enligt 538 som baserar sin prognos på en rad undersökningar och sedan väger ihop dem:

De stater som ligger en bit ovanför linjen är de som i detta val förväntas ge ett ännu starkare stöd till den republikanske kandidaten Trump än vad man gav till McCain 2008 (och de som ligger in bit nedanför linjen visar alltså motsatsen).

Ur demokratiskt perspektiv ser det istället ut enligt följande (vilket ju är en slags motsatt spegelbild av det vi ser ovan):

Stater som här ligger långt över linjen är alltså de med en starkare tendens att rösta demokratiskt enligt prognoserna än vad man gjorde vid valet av Obama 2008, medan de som ligger långt ifrån under linjen visar det motsatta.

En aspekt som fått större fokus under senare år är skillnaden mellan hur stad och land tenderar att rösta – troligen beroende på att utmaningarna ser väldigt olika ut beroende på var man bor. Låt oss därför ta en titt på hur prognoserna i detta val relateras till andelen av statens befolkning som bor i ett urbant respektive ruralt område:

Även baserat på prognoserna i detta stundande val ser vi hur Trump beräknas få ett starkare stöd från stater med en högre andel av befolkningen boende utanför urbana områden, medan det motsatta gäller för Biden.

Varför ser det då ut som det gör? Dels beror det på att USA är ett väldigt stort land med stora kulturella skillnader inom landet. Men att geografi har kommit att bli så pass viktigt tror jag beror på att vår vardag i hög grad påverkas av var vi bor någonstans. De utmaningar som individer på landsbygden står inför är inte desamma som för de som bor i staden. Och kanske är det så att kandidaterna och partierna är olika bra på att uppfatta dessa verkligheter och adressera dem.

Men naturligtvis kan prognoserna även relateras till en rad andra faktorer än stad och land och det tänkte jag ägna lite tid åt här på bloggen fram till valet.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/10/16/stad-och-land-i-det-amerikanska-presidentvalet/#respond 0
Samskapande av hälsa och välfärd https://vertikals.se/samskapa/2020/10/16/samskapande-av-halsa-och-valfard/ https://vertikals.se/samskapa/2020/10/16/samskapande-av-halsa-och-valfard/#respond Fri, 16 Oct 2020 08:27:09 +0000 samskapa http://vertikals.se/samskapa/?p=7 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/49/2020/10/photo-1587323655395-b1c77a12c89a-300x200.jpg https://vertikals.se/samskapa/2020/10/16/samskapande-av-halsa-och-valfard/ Det engelska begreppet ”co-production” är svårt att översätta men samskapa är en möjlighet. Samskapande handlar om att offentligt anställda och medborgare tillsammans skapa något, till exempel hälsa eller välfärd. Detta är något som vi kanske inte tänker på så ofta. Om jag är sjuk och vänder mig till hälso- och sjukvården för att bli frisk. Är hälsa något vi skapar tillsammans? Är samhällets välfärd och de tjänster som skapas där beroende av att medborgare och yrkesarbetande samskapar? Ja, det kan vi mycket väl påstå i två belysande exempel.

Självdialys -samskapa bättre hälsa

När en persons njurar inte fungerar som de ska används dialysbehandling. Vanligtvis görs detta på en dialysmottagning på ett sjukhus där personalen hjälper till med dialysbehandlingen. En dag frågande en patient om han kunde få lära sig att göra dialysbehandlingen själv och sjuksköterskan utbildade honom på liknande sätt som hon skulle utbildat en kollega. När andra patienter såg detta så ville de också lära sig. Detta resulterade till att sjukhuset omorganiserade och skapade en mottagning för att möjliggöra att flera patienter skulle kunna komma och göra sin självdialys på tider som passade dem själva bäst, och där sjuksköterskor stöttade det är det behövdes. Genom att tillsammans samskapa en dialysbehandling som passar bättre för patienterna, kunde sjuksköterskorna få ett ökat partnerskap med patienterna och främja livskvalitet.

Föräldrakooperativ – samskapa välfärd och goda förskolor

Ett helt annat område är förskolan där många av våra små barn spenderar sina dagar. Ramarna för hur förskolan ska vara, hur mycket personal och utegårdarnas storlekar sätts av politiker och tjänstemän. Förskolepedagoger tar hand om barnen för att stimulera till lärande och utveckling medan föräldrarna arbetar. Förskolepedagogerna samarbetar med föräldrar genom utvecklingssamtal, föräldramöten och kanske genom återkommande arrangemang som luciafirande eller sommaravslutningar.

Det finns också föräldrakooperativ och här är samverkan mer utvecklad med föräldrarna. Den dagliga pedagogiska verksamheten sköter personalen på samma sätt som vid ”vanlig” förskoleverksamhet, men föräldrarna har här mer ansvar och arbetsuppgifter. Kommunen sätter ett antal ramar medan föräldraledda styrelser fattar ekonomiska och strategiska beslut. Föräldrar bidrar även med städning och andra uppgifter så att resurserna kan användas till fler förskolepedagoger med mindre grupper av barn. Ur ett samskapande perspektiv innebär det att ett föräldakooperativ har en högre grad av samskapande, föräldrarna bidrar till att skapa en bättre kvalitet för sina barns välfärd.

Mer och ny kunskap om samskapande behövs

På samma sätt som i exemplen så bidrar många medborgare med både tid och ansträngning till välfärdstjänster såsom föräldrar i relation till förskoleverksamhet och fritidsverksamhet i sportföreningar såväl som anhöriga i äldreomsorgen.  

Det finns idag en förhoppning om att samskapande lösningar är en av flera vägar framåt för att lösa samhällets utmaningar. I forskningsprogrammet Samskapa utforskar, förbättrar och mäter vi samskapande. Vi utgår ifrån att studera det utifrån 4 aspekter, vi kallar dem 4M: Mätning, Mekanismer, Medledarskap och Modeller.

Mätning. Samskapande har blivit ett normativt begrepp, något som ”alla” tycker är bra, men hur bra är det egentligen? Det vi faktiskt inte. Och vad behöver vi mäta och följa upp för att ta reda på om samskapande är bra eller dåligt? Vi behöver mäta vad samskapande når för resultat men även mäta samskapandet som en process så vi kan veta hur och i vilken omfattning samskapande har skett.

Mekanismer är ett system av samverkande delar som tillsammans åstadkommer den drivande kraften. Här vill vi förstå vilka delar som måste vara på plats för att samskapande ska komma till stånd, och hur och vad som måste ske för att det ska vara kraftfullt. Speciellt som samskapande ställer krav på delaktighet, delad makt och ömsesidighet, vilket kan vara svårt att få till i praktiken.

Medledarskap handlar om och hur chefer och ledare inom en organisation skapar förutsättningar och bjuda in till samskapande processer, hur dessa processer leds i praktiken. Samskapande kräver ett ledarskap, eftersom samskapande kännetecknas av partnerskap och delat ansvar och delad makt. 

Modeller. Vi kommer både inventera vilka slags modeller som finns och utifrån våra resultat utveckla nya modeller för olika sammanhang och stödjande redskap som främjar framtida initiativ för ökat samskapande.

Som fenomen är inte samskapande nytt, däremot behöver vi lära oss mer om när samskapande används för att förbättra hälsa och välfärd.

Sofia Kjellström, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap

]]>
https://vertikals.se/samskapa/2020/10/16/samskapande-av-halsa-och-valfard/#respond 0
Vertikala samtal med Pernilla Baralt https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/15/vertikala-samtal-med-pernilla-baralt/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/15/vertikala-samtal-med-pernilla-baralt/#respond Thu, 15 Oct 2020 13:03:28 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=42 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/06/vertikala-samtal-300x169.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/15/vertikala-samtal-med-pernilla-baralt/ En podcast med UNICEF-Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt,  kring frågor som rör alla som är intresserade av att bygga ett hållbart samhälle för våra kommande generationer. Barns rättigheter berörs i relation till pågående pandemi, stadsbyggnadsfrågor, höstbudgeten, hållbara städer och AGENDA 2030  och det faktum att orosanmälningarna ökar. 

Podden finns även på Spotify, Libsyn och iTunes (sök på Vertikala samtal).

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/15/vertikala-samtal-med-pernilla-baralt/#respond 0
Möta rädslan i vitögat – omstart för Småländska ledare i det nya normala https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/10/06/mota-radslan-i-vitogat-omstart-for-smalandska-ledare-i-det-nya-normala/ https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/10/06/mota-radslan-i-vitogat-omstart-for-smalandska-ledare-i-det-nya-normala/#respond Tue, 06 Oct 2020 11:00:08 +0000 Ledarkunskap http://vertikals.se/ledarkunskap/?p=55 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/46/2020/10/Blogg4_Nour_Bild-300x220.gif https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/10/06/mota-radslan-i-vitogat-omstart-for-smalandska-ledare-i-det-nya-normala/ Det är snart ett halvår sedan Corona-viruset slog till. Den gängse uppfattningen är att vi inte blir av med viruset helt förrän ett fungerande vaccin finns tillgängligt. Vi har med pandemin vant oss vid ett slags undantagstillstånd. Att leva med väntan på att något avgörande ska hända. Hur ledare kan skapa något av det som händer står samtidigt alltmer högt på dagordningen i Sverige.

Efter ”hemester” samlas de småländska ledarna för ännu ett digitaliserat ledarlabb. De pekar på mod för att starta om småländska företag och Sverige. Det är dags att agera säger en av deltagarna, vi kan inte vänta. I tidigare forskning har mod beskrivits som ett av flera kännetecken på det småländska ledarskapet, ofta i termer av nyföretagande och expansion. I pandemin pratar de småländska ledarna istället om mod; att våga agera innan gårdagens vinnare blir förlorare. Hur då?

Det gäller att steppa upp; kliva i skorna och börja gå, säger gästen i vårt digitala ledarlabb, Fredrik Hillelson, VD och grundare av Novaregruppen. När pandemin var ett faktum i mitten av mars startade han Beredskapslyftet i Stockholm. I rask takt fick trettio före detta SAS anställda sjukvårdsutbildning. I maj var fyra snabbspår igång och över femhundra tidigare anställda inom hotell och restaurangnäringen var redo gå in i en mycket ansträngd vårdapparat.

Det var vad jag såg på insidan av sjukhuset.

Jag var livrädd för att vården skulle krascha, säger Fredrik. Det blev en målbild att jobba mot.

Rädslan är en bra känsla säger en av våra småländska ledare, att inte vara rädd utan våga följa rädslan i den offensiva sekunden, annars går tillfället förbi. Nu har vi ett öppet fönster mitt i krisen, där vi kan hitta kreativa lösningar på akuta problem och krishärdar.

Vi var extremt snabba berättar Fredrik, aktiverade nätverk och relationer, fixade finansiella muskler, arbetade rakt igenom slutna silos. I Småland borde det vara lättare, menar Fredrik. Där jobbar ni närmare varandra. Vänta inte på pengar från staten. Lägg prestigen åt sidan, släpp sargen och kör på. Samlas kring något enkelt, börja med en liten pilot, en liten tugga och små siffror.

Ur perspektivet ”Möta rädslan i vitögat” navigerar de småländska ledarna vidare med mod att våga göra fel, att snarare se misslyckanden som möjligheter till innovation. Frågan handlar nu istället om nya krisdrivna innovationer för Småländsk omstart, trots pandemin.

Stay tuned!

Länk intervju Fredrik Hillelson https://play.ju.se/media/Intervju+Fredrik+Hillelson+200615/0_jewmslu4

Referens

Aronsson, P. & Johansson, L. (2016). Från Dacke till Kamprad – om ledarskap i Småland. Kapitel i Forslund, M., Lundgren, M., & Zambrell, K. (2016) (Red:) Småländskt ledarskap – inledande betraktelser. Linnaeus University Press: Växjö, Sverige.

Bild: Nour Havemose

]]>
https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/10/06/mota-radslan-i-vitogat-omstart-for-smalandska-ledare-i-det-nya-normala/#respond 0
Vetenskapsfestivalen 2020 https://vertikals.se/charlotta/2020/10/05/vetenskapsfestivalen-2020/ https://vertikals.se/charlotta/2020/10/05/vetenskapsfestivalen-2020/#respond Mon, 05 Oct 2020 14:35:47 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4738 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/kvadrat_vetenskapsfestivalen-300x135.png https://vertikals.se/charlotta/2020/10/05/vetenskapsfestivalen-2020/ I veckan som gick hade jag förmånen att få delta i en panel under invigningen av Vetenskapsfestivalen 2020 – en festival som funnits sedan 1997 och som har till syfte att förmedla vetenskap på ett mer lättillgängligt sätt. Festivalen brukar i vanliga fall vara på plats i Göteborg men i år är ju inget som vanligt. Därför streamades hela festivalen online istället och mängder med intressant forskning gjordes därmed kanske ännu mer lättillängligt än vanligt.

Under invigningen var huvudtalaren Geoffrey West som tidigare var den som ledde Santa Fe-institutet – ett institut som blandar ämnen som fysik och biologi med olika former av social sciences, där urban science är en del. De använder helt enkelt sig av en rad olika discipliner för att bättre förstå stora komplexa system. Geoffrey West har också skrivit, den till svenska översatta, boken Skala som visar på hur regelbundna saker är i vår natur och så även i våra städer. Den visar på potentialen i städerna men visar också med riskerna. Hans TED-talk har haft över 1,5 miljoner visningar och det han berättar om borde lyssnas på av alla som tycker att regional utveckling är av intresse.

Jag tänkte dock ta tillfället i akt att dela öppningen av Vetenskapsfestivalen här via bloggen. Efter en kortare inledning av arrangörerna kommer ger West en oerhört bra presentation där han berör varför städer överlever medan företag (och vi själva) alltid dör. Det följs av en panel där jag och Robin Teigland diskuterar en del av de frågor som berörs.

Håll till godo!

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/10/05/vetenskapsfestivalen-2020/#respond 0
Kan barn vara med i forskning? https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/05/kan-barn-vara-med-i-forskning/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/05/kan-barn-vara-med-i-forskning/#respond Mon, 05 Oct 2020 12:16:06 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=37 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/10/photo-1472162072942-cd5147eb3902-300x200.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/05/kan-barn-vara-med-i-forskning/ Idag, 5 oktober, är det internationella barndagen – även om jag som barnforskare kan tycka att alla dagar borde ses i denna anda. I ljuset av detta tänkte jag skriva några ord om olika aspekter på barns möjligheter att vara med i forskning.

Vilka barn får möjligheten att höras-vilka frågar vi?  Kan man verkligen ställa frågor till barn? Svaret är ja. Barn kan absolut inkluderas i forskning och barn har rätt att uttrycka sin egen åsikt i frågor som rör dem själva, i relation till barnets ålder och mognad. Tidigare forskning jag medverkat i gällande barns rättigheter i låg-och medelinkomstländer visade att forskningen främst inriktats på föräldrar/vårdnadshavares perspektiv och inte på hur barnen upplever sin situation.  

Vad krävs av oss vuxna för att bjuda in barnen? Hur säkerställer vi att barnen verkligen förstår vad vi frågar om? Hur vet vi att de frågor vi ställer till barnen är relevanta för dem själva? Ett sätt är att prova metoder och frågeformulär i så kallade pilotstudier. En pilotstudie är en förstudie där man involverar andra barn än de som sedan ska medverka i forskningsprojektet för att se hur de uppfattar frågorna som ska ställas, vad behöver förtydligas? Vilka ord kan behöva förtydligas och är frågorna tidsenliga i relation till hur ungdomar uttrycker sig idag?

Att bjuda in barn i forskning kan kräva lite mer av oss men ger också en fördjupad dimension i forskningen där svaren vi får ju grundats i vad barn själva har för åsikter. Forskning som inkluderar barns egna åsikter är central för att förstå hur barn uppfattar världen. Det ökar också trovärdigheten i en forskningsstudie där resultaten är tänkta att gynna just barnen själva.

Hur säkerställer vi ett jämlikt och jämställt perspektiv så att alla barn har samma möjlighet att vara med i forskning? Detta är exempel på frågor som vi forskare måste ställa oss när vi planerar olika projekt. Inom forskningsmiljön CHILD vid Jönköping University har vi arbetat med att översätta och anpassa en manual för inkluderande forskning kring barn och familjer. Manualen vänder sig till med barn, familjer och professionella. Mer om detta i ett kommande inlägg.

Hur ser vuxna/andra forskare på att vi fokuserar på barnen mer än på föräldrars åsikter? Detta har i vissa lägen visat sig kunnat få en och annan att höja på ögonbrynen. I det forskningsprogram jag deltog i som doktorand ställde vi frågor till ungdomar själva om de själva upplevde/hade kännedom om de hade en diagnos eller ej (utan att vi forskare faktiskt vetat om de har det eller ej). Syftet med detta var tydligt, vi ville fånga in ungdomarnas egen upplevelse av hur vardagen fungerar, hemma i skolan och med kompisar.

Detta är en viktig fråga då det finns många barn och ungdomar som upplever svårigheter i sin vardag men som inte når upp till tröskelkriterierna för en diagnos. Detta kan medföra att de inte får det stöd de egentligen behöver vilket skapar onödig stress för såväl det enskilda barnet och dess familj men även för vuxna som finns runt omkring barnet exempelvis i förskola, skola, eller inom olika fritidsaktiviteter.

Ett annat perspektiv på detta är att det finns tidskrifter som inte tar in publikationer som är baserade på så kallade självskattningar, det vill säga där data samlats in från barnen själva. En fråga inom akademin som också bör lyftas, vilken typ av publikationer har företräde i det akademiska rummet-studier där vuxna satt agendan eller studier där barn själva fått tycka till?

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/10/05/kan-barn-vara-med-i-forskning/#respond 0
2020 års inventering av arbetet med forskningsdata på svenska lärosäten https://vertikals.se/library/2020/09/30/2020-ars-inventering-av-arbetet-med-forskningsdata-pa-svenska-larosaten/ https://vertikals.se/library/2020/09/30/2020-ars-inventering-av-arbetet-med-forskningsdata-pa-svenska-larosaten/#respond Wed, 30 Sep 2020 07:33:23 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=131 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/09/research-data-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2020/09/30/2020-ars-inventering-av-arbetet-med-forskningsdata-pa-svenska-larosaten/ Sedan ett par år tillbaka skickas det till alla lärosäten ut en enkät angående forskningsdatahantering vilken sedan sammanställs av SUHF:s arbetsgrupp för forskningsdata. Så gjordes även i år och nu finns resultatet av denna inventering att läsa i denna rapport ”Forskningsdatahantering: Inventering 2020”.

Vilket de flesta säkert känner till har regeringen som målbild att all, statligt finansierad, forskningsdata skall vara öppet tillgänglig 2026. Hur framskrider då detta arbete ute på lärosätena? Rapportens första slutsats berör just detta och svaret är att det går långsamt. Det finns stora olikheter mellan lärosätena och tillgängliga resurser samt infrastruktur varierar ogynnsamt beroende på vilket lärosäte man tillhör. Lärosätena fortsätter att ta fram egna lokala lösningar utifrån sina förutsättningar. Risken med detta är att det på en del lärosäten inte kan tillhandahållas tillräckligt stöd vilket medför att kompetensen för att tillgängliggöra forskningsdata blir olika beroende på vilket lärosäte som forskningen bedrivs. Slutsatsen blir att ett av de största hindren och även största utmaningen är att få till en nationell samordning i forskningsdatahanteringen.

I denna bloggpost tänkte jag lyfta ut några frågor och se hur läget ser ut idag och hur situationen har utvecklats sedan tidigare år. Det blir med andra ord en personlig sammanfattning så läs med fördel även hela rapporten ovan.

En fråga som ställs är om lärosätet har en forskningsdatapolicy? SUHF gick år 2019 ut med en rekommendation (REK 2019:3) om denna typ av styrdokument, ”Rekommendation avseende styrdokument för forskningsdata”. Det visar sig att 11,8% har det, 61,8% meddelar att det är på gång medan 26,5% inte har det. Att ha ett klart och tydligt styrdokument är naturligtvis en bra start för arbetet med forskningsdata då det visar att lärosätets ledning är aktiv och beredd att sanktionera det fortsatta arbetet, vilket är resurskrävande. Positivt då att nästan tre fjärdedelar av Sveriges lärosäten inom en snar framtid har detta styrdokument och att en ökning sker för varje år sedan inventeringen inleddes.

Vilka identifieras då som de viktigaste strategiska frågorna? Här lyfts aspekter såsom lagring, arkivering och hantering av forskningsdata. Tankar som framkommer berör forskningens tillförlitlighet, kvalitet och transparens. Det är enkelt att direkt se kopplingen mot att forskningsdata uppfyller de krav som ställs genom FAIR-principerna. Likaså är frågan av kompetens i stödfunktionen (DAU) av betydelse. Här kan jag se behovet av en nationell samverkan och samarbete för kunskaps- och kompetensspridning samt erfarenhetsutbyte. Naturligtvis ligger inte hela ansvaret på stödfunktionen utan de har mer av en rådgivande roll. Därför är behovet av en kompetenshöjning bland forskare av största betydelse. Att kunna hantera forskningsdata är en naturlig del i forskningsprocessen samt ett ansvar för forskaren i sitt myndighetsutövande. Att känna till aspekter av lagring och arkivering såväl som etiska frågor och hantering av offentliga handlingar har bäring i flera olika lagtexter.

Ytterligare en fråga berör arbetet med datahanteringsplaner och om sådan finns på lärosätet? På denna fråga svarade 33,3% att de har det, 18,2% att det är på gång och nästan hälften 48,5% har inte någon datahanteringsplan. Sedan föregående år är det en ökning av antalet lärosäten som har en datahanteringsplan även om siffrorna är låga. Då flera finansiärer numera kommer att kräva detta vid ansökan kan jag inte se någon annan utveckling än att dessa siffror kommer att öka markant framöver. Naturligtvis kan dessa se olika ut och vara allt från en mall i programvaran Word till specifika verktyg. En anledning till att siffrorna är så pass låga tror jag beror på att många av de mindre lärosätena avvaktar det arbete som sker på Vetenskapsrådet och deras framtagande av ett verktyg för upprättande av en datahanteringsplan.

Att det finns en central funktion för stöd kring frågor om forskningsdata (DAU – Data Access Unit) är viktigt för att leda arbetet framåt och stötta forskarna. Finns då denna stödfunktion etablerad på lärosätena? På denna fråga svarar 57,6% av lärosätena att det finns, 15,2% att det inte finns och 27,3% att det är på gång. Hur organiseringen ser ut och vilka resurser som tillförts varierar stort. Vanligast är dock att funktionen är kopplad till biblioteket. Jämför man med tidigare år så går utvecklingen inte framåt utan antalet är detsamma som för år 2019.

Att lärosätena har lagringsytor för forskningsdata både under själva forskningen såväl som efter för arkivering är av grundläggande betydelse. Bland svaren döljer sig flera olika lösningar och det har blivit en lokal fråga och ibland till och med en fråga för den enskilde forskaren. Utifrån olika säkerhetsperspektiv, transparens samt reproducerbarhet är detta inte optimalt. En nationell lösning håller på att tas fram via SUNET men detta verkar inte vara ett alternativ som passar de mindre och medelstora lärosätena. Här identifieras en fråga kring både lagringsutrymme under forskningen men även en koppling till repositorium för tillgängliggörande efter projektet är avslutat, med tillhörande metadata och identifikatorer (DOI). Det ser jag som en viktig nationell fråga där en samordning borde vara rationell i motsats till pågående utveckling av många olika lokala lösningar.

Forskningsdatafrågan är stor och komplex. Utveckling går sakta och sker ofta lokalt. Det är resurskrävande och behovet av infrastruktur är kostsam. Här behövs mer nationell samordning och riktlinjer. Speciellt som det är svårt att upprätthålla kompetensen på de mindre lärosätena. Forskarna är pressade, kravbilden ökar och de är i behov av en rationell och smidig lösning. Här har Vetenskapsrådet och bland annat Svensk Nationell Datatjänst inlett ett samarbete som jag anser behöver fortsätta och stärkas framöver, annars finns det en stor risk för att regeringens målsättning inför 2026 inte blir annat än en målsättning.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/09/30/2020-ars-inventering-av-arbetet-med-forskningsdata-pa-svenska-larosaten/#respond 0
När tekniken brister i logiken https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/09/25/nar-tekniken-brister-i-logiken/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/09/25/nar-tekniken-brister-i-logiken/#respond Fri, 25 Sep 2020 10:39:40 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=90 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/09/photo-1423666639041-f56000c27a9a-300x199.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/09/25/nar-tekniken-brister-i-logiken/ I mitt tidigare yrkesliv som utbildare inom IT-området, och i mitt nuvarande yrkesliv som forskare, har jag fokuserat mycket på människans möte med digital teknik. I min nuvarande forskning, där jag studerar äldre personers behov av hjälp och stöd vid användning av datorer, mobiler eller surfplattor, ser jag hur svår och förvirrande teknikens gränssnitt ibland kan vara.

För ett tag sedan cirkulerade det i sociala medier en bild av ett barn som glatt höll upp en diskett och konstaterade ”Titta, en 3D-utskrift av Spara-symbolen!”. Det här är ett bra exempel på hur vår förförståelse och våra erfarenheter påverkar oss i mötet med digitala teknik. När jag föreläser om digital inkludering brukar jag ta mig själv som exempel på när förförståelsen ställer till problem. Jag köpte en tidigt en iPhone under en resa till USA, och glatt packade jag upp den här hemma för att börja använda den. Som (mo)biltelefonanvändare ända sedan Ericsson år 1986 lanserade sin Hotline 450, med en vikt på nätta 4 kg, tyckte jag att jag kunde det här området. För er som undrar, jag hade ett antal andra mobiler däremellan!

Här satt jag då på mitt rum på högskolan med en ny iPhone i handen och försökte förtvivlat få den att fungera. Kollegan som köpte en samtidigt använde glatt sin telefon. Pinsamt som det var så jag höll tyst om att min var trasig och tänkte att det var en rejäl summa pengar kastade i sjön. När jag efter ett par veckor skulle lägga ner den trasiga mobilen i kartongen igen så började jag bläddra i den ytterst lilla manualen (både i form av format och innehåll) som var med. Jag hade tittat i den redan från början och konstaterat att där inte var några konstigheter. Manualen bestod enbart av några tecknade bilder och på en av dem fanns en bild på en iPhone, en sladd och en dator. Eftersom min dåvarande mobil också kunnat kopplas till datorn för överföring av information, hade jag inte reagerat på det. Nu, när jag gett upp att kunna använda den nya mobilen tänkte jag att jag för skoj skulle kunde koppla upp den mot datorn och se hur ”datorn reagerade”.

Nu började det hända saker och strax hade jag en iPhone som inte längre var ”trasig”! Det här var den första mobilen jag var tvungen att anslutas till en dator för att kunna börja använda överhuvudtaget. Min förförståelse gick ut på att en ny mobil laddar man och förser med ett SIM-kort, sedan börjar man använda den. Kravet på datoranslutning för att starta upp en ny iPhone försvann med senare versioner, men minnet av detta lever starkt kvar hos mig – inte minst när jag möter ovana eller osäkra användare. För det är ju inte så att de som jag möter i min forskning är allmänt inkompetenta eller (i de flesta fall) saknar förmåga att använda digitala apparater och tjänster. Problemet är många gånger att den intuition som krävs för att kunna förstå logiken i smarta mobiler och surfplattor inte alltid finns där. Beter sig heller inte tekniken på det sätt som förväntas, skapas stress och irritation. Vi vet att stress påverkar så väl förmågan till att inhämta ny kunskap, som att minnas det man lärt sig. Detta i sin tur resulterar i att den ovana eller osäkra användaren riskerar att uppleva varje möte med olika digitala tjänster som en nystart, en form av negativ spiral uppstår där användaren känner sig mer och mer osäker och okunnig.

Här har vi en stor utmaning i att skapa gränssnitt och system som är så logiska som möjligt och som är anpassade efter de användare de vänder sig till. Den snabba digitala utvecklingen medför även att många digitala tjänster publiceras långt innan de är färdigtestade. Lite småfel och buggar kan vi väl alla stå ut med, för ständiga uppdateringar sker ju! Eller är det verkligen så? Det som glöms bort är att icke användarvänliga system kan bidra till digital stress och i förlängningen digital exkludering hos osäkra användare. En redan stressfull situation kan även få den vanaste användaren att bli osäker om tekniken inte följer logiken.

Ska vi bygga allt fler digitala välfärdstjänster och andra e-tjänster för att skapa ett socialt hållbart samhälle gäller det att tänka till avseende den digitala logiken. Det är en utmaning att tänka inkluderande och låta det enkla och logiska vara norm. Så länge vi måste kommunicera med tekniken på annat sätt än genom tankeöverföring måste den utmaningen antas av såväl hård- som mjukvaruutvecklare. I min forskning kan jag se att det går ”sådär” med detta.

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/09/25/nar-tekniken-brister-i-logiken/#respond 0
”Dåligt väder i svensk ekonomi” https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/25/daligt-vader-i-svensk-ekonomi/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/25/daligt-vader-i-svensk-ekonomi/#respond Fri, 25 Sep 2020 10:21:44 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=27 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/09/Budgetproposition-2-300x203.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/25/daligt-vader-i-svensk-ekonomi/ Denna bild av svensk ekonomi gav finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff för barn och unga den 22 september, som hon höll tillsammans med Åsa Lindhage, jämställdhetsminister och ansvarig för regeringens arbete med att stärka barns rättigheter.

Den 21 september lämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till Riksdagen. En ca 10 kilo tung höstbudget med utökade satsningar på barn och ungdomar. Extra medel ges till kommuner och regioner, sociala insatser i socioekonomiskt utsatta områden för att exempelvis stimulera det brottsförebyggande arbetet.

Utökade medel planeras för ökad samverkan mellan skola, socialtjänst och polis är andra prioriterade områden samt ökad tillgänglighet till socialtjänstens verksamheter.

Barnombudsmannen (BO) kommenterade i veckan statsbudgeten och betonar vikten av att de extra medel som ges till kommuner och regioner används för att säkerställa exempelvis tillgång till hälso- och sjukvård (t.ex tillgång till stöd via BUP) och socialtjänstens arbete för att stötta föräldrar och barn i utsatta livssituationer. BO uppmanar också regioner, kommuner, regering och riksdag att i pågående budgetarbete inkludera noggranna barnrättsanalyser med barnkonventionen som grund.

Det är blåsigt i svensk ekonomi. För barn och ungdomar behövs nu satsningar som stöttar verksamheter där barn tillbringar mycket tid och till verksamheter som ska stötta barn och familjer som är i behov av olika sorters stöd. I budgeten föreslås en höjning av underhållsstödet för att stärka inkomsten för ensamstående föräldrar-något som kan bidra till en ökad levnadsstandard för familjer i ekonomiskt utsatta situationer.

UNICEF-Sverige är en av de organisationer som arbetar för att mildra konsekvenserna av pågående pandemi för barn och ungdomar. Konsekvenserna av pandemin i form av försämrad samhällsekonomi med exempelvis ökad ekonomisk och social utsatthet slår hårdare mot barnen än själva sjukdomen i sig. I oktober spelar jag in en ny podcast med UNICEF-Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt, där vi bland annat kommer att samtala kring vikten av att barns rättigheter sätts i centrum i arbetet med AGENDA 2030.  I budgetpropositionen för 2021 föreslås också ett institut för mänskliga rättigheter, något jag med intresse kommer att följa utvecklingen av.

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/25/daligt-vader-i-svensk-ekonomi/#respond 0
Beroendet av ett fåtal stora företag https://vertikals.se/charlotta/2020/09/23/beroendet-av-ett-fatal-stora-foretag/ https://vertikals.se/charlotta/2020/09/23/beroendet-av-ett-fatal-stora-foretag/#respond Wed, 23 Sep 2020 12:11:34 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4720 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/09/drönarbild-2-300x164.jpg Pressbild - Polarbröd https://vertikals.se/charlotta/2020/09/23/beroendet-av-ett-fatal-stora-foretag/ Branden i Älvsbyn då Polarbröds fabrik brann ner blev utan tvekan ett hårt slag för kommunen och alla de människor som på något sätt jobbat mot företaget. Över en natt försvann en mycket stor mängd arbetstillfällen på en plats som i övrigt inte hade väldigt många andra aktörer att bygga sin lokala ekonomi på. Beläget cirka 45 minuter från Piteå och 50 minuter från Luleå så är det en relativt lång daglig pendling till de flesta nya möjliga arbetstillfällena för de som vill bo kvar och fortfarande hitta ett nytt jobb, då det kan bli svårt för samtliga som nu varslats att hitta ett nytt jobb i kommunen.

Men Älvsbyn är långt ifrån ensamma om att vara relativt beroende av en eller ett fåtal stora arbetsgivare, något som jag pratade med SvD om härom veckan. Tvärtom är det ett mycket stort antal mindre kommuner i landet där en relativt stor del av arbetskraften är beroende av få arbetsgivare.

Anledningen är att stora arbetsgivare inte sällan är tillverkningsindustriföretag och fabriker behöver mycket yta till sin verksamhet. Då land är dyrt i stora städer så hittar vi istället en överrepresenation av tillverkningsindustri på många mindre orter där marken är billigare. Dessutom finns det ofta en historia av att ha levt gott på tillverkningsindustri under en lång tid, framförallt på många bruksorter. Tjänsteindustrin tenderar istället att lokaliseras till större städer – dels för att de inte behöver samma tillgång till mark, dels för att de i högre grad behöver närhet till kunder (och det bor fler i städer), samtidigt som de ofta i högre grad söker tillgång till högutbildad personal (åtminstone företag inom kunskapssektorn).

Nu är det självfallet inte så att bränder av det slag som skedde i Älvsbyn är sannolikt att hända på många fler platser. Men det visar ändå på sårbarheten hos dessa mindre kommuner när en av de få – eller till och med den enda – större arbetsgivaren försvinner. Eftersom antalet arbetstillfällen rent allmänt har minskat över tid inom tillverkningsindustrin, dels beroende på konkurrens från låglöneländer, dels beroende på att teknologi i många fall ersatt mänsklig arbetskraft, så medför det en risk för att tillverkningsindustri riskerar att försvinna på många platser på sikt. Detta är bara en av de utmaningar som många mindre platser står inför framöver.

Vilka kommuner är då i högst utsträckning beroende av en eller ett fåtal stora arbetsgivare. I statistiken från SCB (publicerad via Tillväxtverkets databas RAPS) är det 68 kommuner som har en arbetsgivare med 250 anställda eller fler. Ytterligare 35 kommuner har två arbetsgivare av samma storlek. Värt att notera är att i hela 78 kommuner har man idag inte någon arbetsgivare med fler än 250 anställda. Kartan nedan visar hur situationen i landet ser ut (baserat på siffror från 2019):

Självfallet förväntar vi oss färre stora företag i kommuner där det bor färre individer. Nästa steg blir därför att se hur stor andel av de som arbetar i kommunen som gör det i ett företag med 250 anställda eller fler:

I vissa av landets kommuner arbetar upp till 40 procent av arbetskraften i ett större företag. I hela 110 kommuner arbetar över 20 procent av arbetskraften i kommunen i ett större företag.

Men det behöver ju inte per definition göra kommunen sårbar. Denna om denna andel av arbetskraften arbetar i flera olika stora företag så innebär det att sårbarheten är lägre än om det bara är i ett eller ett fåtal sådana. Nästa steg blir därför att justera siffran i karta 2 ovan med antalet stora företag (vi tar alltså andelen av arbetskraften som arbetar i ett stort företag dividerat med antalet stora företag i kommunen). Då får vi följande karta:

De kommuner som är röda är alltså kommuner där en hög andelen av arbetskraften arbetar för enbart ett (och i ett fall två) stora företag. Bland de orange kommunerna är det en relativt stor del av arbetskraften som arbetar i 1 eller 2 företag stora företag (och i ett fall tre stycken företag). Detta är alltså kommuner som skulle kunna ses som relativt sårbara i fall om att en företagsnedläggning skulle ske.

Nu är detta inte direkt en nyhet. Redan 2006 släppte exempelvis ITPS en studie (Konsten att överleva) som visade på likande utmaningar. Men i takt med att urbaniseringen fortgått och utmaningarna för mindre kommuner många gånger blir allt större, är det viktigt att aspekter som denna inte faller i glömska.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/09/23/beroendet-av-ett-fatal-stora-foretag/#respond 0
En återgång till det normala är uteslutet https://vertikals.se/mmtc/2020/09/23/en-atergang-till-det-normala-ar-uteslutet/ https://vertikals.se/mmtc/2020/09/23/en-atergang-till-det-normala-ar-uteslutet/#respond Wed, 23 Sep 2020 08:04:22 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=279 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/09/photo-1504711434969-e33886168f5c-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/09/23/en-atergang-till-det-normala-ar-uteslutet/ Siffrorna talar sitt tydliga språk. Situationen är allvarlig för hela mediebranschen och även om de klarar sig ur coronakrisen så väntar en ny osäker verklighet.

Den nuvarande coronakrisen har fått och kommer att få stora effekter på den ekonomiska aktiviteten i samhället. Det skapar nya förutsättningar för medierna då gamla beteendemönster förändras, vilket i sin tur påverkar framtida inköpsmönster.

Erfarenheten visar att mediebranschen påverkas under ekonomiska kriser med fallande BNP och med stora intäktsbortfall som följd. Såväl Dotcom-krisen vid millennieskiftet och Lehman Brothers-kollapsen är tydliga exempel på utlösande faktorer av finansiella kriser som påverkar mediebranschen negativt. Skillnaden är att de två första kriserna var skapade av människan – och bekämpades med stora ekonomiska stimulanspaket. Frågan är hur dagens coronakris kommer att påverka framtida reklamvolymer då konsumenter och företagens beteende förändras med annorlunda inköpsmönster och försiktigare agerande.

Den svenska dagstidningsbranschen har under lång tid transformerats och utmanats av digitalisering och nya affärsmodeller. Corona har accelererat utmaningarna för kommersiella medier där de snabbt har förlorat annonsörer och en stor del av sina intäkter. Med fallande annonsförsäljning kommer medierna att redovisa än sämre siffror för 2020 än för 2019. Samma prognos gäller också för internet som väntas få stora minskningar för 2020.

Intäkterna från reklammarknaden utgör knappt hälften av dagstidningskoncernernas totala intäkter. Läsarintäkterna stiger trots minskade upplagor, genom prishöjningar och tillväxt på den digitala marknaden.

Gratistidningar och traditionell tv – med sina intäktsstrukturer – har ett sämre utgångsläge i jämförelse med den reguljära dagspressen.

Coronakrisen slår också hårt mot TV-företagen som kämpar med en innehållsbaserad abonnemangsmarknad och när stora event och idrottsligor ställs in påverkas intäktsstrukturerna. I stället belastas resultaträkningarna av stora kostnader för rättighetsköp.

Hur ser då framtiden ut för dagspressen?

Dagspressen kommer sannolikt att gå mot en ökad konsolidering och fler sammanslagningar av både titlar och mediehus för att nyttja geografiska stordriftsfördelar. Minskad lönsamhet kommer också att ge möjligheter till titelbyten mellan koncernerna för att bland annat utveckla geografiska stordriftsfördelar.

Trots att alltfler, i dagsläget, vill ha nyheter i digital form kommer takten i digitaliseringen av morgonpressen återgå till den normala. Kvällstidningarnas digitala läsning kommer dock ligga kvar på en hög nivå.

Vad händer med tv-tittandet och tv-marknaden?

Trots ett ökat tv-tittande har tv-annonspriserna gått ned. I framtiden, då allt återgår till mer normalt, är intäktsutvecklingen osäker för de linjära kanalerna.

Priset på sändningsrättigheter till attraktiva sportevenemang kommer att pressas i det längre perspektivet. Abonnemangsutvecklingen – inte minst för sportkanalerna – är i hög grad osäker. Oförmågan att leverera och, framför allt, ett behov av att höja priserna för den långsiktiga lönsamheten skapar definitivt inte någon ökad efterfrågan. Samtidigt behöver tv intäkter från tittarmarknaden.

Fragmenteringen ökar, inte minst belyst av den starkt ökande mängden av tillbringade timmar och antal starter för on-linevideo.

Livet efter Corona då?

En återgång till det normala är uteslutet då konsumenterna och företagens mediekonsumtion kommer att fortsätta att utvecklas och speciellt dagspressen står inför ett stort tryck. Frågan är hur alla kostnadsbesparingsprogram har urholkat mediernas kvalité och hur detta uppfattas av konsumenterna. 

Det vi vet med säkerhet är att en full återgång till det gamla normala är uteslutet!

Läs hela analysen i Dagens Media: https://www.dagensmedia.se/medier/medier/stefan-melesko-en-atergang-till-det-normala-ar-utesluten/

Om Stefan Melesko

Stefan Melesko är docent i medieekonomi vid Jönköping International Business School, där han är knuten till forskningscentret Media, Management and Transformation Centre. Han är specialist på medieföretagsstrategier och har omfattande yrkesmeriter inom medievärlden. Bland annat har han erfarenhet från företagsledande befattningar inom DN, reklambranschen och Bonniergruppen. Stefan Melesko är dessutom regelbunden krönikör i Medievärlden och Dagens Media.

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/09/23/en-atergang-till-det-normala-ar-uteslutet/#respond 0
Hur står det till med mångfalden i det svenska forskarsamhället? https://vertikals.se/library/2020/09/11/hur-star-det-till-med-mangfalden-i-det-svenska-forskarsamhallet/ https://vertikals.se/library/2020/09/11/hur-star-det-till-med-mangfalden-i-det-svenska-forskarsamhallet/#respond Fri, 11 Sep 2020 13:04:39 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=126 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/09/diversity-300x167.jpg https://vertikals.se/library/2020/09/11/hur-star-det-till-med-mangfalden-i-det-svenska-forskarsamhallet/ Igår kunde man läsa den uppseendeväckande rubriken ”Ministern tog högskolans rektor i örat” i Gefle Dagblad. Det efter att UKÄ:s rapport ”Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017-2019” föranlett ett möte mellan ministern Matilda Ernkrans och åtta rektorer. Det visade sig att måluppfyllelsen inte var den önskade. Bland de tio lärosäten med flest nyrekryterade professorer var det inget lärosäte som överträffade målen och endast Lunds universitet lyckade precis nå målet. Alla de andra misslyckades med sin målsättning vilket är alarmerande. Faktum är att ser man till helheten så är det en klar majoritet av de svenska lärosätena som misslyckas med att nå upp till sin målbild.

Att vår svenska forskning är jämlik och baserad på mångfald anser jag vara av största vikt. Oundvikligen dök frågan i rubriken ovan upp i mitt huvud. Jag bestämde mig för att undersöka frågan lite närmare men ur en lite annan vinkel. För att bli professor inleder man sin karriär med en doktorandutbildning. Statistik över dagens doktorandnybörjare borde därmed kunna utgöra en indikator för framtidens situation.

Till min hjälp har jag haft det statistiska meddelandet ”Universitet och Högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2019”. Där kan man utläsa att andelen kvinnor bland doktorandnybörjare ökar. På 70-talet var relationen ungefär 25% kvinnor och 75% män. Under 80-talet ökade kvinnornas andel till 30% för sedan ett decennium längre fram ligga på cirka 40%. 2019 var det första gången som det tippade över och kvinnornas andel uppgick till 51%. Jag tar här inte hänsyn till olika ämnesområden där relationerna kan vara annorlunda utan ser bara till totalen. Från avlagd doktorsexamen tills man blir professor är det naturligtvis en eftersläpning och alla kommer inte heller välja den vägen. Trots allt, om man ser till det tillgängliga underlaget för framtida professorer, ser utveckling ut att gå åt rätt håll.

En annan faktor jag ville undersöka närmare i frågan om mångfald var andelen utländska doktorandnybörjare. Det internationella inslaget av utländska doktorandnybörjare är stort i Sverige. År 2019 var det 40% vilket då var en minskning med 2% från 2018. Antalet utländska doktorandnybörjare ingår i statistiken och bland totala andelen kvinnor var 36% utländska doktorandnybörjare och för män var siffran 45%. Även om detta påverkar totala andelen kvinnor bland doktorandnybörjare får det anses vara positivt ur mångfaldssynpunkt att vi i Sverige har en stor internationell bas av doktorander.

Naturligtvis skall vi ta dessa varningssignaler på allvar. Arbetet för jämlikhet och mångfald måste fortskrida. Men jag blir inte speciellt oroad av UKÄ:s rapport. Viktigt för lärosätena blir istället att fokusera på att skapa bra förutsättningar för kvinnor under och efter deras doktorandutbildning så det underlag av kandidater som finns idag kvarstår till dess att rekrytering på nivån professor blir aktuell. Mer oroad är jag över att utvecklingen mot ökad tillgänglighet till forskningsresultat och tillhörande forskningsdata går så långsamt, även om den går framåt. Det är dock en helt annan fråga.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/09/11/hur-star-det-till-med-mangfalden-i-det-svenska-forskarsamhallet/#respond 0
Så många unga försvann på ett decennium https://vertikals.se/charlotta/2020/09/04/sa-manga-unga-forsvann-pa-ett-decennium/ https://vertikals.se/charlotta/2020/09/04/sa-manga-unga-forsvann-pa-ett-decennium/#respond Fri, 04 Sep 2020 13:13:35 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4407 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/09/photo-1522202176988-66273c2fd55f-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/09/04/sa-manga-unga-forsvann-pa-ett-decennium/ En av de första bloggposterna jag skrev här på Vertikals 2013 tittade på hur många 18-åringar svenska kommuner hade 2005 och hur många 25-åringar de hade kvar sju år senare. Den medförde mängder av diskussioner om ungas flyttmönster, urbanisering och den avtagande befolkningen i många mindre kommuner i landet.

Anledningen till att jag valde att titta på denna grupp är att det främst är unga som flyttar omkring mellan kommunerna. Min kollega Lina Bjerke och jag plockade fram följande figur till ett akademiskt arbete vi gjort:

Den stående axeln visar flyttar som gjorts på ett år mellan två kommuner. Den liggande axeln visar hur gamla de är som gjort flytten. Det är alltså en omfattande omförflyttning som sker just under unga år. Anledningarna är många. Vissa flyttar exemplelvis för utbildning, vissa gör det för arbete, andra gör det för att man vill ha en annan livsstil än den som hemmaplan kan erbjuda.

Eftersom vi nu har ett nytt decennium så tänkte jag göra en lite ny variant av den bloggpost jag publicerade 2013. Jag utgår från det senaste året som finns tillgängligt från SCB vad gäller befolkningssiffror i svenska kommuner (vilket är år 2018). Vi går sedan tio år tillbaka i tiden och ser hur många 18-åringar svenska kommuner hade då (dvs. år 2008) och följer upp 2018 och ser hur många 28-åringar som bor där då. Det blir alltså samma generation, bara tio år senare. Det är inte nödvändigtvis exakt samma personer vi talar om. Vissa kan ha flyttat ut och andra kan ha flyttat in, men det ger oss ändå en uppfattning om man har fler unga kvar (nu i yrkesför ålder) jämfört med vad man hade 18-åringar från början.

Kartan nedan visar hur det ligger till:

Sammantaget är det 52 kommuner som har fler 28-åringar än vad man hade 18-åringar tio år tidigare. De som ökat allra mest är Stockholm (+10 840), Göteborg (+6 157) och Malmö (+3 600). Även Uppsala och Solna hade en ökning på 1 709 respektive 1 556 individer. Umeå, Sundbyberg, Linköping, Lund, Örebro och Helsingborg hade en ökning på 500 personer eller fler (dock färre än 1 000).

Vi hittar alltså den största ökningen i kommuner som antingen är platser för högre utbildning eller som befinner sig i en storstadsregion.

Bland de platser som tappade mest hittar vi många av de relativt dyra förorterna i storstadsregionerna. Flest tappade Kungsbacka (-343), Ekerö (-250), Lerum (-241), Täby (-217), samt Härryda (-189). Detta är kommuner som har problem med avfolkning. Däremot är de relativt dyra förorter som med all sannolikhet kommer att fånga upp en del av de unga som flyttar in när de blivit några år äldre och vill ha ett större boende utan att för den skull helt göra avkall på det som den större staden har att erbjuda.

Tittar vi istället på vilka som tappat mest procentuellt sett ser listan lite annorlunda ut. Ekerö dyker visserligen fortfarande upp på plats 2 på listan (ett tapp på 57 procent). Allra mest tappade Gullspång. De började med 105 18-åringar men hade bara 35 28-åringar kvar tio år senare. Detta är ett tapp på 67 procent. Högsby, Storfors, Övertorneå, Vindeln och Bräcke tappade 48 procent eller mer av sina unga över denna tioårsperiod.

Procentuellt sett var fem kommuner de stora ”vinnarna”. Solna, Sundbyberg, Stockholm, Malmö och Göteborg ökade med över 100 procent under dessa tio år. Sundbyberg ökade med hela 273 procent.

Vissa hävdar att det är inte nödvändigtvis de ungas flytt som är problemet för befolkningsutvecklingen i vissa kommuner, utan att deföder färre barn. Men det är ju just en följd av att unga flyttat därifrån. När så sker höjs ju medelåldern och färre barn föds.

Det stora gapet mellan kommuner som krymper och som växer är en av vår tids stora utmaningar och vi har bara börjat se effekterna av det.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/09/04/sa-manga-unga-forsvann-pa-ett-decennium/#respond 0
”Hälften av världens barn har varit hemma från skolan” https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/04/halften-av-varldens-barn-har-varit-hemma-fran-skolan/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/04/halften-av-varldens-barn-har-varit-hemma-fran-skolan/#respond Fri, 04 Sep 2020 11:49:05 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=21 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/09/classroom-300x199.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/04/halften-av-varldens-barn-har-varit-hemma-fran-skolan/ I mitten av mars 2020 hade ca 107 av världens länder stängt ned sina skolor som en åtgärd för att minska spridningen av covid-19. Uppskattningsvis innebar det att cirka 862 miljoner barn och unga, ungefär hälften av alla i världen i denna åldersgrupp, blev fråntagna möjligheten till att vara i skolan. Vilka konsekvenser kan vi se på lång sikt av detta?

Sverige valde delvis en annan väg där grundskolor höll öppna medan gymnasiet övergick till distansundervisning. I folkhälsomyndighetens sammanfattning kring det aktuella kunskapsläget gällande covid-19 och barn framgår att det saknas systematiska sammanställningar kring långsiktiga konsekvenser på barns hälsa. Rådande pandemi har dock ytterligare lyft upp barns rättigheter på agendan, exempelvis när det gäller barns rätt till utbildning, hälsa och utveckling. Vi tog oss igenom våren med skolstängningar, distansstudier, distansarbete och distans i nära relationer som vi tidigare tagit för givna. Födelsedagskalas, släkttsammankomster, semestrar och sommarlov har antagit andra former där det för vissa barn har inneburit mer tid hemma med föräldrar och syskon och kanske ett lugnare sommarlov vilket för barn i välfungerande familjer kan tänkas ha resulterat i ett positivt sommarlov.

Vi vet dock att skolstängningarna i våras drabbade redan utsatta barn hårt i form av avsaknad av rutiner, skolmat, socialt umgänge och begränsad tillgång till pedagogiskt stöd. Detta skapade oro i vardagen och har haft konsekvenser på den psykiska hälsan för barn och ungdomar. Lång vistelse i hemmiljön med föräldrar/vårdnadshavare som kan ha drabbats hårt av varsel, permitteringar och oro för släkt och vänner kan leda till ökad försummelse och risk för våld och övergrepp i hemmet med allvarlig psykisk ohälsa som följd.

I ett tidigare inlägg skrev jag om den enkät som forskare vid Uppsala universitet tagit fram där barn och ungdomar själva fick svara på frågor kring hur de uppfattar sin situation i coronatider

Resultatet från denna studie presenterades i somras och där framgår tydligt att barn oroar sig bland annat för familjeekonomi, äldre släktingars hälsa och att de bär på en rädsla att mista någon närstående. Vikten av att barn får dela dessa tankar med en trygg vuxen betonas. Resultaten visar också att de mest sårbara barnen drabbas hårt i en kris som denna där exempelvis försämrad familjeekonomi och trångboddhet blir värre. Författarna betonar vikten av ökad samverkan kring barn och unga och att barns oro måste tas på allvar. Rapporten lyfter också att även barn i så ung ålder som 4 år har många tankar kring corona. Som barnforskare med ett barnrättsfokus kan jag bara applådera detta initiativ som även tar in de yngre barnens röster, helt i linje med barnkonventionen.  I min podcast som finns här på bloggen från juni med bland annat Barnombudsmannen som gäst, lyftes frågor som att det behövs forskning där barn och ungdomar följs över tid. Vi behöver nu fortsätta att ta vara på barns egna perspektiv på sin tillvaro och även vilka behov och vilket stöd de efterfrågar.

Länk till Rapporten ”Barn och ungas röster om corona”: https://www.pubcare.uu.se/forskning/chap/projekt/barn-och-ungas-roster-om–corona-/

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/09/04/halften-av-varldens-barn-har-varit-hemma-fran-skolan/#respond 0
Where to begin: Reflections on co-production from a service-user and a researcher’s perspective https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/09/03/where-to-begin-reflections-on-co-production-from-a-service-user-and-a-researchers-perspective/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/09/03/where-to-begin-reflections-on-co-production-from-a-service-user-and-a-researchers-perspective/#respond Thu, 03 Sep 2020 12:22:29 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=69 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2020/09/roadsign-300x207.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/09/03/where-to-begin-reflections-on-co-production-from-a-service-user-and-a-researchers-perspective/ Co-production is a hot topic in research and development in health and welfare. There are several definitions of what co-production consists of, and the amount of research papers on co-production has increased rapidly since 2008 1, 2. One commonly used definition of co-production is that co-production is the voluntary or involuntary involvement of public service users in any of the design, management, delivery and/or evaluation of public services 3, where users provide their lived experience and service providers provide their professional expertise.  Users and professionals involved share the responsibility to ensure their knowledge is integrated to create optimal services. Co-production is presented as a tool to meet future challenges in health and welfare. Theoretical discussions of what is the “musts” to call something co-production, or when something is only approaching co-production or being a co-production initiative engage scholars, but makes me wonder who decides what co-production is in a certain situation? Should it be defined by those in the situation or by those looking at the situation from the outside? And what would the difference be?

In reality, co-production is not always easy. Co-production demands engagement and action from the user as well as being invited to co-produce by those in power of the service. Successful engagement alone is not enough, there is also needs for power shifts, hierarchical turn arounds and willingness to change. Even this is still not enough for optimal co-production, as there must be an organization ready for change, a society ready for change and individuals ready for change. That is a lot of change if optimal co-production is to take place.

Can we instead see co-production as a continuum, where optimal co-production with unknown potential is the endpoint and reality is along that continuum, then the concept is easier to grip. What if we look at where we are, how we act in health and welfare and reflect on co-production in this context, in this specific system and in this situation that we are in? As users, patients, relatives, professionals, and leaders – What do we see? Do we see the best possible co-production considering the situation or do we see possibilities for improvement? And the next step is what we do about it. That is when potential barriers and promoters for co-production will become clearer to us, but it is also of interest to reflect on our thoughts on those barriers and promoters. Do we see our roles as static or as potential change makers, ready to give co-production a chance?

As a professional I feel positive and ready, though knowing that there will be hard work ahead. It is my professional duty to do my very best for those who use the service. I look at what I do, how my profession work and look for potential improvement, but I don´t stop there! Shadowing users in a service, seeing what the service looks like and ask of experiences of the service widens what possibilities can be done to optimize and co-produce the service.

However, as a user I am more hesitant. Maybe my hesitation is based on my previous experiences, where I have felt listened too, been helped, and felt strengthened. I may already be content with the service. Or perhaps it is due to being told before that change is impossible, takes too much time or is too expensive. Or maybe it is just because my disease is not my favorite interest, it is just an uninvited guest in my life. Sometimes the energy to engage and act is not there, sometimes all I need as a user is professional support – not being asked to collaborate to improve the service, to take part in dialogue meetings to improve care or to tell my story again and again to make professionals understand my situation.

So, when we look for a change to increase co-production in health and welfare, perhaps it is time to consider which is most important – Optimal outcome in the given situation or truly co-produced outcome?

——

Kristina Areskoug Josefsson is a researcher in the FORTE funded SAMSKAPA co-production research programme.

1.                         Fusco F, Marsilio M and Guglielmetti C. Co-production in health policy and management: a comprehensive bibliometric review. BMC health services research 2020; 20: 504-504. DOI: 10.1186/s12913-020-05241-2.

2.                         Kjellström S, Areskoug-Josefsson K, Andersson Gäre B, et al. Exploring, measuring and enhancing the coproduction of health and well-being at the national, regional and local levels through comparative case studies in Sweden and England: the ‘Samskapa’ research programme protocol. BMJ Open 2019; 9: e029723. DOI: 10.1136/bmjopen-2019-029723 %J BMJ Open.

3.                         Osborne S, Radnor Z and Strokosch K. Co-production and the co-creation of value in public services. Public Management Review 2016; 18: 639-653. Article. DOI: 10.1080/14719037.2015.1111927.

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/09/03/where-to-begin-reflections-on-co-production-from-a-service-user-and-a-researchers-perspective/#respond 0
Öppen tillgång till vetenskapliga artiklar: läget i Sverige idag https://vertikals.se/library/2020/09/02/oppen-tillgang-till-vetenskapliga-artiklar-laget-i-sverige-idag/ https://vertikals.se/library/2020/09/02/oppen-tillgang-till-vetenskapliga-artiklar-laget-i-sverige-idag/#respond Wed, 02 Sep 2020 08:28:52 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=121 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/09/books-300x184.jpg https://vertikals.se/library/2020/09/02/oppen-tillgang-till-vetenskapliga-artiklar-laget-i-sverige-idag/ I dagarna presenterade Kungliga biblioteket en rapport med data om hur det ser ut med den öppna tillgången till vetenskapliga artiklar i Sverige. Det som avses är granskade artiklar med DOI som registrerats i Swepub (Swepub innehåller referenser till de forskningspublikationer som finns registrerade i för närvarande ett fyrtiotal svenska lärosätens och andra myndigheters publiceringsdatabaser) efter dubbel kontroll gentemot Unpaywall. Målsättningen för Sverige är att 2026 skall alla artiklar som finansierats med offentliga medel vara omedelbart öppet tillgängliga. Hur ser då dagsläget ut?

Innan jag presenterar datan kan ett förtydligande vara på plats. De typer av publiceringar man ser närmare på i rapporten är; guld, hybrid och grön. Guld innebär att man publicerar en artikel med direkt och öppen tillgång genom att forskaren betalar en publiceringsavgift till tidskriften. Hybrid är den kategori som står för störst tillväxt och innebär att det finns ett transformativt avtal (omställning från finansiering genom prenumeration till finansiering genom publicering) med förlaget. Detta avtal kan sedan forskaren avropa vid publicering (CC-licens) och artikelns publiceringsavgift är redan säkerställd genom ett konsortium (BIBSAM) där de svenska lärosätena ingår och betalar för det transformativa avtalet istället för att ha ett prenumerationsavtal direkt med förlaget. Grön är en kategori som nu minskar och det beror till stor del på att hybridpublicering har tagit över. Grön publicering är till största delen den parallellpublicering som sker av ett manuskript i en version som inte är förlagets slutliga. Det är en vanlig modell för publicering i tidskrifter främst med höga publiceringsavgifter eller längre embargotider. På så sätt kan man möta behovet av en snabbare tillgänglighet då flera forskningsfinansiärer börjat kräva tillgång till publikationen inom 6 månader.

Som sagt målsättningen är att all offentligt finansierad forskning skall vara omedelbart tillgänglig 2026. Kungliga bibliotekets sammanställning visar att 2019 var andelen fritt tillgängliga artiklar 45% och preliminära data visar på att för 2020 kommer andelen öka till 52%. Det är med andra ord en bra bit kvar till målbilden även om utvecklingen går snabbt. Dessutom finns det några mätproblem som behöver åtgärdas framöver, vilka de intresserade kan läsa mer om i rapporten.

Datakällan Swepub inhämtar sin data från lärosätenas publiceringsdatabaser (repositorium). För vår del är det DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) där huvuddelen av de svenska lärosätena finns med.  Eftersom Swepub plockar data därifrån är själva registreringen i DiVA viktig för att kvalitetssäkra datan. Vid JU ligger ansvaret för kontrollen av posterna hos oss på biblioteket och en bibliotekarie går därför alltid igenom alla poster samt att det är en bibliotekarie som registrerar de flesta av dem. Syftet är att vi skall få en likartad registrering där all metadata kontrolleras och säkerställs före exempelvis import till Swepub.

Det skulle därför vara intressant att som fallstudium se hur siffrorna förhåller sig här hos oss när vi tar data direkt ur DiVA. Sammanfaller de med helhetsbilden för hela Sverige 2019. Jag avser att se närmare på de större kategorierna guld och hybrid samt deras hopsummerade total.

Andelen öppet tillgängliga artiklar med DOI 2019 (%)
  JU Sverige
Guld 26 25
Hybrid 18 20
Totalt 44 45

En närmare titt på utvecklingstrenden ger följande bild.

Utvecklingen andelen öppet tillgängliga artiklar med DOI 2017/18/19 (%) Sverige
  2017 2018 2019
Guld 20 22 25
Hybrid 13 15 20
Totalt 33 37 45
Utvecklingen andelen öppet tillgängliga artiklar med DOI 2017/18/19 (%) JU
  2017 2018 2019
Guld 18 18 26
Hybrid 9 16 18
Totalt 27 34 44

Det framkommer ganska tydligt att JU närmar sig andelen för hela Sverige och främst är det publicering genom stöd av transformativa avtal med hybridtidskrifter som ökar men även guld ökar vilket jag antar beror på att forskningsfinansiärerna är mer benägna att även säkerställa finansieringen av själva publikationen.

Den generella analyser ger vid hand att vi har ett digert arbete fram till 2026 för att uppnå öppen tillgång till alla vetenskapliga artiklar som finansierats genom skattemedel. Trenden är i varje fall tydlig, utvecklingen går framåt och det i en positiv riktning!

Tack till Stefan Carlstein för hjälp med att ta fram data ur DiVA.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/09/02/oppen-tillgang-till-vetenskapliga-artiklar-laget-i-sverige-idag/#respond 0
Coronavirus and dentistry https://vertikals.se/health-welfare/2020/08/31/coronavirus-and-dentistry/ https://vertikals.se/health-welfare/2020/08/31/coronavirus-and-dentistry/#respond Mon, 31 Aug 2020 13:19:24 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=55 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2020/08/dentist-300x200.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2020/08/31/coronavirus-and-dentistry/ A couple of months ago, The New York Times sent out a message to dentistry professionals (Lazaro 2020). The journalists assessed the risk of infection by coronavirus in different professions and concluded that dentists and dental hygienists are the jobs with the highest chance of being infected. Policy makers and society in general were so focused on medical doctors and nurses that overlooked that people working in dental clinics are under a high risk of contagion, due to the high generation of aerosols as part of routine dental practices and the extremely short working distance between the patient and the professional. Virus particles are transmitted in small salivary aerosols that can travel a certain distance depending on their size, reaching the skin, oral cavity, nose or eyes of people around the infected person. This movement of viral particles is reduced by the patient using face masks, but this is of course not possible during dental examination and procedures.

To make things worse, a gene expression analysis in different human tissues showed that the levels of the protein ACE2 (H Xu et al. 2020), which is the receptor where coronavirus bind, is extremely high in the oral cavity, mainly in the tongue and oral mucosa. In fact, the density of the SARS-CoV-2 receptor is higher in the tongue than in the lungs. This suggests that binding to different tissues in the oral cavity may be a crucial route of viral entry in the body, and also that saliva, which bathes all oral tissues, could be an important reservoir of the pathogen (J Xu et al. 2020). This has recently been confirmed by performing diagnostic tests in saliva, showing that it is in fact a more sensitive sample than nasal swabs to detect infection (Sabino-Silva et al. 2020). This has practical implications for performing massive tests, since saliva sampling does not require a specialist to perform the collection, but it also underlines how close the dental professional is to being infected by people carrying the virus.

Furthermore, the number of infected people that appears to be completely asymptomatic has been shown to be very high and may account for almost half of the transmissions. Other studies report a much lower incidence of asymptomatic patients. It is also relevant that the highest peak in the number of viral particles appears to be produced just before the appearance of the first clinical symptoms and positive results for coronavirus are frequently documented in many patients weeks after they recovered from the disease (Rothe et al. 2020).

Although there is some controversy regarding the proportion of asymptomatic individuals and their contribution to viral transmission, many European countries decided to downsize dental practice to only provide urgent care during the pandemic. In others, treatments involving aerosol generation were minimized, although specific measures have varied. However, the situation is improving in many countries and preventive measures are already being adopted during the transition phase to normality (Ather et al. 2020).

In fact, my personal view is that dental practice and dental training may never be the same and some of the modified procedures could actually remain in the long term even after the COVID19 pandemic is over. What policies might change in the short term and perhaps be extended in the future? One of them is to consider all patients visiting the clinic as positive for this -or other- virus and ask them to wash hands upon entry in the clinic, keep social distance, minimize cash payment, etc. Given that aerosol production is difficult to be avoided, it has been proposed that we should probably get used to more strict personal protective measures such as faceshields, FFP2 masks or disposable gowns (Li & Meng 2020).

Perhaps fewer patients should be appointed, so the number of them in the waiting room is limited, and enough time is left between one appointment and the next to allow changing protective wear and ventilating well the rooms to eliminate aerosols (although this can be difficult sometimes), as well as proper disinfection of surfaces. In this regard, hydrogen peroxide and bleach are well documented to neutralize most viruses, included encapsulated coronavirus (Kampf et al. 2020). Regarding specific dental procedures, the use of rubber dam is recommended whenever possible to minimize saliva-derived contamination, as well as an efficient suction around the working area (Meng et al. 2020).

It is difficult to know which measures are really needed and whether some of them are unnecessary or will be unnecessary in the future, and current research will help establishing those. Even during the pandemic, some countries have elected to adopt extreme measures to impede transmission, and some epidemiologists have indicated that this may imply lower group immunity levels in subsequent waves of the disease; other countries have chosen to impose more flexible measures and time will indicate if this may be more successful in the long term.

Another related concern, in this case within the academic environment, is the presence of potentially infected aerosols in dental schools, given that patients are frequently treated in clinics with a fully open structure where many students are working simultaneously (Ather et al. 2020). Several dental schools are already considering creating a number of enclosed aerosol-generating side rooms within the large dental education clinics. This is an interesting initiative and could be considered in the design of new Dentistry Faculties, although it may be difficult to accommodate within the current structure of many dental teaching facilities. Other professionals consider unjustified that the design and structure of teaching facilities are conditioned by a specific infectious disease that may not be an issue in the future.

Finally, there is another measure that has been proposed by different dental associations, namely the use by the patient of an antimicrobial mouthrinse (even a nasal spray) before dental exploration and treatment, in order to reduce viral load (Caruso et al. 2020). For example, the British Endodontic Society and even the Stomatology Authorities in Wuhan have recommended 1% hydrogen peroxide as a pre-rinse mouth wash. There is also evidence that povidone-iodine is effective in neutralizing MERS-CoV (Eggers et al. 2015), another virulent coronavirus that caused an epidemic in 2012. The physico-chemical properties of Cetylpyridinium Chrloride (CPC) makes it also likely to be effective against encapsulated viruses and in fact oral rinses with this antiseptic have been shown to neutralize the influenza virus and to reduce cold symptoms in a clinical study (Popkin et al. 2017).

Chlorhexidine, having a divalent cation structure, could also provide some protection and would be interesting given its high sustantivity (it can be slowly released and remain in the mouth for hours at a working concentration), but the only study with SARS-CoV2 showed no efficacy (Kampf et al. 2020). However, only a low concentration of 0.02% was tested, and more standard 0.12 or 0.2% solutions might be more effective. For this reason, our laboratory is coordinating a clinical study in different Spanish hospitals where saliva samples are collected in COVID19 patients at baseline, and then 10 minutes, 30 minutes, 1 hour and 2 hours after a 1-minute mouthwash with either CPC, Chlorhexidine, H2O2 or povidone-iodine. A fifth group that makes an oral rinse with water will serve as control. We hope that the results will shed some light to recommend a mouth rinse protocol which could contribute to reduce the risk of infection in dentistry professionals. In Spain and Italy, people gather every day at 8 pm on their balconies and windows for a general applause to acknowledge the work and effort of sanitary personnel during the pandemic. I think we should never forget the silent and courageous work that dental practitioners are performing, and take advantage of what we have learned during this pandemic to improve the safety and working conditions of the dental community in the future.

——

Alex Mira is an oral microbiologist. He works as senior researcher at the FISABIO Institute in Valencia (Spain) and is a visiting researcher at the School of Health & Welfare, Jönköping University.

Twitter: @mira_ale

Further reading

Newspapers

1. Lazaro Gamio (2020). The Workers Who Face the Greatest Coronavirus Risk. The New York Times, March 15th 2020.

https://www.nytimes.com/interactive/2020/03/15/business/economy/coronavirus-worker-risk.html

Scientific journals

2. Ather A, Patel B, Ruparel NB, Diogenes A, Hargreaves KM. Coronavirus Disease 19 (COVID-19): Implications for Clinical Dental Care. J Endod. 2020 Apr 6. pii: S0099-2399(20)30159-X. doi: 10.1016/j.joen.2020.03.008.

3. Caruso AA, Del Prete A, Lazzarino AI, Capaldi R, Grumetto L. May Hydrogen Peroxide Reduce the Hospitalization Rate and Complications of SARS-CoV-2 Infection? Control Hosp Epidemiol. 2020 Apr 22;1-5.  doi: 10.1017/ice.2020.170. 

4. Eggers M, Koburger-Janssen T, Eickmann M, Zorn J. In vitro bactericidal and virucidal efficacy of povidone-iodine gargle/mouthwash against respiratory and oral tract pathogens. Infect Dis Ther 2018;7:249–59.

5. Kampf G, Todt D, Pfaender S,  Steinmann E. Persistence of coronaviruses on inanimate surfaces and its inactivation with biocidal agents. J Hosp Infect. 2020;104:246-51.

6. Li ZY, Meng LY. The prevention and control of a new coronavirus infection in department of stomatology. Zhonghua Kou Qiang Yi Xue Za Zhi. 2020;55(0):E001.

7. Meng L, Hua F, Bian Z. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Emerging and Future Challenges for Dental and Oral Medicine. J Dent Res. 2020;1-7. DOI: 10.1177/0022034520914246journals.sagepub.com/home/jd.

8. Popkin DL, Zilka S, Dimaano M, Fujioka H, Rackley C, Salata R et al. Cetylpyridinium chloride (CPC) exhibits potent, rapid activity against influenza viruses in vitro and in vivo. Pathogens and Immunity. 2017;2(2):253-69.

9. Rothe C, Schunk M, Sothmann P, Bretzel G, Froeschl G, Wallrauch C, Zimmer T, Thiel V, Janke C, Guggemos W, et al. 2020. Transmission of 2019-nCoV infection from an asymptomatic contact in Germany. N Engl J Med. 382(10):970–71.

10. Sabino-Silva R, Gomes AC, Siqueira W. Coronavirus COVID-19 impacts to dentistry and potential salivary diagnosis. Clin Oral Invest. 2020;24:1619–21.

11. Xu H, Zhong L, Deng J, Peng J, Dan H, Zeng X, Li T, Chen Q. High expression of ACE2 receptor of 2019-nCoV on the epithelial cells of oral mucosa. Int J Oral Sci. 2020 Feb 24;12(1):8. doi: 10.1038/s41368-020-0074-x.

12. Xu J, Li Y, Gan F, Du Y, Yao Y. Salivary Glands: Potential Reservoirs for COVID-19 Asymptomatic Infection. First Published April 9, 2020 Letter. https://doi.org/10.1177/0022034520918518

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2020/08/31/coronavirus-and-dentistry/#respond 0
Existentiellt perspektiv för att navigera i det nya normala https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/08/28/existentiellt-perspektiv-for-att-navigera-i-det-nya-normala/ https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/08/28/existentiellt-perspektiv-for-att-navigera-i-det-nya-normala/#respond Fri, 28 Aug 2020 08:20:10 +0000 Ledarkunskap http://vertikals.se/ledarkunskap/?p=38 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/46/2020/08/Untitled_Artwork-3-300x234.gif https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/08/28/existentiellt-perspektiv-for-att-navigera-i-det-nya-normala/ Tre månader in i pandemin pekar barometern på stor osäkerhet. Undersökningar visar att en negativ konsekvens av påtvingat distansarbete är känslan av ensamhet; kollegor saknas. Detta händer när kaffemaskinen har gått i vänteläge och fikarummet står tomt. Vi har varit så lösningsfokuserade, säger de småländska ledarna, när vi experimenterar tillsammans med dem i det digitaliserade ledarlabbet.

Pär Sjöstrand

I rollen som chef och ledare förväntas man ha svar, kunna stilla osäkerhet, säger en av ledarna. Per Sjöstrand, präst i Jönköpings församling deltar i labbet, på distans. Han uppmuntrar de småländska ledarna att inte bara planera utan också reflektera – tillsammans. Våga starta ett samtal med medarbetar och i ledningsgrupper som rör det existentiella, säger Per. Behovet är stort. Träna i att sätta ord på känslor. Man behöver inte ha några teologiska poäng. Ord som ödmjukhet, medmänsklighet och kärlek är exempel på inslag i småländska ledarskapets samtal som hjälper medmänniskor att navigera i det nya normala. Att navigera i det nya normala har blivit en existentiell fråga.

No Man is an Island

“No Man is an Island”, som John Donne upplyste ledare om för snart 400 år sedan. Småländska ledare är i det avseendet inte annorlunda än andra. Men i pandemin börjar deras existentiella perspektiv pånyttfödas, i sammanhang av familjer, vänner, jobb och andra ledare. I väntan på vaccin kan så renässansen av småländskt ledarskap fortsätta.

Stadigt ur det existentiella perspektivet navigerar de småländska ledarna oss vidare till ett experimenterande med arbetsmarknadens aktörer. En fråga urskiljs, om det nya normala kommer bli fördel för någon och i så fall för vem?  

Stay tuned!

Intervju med Pär Sjöstrand

]]>
https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/08/28/existentiellt-perspektiv-for-att-navigera-i-det-nya-normala/#respond 0
Tankar kring preprints som publikationsform https://vertikals.se/library/2020/08/25/tankar-kring-preprints-som-publikationsform/ https://vertikals.se/library/2020/08/25/tankar-kring-preprints-som-publikationsform/#respond Tue, 25 Aug 2020 09:22:10 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=112 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/08/preprint-300x199.jpg https://vertikals.se/library/2020/08/25/tankar-kring-preprints-som-publikationsform/ Publiceringen av preprints har ökat i intresse. Det finns flera olika anledningar till detta, bland annat en utdragen peer-review process samt framväxten av digitala verktyg som möjliggör arkivering och delning av forskning. För vissa ämnesområden är det mer angeläget med en snabbare publicering och därför har dedikerade arkiv redan utvecklats. Nu kan man också skönja en bredare framväxt inom allt fler ämnesområden, även de stora förlagen lanserar egna tjänster för denna typ av publicering. Naturligtvis är detta en modell med både för- och nackdelar, så kritiker och förespråkare förekommer. Då jag själv har genomfört processen, att publicera ett manuskript som preprint, tänkte jag att det kunde vara intressant att delge mina tankar och erfarenheter.

Bakgrunden till min publicering är helt enkelt att jag inte lyckades få mitt manuskript publicerat. Jag var i och för sig medveten om de problem och brister det var belagt med men ville ändå försöka då jag ansåg det vara relevant och intressant. Kort sammanfattat, min text spände över flera olika ämnesområden, jag är inte forskare och hade därmed inte resurser att samla in data, det var inte ett teoretiskt verk i form av att jag använde någon specifik vetenskaplig metod utan snarare var det en reflektion och förslag på lösning eller ett alternativt angreppssätt. På de svar jag fick med önskemål om relevant data för mina slutsatser insåg jag att detta inte kommer att lyckas. Vill jag få ut mina tankar krävs, åtminstone så som manuskriptet ser ut just nu, en annan publiceringsform. Då kom tanken om att testa att publicera det som preprint via ett dedikerat arkiv för Library and Information Science (e-LiS). För den intresserade tillhandahåller jag länk till arkivet och min text nedan så ni kan se hur det ser ut.

Länk till e-LiS:  e-prints in library & information science:

A framework for strict structured literature reviews within management research and management education: establishing a model for evidence-based management and increased scholarly interaction

Vilka problem ser jag då med framväxten av preprints? För det första skapar det en form av överproduktion av dokument, det blir en slags salamiproduktion av samma text, om än inte helt lika då preprint ofta inte är granskade utan mer en förlaga till den text som kommer publiceras när den är färdig. Det ger även inriktningen på ett annat problem. För den oinvigde kan dessa preprints se högst vetenskapliga ut och misstas för fullgoda forskningsdokument vilket de inte är eftersom de inte har granskats objektivt av forskarsamhället. Att kalla det för ”fake news” är väl att ta i men missförstånd och missbruk kan uppstå.

En annan faktor är att preprints från början byggdes upp utanför och oberoende av förlagen vilket får anses vara av godo men numera har nästan alla av de större förlagen egna system för hantering av preprints vilka de använder för att ”fånga in” publiceringar. Förlagen kan då erbjuda en alternativ och snabb publicering i väntan på att deras egen granskningsprocess pågår, vilket medför att kravet på att effektivisera den processen uteblir. Manuskripten blir låsta till ett förlag och om negativt besked ges har man som författare tappat mycket tid och måste starta om processen igen för publicering hos ett annat förlag. Återigen kan det leda till negativa konsekvenser då det nya förlaget kanske inte är lika positivt till ett manuskript som redan är publicerat som preprint hos ett konkurrerande förlag där det sedan refuserats. Förlagens makt över forskarna kan därmed stärkas.

Vilka fördelar ser jag då med publicering genom preprints? För det första, precis som för mig, att det erbjuder en möjlighet till publicering av material som inte riktigt passar in i de olika tidskrifternas utgivning. Arbetar man som forskare med ett material som man är redo att skicka in till en tidskrift kan detta vara ett bra och snabbt första steg för att testa sitt material och få feedback innan man tar det slutliga steget och därmed undvika onödig fördröjning i publicerings- och granskningsprocessen på grund av uppenbara fel eller brister.

För det andra, preprints erbjuder ett alternativ till nya och unga forskare att få ut forskningsmaterial. Får man intresse för sitt preprint kan det bli lättare att få en framtida publicering. Precis som med konferenser och konferenspublikationer kan man publicera inte helt färdigt material men ändå visa vad man sysslar med och på så sätt hitta kollegor som man kan bygga ett nätverk med och kanske rent av samproducera en kommande artikel eller forskningsinsats med.

För det tredje, en preprint är fri och öppen. Publikationen kan enkelt och effektivt delas via olika sidor och på sociala medier exempelvis en blogg, ResearchGate eller Twitter för att nå intresserade läsare. Det har jag själv sett resultatet av med min egen publicering.

För det fjärde, påskyndas publiceringen med hjälp av preprints. När granskningsprocessen blir för lång och forskningens innehåll inte tillåter denna fördröjning på grund av dess aktualitet kan detta vara ett alternativ. Avsaknaden av oberoende granskning blir en brist men då målgruppen för denna publicering främst är andra forskare med samma ämneskompetens får man utgå ifrån att de har förmågan att bedöma relevansen.

Naturligtvis finns det inte bara ett enda rätt svar angående preprints. Det är helt enkelt ytterligare ett alternativ med sina för- och nackdelar. Men de förändringar vi ser inom den vetenskapliga publiceringen med ökat intresse från omgivande samhälle, diverse initiativ inom öppen vetenskap och krav på tillgång till skattefinansierad forskning samt problem med långa ledtider i granskningsprocessen (forskaren får bara skicka sin text till en tidskrift i taget för att inte i onödan belasta granskningssystemet) gör att det finns ett behov, vilket troligtvis kommer att öka, av att kunna publicera preprints som en del i forskarens publiceringsstrategi och forskningskommunikation.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/08/25/tankar-kring-preprints-som-publikationsform/#respond 0
Så mycket äldre blev kommunerna på ett decennium https://vertikals.se/charlotta/2020/08/18/sa-mycket-aldre-blev-kommunerna-pa-ett-decennium/ https://vertikals.se/charlotta/2020/08/18/sa-mycket-aldre-blev-kommunerna-pa-ett-decennium/#respond Tue, 18 Aug 2020 09:24:05 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4433 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/08/walking-5357721_1280-300x197.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/08/18/sa-mycket-aldre-blev-kommunerna-pa-ett-decennium/ Vi blir allt äldre och sällan har ålder diskuterats så mycket som under corona-pandemin där högre ålder också är förenat med högre risk. Men ur ett ekonomiskt och demografiskt perspektiv finns det också utmaningar med vår allt högre ålder. Exempelvis får vi en utmaning med att allt färre ska försörja allt fler. Det senast tillgängliga året för statistik på medelålder (där även statistik för kommuner framgår) är 2018. Detta år var medelåldern i landet 41,2 år. Det är 0,2 år mer än vad som var fallet tio år tidigare.

På vissa platser är den demografiska utmaningen större än på andra platser. I Knivsta var medelåldern 2018 bara 36,4 år. Det kan jämföras med Borgholm där medelåldern var 49,8 år istället.

Men låt oss titta på hur medelåldern i svenska kommuner har förändrats över tid. Kartan nedan visar läget 2008:

De mörkgröna kommunerna är de 20 procent av landets kommuner som hade lägst medelålder år 2008. De röda är de 20 procent av kommunerna som hade högst medelålder detta år. Varje färg på kartan motsvarar alltså 20 procent av landets kommuner i respektive ålderskategori.

Men vad händer om vi behåller samma ålderskategorier som vi ser i kartan för år 2008 ovan, men nu placerar vi in 2018 års data i samma intervall. Resultatet får vi nedan:

Det är nu väsentligt många fler kommuner som skulle hamna i den högsta kategorin. Nu är det drygt 29 procent av landets kommuner som har lika hög medelålder (dvs. minst 44,9 år). Däremot är det bara 18 procent som hamnar i den mörkgröna. Många av de platser som föll inom den orange kategorin år 2008 är nu mörkröda istället.

Tittar vi på riket som helhet så hade alltså medelåldern ökat med 0,2 år från 41,0 till 41,2 år. Vilka kommuner hade ökat mer än så och vilka hade ökat mindre. Kartan nedan visar på detta:

Sammantaget var det 70 av 290 kommuner som hade en lägre ökning (eller en direkt minskning) av medelålder under dessa tio år. 14 kommuner (ca. 5 procent av kommunerna) hade en förändring i medelåldern på samma nivå som rikets genomsnitt (0,2 år). Men i 206 kommuner (71 procent av dem) ökade medelåldern mer än riksgenomsnittet.

Fanns det då ett samband mellan startpunkten (dvs. medelåldern år 2008) och ökningen i medelålder över detta decennium? Nej, faktum är att ett sådant samband saknas här. Relationen är insignifikant. Figuren nedan visar på sambandet (och linjerna i figuren visar riksgenomsnittet):

Det finns alltså kommuner som under denna tidsperiod startade med en hög medelålder men som fortfarande minskade i lägre omfattning än vad som gjordes i riket so helhet (och tvärtom).

Är då detta mönster generellt? Det är något svårt att säga, men till viss del har säkert medelåldern år 2018 påverkats av flyktingmottagandet 2015. Det finns en rad kommuner som sett medelåldern öka under relativt lång tid som efter 2015 har en lägre medelålder än tidigare.

Och tittar vi på motsvarande siffror mellan åren 2004 till 2014 (dvs. innan år 2015) så ser vi att de kommuner som år 2004 hade en högre medelålder också ökade i snabbare takt – de blev alltså äldre i genomsnitt snabbare än vad som var fallet i riket som helhet, en effekt av att unga lämnar platserna bakom. Men det kommer jag att diskutera i nästa bloggpost.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/08/18/sa-mycket-aldre-blev-kommunerna-pa-ett-decennium/#respond 0
Media influence on vote choices https://vertikals.se/mmtc/2020/08/11/media-influence-on-vote-choices/ https://vertikals.se/mmtc/2020/08/11/media-influence-on-vote-choices/#respond Tue, 11 Aug 2020 12:21:47 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=272 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/08/photo-1485394595691-5411947d63a4-300x195.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/08/11/media-influence-on-vote-choices/ It has long been known that many elections are decided by current macroeconomic conditions. For example, it is difficult for a prime minister, governor, or mayor to be re-elected when prices are increasing, wages staggering, or people losing their jobs. In contrast, incumbent politicians usually benefit at the ballot box when the economy is doing well. In 1992, Bill Clinton’s campaign adviser James Carville used the phrase “It’s the economy, stupid” to express this insight.

In a recent study published in the American Journal of Political Science, we uncover a hidden form of how this effect takes place. The study shows that media attention to governmental labor market reports is higher when unemployment numbers cross a round-number threshold, or “milestone.” Milestone events are an example of a phenomenon that psychologists call left-digit bias. A report that the unemployment rate has just hit 10% receives much more media coverage than a report showing the rate rose to 9.9%, even though the underlying conditions in the economy are very similar in both cases.

This “irregularity” in coverage makes it possible to measure the impact of media attention to unemployment on voting, holding constant the actual economic conditions on the ground. Using the example of US gubernatorial elections, the study compares the election results of incumbent governors in states with very similar economic conditions at election time, but where one state has just experienced an unemployment milestone and one has not. Results suggest that incumbent governors benefit from good milestones (where unemployment falls below a round number) but suffer from bad milestones (where unemployment climbs above a round number). The effects are not symmetric: On average, a good milestone leads to an increase in the vote share by 5 percentage points, whereas a bad milestone causes a loss of 10 points.

These findings illustrate that media outlets influence vote choices by emphasizing or de-emphasizing economic issues in their news coverage. Incumbent politicians are held accountable for how well they manage the economy, but citizens need to be made aware of politicians’ performance. Milestone events substantially raise voters’ awareness of incumbents’ economic records, which reveals an otherwise unknown form of media influence.

Links to the study

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/ajps.12539 (published version)

https://www.marcelgarz.com/wp-content/uploads/Milestones-Mar-2020.pdf (free access working paper version)

Marcel Garz
Assistant Professor of Economics

marcel.garz@ju.se
https://ju.se/en/personinfo?sign=GARMAR

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/08/11/media-influence-on-vote-choices/#respond 0
Här beräknas befolkningen att öka i Sverige https://vertikals.se/charlotta/2020/07/29/1-har-beraknas-befolkningen-att-oka-i-sverige/ https://vertikals.se/charlotta/2020/07/29/1-har-beraknas-befolkningen-att-oka-i-sverige/#respond Wed, 29 Jul 2020 16:02:42 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4673 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/07/pedestrians-1209316_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/07/29/1-har-beraknas-befolkningen-att-oka-i-sverige/ För ett tag sedan släppte SCB sina befolkningsprognoser fram till år 2030, som visar vilka platser som förväntas ha den största ökningen respektive minskningen.

Befolkningen på en plats kan öka beroende på två faktorer:

  • det föds fler än de som dör
  • fler flyttar till platsen än vad man flyttar därifrån

Flyttarna kan antingen komma från andra platser i landet eller från ett annat land. Under den stora flyktingvågen, exempelvis, ökade de flesta kommuner sin befolkning beroende på att många flyttade in som tidigare bott i ett annat land. Med andra ord ökade befolkningen då även i kommuner som tidigare sett en avtagande befolkningsutveckling.

De flyttar som sker inom landet görs i högst grad av relativt unga individer (ca 18-35 år), eftersom det är ett skede i livet då man flyttar hemifrån, utbildar sig och skaffar sig sitt första jobb. Man har ofta heller inte hunnit investera i ett boende och har inga ytterligare familjemedlemmar som ska tas hänsyn till om man flyttar.

Den sistnämnda gruppen har under lång till främst dragit sig mot större städer, som gjort att större kommuner, men även mellanstora kommuner vuxit ganska fort. Mindre kommuner, ofta på håll från dessa större platser, har däremot i hög grad fått stryka på foten.

Detta speglas delvis i de länsprognoser som SCB tar fram:

Procentuellt sett ökar Uppsala, Halland och Stockholm allra mest. Men i antal ser vi de största ökningarna i de län där våra tre storstadsregioner ligger.

Nu är län väldigt trubbigt för att förstå den process som pågår. I varje län kommer det finnas kommuner som klarar sig utmärkt, likväl som det finns kommuner som klarar sig mindre bra. SCB har därför även delat upp prognosen på olika typer av kommuner och nu blir det helt plötsligt mer intressant:

Även kommuner som ligger på bra pendlingsavstånd till en storstad förväntas öka ordentligt. Pendlingskommuner nära en större stad (men ej en storstad) förväntas också öka – dock inte lika mycket.

Delvis tror jag att detta är en spegling av de allt högre huspriserna inne i storstäder och större städer. Mindre kommuner inom pendlingsavstånd framstår då ofta som ett bättre alternativ för de som vill bo på större yta men inte betala det som krävs inne i staden. Den här drivkraften finns däremot inte riktigt för pendlingskommuner nära mindre städer.

En intressant faktor i prognosen är skillnaden mellan landsbygdskommuner som har resp. inte har besöksnäring. Jag har i samband med COVID-19 just belyst hur besöksnäringen ofta är den skiljelinje som gör om en mindre plats klara sig bra eller inte, och hur det kan komma att bli ett problem nu när besöksnäringen varit begränsad (eller i vissa fall helt nedstängd). Om pandemin blir långvarig kan landsbygdskommuner med besöksnäring komma att få en utveckling mer lik de mindre kommuner som saknar besöksnäring.

I samband med att SCB släppte dessa befolkningsprognoser ringde en journalist till mig och frågade om de var förvånande och om det är svårt för kommuner att förhålla sig till prognoserna. Men förvånande är de absolut inte. För den här utvecklingen har pågått väldigt länge och påverkat läget i våra svenska kommuner. Vilken typ av utmaningar och vilken typ av styrkor kommunen har bottnar helt i befolkningsutvecklingen över tid. Men bara för att siffrorna inte är förvånande så innebär ju inte det att de kan utgöra en ordentlig utmaning ändå, framförallt för de kommuner som inte längre växer i samma takt eller till och med minskar i storlek.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/07/29/1-har-beraknas-befolkningen-att-oka-i-sverige/#respond 0
Vem bor var? https://vertikals.se/sofiawixe/2020/07/06/vem-bor-var/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/07/06/vem-bor-var/#respond Mon, 06 Jul 2020 09:56:56 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=422 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/07/facade-1209311_1280-300x197.jpg https://vertikals.se/sofiawixe/2020/07/06/vem-bor-var/ Att olika grupper av människor, ofta baserat på socioekonomiska förutsättningar och/eller etnisk bakgrund, bor i olika (typer) av områden är nog något som de flesta känner till. Det kan vara baserat på statistik eller helt enkelt en god kännedom om sin egen stad eller kommun. Boendesegregation, som det ofta kallas, är inget nytt fenomen utan de flesta platser har varit mer eller mindre segregerade genom historien. En del av segregationen kan förklaras av individers och hushålls fria val, många känner trygghet och ökad välfärd av att ha grannar med liknande socioekonomi, kultur och/eller andra erfarenheter. Segregation kan dock även förklaras av att kapital- och resurssvaga grupper har begränsade möjligheter att välja sitt boende, både plats och form. 

För att visa på den socioekonomiska och etniska boendesegregationen i Sverige har jag för närmare 6 000 bostadsområden1 räknat andelen personer som är i risk för fattigdom2 samt andelen personer som är födda utanför Norden och EU15-länderna. För Sverige som helhet är dessa andelar 16 respektive 17 procent (2018). Diagrammet nedan visar dock att andelarna skiljer sig kraftigt mellan olika områden, från närmare 90 procent till nästan 0 procent. 

Att det på områdesnivå finns ett starkt samband, som dessutom blir starkare med tiden, mellan socioekonomisk och etnisk segregation visade jag i en bloggpost redan 2015, då med statistik över andel sysselsatta och andel med utländsk bakgrund som sträckte sig till 2011. Diagrammet nedan ger en uppdatering som visar att slutsatserna från 2015 i stort sett fortfarande håller. Kurvan visar förändringen i sambandet mellan socioekonomi (alltså mätt som andel i risk för fattigdom) och etnicitet (alltså mätt som andel födda utanför Norden/EU15) på områdesnivå. Ju högre korrelationskoefficient (maxvärdet = 1) desto starkare samband (nedgången mellan 2003 och 2004 beror på en metodförändring i beräkningen av disponibel inkomst, vilket ger ett tidsseriebrott). 

Områden som karaktäriseras av en relativt stor befolkning som är födda utanför Norden/EU15 tycks sedan 1991 ha fått en allt svagare socioekonomisk ställning. Sambandet säger samtidigt att socioekonomiskt svaga områden tycks ha en allt högre andel utrikes födda. En ny slutsats som kan dras tack vare den längre tidsperioden är att korrelationen tycks ha stabiliserat sig på en hög nivå sedan 2010. Det går dock inte dra några slutsatser om orsakssamband. 

I projektet Integration är en process – Invandrares arbetsmarknadskarriär genom successiva steg följer vi utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år) som invandrat till Sverige mellan 1991 och 2010 från olika delar av världen. För att ge ett (av många möjliga) svar på frågan som ställs i rubriken3 visar tabellen nedan vilken typ av områden4 dessa personer bor i (2018), för ett urval av bakgrundsregioner. Tredje kolumnen visar hur stor del respektive områdestyp utgör bland samtliga 5 984 områden. Personer födda i övriga Norden eller EU15 följer i hög grad denna fördelning.  

Andel i risk för fattigdomAndel utrikes födda (ej Norden/EU15)Andel områden(%)Norden(%)EU15 (%)Europa(%)Asien(%)Afrika(%)
LågLåg33,330,030,515,611,55,6
LågMellan7,08,29,68,48,43,8
LågHög0,80,91,21,42,31,0
Låg 41,139,141,325,322,210,4
MellanLåg23,621,121,610,17,25,0
MellanMellan15,015,415,418,614,711,7
MellanHög6,16,67,414,415,913,3
Mellan 44,743,244,443,037,829,9
HögLåg0,93,11,40,30,30,2
HögMellan3,14,12,92,82,83,1
HögHög10,310,610,028,637,056,4
Hög 14,317,714,331,740,059,7

Tabellen visar även att sex av tio personer födda i Afrika bor i områden som karaktäriseras av en hög andel personer som lever i risk för fattigdom, alltså med svag socioekonomisk ställning. De flesta av dessa bor dessutom i områden som har en hög andel utrikes födda, vilket inte förvånar med tanke på sambandet som påvisas ovan. Endast en av tio bor i områden med stark socioekonomisk ställning, här definierat som låg andel av befolkningen i risk för fattigdom. 

Bland personer födda i Asien och Europa är andelen som bor i socioekonomisk starka områden mer än dubbelt så hög som bland personer födda i Afrika. Det är dock betydligt vanligare att personer från övriga Norden eller EU15 bor i socioekonomisk starka områden, ungefär fyra av tio återfinns i områden med låg andel i risk för fattigdom. Endast en av tio födda i Norden eller ett EU15-land bor i ett område som karaktäriseras av både hög andel i risk för fattigdom och hög andel födda utanför Norden/EU15. 

En förklaring till det starka sambandet mellan socioekonomisk och etnisk segregation, samt olika boendemönster mellan olika grupper av individer, kan vara att utrikes födda har lägre försörjningsgrad5. Många utrikes födda har därmed inte tillräckligt med resurser för att bosätta sig i socioekonomiskt starkare områden där huspriser och hyror oftast är högre. Samtidigt kan olika typer av bostadsområden ge olika förutsättningar för arbetsmarknadsintegration, till exempel genom de sociala normer som råder. Denna aspekt belyser vi i projektet, och om detta återkommer jag i senare bloggposter. 

1 Områdesindelningen som används här följer Statistiska Centralbyråns Demografiska Statistikområden, DeSO. 

2 För att beräkna risk för fattigdom används EU:s definition, det vill säga personer med en disponibel inkomst (baserat på hushållets disponibla inkomst och individens konsumtionsvikt) lägre än 60 procent av medianinkomsten. 

3 Frågan är för övrigt även titeln på en rapport jag skrev under min tid som utredare vid Jönköpings kommun – Vem bor var? Om boendesegregation i Jönköpings kommun.

4 Med ”Hög” avses områden med en andel som är mer än 1,5 gånger så hög som den motsvarande andelen för landet som helhet. Med ”Låg” avses områden med en andel som är mindre än 0,75 gånger den nationella andelen. Resterande områden klassificeras som ”Mellan”.  

5 Se Eklund och Larsson. När blir utrikes födda självförsörjande? Entreprenörskapsforum, 2020

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/07/06/vem-bor-var/#respond 0
Hur har det offentliga innovationssystemet mött Covid-19? Del 2. https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/07/03/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-mott-covid-19/ https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/07/03/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-mott-covid-19/#respond Fri, 03 Jul 2020 08:54:19 +0000 Innovationspolitik & samhällsutmaningar http://vertikals.se/innovationspolitik/?p=44 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/26/2020/06/corona-5174671_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/07/03/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-mott-covid-19/ Del 2: Regional respons

I ett tidigare inlägg  undersökte vi det svenska offentliga innovationsstödets respons på den så kallade coronakrisen och drog slutsatsen att responsen var relativt snabb. Här tittar vi närmare på responsen i olika regioner. Bilden som framträder är att det finns ganska stora regionala skillnader. Vissa typer av stöd finns bara i ett mindre antal regioner, och även snabbheten skiljer sig åt. Dessutom finns det en skillnad i vilka slags organisationer som står bakom insatserna, där FoI-intensiva regioner kan luta sig mer mot specialiserade organisationer som inkubatorer, teknikparker och innovationskontor. För beskrivning av metodologi och klassificering, se föregående inlägg.

Forskning har visat att finanskrisens effekter inom EU har ökat polariseringen mellan regioner. De som vid krisens inledning hade ett svagt innovationssystem har efter krisen i många fall blivit nästan helt beroende av EU:s strukturfonder. Figur 3 visar hur förekomsten av de olika insatstyperna har utvecklats bland Sveriges 21 regioner.[3] I månadsskiftet mars–april fanns det specifik rådgivning i 18 av 21 regioner. I några enstaka fall var (och är) den dock begränsad till en del av regionen, beroende på vilken aktör som står bakom den. De ekonomiska bidragen tog längre tid att få till stånd men finns nu i 16 av 21 regioner. I de allra flesta fall riktas de till företag inom besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar och tillverkningsindustrin, som alla drabbats hårt och är betydelsefulla för många regioner, samtidigt som de har behov av förnyelse. Utbildningsprogram och -projekt bedrivs endast i ett mindre antal regioner.

Figur 3: Offentliggörande av insatser per region

En hypotes är att regioner med mycket FoI-verksamhet skiljer sig från andra regioner i vilka insatser som görs. Figur 4 presenterar insatserna fördelade på FoI-intensiva respektive andra regioner, samt nationella insatser (vilka i några fall drivs av regionala aktörer, exempelvis den nationella företagsakuten som Region Jönköpings län ansvarar för). FoI-intensiva regioner inkluderar här Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Som figuren visar är mönstren mellan regionerna mycket snarlika, förutom att utbildningsprogrammen primärt bedrivs i mindre FoI-intensiva regioner.

Figur 4: Insatser per typ av region.

Däremot skiljer sig de sex FoI-intensiva regionerna från de 15 övriga när det gäller vilka aktörer som står bakom insatserna. Som Figur 5 visar står teknikparker och inkubatorer bakom en betydligt större andel av insatserna i de FoI-intensiva regionerna än i de övriga. Vad gäller insatser från regionerna själva och från lärosäten är fördelningen jämn mellan regiontyperna med hänsyn tagen till skillnaden i antalet regioner. Sex av de sju lärosäten som gjort insatser är nya universitet eller regionala högskolor (Jönköping University är ett av dem).


Den sammantagna bilden i de två inläggen är att det offentliga systemet för innovationsstöd har reagerat förhållandevis snabbt på krisen, men att responsen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det är noterbart att det finns stor variation i hur de mer renodlade FoI-aktörerna – teknikparker, inkubatorer, innovationskontor och lärosäten – har agerat.

Den här inledande analysen leder till nya frågor, exempelvis:

  • I vilken utsträckning syftar insatserna till mer långsiktig omställning mot exempelvis digitalisering och mer cirkulära affärsmodeller, jämfört med exempelvis kortsiktig krishantering?
  • Vilken kvalitet har de insatser som gjorts? Skiljer sig kvaliteten åt beroende på vilken typ av organisation som står bakom insatsen?
  • Till vad används de bidrag, exempelvis omställningscheckar, som regionerna fördelar?
  • Varför har så pass många renodlade FoI-aktörer inte responderat på krisen genom specifika insatser?
  • I vilken utsträckning möter insatserna företagens behov och förutsättningar?
  • Vilka effekter har de olika typerna av insatser för företagen?

Vi hoppas kunna få möjlighet att undersöka åtminstone några av dessa frågor efter semesterledigheterna. Trevlig sommar!

Tobias Fridholm,PhD
Postdoc in transformative innovation policy
E-post 
LinkedIN

[3] I figuren inkluderas inte nationella insatser och heller inte Almi som är delvis regionalt.

]]>
https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/07/03/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-mott-covid-19/#respond 0
Att navigera i det nya normala – en serie av tre småländska ledarlabb https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/07/02/att-navigera-i-det-nya-normala-en-serie-av-tre-smalandska-ledarlabb/ https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/07/02/att-navigera-i-det-nya-normala-en-serie-av-tre-smalandska-ledarlabb/#respond Thu, 02 Jul 2020 09:11:33 +0000 Ledarkunskap http://vertikals.se/ledarkunskap/?p=29 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/46/2020/07/Vertikals-GIF-300x200.gif https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/07/02/att-navigera-i-det-nya-normala-en-serie-av-tre-smalandska-ledarlabb/ Sverige är stängt. Pandemin har eskalerat under sex veckor. Nu samlas småländska ledare i ett digitalt ledarlabb. Situationen för dom själva och de organisationer de företräder skiftar, från totalt stopp i delar av verksamhet till företag med all-time-high i orderingång. Mitt i krisen är informationsflödet intensivt. Det handlar om snabbinkallade ledningsmöten för att hantera till exempel störningar i materialflöden, oroliga medarbetare, permitterade medarbetare och medarbetare på distans. Samtidigt leveranser i fokus och kreativ problemlösning: arbetsplatser smittsäkras, sårbara punkter identifieras medan kompetensinventering sker. Allt för snabba omställningar, till något nytt men okänt. 

Hur navigera i det nya normala?

Det nya okända växer fram som det nya normala. Det som inte var normalt tidigare börjar hos de småländska ledarna upplevas som normalt: medarbetare på distans, zoom-fika, hälsa med armbågarna och den dagliga rapporteringen om smittläget i världen. 

Hur navigera i det nya normala? Den frågan blev ledarlabbets insikt när praktiker och forskare tillsammans började utforska landskapet i det nya normala. De småländska ledarna var förstås inte ensamma om denna insikt. Kairos Future’s ”Coronabarometer” visar i slutet av april att krisfasen i kurvan börjar gå mot nyorientering.

Ledarlabbets småländska ledare och forskare fortsatte att reflektera över erfarenheten. Teman för tre nya ledarlabb mejslas så fram, med start i 
Att navigera i det nya normala – ett existentiellt perspektiv.

Stay tuned!

Bild: Nour Havemose 

Referens

Kairos Future. 2020-04-23. Det nya normala – Sverige i Coronatider. Hämtat från:

https://www.kairosfuture.com/se/publikationer/nyheter/det-nya-normala-sverige-i-coronatider/

]]>
https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/07/02/att-navigera-i-det-nya-normala-en-serie-av-tre-smalandska-ledarlabb/#respond 0
Företagsledning vid snabb omställning för överlevnad https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/02/foretagsledning-vid-snabb-omstallning-for-overlevnad/ https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/02/foretagsledning-vid-snabb-omstallning-for-overlevnad/#respond Thu, 02 Jul 2020 09:06:34 +0000 Joakim Netz http://vertikals.se/joakim-netz/?p=8 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/47/2020/07/Skärmavbild-2020-07-02-kl.-11.05.52-300x163.png https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/02/foretagsledning-vid-snabb-omstallning-for-overlevnad/ Hur kan industriföretagens snabba omställningar till att utveckla och producera nya produkter såsom munskydd och handsprit ske på bara några veckor istället för ett år eller två? Chocken och behovet i Corona-pandemin förklarar en hel del men inte allt. Detta var en viktig utgångspunkt för ett samtal under Mötesplats Social Innovation (MSI) där jag deltog i samtalsserien Re-Act.

]]>
https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/02/foretagsledning-vid-snabb-omstallning-for-overlevnad/#respond 0
Podcast: Om innovationer och Covid-19. https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/01/podcast-om-innovationer-och-covid-19/ https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/01/podcast-om-innovationer-och-covid-19/#respond Wed, 01 Jul 2020 11:11:41 +0000 Joakim Netz http://vertikals.se/joakim-netz/?p=11 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/47/2020/07/podd-300x160.jpg https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/01/podcast-om-innovationer-och-covid-19/ Hur påverkas innovationskraft hos företag i Corona-pandemin? Vilka konsekvenser får det i innovationspolitiken? Vad händer med innovationskraften efter Corona-pandemin? Detta är några av de frågor som jag tillsammans med Christian Sandström reflekterar över i ett samtal modererat av Johan Wangström.

]]>
https://vertikals.se/joakim-netz/2020/07/01/podcast-om-innovationer-och-covid-19/#respond 0
Hur har det offentliga innovationssystemet mött Covid-19? https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/06/30/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-agerat-under-covid-19/ https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/06/30/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-agerat-under-covid-19/#respond Tue, 30 Jun 2020 07:33:49 +0000 Innovationspolitik & samhällsutmaningar http://vertikals.se/innovationspolitik/?p=38 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/26/2020/06/corona-5174671_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/06/30/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-agerat-under-covid-19/ Del 1: Snabbhet

Samhällsutmaningar kan komma plötsligt. För stora delar av näringslivet har det nya coronavirusets spridning inneburit att verksamheternas förutsättningar ändrats betydligt. Många företag har fått stora utmaningar när intäkterna har sjunkit och framtiden är svårbedömd.

Med de akuta behov som uppstått i många företag, finns det skäl att ställa sig frågan hur det offentliga innovationssystemet har bemött krisen. Utifrån tidigare forskning och andra analyser som gjorts, har vi tagit en inledande titt på några grundläggande frågor:

  • Vilka åtgärder gentemot näringslivet har det offentligfinansierade innovationsstödjande systemet vidtagit i krisen?
  • Hur snabbt har insatserna genomförts?
  • Hur varierar insatserna mellan regioner och mellan olika typer av organisationer?

I det här inlägget fokuserar vi på de två första punkterna, medan ett kommande inlägg tar en titt på den tredje frågeställningen.

Liksom vården och omsorgen är det offentliga systemet för innovationsstöd att betrakta som decentraliserat. Mycket av ansvaret för tillväxtfrågorna ligger hos regionerna. Det finns vidare ett stort antal offentligfinansierade aktörer med främsta uppgift att främja innovation och företagsutveckling som i de allra flesta fall agerar och finansieras regionalt och lokalt. Dessutom fördelas merparten av de europeiska strukturfondsmedlen regionalt. På statlig nivå finns framförallt några betydelsefulla finansiärer, exempelvis Vinnova, samt organisationsliknande program, som de strategiska innovationsprogrammen (SIP). Även lärosätena är statliga men tar ur ett innovationsperspektiv huvudsakligen en lokal och regional roll.

Fokus ligger i den här studien på följande typer av insatser, som i samtliga fall avser nya initiativ i syfte att stödja näringslivet i coronakrisen:

  • FoI-program: Nytt eller uppskalat program eller programliknande insats som avser forskning eller innovation. Enskilda projekt har inte inkluderats.
  • Utbildningsprogram eller motsvarande: Nytt program eller programliknande insats där deltagarna medverkar vid flera tillfällen och som avser utbildning eller annan kompetensutveckling.
  • Utbildningsprojekt eller motsvarande: Nytt projekt eller annan insats där deltagarna medverkar vid ett enstaka tillfälle och som avser utbildning eller annan kompetensutveckling.
  • Särskild rådgivning: Ny insats där företrädare för näringslivet får enskild rådgivning
  • Bidrag, annan subvention eller riskkapital: Ny insats som innebär att näringslivet kan erhålla ekonomiska subventioner eller extra kapitaltillskott

Kartläggningen har gjorts genom att gå igenom 171 offentligfinansierade forsknings- och innovationsstödjande organisationers hemsidor och sammanställa och klassificera de insatser som presenterats där under perioden februari till mitten av juni 2020, se Tabell 1.[1] Totalt 57 av dem (33%) har gjort en eller flera av de fem insatsertyper som analyseras i det här fallet. Praktiskt taget alla regioner har gjort någon insats. Bland de mer specialiserade aktörerna i innovationssystemet har en betydligt lägre andel gjort det, exempelvis en tredjedel av teknikparkerna och inkubatorerna och bara två innovationskontor och ett strategiskt innovationsprogram.[2] En handfull ytterligare teknikparker och inkubatorer indikerar dock att de har tagit koordinerande roller lokalt eller regionalt, en potentiellt viktig roll som inte ingår i kartläggningen i det här skedet eftersom den är svår att verifiera.

Tabell 1: Kartlagda organisationer

OrganisationskategoriAntal kartlagda organisationerAntal som har gjort insatsAndel som har gjort insats
Nationell FoI-finansiär11218%
Staten, ej FoI-finansiär9778%
Region212095%
Teknikpark/inkubator612033%
Lärosäte38718%
Forskningsinstitut11100%
Innovationskontor12217%
Strategiskt innovationsprog.1716%
Övriga11100%
 1715733%

Figur 1 visar insatser per typ av organisation. Regionerna står nästan hälften av de totalt 116 insatser som gjorts. Deras insatser handlar ofta om omställningscheckar på 25–100 kSEK som i de flesta fall riktas till särskilt utsatta branscher, eller företagsjourer där regionernas näringslivsavdelningar, inte sällan tillsammans med anställda på Nyföretagarcentrum, Coompanion eller inhyrda enmanskonsulter, erbjuder specifik rådgivning kopplad till krisen. Teknikparker och inkubatorer ingår i några fall i företagsjourerna (som också förekommer på kommunal nivå) men deras rådgivande insatser är i de flesta fall mer fristående initiativ. Det förekommer också att de anordnar insatser inom utbildning eller kompetensutveckling, från webinarier till kurser av programliknande karaktär. Lärosätenas insatser handlar i de flesta fall om nya, kortare utbildningar eller om att forskare erbjuder rådgivning. Det är i tolkningen av figuren viktigt att ha i åtanke att vissa insatser väger tyngre än andra. Exempelvis är flertalet statliga insatser mycket betydelsefulla, som Almis brygglån och det statliga tillskottet på 400 MSEK till Almi Invest, medan andra listade insatser berör betydligt färre företag.

Figur 1: Insatser per organisationskategori

Forskningen visar att snabbheten i igångsättandet av insatser är betydelsefull. Figur 2 visar när respektive insats har offentliggjorts. I de flesta fall påbörjades insatsens genomförande mer eller mindre omedelbart därefter. I insatser som rör fördelning av projektmedel och ambitiösa utbildningsprogram finns det dock en (förvisso kraftigt varierande) fördröjning till dess insatserna kommer företagen till nytta, eftersom de oftast kräver tid för skrivande av ansökningar och för urval inför beviljning. Det tog ungefär två veckor från att allmän smittspridning konstaterades den 10 mars till dess innovationssystemet började respondera på allvar. Fram till början av maj skedde därefter en betydande mobilisering, varefter takten avtog. Rådgivningen var generellt på plats något tidigare än bidragen och utbildningsprogrammen. Hälften av rådgivningen var offentliggjord och mer eller mindre igång den 27 mars. Tio dagar senare var flertalet bidragsinsatser lanserade, och ytterligare en vecka därefter hälften av utbildningsprogrammen.

Figur 2
: Tidpunkt för offentliggörande av insats

Resultaten tyder på att responsen som helhet var rask, vilket är positivt. Frågan är, såg den ungefär likadan ut i hela landet, eller skilde den sig (mycket) åt mellan olika regioner? I ett kommande blogginlägg ska vi undersöka den saken närmare.


[1] Utfallet ska tolkas något försiktigt, eftersom det kan förekomma insatser som enbart kommunicerats på andra sätt, exempelvis per e-post eller i sociala medier. Eftersom fokus legat på större insatser som i regel riktats både till organisationernas tidigare och nya målgrupper är dock bedömningen att det stora flertalet insatser fångas i kartläggningen. I tillägg har relativt många organisationer gjort andra insatser som berör näringslivet, exempelvis sammanställa listor på offentliga insatser gentemot företag eller påminna företag att de gärna får kontakta organisationen ifråga för tips och råd.

[2] De nationella FoI-finansiärerna avser statliga FoI-finansiärer samt offentliga forskningsstiftelser. Teknikparker och inkubatorer har operationaliserats som medlemmarna i Swedish Incubators & Science Parks (SISP). Kategorin Lärosäte inkluderar inte innovationskontor. Almi och Almi Invest har här förts på ”Staten, ej FoI-finansiär” men är också regionala aktörer.

Tobias Fridholm,PhD
Postdoc in transformative innovation policy
E-post
LinkedIN

]]>
https://vertikals.se/innovationspolitik/2020/06/30/hur-har-det-offentliga-innovationssystemet-agerat-under-covid-19/#respond 0
Samskapande av sexuell hälsa vid kronisk sjukdom https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/06/26/samskapande-av-sexuell-halsa-vid-kronisk-sjukdom/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/06/26/samskapande-av-sexuell-halsa-vid-kronisk-sjukdom/#respond Fri, 26 Jun 2020 11:48:47 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=55 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2020/06/team-hands-300x200.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/06/26/samskapande-av-sexuell-halsa-vid-kronisk-sjukdom/ Det är dags att ta nästa steg för att främja sexuell hälsa vid kronisk sjukdom och fokus på rehabilitering av sexuell hälsa vid kronisk sjukdom har ökat på bakgrund av ny forskning på området. Kroniska sjukdomar finns i alla åldrar och påverkar individens liv på olika sätt, det är vanligt att även det sexuella livet och den sexuella hälsan påverkas av kronisk sjukdom. I dagsläget finns flera patientföreningar som arbetar för att få bättre stöd inom sexuell hälsa för sina medlemmar, genom att tillhandahålla informationsmaterial och ha med sexuell hälsa i patientutbildningar för de som lever med kronisk sjukdom.

Inom professionsutbildningar för de professioner som möter kroniskt sjuka patienter i hälso- och sjukvården är utbildning inom sexuell hälsa otillräcklig på många områden. Det gör att personal brister i bemötande, kunskap och kompetens inom sexuell hälsa, och att många känner sig tveksamma till att prata om sexuell hälsa med patienter. Mer utbildning inom sexuell hälsa behövs i grundutbildningar av professionella för att möta behov inom sexuell hälsa vid kronisk sjukdom.

Brister i grundutbildning har lett till kvarstående utbildningsbehov hos professionella för att möta patienternas, och en ny dansk rapport från juni 2020 visar att utbildning gör skillnad och ger bättre bemötande inom sexuell hälsa för patienter med kronisk sjukdom oavsett patientens kön, ålder, sexuella läggning eller kulturell tillhörighet.

Men, bara utbildning i sexuell hälsa för professionella räcker inte, det måste också finnas stöd för hur hela teamet med patienten i fokus kan arbeta tillsammans för att bibehålla och förbättra sexuell hälsa. I detta finns ett behov av att tydliggöra roller, ansvar och behov av stöd och samskapa rehabilitering med patienterna utifrån deras behov. Tydlig kommunikation och förståelse för sina egna möjligheter och begränsningar är framgångsfaktorer för att lyckas förbättra sexuell rehabilitering vid kronisk sjukdom.

Patienten behöver vara aktiv i att förmedla sina behov, samtidigt som det är viktigt att fundera över vad jag som individ vill dela med mig av om mitt sexuella liv. Om patienten har en partner behövs även kommunikation i relationen, om vilken information som är ok att dela med sig av i den professionella relationen med vårdgivare.

För professionella är bemötande, kunskap och kompetens inom sexuell hälsa grundläggande, men också att se sina professionella gränser och veta vilken profession som är mest lämpad att ge stöd för olika behov inom sexuell hälsa. Alla professioner har ansvar för rehabilitering av sexuell hälsa, grundat i den professionella kunskap som respektive profession har. Exempelvis kan arbetsterapeuter stötta i planering av vardagsliv för att möjliggöra sexuella aktiviteter och fysioterapeuter coacha fysisk aktivitet för att främja sexuell funktion med förbättrad kondition, styrka och rörlighet. Eftersom kroniska sjukdomar ofta förändras över tid, behöver sexuell hälsa lyftas vid förändrad funktion eller mående.

I teamet behövs rutiner för att följa upp sexuell hälsa vid kronisk sjukdom, för att undvika att behov missas, men också för att säkerställa att tillräcklig kompetens finns i teamet för att möta patienters behov. Att teamet tydligt erkänner och arbetar för alla människors rätt till god sexuell hälsa är grundläggande. Sexuell hälsa är mycket mer än fortplantning!

Vill du läsa mer?

Länk till den danska rapporten

”Rehabilitering og seksuel sundhed – Udvikling af praksis gennem uddannelse” från REHPA Videncenter för Rehabilitering og Palliation:

http://ipaper.ipapercms.dk/RegionSyddanmark/OUH/Odense_Universitetshospital/REHPA/158211/#/

Länk till ny forskning om att samskapa för att främja sexuell hälsa vid kronisk sjukdom

Areskoug-Josefsson, K., Hjalmarsson, S. , Björk, M. and Sverker, A. (2020) Co-Creation of a Working Model to Improve Sexual Health for Persons Living with Rheumatological Diseases. Open Journal of Rheumatology and Autoimmune Diseases, 10, 109-124. doi: 10.4236/ojra.2020.103013.

Länk till forskning om utbildning inom sexuell hälsa i Sverige

Areskoug-Josefsson, K., Schindele, A.C., Deogan, C. & Lindroth, M (2019). Education for sexual and reproductive health and rights (SRHR): a mapping of SRHR-related content in higher education in health care, police, law and social work in Sweden, Sex Education, 19:6, 720-729, DOI: 10.1080/14681811.2019.1572501

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/06/26/samskapande-av-sexuell-halsa-vid-kronisk-sjukdom/#respond 0
Science, Materials and Economic Power! https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/06/26/science-materials-and-economic-power/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/06/26/science-materials-and-economic-power/#respond Fri, 26 Jun 2020 09:53:22 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=65 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2020/02/Countries-300x149.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/06/26/science-materials-and-economic-power/ A Changing World

The world is changing and so is science. I confess myself to be a materials scientist and my life is getting more and more difficult! Why is this so and what is causing this change?

Well, first of all, the amount of papers being published is increasing rapidly and keeping up with the Joneses is getting harder and harder. When I became Associate Professor, in 2000, 100000 papers were published that year. In 2018 it was more than 4 times that.

Evolution of publication over time, per year, for ”Material*”

Materials is a truly multi-disciplinary topic, where the cornerstones are in Engineering, Materials science and Physics. Moreover, applications also range all the way from Pharmacology and through Agriculture to Cell biology and Automotive application. Materials are used in all aspects of human life. This makes Materials research extremely important for us to lead a life as we know it.

The main bulk of research is in Engineering, Materials Science and Physics. Given the profound impact material use has on our everyday life, our daily use of products affect us both as persons and as nations. Moreover, I also see a strong impact indirectly through the manufacturing of materials themselves and the shaping of materials into products. Our capability to do this well affect our resources, energy consumption and carbon footprint. Moreover, climate, nations and power distribution between regions and nations all depends on materials

Subjects where material science is involved

Research Investment in Materials

The profound impact of materials on our daily lives motivates us to do a significant amount of research on materials. The main research is made in the largest economies in the world, where Sweden interestingly is number 23 in the research ranking!

In 2014 the investment per paper was roughly $45,000 but varied enormously. For some high profile universities, that were the least cost-effective publishers this number was averaging over $75,000 per paper. In 2018 the investment in Materials research was more than $18 900 000 000 around the world.

The importance is also seen through that among the leading countries in materials research there are only the superpower nations and the BRIC nations. China (both China and People’s Republic of China) is also the fastest-growing nation and also the nation with the biggest output by far.

Publications in materials research by country.

Materials as a Means of Power

As a citizen of the world, I do care about the development of materials as my life and the life of mankind is strongly impacted by material usage. Many leaders around the world see materials as a strategic resource and a source of power to control economic growth.

Historically, in Sweden, when the Falu copper mine was opened, our economy boomed. Sweden produced 80% of the world’s copper during its days of glory. Metallurgical education was created as the first non-military line of education in engineering, even before Civil engineering. This is a strong indication of the importance of materials.

Modern Materials and Trends

Today, the material-use is dominated by integrated circuit production where the leading economies have the best capability in this (USA and Japan for instance), but new applications are popping up. Most people are dependent on transportation and there is a strong shift towards electric transport solutions. The new talk of the town is batteries. Batteries involve many new materials that need new ways to be extracted and to be recycled.

Many country leaders and companies express significant concern about the concentration of cerium, lanthanum and other rare earth metals to China alone. I see that Sweden has here a great possibility to open mining activities to exploit rare earth metals. This would be good for the world carbon footprint as the Swedish electricity, together with Norway are the cleanest and most fossil-free available. Despite this, environmentalists fight against this, even though all, just as I, want electric vehicles and emission-free transports.

Another fact that is surprising is that no one really raised the voice when the western magnesium industry shut down. Not surprising you can find that today China has more or less all the production of primary magnesium. I can only conclude that magnesium is not as strategic a material, as the materials used in batteries.

Today China is developing as an economy and more research on materials is made in China than what was made worldwide when I started my research career. This is not surprising as the Chinese economy and its middle class are growing and gaining financial momentum. Consumerism makes material usage grow and we need to make this as sustainable as possible.

Electric Vehicles and Materials

Now, the main bulk of critical materials used in batteries are geographically located in China. The main bulk of light materials such a Magnesium is located in China. The largest manufacturing and implementation of solar power is made in China. This must also have an impact on transport.

Electric vehicles, running on batteries, is a fast-growing market and everyone knows Tesla. I have previously commented on electric vehicles in my blog, but not connected it to the materials research and material availability.

In terms of market penetration, electric vehicles in Norway is superior with a market share of more than 10% in 2018. The Netherlands comes in as a good second at 1.7%. These two countries have driven the implementation through particular tax incentives, in high-cost and high-salary countries. The market penetration in the land of Tesla, USA, was 0.45% in 2018. In China, it was just shy of 1% in 2018, making the market penetration more than twice that of a high salary country such as the USA. I interpret this as the market for electric vehicles in the USA has different drivers compared to a low salary country such as China has other drivers. I would here argue that the availability of critical materials plays an important role. The availability of critical material drives the industry development and the political will to make the change.

In Sweden, we do not mine these materials, but the establishment of Northvolt is a first step to put us on the map. Volvo’s introduction of its new brand Polestar as a top player with electric drives is another step. Volvo’s connection to China, through Geely, and the availability of critical materials is surely no coincidence.

So What?

Materials science is clearly a means of power and a foundation for a sustainable society. A society that is serious about climate change and carbon footprints invest heavily in materials research. The mort important element is that all materials need to be brought into use and that is through products. Materials development itself will not drive the transformation it is the ability to make products out of the materials that matter. Without this ability, there is no application of services and artificial intelligence. To the economy materials is like due to the car it adds energy. It is like blood to the body, without it the heart does not matter and no other service or function will work without it!

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/06/26/science-materials-and-economic-power/#respond 0
Vertikala samtal med Birgitta Jonsson https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/24/vertikala-samtal-med-birgitta-jonsson/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/24/vertikala-samtal-med-birgitta-jonsson/#respond Wed, 24 Jun 2020 14:40:45 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=85 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/06/vertikala-samtal-300x169.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/24/vertikala-samtal-med-birgitta-jonsson/

Vad har Fru Jonsson, 85 år, gemensamt med HLKs forskare Ulli Samuelsson? Svaret på den frågan finner ni i denna podd med fokus på digitala möjligheter och omöjligheter. Programledare: Johan Wangström.

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/24/vertikala-samtal-med-birgitta-jonsson/#respond 0
Vertikala samtal om innovationer https://vertikals.se/jutube/2020/06/24/vertikala-samtal-om-innovationer/ https://vertikals.se/jutube/2020/06/24/vertikala-samtal-om-innovationer/#respond Wed, 24 Jun 2020 12:55:12 +0000 JUTUBE http://vertikals.se/jutube/?p=44 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/38/2020/06/vertikala-samtal-1-300x169.jpg https://vertikals.se/jutube/2020/06/24/vertikala-samtal-om-innovationer/

Hur påverkas innovationskraft hos företag i Corona-pandemin? Vilka konsekvenser får det i innovationspolitiken? Vad händer med innovationskraften efter Corona-pandemin? Detta är några av de frågor som forskarna Christian Sandström och Joakim Netz reflekterar över i ett samtal modererat av Johan Wangström.

]]>
https://vertikals.se/jutube/2020/06/24/vertikala-samtal-om-innovationer/#respond 0
Renässans i småländskt ledarskap https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/06/23/renassans-i-smalandskt-ledarskap/ https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/06/23/renassans-i-smalandskt-ledarskap/#respond Tue, 23 Jun 2020 13:14:22 +0000 Ledarkunskap http://vertikals.se/ledarkunskap/?p=8 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/46/2020/06/nour_leis-300x219.gif https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/06/23/renassans-i-smalandskt-ledarskap/ Ledarskapet prövas av pandemin. Så även i Småland. Småländskt ledarskap kan vara envist, ekonomiskt, klurigt, jordnära och inte minst arbetsamt. Att odla sina resurser en dygd. Bilden av den idogt grävande och samtidigt klurige personen med sina rötter i den småländska kärva jordmånen gestaltar ledarskapet. 

”Kanske ser vi i framtiden hur den finurlige småländske småbrukaren uppstår i nya gestalter och en alldeles egen ledarskapsprofil agerar långsiktigt i en lokal miljö och i samtidigt drar nytta av den globala delningsekonomin.”

Så avslutar historikerna Peter Aronsson och Leif Johansson sin exposé av småländskt ledarskap i forskningsprojektet Ledarskap i Småland (LiS, 2016-2019). Den framtiden har blivit samtid. Av pandemin förstärks delningsekonomin med omställningar till följd. Småländskt ledarskap behöver nu alltmer utvecklas från att klura på egen åker till att klura ihop. Inte utvandra men vandra tillsammans genom att dela resurser för att bryta ny mark i det karga nya normala. Moberg i modern tappning, där Smålands historia kan pånyttfödas. 

I forskningsprojektet ”Ledarskap och Entreprenörskap i Småland” (LEIS, 2020-2023) studerar vi pandemins konsekvenser i småländskt ledarskap. Hur pånyttföds klurigheten? – är frågan som utforskas tillsammans med små och medelstora företag. Därmed skiftar projektet från ett fokus på produkt- och tjänsteinnovation som resultat av småländskt ledarskap till ett fokus på innovation av småländskt ledarskap.  

www.ledarkunskap.se

Stay tuned!

Joakim Netz
Karin Havemose

Bild: Nour Havemose 

Referens

Aronsson, P. & Johansson, L. (2016). Från Dacke till Kamprad – om ledarskap i Småland. Kapitel i Forslund, M., Lundgren, M., & Zambrell, K. (2016) (Red:) Småländskt ledarskap – inledande betraktelser. Linnaeus University Press: Växjö, Sverige. 

]]>
https://vertikals.se/ledarkunskap/2020/06/23/renassans-i-smalandskt-ledarskap/#respond 0
Vertikala samtal med Richard Florida https://vertikals.se/charlotta/2020/06/23/vertikala-samtal-med-richard-florida/ https://vertikals.se/charlotta/2020/06/23/vertikala-samtal-med-richard-florida/#respond Tue, 23 Jun 2020 10:15:00 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4695 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/06/vertikala-samtal-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/06/23/vertikala-samtal-med-richard-florida/

Hur påverkas våra städer av Corona-pandemin? Medför den kanske till och med slutet på urbaniseringen? Detta är några av de frågor som behandlas i ett samtal mellan Charlotta Mellander och Richard Florida.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/06/23/vertikala-samtal-med-richard-florida/#respond 0
Midsommar-20 vs Covid-19 https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/17/midsommar-20-vs-covid-19/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/17/midsommar-20-vs-covid-19/#respond Wed, 17 Jun 2020 15:50:21 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=81 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/06/flower-1467550_1280-300x162.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/17/midsommar-20-vs-covid-19/ Jag har tidigare bidragit med statistik och historik om mat och dryck samt traditioner när det gäller midsommar. Jag har även ställt vårt traditionella midsommarfirande i relation till vårt traditionella julfirande. I år går det inte att motstå att ställa midsommarfirandet mot Covid-19 och jag gör det utifrån tidigare temaområden.

Väder

På midsommar vi vill sitta ute vid ett dukat bord på ett grönt gräs under en solig himmel. I reklamfilmen ser vi familjen släpa bordet ut och in allt eftersom regnet kommer och går. Snapsen och sillen får ju inte bli vattenskadade, utan det gäller att hålla koll uppåt. Men hur blir det i år när själva förutsättningen för att vi ska kunna träffas över åldersgränser och geografiska ursprung är att vi håller oss utomhus? Ja, vädret är ju ingen idé att försöka påverka så frågan är istället hur många uteplatser som hunnits färdigställas under vårens beordrade distansarbete från hemmet? Byggbranschen har haft högsäsong och sågverken producerar virke för fullt. Frågan är också hur stor marknaden har blivit för partytält och paviljonger? I Radio P4 Skaraborg rapporterade man 2015 om att ett företag med lokal förankring det året ökat sin försäljning av partytält inför midsommar med 30 % mot tidigare år – detta då helt utan påverkan av Covid-19! Så frågan är hur många procent det ökar i år.

En liten påminnelse bara, när ni dukar upp – tänk på avståndet mellan gästerna…

Kärlek

Även om Tegnell deklarerat att inte sex i sig är riskfyllt ur Coronaperspektiv, så kanske inte detta års midsommarfirande slår rekord avseende nya romanser. Men vem vet, en vecka efter släppta reserestriktioner kanske det suktas rejält efter nya äventyr. Tidigare år har jag konstaterat att det inte föds fler barn utifrån tanken om ”midsommarsex” så som det gjordes fram till mitten av 1900-talet. Däremot visar statistiken att perioder då vi är lediga leder till ökat antal graviditeter – men hur det blir med det i år får vi veta först om ett antal månader. 

Det finns en sak som talar mot ökat barnafödande, historiskt sett avlas färre barn under krisperioder, vi väntar med barn tills livet börjar se ljusare ut. Kanske blir årets kris undantaget som bekräftar regeln, i april kom det stora rubriker om att försäljningen av sexleksaker ökade i Sverige och resten av världen. Men som de moderna människor vi är vet vi att sex inte alltid leder till barn, så återigen – vi får vänta och se!

Mat och dryck

Jag tänker inte göra en ny genomgång av att vi svenskar har en förmåga att äta och dricka i stort sett samma sak under alla våra stora högtider. Men i år blir det lite annorlunda, eller kanske inte alls annorlunda. För den som håller sig isolerad i hemmet och varken besöker mataffärer eller Systembolaget själv är nog risken stor att det blir en inköpslista utifrån principen ”same procedure as last year”! Det vill säga matjessill, gräddfil, färskpotatis, dill, gräslök och en flaska kryddat brännvin. Samt svenska jordgubbar om de inte är för dyra, och glöm inte grädden. 

Att gå runt och låta sig inspireras i mataffären och hitta lite andra saker än det man tänkte köpa, det finns inte längre i många svenskars vardag. Jag har själv äldre föräldrar som vi handlar åt, och de föredrar när det är min man som står för inköpen – ”För han brukar hitta lite roliga och extra goda saker!”. Då förstår ni kanske vem som står för matlagningen här hemma. 

Midsommarstång

I stort sett alla offentliga midsommarfiranden är inställda i år. Här har verkligen Covid-19 vunnit slaget. På festplatser, i parker och vid sommarhem kommer midsommarstången att lysa med sin frånvaro. Men ni kan vara lugna, lika väl som den kommer att vissna ner i år liksom alla andra år, så kommer det att komma en ny nästa år. Du som kan ge dig ut i naturen, njut av blommor och blad där, för de är nästan ännu vackrare på sin naturliga plats än uppbundna på en stång!

Familj, vänner och de vi inte känner

Då kommer vi till det som kanske är själva grejen med midsommar, att träffa vänner och umgås. Till skillnad från julen har midsommar utvecklats till en högtid vi gärna firar med andra än familjen. Men som ett resultat av många inställda offentliga arrangemang kommer det här bli året då vi får stå för allt själva. Ungar kan inte dansas trötta till musiken från en äldre man med dragspel, såvida man inte råkar ha en sådan i bekantskapskretsen, eller sjunga sig hesa till små grodorna under ledning av en tant i folkdräkt med krans i håret. Äldre släktingar kan inte tas med till en festplats för att beskåda dessa lekar inklusive fiskdammar, chokladhjul och ponnyridning för att sedan skjutsas hem innan den riktiga festen börjar. I år gäller det att föra traditionerna vidare på eget sätt och försöka förklara för barnen vad midsommar går ut på förutom att äta sill, jordgubbar och dricka nubbe. Förklara att det inte är vilken fest som helst, att den börjar mitt på dagen och håller på långt in på natten. 

Men som alla andra midsomrar handlar det om att ta hand om varandra. Att se till att alla mår bra, oavsett ålder och vad som finns i glasen. 

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/06/17/midsommar-20-vs-covid-19/#respond 0
Vertikala samtal med barnombudsmannen https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/06/17/vertikala-samtal-med-barnombudsmannen/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/06/17/vertikala-samtal-med-barnombudsmannen/#respond Wed, 17 Jun 2020 15:04:32 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=16 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/06/vertikala-samtal-300x169.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/06/17/vertikala-samtal-med-barnombudsmannen/

Hur påverkar Corona-pandemin barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Vilka signaler får barnombudsmannen och vilken typ av forskning bör vi  barnforskare inrikta oss på för att fånga upp barn och ungdomars egna upplevelser av rådande pandemi? Frida Lygnegård samtalar med inbjudna gäster;  Barnombudsmannen, Elisabeth Dahlin  samt professor Disa Bergnehr.

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/06/17/vertikala-samtal-med-barnombudsmannen/#respond 0
Vertikala samtal om bloggens historia och framtid https://vertikals.se/jutube/2020/06/17/vertikala-samtal-om-bloggens-historia-och-framtid/ https://vertikals.se/jutube/2020/06/17/vertikala-samtal-om-bloggens-historia-och-framtid/#respond Wed, 17 Jun 2020 14:49:25 +0000 JUTUBE http://vertikals.se/jutube/?p=35 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/38/2020/06/vertikala-samtal-300x169.jpg https://vertikals.se/jutube/2020/06/17/vertikala-samtal-om-bloggens-historia-och-framtid/

I veckan publicerade Vertikals, Jönköping Universitys forskarblogg, sin 500 bloggpost. I podcasten samtalar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, grundare och mångårig skribent för Vertikals och Emil Danielsson, projektledare om vikten av att vara synlig och tillgänglig som forskare, utmaningar och möjligheter för forskare och bjuder på både roliga och spännande episoder under resan.

]]>
https://vertikals.se/jutube/2020/06/17/vertikala-samtal-om-bloggens-historia-och-framtid/#respond 0
”Vi är inte såna som sitter i skogen och dricker” https://vertikals.se/health-welfare/2020/06/17/vi-ar-inte-sana-som-sitter-i-skogen-och-dricker/ https://vertikals.se/health-welfare/2020/06/17/vi-ar-inte-sana-som-sitter-i-skogen-och-dricker/#respond Wed, 17 Jun 2020 12:52:20 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=46 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2020/06/photo-1519671482749-fd09be7ccebf-300x200.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2020/06/17/vi-ar-inte-sana-som-sitter-i-skogen-och-dricker/ Ungdomars berättelser om berusning

Att ungdomar ibland dricker sig berusade är inget nytt. Speciellt i skolavslutningstider brukar vuxna uppmärksamma ungdomarnas berusningsdrickande på offentliga platser såsom parker och badplatser. Ungdomarnas berusningsdrickande förknippas ofta med oansvarighet och ett riskfyllt beteende. Men, tänk om att ungdomarnas drickande är en välorganiserad, planerad och kontrollerad aktivitet…som oftast tar plats i hemmen! Det är precis vad ungdomar berättar när vi lyssnar till de på deras erfarenheter.

I avhandlingsarbetet om ungdomars berusningsdrickande intervjuades ungdomar mellan 15–18 år om deras erfarenheter av berusning. De intervjuade pojkarna och flickorna berättade att den vanligaste platsen där de festade och drack alkohol var i… hemmiljöer. Som skäl uppgav de ökad säkerhet, att det var ”skämmigt” om vuxna såg dem berusade och för att de inomhus hade bättre kontroll över vilka som kom på festen. För de intervjuade ungdomarna är festen och berusningen ett viktigt avbrott i vardagen, och att festa innebär att vara berusad, dansa och ha roligt. Men man ska göra det med kontroll.

En del i skapandet av säkra platser för fest är skapandet av egna regler där kontroll och planering är viktiga delar. För att ha roligt på festen krävs planering så man kan skaffa önskad mängd alkohol. Det är också viktigt att planera för hur man tar sig till och från festen.

”Jag vill inte dricka när jag inte har planerat att dricka och inte planerat hur mycket jag ska dricka. För när du börjar dricka så tänker du ju inte så klart ” (Flicka 17)

På samma vis kontrollerar och sätter ungdomar gränser när det gäller vilka personer de ska festa med. Att dricka med de som är ’för gamla’ eller ’för unga’ är exempelvis inte särskilt bra. Drickandet sker helst i en grupp av jämnåriga. Förutom ålder är det viktig att ungdomarna känner varandra för det ger mer kontroll över vad som händer och hur potentiellt svåra situationer kan hanteras.

Hur dricker ungdomarna?  De flesta vuxna tänker att ungdomar dricker okontrollerat när de festar, men i själva verket är kontrollen över graden av berusning mycket viktig för ungdomarna.

”det är kul att bli så berusad så man kommer ihåg kvällen, då vet man att man hade kul, man drack kontrollerat” (Flicka 16)

På den arena där ungdomar festar finns även de som uppvisar bristande kontroll och blir alldeles för berusade.  Även för dessa situationer konstruerar ungdomarna regler.

”Jag kollar alltid till mina kompisar. Det finns alltid någon som dricker lite mindre och har koll på de andra så de inte dricker för mycket. En kompis blev för full, vi fick bära honom hemåt, jag vet inte hur långt vi orkade, sen ringde jag min kusin som kom och hämtade oss med bil” (Pojke 17)

Att dricka hemma istället för att dricka ’i skogen’ handlar inte bara om att byta plats. Det handlar framför allt om att skapa arenor och sina egna villkor och regler för festen.

Detta inlägg är baserat på en nyligen publicerad artikel: Ander, B., Willinska, M (2020): ”We are not like those who /…/sit in the woods and drink”: The making of drinking spaces by youth  i Qualitative Social Work (https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1473325020911681)

Ander, B (2018): Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka? Doctoral thesis, Jönköping University http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1176537&dswid=3705

Monika Wilinska
monika.wilinska@ju.se

Docent, Välfärd och Socialvetenskap

Birgitta Ander
birgitta.ander@ju.se

Universitetslektor, socialt arbete

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2020/06/17/vi-ar-inte-sana-som-sitter-i-skogen-och-dricker/#respond 0
Traditioner och äkta vara – nyckelbegrepp för att marknadsföra småländskt glas https://vertikals.se/mmtc/2020/06/17/traditioner-och-akta-vara-nyckelbegrepp-for-att-marknadsfora-smalandskt-glas/ https://vertikals.se/mmtc/2020/06/17/traditioner-och-akta-vara-nyckelbegrepp-for-att-marknadsfora-smalandskt-glas/#respond Wed, 17 Jun 2020 12:21:32 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=265 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/06/glasbruk-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/06/17/traditioner-och-akta-vara-nyckelbegrepp-for-att-marknadsfora-smalandskt-glas/ Glasriket har sedan 1700 talet varit en hubb för innovation och produktion av olika glasprodukter. Strax öster om Växjö har sand, soda och salt blivit skålar, koppar och fat som finns uppdukade på bord runt om i världen. Produktionen av glas har vuxit från ett småskaligt hantverk till produktion för export världen över och svenska konstnärer och formgivare har rönt framgångar inte bara på hemmaplan utan även internationellt.

Men vad är det som kännetecknar glasrikets unika egenskaper och hur används detta för att marknadsföra äkta hantverk, till en allt mer krävande målgrupp som ständigt utmanas av ett flöde av olika budskap? Egenskaperna i konceptet debatteras dock flitigt – hur byggs, skapas eller konstrueras äkthet/autenticitet? Hur kan marknadserbjudanden upplevas/bli som autentiska?

Konsumenternas efterfrågan av äkta vara har bidragit till att fler och fler varumärkesägare strävar att inkludera det genuina och hantverksmässiga i sina varumärken. Känslan av äkthet är lätt att känna igen men svårare att skapa. En genomsnittlig svensk exponeras för ett enormt flöde av kommersiella budskap dagligen, vilket innebär att det är viktig för företag att bemöta konsumenternas behov av det som är äkta och genuint.

Varje glas som formas är unikt – ’one of a kind’. Förädlingen och formningen av den heta glasmassan görs tillsammans av ett helt arbetslag. Hantverket kräver många års träning och är ett yrke med traditioner, kunskap och ’affärshemligheter’ som ofta överförts mellan generationer. Detta ger en känsla och upplevelse av äkthet, i jämförelse med ett maskintillverkat och massproducerat glas. Trenden i att samla glas syns på både auktionssajter och sociala medier där det budas, säljs och diskuteras flitigt.  Glasobjekt finns vida spridd i hem, bland konstsamlare och museer världen över. Genom att kombinera tradition med förnyelse har hantverket stått sig väl i konkurrensen, samtidigt som Glasrikets sociala, historiska och geografiska läge i Sverige också har bidragit till att skapa Glasrikets starka varumärkesplattform.

Glasrikets varumärkesplattform skapas också genom att marknadsförare utvecklar bilder av äkthet – ”en bild säger mer än tusen ord”. Unika bilder uttrycker områdets identitet och exklusiva kulturarv – traditionen av glashantverk, glaskunskap och glasdesign. Visuell kommunikation skapar värde och en känsla av äkthet där fotografer/marknadsförare verkar som en slags kulturell mellanhand mellan hantverkare och konsument.

Avhandling belyser hur glastillverkarna i Glasriket skapar och definierar en känsla av äkthet och på så vis bygger ett starkt varumärke. Avhandlingen diskuterar också olika paradoxer eller oklarheter som kan uppstå när begreppet ’äkthet’ ska definieras och skapas. Ytterligare lyfts strategier, som formar vår förståelse av vad som är äkta, samt hur märken och marknadsförare skapar och utvecklar bilder av äkthet.

Avhandlingen finns här:
‘’Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation. Constructing authenticity in cultural/marketing production’’

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1431752/FULLTEXT01.pdf

Songming Feng
songming.feng@ju.se

Doktorand, företagsekonomi

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/06/17/traditioner-och-akta-vara-nyckelbegrepp-for-att-marknadsfora-smalandskt-glas/#respond 0
Här är det bäst att fira midsommar 2020 https://vertikals.se/charlotta/2020/06/17/har-ar-det-bast-att-fira-midsommar-2020/ https://vertikals.se/charlotta/2020/06/17/har-ar-det-bast-att-fira-midsommar-2020/#respond Wed, 17 Jun 2020 11:56:25 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4684 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/06/midsummer-2263200_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/06/17/har-ar-det-bast-att-fira-midsommar-2020/ Då var det dags för midsommar igen! I en tid av corona är hemester kanske mer aktuellt än någonsin så låt oss ta en titt på vilken kommun som har bäst förutsättningar för midsommarfirande. Trots allt har vi nu tillåtelse att åka till platser som ligger längre bort än två timmar.

Så på fredag är det alltså dags för dans runt midsommarstången, sill och snaps, jordgubbarna och allt det andra som hör midsommar till.

I vanlig ordning tänkte jag titta lite närmare på den statistik som kan ge en hint om var det kan vara bäst att vara om man vill höja sannolikheten för en lyckad dag.

Årets Midsommarindex inkluderar alla de variabler som jag tidigare haft med då jag gjort detta index:

  • tillgång till potatisodlingar (närproducerat är bäst)
  • tillgång till bärodlingar (jordgubbar smakar bäst nyplockade)
  • trålfiske i saltvatten (färskare än så får ni inte sillen)
  • antal kvadratkilometer vatten samt antal kilometer kuststräcka (visst är det lite mysigare att sitta med utsikt över vattnet?)
  • systembolag per invånare (skönt att slippa trängas när nubben ska inhandlas)
  • medeltemperatur (att slippa täckjackan är en bonus)
  • musiker per invånare (att ha sina egna spelemän vid midsommarstången är ju alltid trevligt)

Men i år pandemi-anpassar vi även indexet och tar med befolkningstäthet. Trots att vi nu får resa så ska vi fortfarande ha en social distansering, vilket bör vara enklare på platser där det inte är så många invånare per kvadratkilometer.

Räknar vi igenom siffrorna och slår ihop dem så får vi – MIDSOMMARINDEX 2020. Kartan nedan visar hur sannolikheten för ett bra midsommarfirande fördelar sig – med corona och allt:

Och vinnaren är: GOTLAND! Även detta år tar Gotland hem segern. Tur att färjorna nu börjat gå så att så många som möjligt kan fira sin midsommar där förutsättningarna är som bäst. Tittar vi på topp 20-listan så får vi följande placeringar:

Många välkända semesterorter dyker upp på listan – men kanske hittar du även en och annan överaskning som kan vara värt att pröva just i år?

Och eftersom jag vet att vissa i Dalarna tidigare har upprörts lite över att inte alltid ligga högst på denna lista vill jag ändå säga: Undersökningen är långt ifrån vetenskaplig . Och bara vi kan få igång grillen framåt kvällen så kommer midsommar ändå vara säkrad.

Glad midsommar!

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/06/17/har-ar-det-bast-att-fira-midsommar-2020/#respond 0
Kärnkommuner som äktenskapsmarknader https://vertikals.se/charlotta/2020/06/04/karnkommuner-som-aktenskapsmarknader/ https://vertikals.se/charlotta/2020/06/04/karnkommuner-som-aktenskapsmarknader/#respond Thu, 04 Jun 2020 07:30:38 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4648 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/06/heart-529607_1280-300x199.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/06/04/karnkommuner-som-aktenskapsmarknader/ I en tidigare bloggpost visade jag på hur våra största kärnkommuner ökat sin befolkning ordentligt under de senaste fyra decennierna. I takt med att fler flyttat in så har kärnkommunerna fått en högre befolkningstäthet – en täthet av individer som gärna velat ta del av allt det som en urban miljö har att erbjuda.

Men faktum är att det inte bara varit frågan om att dessa kommuner kunnat erbjuda ett bredare utbud av konsumtionstjänster. De har också kommit att bli starkare äktenskapsmarknader – ett fenomen som uppmärksammades tidigt av ekonomen Lena Edlund.

För om vi tittar på samtliga kärnkommuner i landet så ser vi att de som ökade mest procentuellt sett ökade i ännu högre grad om vi bara tittar på de som är ogifta. Tabellen nedan visar de tio kärnkommuner som procentuellt sett ökade mest respektive minskade mest i antalet ogifta personer mellan 1980-2019:

Allra mest ökade Stockholm i antalet ogifta personer under dessa fyra decennier. Samtidigt som befolkningen ökade med 51 procent under samma tid så ökade antalet ogifta med cirka dubbelt så mycket. Ett liknande mönster finns i Malmö. Kommunen ökade med 47 procent i befolkning mellan 1980-2019, men med hela 99 procent i antal ogifta. Umeå ligger trea på listan. Även här ökade antalet ogifta personer med 90 procent. Uppsala, Linköping, Helsingborg, Göteborg, Växjö, Örebro och Strömstad rundar av topp 10-listan.

De som minskade i antal ogifta personer allra mest var Övertorneå, Sorsele och Överkalix (samtliga med 31 procent). Över lag hittar vi många kärnkommuner i de norra delarna av landet bland de kärnkommuner som tappat mest i antal ogifta. Detta är en naturlig spegling av att det främst är yngre personer som valt att lämna många av dessa platser bakom.

Och tittar vi på befolkningsutvecklingen och utvecklingen av antalet ogifta personer samtliga kärnkommuner i vårt land så får vi följande bild (jag drar sträck vid värdet 0 vilket indikerar om det varit en ökning eller minskning):

Självklart är det så att om en kommun ökar i antal så får man en rad ogifta personer på köpet. Dock är ökningen av ogifta många gånger väsentligt större än ökningen av befolkning, vilket skapar en ökad koncentration av ogifta individer i våra större kärnkommuner.

Det är självfallet många faktorer som avgör om man väljer att flytta till en annan plats. Men om man är ung och singel så kanske möjligheten att träffa Mr eller Mrs Right inte är utan betydelse när man funderar på var man ska bo.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/06/04/karnkommuner-som-aktenskapsmarknader/#respond 0
Det kungliga priset och kvinnoföretagare https://vertikals.se/cefeo/2020/06/03/det-kungliga-priset-och-kvinnoforetagare/ https://vertikals.se/cefeo/2020/06/03/det-kungliga-priset-och-kvinnoforetagare/#respond Wed, 03 Jun 2020 13:50:07 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=329 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/06/arets-nybyggare-300x145.jpg https://vertikals.se/cefeo/2020/06/03/det-kungliga-priset-och-kvinnoforetagare/ ”Låt mig också nämna nomineringskommittéernas arbete för att få fram fler kvinnliga kandidater till de olika priserna. Det finns så många driftiga och framgångsrika kvinnliga företagsledare i vårt land, många av dem med invandrarbakgrund. Att de syns i sammanhang som detta är både i tiden och på tiden.” Ur kungens tal vid Årets Nybyggare 4 november 2019

Hur kommer det sig att kungen, i ett land som är världskänt för jämställdhet och feministiskt tänkande, behöver betona arbetet med att synliggöra kvinnliga företagsledare i sitt tal vid Årets Nybyggare 2019. Finns det något som som de kvinnliga företagarna kan göra för att påverka hur andra uppfattar dem? Det har vi försökt att få en bättre bild av i vår forskning.

Vi vet att bland de största utmaningarna för en ny företagare är att bli legitimerad för att kunna överleva, få tillgång till resurser och kunna växa sin verksamhet. Forskning har också betonat att kvinnor ställs inför större utmaningar som företagare och för att få deras företag att bli legitmerade. Att bli legitimerad beror mycket på hur andra uppfattar eller anser att åtgärder tagna av individen eller företaget är önskvärda, rätt eller lämpliga enligt samhällets sociala system.

Familjen är ett av de viktigaste sociala systemen som påverkar vad som anses vara gångbart och rätt för en person att göra. Familjen spelar en viktig roll genom att ha förväntningar och utöva påtryckningar utifrån de normer, värderingar och intressen som den följer. På så vis påverkar familjen inte bara verksamhetens beslut, praxis och processer utan även legitimiteten av företaget och dess ledare.

För att bättre förstå hur kvinnor lyckas att överkomma dessa utmaningar, att etablera sitt eget familjeföretag och bli legitimerade har vi fokuserat vår forskning på ett sammanhang där vi kan mer tydligt uppmärksammar familjens och andra sociala systems värderingar och hur kvinnorna kan ha ett inflytande när det gäller att ändra dessa uppfattningar. I det här fallet valde vi att fokusera på Bahrain.

Vår forskning visar att legitimitetsbildning är en process som utvecklas genom tre huvudsakliga faser baserat på kvinnornas interaktioner med olika individer (familj och icke-familj):

  1. Individuell legitimitet – vad som uppfattas vara ’rätt’ är främst från individens närkontakter i det privata livet
  2. Marknadslegitimitet – en kombination av legitimitetsbedömningar i förhållande till kvinnors kommersiella verksamhet och deras koppling till viktiga intressegrupper.
  3. Kunglig legitimitet – högsta form av nationell legitimering som tilldelas av en kunglig familjemedlem.

Meritokrati identifierades som den drivande kraften under hela legitmitetsbildningsprocesssen. Meriterna hos grundarna och övriga involverade i företaget lade grunden för de flesta aktiviteter och hade en inverkan på majoriteten av besluten. 

Vi fann även att fyra olika sammanlänkande krafter, om befintliga, kunde påskynda legitmitetsbildningsprocesssen  – spridning av familj/företag, viktiga diskurser, förhandlingsstyrka och inflytande på familjenormer

Det sistnämnda, nämligen inflytande på familjenormer var väldigt intressant att observera eftersom att ändra familjenormert är en av de svåraste åtegärder någon kan göra, men dessa kvinnor lyckades att uppnå detta. Något annat som var intressant att notera var det ömsesidiga förhållandet som bildades mellan kvinnorna och individer eller organisationer som legitimerar. Till exempel så var det tydligt när kvinnorna tilldelades kungliga utmärkelser så blev de inbjudna att delta i nationella, regionala och internationella evenemang arrangerade av regeringen. 

Även om resultaten i den här studien är från ett icke-svenskt sammanhang, så är Sverige ett kungarike där framgångsrika entreprenörer har fått kunglig legitimitet av både kungen och prins Daniel – som vi tror har ett stort inflyttande på deras legitimitet som familjeföretagare.

Sumaya Hashim
sumaya.hashim@ju.se

Doktorand, företagsekonomi

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/06/03/det-kungliga-priset-och-kvinnoforetagare/#respond 0
Roots to Grow https://vertikals.se/cefeo/2020/06/02/roots-to-grow/ https://vertikals.se/cefeo/2020/06/02/roots-to-grow/#respond Tue, 02 Jun 2020 09:39:42 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=324 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/06/emotions-4582136_1280-300x150.jpg https://vertikals.se/cefeo/2020/06/02/roots-to-grow/ Family firms benefit more than nonfamily firms from local embeddedness and achieve higher levels of growth especially in rural areas.  ‘Roots to grow’ are important and family firms can gain competitive advantages in rural contexts. 

Local embeddedness can contribute to business growth as it shapes the basic conditions that support productivity and competitiveness. In a local context, firms can have direct contact with customers and suppliers whilst also accessing tangible assets, such as technology and a skilled labor force, and intangible assets, such as localized knowledge. A locally embedded firm may make use of local knowledge and resources in such a way as to gain a competitive advantage.

Local embeddedness is a particularly important feature of family firms as they tend to be more deeply connected to a local community than non-family-businesses. They often make a concerted effort to preserve and enhance relationships with local stakeholders, and demonstrate their commitment to the community and its economic and social development. As the level of embeddedness increases, family firms may be further motivated to grow because of this commitment. The depth and quality of relationships established at the local level, motivate the firm to invest in the community and its future.

Whilst it is true that certain features of family firms inhibit growth in comparison to nonfamily firms, local embeddedness, particularly in a rural context, bring some balance to this. In rural areas where resources are scarce, local embeddedness allows for the identification and exploitation of growth opportunities. In such conditions, it becomes even more important to effectively leverage available resources, and, compared to nonfamily firms, family firms tend to build stronger and more durable relationships with the local community, providing them with the knowledge and resources needed for firm growth. As rural firms often rely on informal relationships and financing through family and friends, family firms have an important advantage over nonfamily firms in this regard because of their informal and trust-based relationships and their strong local roots in the region. 

Philippa Berglund

This post is a summary of part of the research article “Roots to Grow: Family Firms and Local Embeddedness in Rural and Urban Contexts” published in Entrepreneurship Theory and Practice Volume: 43 issue: 2, page(s): 360-38, written by Massimo Baù, Francesco Chirico, Daniel Pittino, Mikaela Backman, and Johan Klaesson. 

https://www.researchgate.net/publication/327367354_Roots_to_Grow_Family_Firms_and_Local_Embeddedness_in_Rural_and_Urban_Contexts

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/06/02/roots-to-grow/#respond 0
“We shall overcome, someday” – COVID-19 and board chairpersons’ role. https://vertikals.se/cefeo/2020/06/01/we-shall-overcome-someday-covid-19-and-board-chairpersons-role/ https://vertikals.se/cefeo/2020/06/01/we-shall-overcome-someday-covid-19-and-board-chairpersons-role/#respond Mon, 01 Jun 2020 07:24:29 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=316 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/05/corona-4916955_1920-300x169.jpg https://vertikals.se/cefeo/2020/06/01/we-shall-overcome-someday-covid-19-and-board-chairpersons-role/ “We shall overcome, someday” – COVID-19 and board chairpersons’ role.

Around this time last year, many of us were  close to our summer holidays, checking the last-minute list of activities to do or new foods to taste, cleaning the barbecues, and ordering the last couple of novels for the summer retreat. The long sunny days are back, unfortunately the vibes are not there anymore, at least for thousands of people who have lost their loved ones, their jobs, or their companies due to the ongoing COVID-19 pandemic. 

As a corporate governance researcher, I approached a couple of board chairpersons from both privately-held and publicly-listed companies in Sweden to hear their thoughts on this pandemic and learn how they are responding to it. What do they find most challenging at this time? How do they see their role in this turbulence? What do they think the future will look like? 

First – Accept the situation as a unique one

We cannot stress enough how unprecedented the situation is. “Is this like the Lehman crisis? No, I don’t think it is!”,one chairperson said, “I think it is a mixture of the financial crisis, but you top it up with oil crisis, you top it up with kind of SARS or EBOLA, and then you have a little bit of the second world war, meaning we can close the borders – then you have a cocktail.”

At first sight, it may look quite scary to see stores closing, jobs moving to  digital channels, people getting laid off, and so on. Such reactions are quite common at the early stage, what one chairperson named as the “Oh, my GOD!” phase, where companies do not know what to do as there exists no prior data to tackle a situation as unique as the current one. 

So, it was quite expected that a chairperson said, “it is very different how we reacted in the first month and how we will react in the next months”. This is even more difficult for companies operating in the global market, whose distribution channels may be stuck or the sales centers are shut down with government-imposed lockdown in a foreign country. “What do you do then?”, one respondent reflected, “Well, then it becomes a game of survival”.

Second – Look at the contexts

Getting out of the first shock can be challenging! However, the good news is, companies are quickly reflecting and learning from the situation. One chairperson said, that she started by asking the board members to explore three scenarios: “a fair, a bad, and an absolutely horrible one”, so that, they all can reflect together on how to design their strategies. This requires corporate boards to be more active than ever before and to step in exploring the phenomenon from different aspects. 

Of course, “it depends on how big the company is and how big the challenges are”, one chairperson said. At the same time, different industries might have their own unique sets of challenges and ways of doing things. Geographical contexts might also play an important role in such exploration. Put simply, the way corporate boards work in the US or  Asia might look completely different than how things happen in a Nordic board. 

Third – Take holistic measures

Despite the contextual distinctiveness, there is a consensus to take holistic measures that go beyond the economic bottom lines and promote care and strengths to their stakeholders. Given the rapid shift to remote work, companies must address employee well-being as the first concern. Boards should ask the management, “Do we know if our employees feel that they are doing a good job when they are not physically connected?”, one chair said. 

There should also be a concern for the suppliers, subcontractors, and alike, who are also equally affected by the pandemic. Providing the right guidance,however, might be challenging, mostly due to the extremely unique nature of this pandemic. Yet, boards must “develop a roadmap” considering both short-and-long-term perspectives. 

Four –  Find the “balanced board”

Consulting firms and mainstream media outlets have already shared numerous predictions on how the post-pandemic world could look. In terms of board configuration, however, a massive disruption might be less likely to take place, at least in the immediate future. When asked about board attributes, one chairperson said “I would like to see the same attributes that they (boards) had three months ago – that you have to have a balanced board that has a relevant background, diversity, etcThat has not changed.”

Ensuring such “balanced boards” can be a bit tricky, especially in the post-COVID-19 world when board success might depend on its capacity to act faster and to learn quicker than ever before. They need to have members who are associated with multiple boards and have been through some “turnaround” experience. One chair even foresees a rise of cross-company collaborations or exchange of information, which means, corporate boards need to be proactive now and scan for such opportunities to act upon. 

So what would be the role of the chairperson of the board? One chairperson said, “my role as a leader is to create the hope and the ambition to do a good job”. That’s easier said than done. People are getting nervous as there’s a cloud of anxiety hanging in the air. As a board chair, you need to protect your CEO and the management team from getting too many questions from  board members. You should guide them in analyzing the situation. 

The board will jump back with their guidance role, sooner than we think. Till then, as a board chair, “you need to coach some of the board members”, and facilitate the management team to be there when the time is ripe to take some bold moves.

We shall overcome. As one chair said, “the future is great, the future has to be created now”. 

————

My name is Anup Banerjee and for my doctoral dissertation I study the role of the chairperson of the board in business development. If you are interested in this research, you are welcome to contact me. I am particularely looking for more board chairs and CEOs to interview. 

Anup Banerjee
anup.banerjee@ju.se
Centre for Family Entrepreneurship and Ownership
Jönköping International Business School 

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/06/01/we-shall-overcome-someday-covid-19-and-board-chairpersons-role/#respond 0
Att leda och utveckla ett familjeföretag under Covid-19. https://vertikals.se/cefeo/2020/05/28/att-leda-och-utveckla-ett-familjeforetag-under-covid-19/ https://vertikals.se/cefeo/2020/05/28/att-leda-och-utveckla-ett-familjeforetag-under-covid-19/#respond Thu, 28 May 2020 15:06:56 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=309 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/05/wa_fcgruppen-300x193.jpg https://vertikals.se/cefeo/2020/05/28/att-leda-och-utveckla-ett-familjeforetag-under-covid-19/ Det finns speciella utmaningar för familjeföretag och inte minst i galna tider där allting kretsar kring Covid-19. Vad gör man som företagsledare när ingenting går som planerat? Hur kan man fortsätta att leda och utveckla i ett så osäkert klimat? Naturligtvis har coronaviruset inte bara påverkat människors hälsa och välbefinnande utan det hotar även företag och påverkar direkt hur de drivs.

För att stötta det lokala näringslivet har CeFEO (Centre for Family Entrepreneurship and Ownership) på JIBS startat en serie Zoom möten tillsammans med Handelskammaren i Jönköping. Under det senaste företagsforumet delade William Axelsson (VD, FC Gruppen) med sig av sin erfarenhet av att leda i osäkra tider. Han gjorde detta tillsammans med värdarna, Kajsa Haag (Co-Director CeFEO) och Helena Zar Vallin (VD, Handelskammaren, Jönköpings Län), och paneldeltagarna Leona Achtenhagen och Ethel Brundin, båda erfarna företagsforskare.

Williams metod är att vara ärlig och tydlig i sin kommunikation med kollegor och anställda. Att reagera snabbt på en förändrad situation kräver ett flexibelt ledarskap. Forskning indikerar att denna flexibilitet är svår att uppnå i många företag och bekräftar även Williams upplevelse av värdet av ett tidigt aktivt beslutsfattande med en god och löpande kommunikation.

Ethel Brundin, som forskar om ägande, ägandets mening och känslor, bekräftade hur viktigt det är att visa empati som ledare. Det är en stor känslomässig utmaning att dra ner på antalet anställda och samtidigt motivera de som är kvar. Möjligheten att göra detta på ett bra sätt  och att bygga vidare på förtroendekapitalet ökar när ägaren är synlig, närvarande och aktivt visar sitt engagemang för att lösa uppkomna situationer. Att även kunna fatta snabba beslut stärker ledarskapet. Allt detta rimmar väl med den ägarlogik som karakäriserar familjeföretag – en logik som är ett resultat av Ethels forskning (https://doi.org/10.1017/jmo.2014.15 ) och som skiljer sig från den s k börslogiken. 

På liknande sätt är det viktigt för familjeföretagsledare att använda sina andra relationer och bredare nätverk under kristider. Att be om råd kan vara ett bra sätt att visa ledarskap. Kristider utgör också möjligheter och för William och FC Gruppen har det blivit ett tillfälle att vara kreativa och nyskapande i sin verksamhet. 

”När omsättningen försvann ställde personalen upp och över en helg hade vi tre nya affärsområden att börja utveckla”

William Axelsson, VD FC Gruppen

Att vara hungrig på framgång, även i kristider, kan motivera ett företag att utveckla nya aktiviteter och ta reda på vad det är som verksamheten står för när det gäller värderingar. Leona Achtenhagen, forskare inom strategi- och organisationsstudier samt entreprenörskap, konstaterar att dessa möjligheter att kunna reflektera över verksamhetens värderingar borde utformas med hänsyn till vad man kan påverka och hur företaget kan gå framåt. Att ta ett steg tillbaka för att få överblick när det blåser kallt, kan göra det möjligt för ett företag att förankra och se möjligheter uppstå sig när kärnvärden klargörs och bekräftas.

Det råder inget tvivel om attcovid-19 skapar påfrestningar på företagsledare och det är viktigt att hitta sätt att skapa energi till både verksamheten och dig själv som ledare.

Nästa företagsforum kommer att hållas den 1 juni.
Välkommen att anmäla dig https://www.cefeo.org/meeting/

Text: Philippa Joy Berglund

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/05/28/att-leda-och-utveckla-ett-familjeforetag-under-covid-19/#respond 0
Satsa mer på det gamla – eller mer på det nya? En balansgång mellan intressekonflikter. https://vertikals.se/jerkermoodysson/2020/05/27/satsa-mer-pa-det-gamla-eller-mer-pa-det-nya-en-balansgang-mellan-intressekonflikter/ https://vertikals.se/jerkermoodysson/2020/05/27/satsa-mer-pa-det-gamla-eller-mer-pa-det-nya-en-balansgang-mellan-intressekonflikter/#respond Wed, 27 May 2020 18:45:16 +0000 Jerker Moodysson http://vertikals.se/jerkermoodysson/?p=65 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/25/2020/05/circuit-326094_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/jerkermoodysson/2020/05/27/satsa-mer-pa-det-gamla-eller-mer-pa-det-nya-en-balansgang-mellan-intressekonflikter/ Banbrytande skiften ställer krav på en mer dynamisk innovationspolitik än den vi ser idag. När branscher transformeras med nya teknologier och förändrad marknadslogik skapas möjligheter för svenska innovationer som framöver ska trygga jobb, välfärd och ett hållbart samhälle. Men hur väl fungerar den svenska innovationspolitiken? Får svenska företag och entreprenörer den utveckling de borde kunna få? Vilka faror och hinder finns i de strategiska innovationsprogrammen och hur borde den svenska innovationspolitiken se ut framöver?

Hade de etablerade aktörerna använt en sådan innovationssatsning till att förnya branschen eller cementera sina positioner och blockera förändring? 

I en nyligen publicerad rapport beställd av myndigheten Tillväxtanalys presenterar JIBS-forskarna Jerker Moodysson och Christian Sandström en kunskapsöversikt om den nya innovationspolitiken, med illustrationer från bland annat de strategiska innovationsprogrammen som administreras av Vinnova i samarbete med Formas och Energimyndigheten. I rapporten identifieras ett antal faktorer som belyser svårigheterna att styra innovationspolitik inriktad mot omställning. 

En övergång från en teknologi eller marknadslogik till en annan innebär onekligen att det uppstår intressekonflikter mellan nya och etablerade aktörer, samt att viktiga samhällsinstitutioner, exempelvis lagar och normer, behöver förändras. I ett sådant skifte finns det en betydande risk att de redan etablerade intressena blockerar den process av skapande förstörelse som skulle vara nödvändig för att åstadkomma en ur samhällets perspektiv önskvärd förändring. Stora politiska satsningar – även de som marknadsförs i termer av transformativ innovationspolitik – riskerar att bli en del av dessa etablerade intressen som då cementeras. Detta leder till mer av det gamla istället för det nya.

Denna problematik ställs på sin spets i tider av ökad medvetenhet om och intresse för samhällets förmåga att ställa om. Inom näringslivet ser vi hur fokus på ekonomisk tillväxt alltmer kombineras med andra samhälleliga värden. Naturligtvis handlar detta inte om någon grundläggande förändring i ekonomins drivkrafter; däremot blir sådana samhälleliga värden viktiga incitament för olika intressenter, och därmed i förlängningen förutsättningar för ekonomisk tillväxt. 

I den svenska innovationspolitiken ser vi detta skifte allra tydligast i satsningen på de strategiska innovationsprogrammen. Från att huvudsakligen ha fokuserat på att stärka den nationella ekonomins internationella konkurrenskraft läggs numera alltmer fokus på förmågan att hantera de stora samhällsutmaningarna kopplade till bland annat klimat, energi, folkhälsa och säkerhet. Den fråga som måste ställas i anslutning till detta är i vilken mån och hur sådana samhällsintressen kan vägas mot de olika individuella intressen som ställs mot varandra i all form av samhällelig interaktion. Det finns en överhängande risk att aktörer med stark position i en ekonomisk hierarki – medvetet eller omedvetet – bevakar sina egna intressen istället för att bejaka de gemensamma. I litteraturen brukar sådana tendenser ibland benämnas ”regulatory capture”.

Mobiltelefonins omvandling i skiftet till smartphones kan tjäna som ett illustrativt exempel. Ponera att Sverige eller EU skulle gjort en innovations-satsning på framtidens mobiltelefoni. Det går att föreställa sig hur detta hade resulterat i ett större program där Ericsson, samt ett antal svenska operatörer och potentiellt även Nokia hade ingått i en satsning i samverkan med ett antal lärosäten. Hade amerikanska Apple tillåtits vara med på ett sådant program? Hade de etablerade aktörerna använt en sådan innovationssatsning till att förnya branschen eller cementera sina positioner och blockera förändring? 

För att undvika sådan regulatory capture och hantera den inlåsningsproblematik som riskerar att uppstå när stödinsatser fördelas till etablerade aktörer med stark position och egen agenda föreslår rapporten Den tredje generationens innovationspolitik att den nya innovationspolitiken bör bli mer inriktad mot att hantera de intressekonflikter som råder mellan det nya och det gamla istället för att som idag stimulera samverkan genom att dela ut olika former av ekonomiskt stöd till aktörer som redan uppvisar track record. Genom sådan omprioritering kan politiken bidra till att undanröja hinder för nya entreprenörer att komma in på marknaden. Några av dessa nya entreprenörer kommer då sannolikt att slå ut befintliga aktörer från marknaden. Genom sådan dynamik kan samhällsutvecklingen ta en ny riktning. 

Det har ännu inte gjorts någon grundlig utvärdering av de strategiska innovationsprogrammen, men några mindre studier finns tillgängliga. Den följeforskning som genomförts av Technopolis Group inom ramen för programmen visar på hög effektivitet och goda resultat avseende stärkt konkurrenskraft, men begränsade effekter avseende innovation och omställning. En granskning gjord av Riksrevisionen i mars 2020 påpekar brister kopplade till bland annat prioriteringar, uppföljning och styrning. Rapporten Den tredje generationens innovationspolitik belyser en del bakomliggande faktorer som kan förklara orsakerna till dessa utmaningar avseende omställning, prioritering och styrning. 

Technopolis rapport om SIP: https://www.vinnova.se/contentassets/bfa910681fec4fc4ad92d064bdcf9e3c/metautvardering_2019-12-10.pdf

Riksrevisionens granskning: https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2020-03-17-brister-i-styrning-och-utvardering-av-statliga-innovationssatsningar.html

Jerkers och Christians rapport: https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2020-05-15-tredje-generationens-naringspolitiska-program.html

Författare:
jerker.moodysson@ju.se
christian.sandstrom@ju.se

]]>
https://vertikals.se/jerkermoodysson/2020/05/27/satsa-mer-pa-det-gamla-eller-mer-pa-det-nya-en-balansgang-mellan-intressekonflikter/#respond 0
Att leva och arbeta med social isolering https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/27/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/ https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/27/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/#respond Wed, 27 May 2020 06:35:11 +0000 Projekt Leva Livet http://vertikals.se/leva-livet/?p=7 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/44/2020/05/sunlight-166733_1280-300x194.jpg https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/27/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/ Liv och arbete i social isolering : boendestöd till personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar

Vi är mitt i en pandemi och för att hantera situationen och motverka spridning av COVID-19 är vi uppmuntrade till social distansering och även social isolering. Samtidigt som vi visar socialt ansvar och undviker kontakter med andra, upplever vi de nuvarande omständigheter som märkliga och oroväckande. Vi tvingas att bromsa vårt naturliga behov och drivkraft att kommunicera, umgås med och vara nära varandra. Social isolering är svårt och kan till och med medföra allvarliga risker för vårt välbefinnande. I ett av de mesta kända psykologiska experimenten som genomfördes på 1960-talet, visade Harry Harlow att långvarig social isolering (ett år och mer) försvagar vår förmåga att vara sociala. Även om Harlows experiment inte involverade människor utan apor, har resultat från studien visat sig giltiga även för människor.  

Dessbättre (eller Lyckligtvis) är social isolering och distans som införts för att hantera COVID-19 varken total, tack vare den digitala tekniken, eller långvarig. Det finns dock grupper av människor i samhället som är utsatta för social distansering och isolering under långa perioder eller till och med stora delar av sitt liv. En grupp är personer med psykisk funktionsnedsättning (SMI=severe mental illness) som löper högre risk för ett liv med svaga sociala nätverk och få vardagliga kontakter med andra människor.

De senaste decennierna har medfört enorma förändringar som har påverkat människor med SMI. En av de största innebar en övergång från stora mentalsjukhus till öppenvård och liv ute i samhället. I Sverige var det Psykiatrireformen 1995 som skapade strukturella möjligheter för social integration och en möjlighet för personer med SMI att leva ett liv som andra i samhället. Men dagliga erfarenheter visar att även om reformen förändrade levnadssituationen för personer med SMI, så har den kanske inte medfört stora förändringar i deras möjligheter till social integrering. Under de senaste 40 år i Sverige, är nivåerna för social integration fortfarande låg och många personer med psykoser, framförallt personer med schizofrenidiagnos, upplever sig som stigmatiserade och missförstådda.

I vår forskning av vardagsliv för personer med SMI, konfronteras vi ofta med teman såsom ensamhet, begränsade sociala nätverk och socialt stöd.  När vi intervjuar personer förmedlar de ofta en känsla av ensamhet, fattigdom och oro för framtiden och ibland även en misstro mot psykiatrins och socialtjänstens möjlighet att möta deras behov av vård och stöd.  Dessa berättelser är inte skildringar av tillfälliga omständigheter, utan snarare sprider sig sådana historier över år och årtionden.

För många som lever med SMI är det boendestödjare som blir deras främsta länk till samhället. Formellt har boendestödjare som uppgift att hjälpa personer med SMI i deras vardag. Men deras arbete och kontakter med människor med SMI gör dem till de främsta bärarna av sociala kontakter och relationer. Det är inte sällan boendestödjare upplevs av personer med SMI som deras enda vänner och familj. Vad kan vi lära oss om boendestödjarnas arbete med att hantera social isolering? är några av de viktigaste frågorna som vi tittar på i vårt pågående forskningsprojekt.

Projektet ”Leva livet: boendestöd till personer med SMI” är finansierat av Forte (Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd) och involverar samarbete mellan forskare från HHJ och Kommunal Utveckling i Jönköping. I projektet ingår: Ulrika Börjesson, Pia Bülow, Per Bülow, Mikael Skillmark, Mattias Vejklint, Monika Wilińska.

]]>
https://vertikals.se/leva-livet/2020/05/27/att-leva-och-arbeta-med-social-isolering-liv-och-arbete-i-social-isolering/#respond 0
I Coronatider (covid-19) – Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/#respond Tue, 26 May 2020 15:13:45 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=98 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2020/05/DSCF4465_red-300x173.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/ Det är en exceptionell och utmanande tid som den pedagogiska verksamheten befinner sig i och mycket har förändrats snabbt sedan covid-19 drabbade vårt samhälle. I Sverige är grundskolor och fritidshemmen fortfarande öppna och med dagens stora klasser och elevgrupper kan inomhusmiljön upplevas som en otillräcklig yta. Exempelvis kan klassrummen upplevas vara för trånga när social distansering ska gälla.

Därför bör undervisning och lärande istället delvis bedrivas utomhus. På skolgården, i närliggande park, grönområde eller tätortsnära skog kan elever sprida ut sig och lektioner genomföras. Om varje lärarstudent får kompetens i utomhusundervisning under sin lärarutbildning skulle flera lärare och pedagoger kunna ombesörja en pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning i förskola, grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns ett flertal lärare och pedagoger som redan gått magister- och/eller masterutbildningar samt kurser i utomhuspedagogik på universitetet och högskola – men fler incitament behövs.

Ett sätt är att skapa utomhuspedagogiska ”ryggsäckar” med pedagogiskt material för utomhusbruk. Denna ”paketerade pedagogik” bör finnas på varje skolenhet, för att lätt kunna användas både till den asfalterade skolgården eller till en mer naturlik utomhusmiljö. 

I tidigare skoldebatt har det ofta handlat om läraren i klassrummet, men numera behövs också läraren i uterummet.

På forskningsfronten har i den senaste kunskapsöversikten, ”Klassrum med himlen som tak” med fokus på skolprestationer, naturkontakt och fysisk aktivitet lyfts fram, där ett flertal studier påtalar varför lektioner och lärandeaktiviteter bör bedrivas utomhus och därigenom visa på utomhusundervisningens möjligheter. Bland annat ökad koncentrationsförmåga, minskad stress i naturpräglade variationsrika lärmiljöer, skapar återhämtning samt förbättrar elever och lärares hälsa och välbefinnande. I tidigare skoldebatt har det ofta handlat om läraren i klassrummet, men numera behövs också läraren i uterummet. Den undervisningsmässiga pendeln ska inte ensidigt vara riktad åt ett håll utan åt flera.

Det handlar för lärarna om en pedagogisk medvetenhet var undervisningen ska äga rum, i variation mellan olika lärmiljöer. Där en växelverkan mellan textbaserad bildning, handlingsburen kunskap, sinnliga erfarenheter och förstahandsupplevelser genomförs.

Det krävs att det skapas ett ”utomhusbaserat kunskapslyft” i hela utbildningssystemet, eftersom valet av fysisk miljö har betydelse för barn och ungas lärande och utveckling. Därför bör skoldebatten i dessa rådande Coronatider initiera en undervisningspotential som inte enbart ringer in utan också ringer ut till andra lärmiljöer än klassrum.

Maria Hammarsten
maria.hammarsten@ju.se

Doktorand i pedagogik med inriktning mot didaktik.

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/26/i-coronatider-covid-19-lat-inte-pedagogiken-stanna-innanfor-troskeln/#respond 0
Vad är problemen med traditionella nyckeltal? https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/ https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/#respond Tue, 26 May 2020 15:12:39 +0000 Jenny Bäckstrand http://vertikals.se/jenny-backstrand/?p=37 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/36/2020/05/photo-1551288049-bebda4e38f71-300x200.jpg https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/ Nyckeltal är ett sätt för företagsledningar att kontrollera sin verksamhet. Nyckeltal är också ett sätt att skapa incitament och att driva beteenden. Risken är dock att skapa isolerade och suboptimerande beteenden som inte gynnar försörjningskedjan och i slutändan inte gynnar kunden. Det övergripande syftet med denna forskning är att identifiera nyckeltal som driver de beteenden som eftersträvas och i denna artikel fördjupar vi oss i de problem som uppstår när traditionella eller slentrianmässigt valda mätetal används för att mäta och styra en verksamhet. Negativa konsekvenser på grund av felaktiga mätetal kan återfinnas inom en mängd områden så som hälsovård, utbildning, polisinsatser och bistånd. Här fokuserar vi på mätetal inom näringslivet samt akademin.

Oavsett vilka koncept eller styrmedel som används för att bygga en organisation som framgångsrikt effektiviserar verksamheten kommer resultatet av medarbetarnas engagemang, fokus och beteenden vara avgörande. Hur kommer det sig att vissa verksamheter lyckas skapa engagerade medarbetare som med energi och motivation driver aktiviteter, både framgångsrikt och mot strategiska mål? Hur kommer sig samtidigt att fokus i vissa verksamheter hamnar på operativa aktiviteter som är kontraproduktiva ur hela verksamhetens perspektiv, och där medarbetarnas beteenden suboptimerar isolerade delar? I båda fallen kan ofta både strategi och kritiska framgångsfaktorer vara tydligt visualiserade, och organisatoriska förutsättningar gällande kompetens och förmågor vara likvärdiga. Nyckeltal används av företag för att mäta och följa progress i sin verksamhet, men hur påverkar nyckeltalens användning verksamhetens resultat? Vilka korrelationer finns mellan hur nyckeltal har använts i verksamheten och dess påvisande effekt på resultat?

I ’The Tyranny of Metrics’ som publicerades 2018 beskriver Jerry Z Muller att människor i en organisation lär sig att optimera sina egna personliga mål och mätetal oavsett om det ligger i linje med vad som är bäst för verksamheten. Han skriver också att det finns en omedelbar risk att skapa oönskade beteenden i en organisation genom att låta nyckeltal vara kravställande för individers prestationer och en kontrollparameter med sådant syfte. Han visar även på konkreta exempel från undervisningssektorn, sjukvården, polisen, militären, näringslivet och biståndsarbete.   Eftersom verksamhetsledningen sedan använder de samma mätetal och dess resultat i sitt beslutsfattande och prioritering av exempelvis fördelning av företagets framtida resurser är det av största vikt att vara medveten om i vilket syfte mätningar och nyckeltal existerar och vilka beteenden som skapas därefter.

Intressant nog är det inte bara Muller som likställer ledning med hjälp av mätetal som ’tyranneri’, andra författare använder begreppet ’targets and terror’ vilket indikerar att mätetal snarare är knutna till och associeras med en bestraffning snarare än en belöning. Detta gör att de som utsätts för mätningarna tenderar att lägga sin tid på att leverera rätt mätetal, snarare än rätt aktiviteter.

Barbara Townley konstaterar att; “A failure to ground performance measures in the everyday activity of the workforce is likely to see them dismissed for being irrelevant, unwieldy, arbitrary, or divisive. Andra potentiella nackdelar är att “the time and resources taken to collect measures may outweigh the benefits of their use (Townley, 2005). Ett annat icke-önskvärt organisatoriskt resultat av felaktigt valda mätetal är ’frikoppling’, ett fenomen där mätetalen väljs av och mätningarna utförs av specialistenheter med lite kontakt med det vardagliga arbetet. I detta fall leder till mätningarna till en känsla av övervakning och byråkrati snarare än att mätetalen upplevs som ett sätt att mäta ständiga förbättringar. Vidare kan mätningar även leda till rent dysfunktionella beteenden såsom att fokusera mer på mätetalet än den faktiska uppgiften, ’kreativ bokföring’ eller rent dobbel med inrapporterade siffror, vilket i realiteten försämrar den faktiska prestationen.

Mätetal inom akademin

Högskolor och universitet har tre uppgifter – forskning, utbildning och samverkan med samhället och inom den akademiska världen har ’New Public Management’ blivit synonymt med att styra verksamheten baserat på mätetal. Detta återspeglas genom t.ex. tilldelning av forskningsmedel baserat på publicering i vissa hög-rankade journals. Detta baseras på antagandet att högkvalitativ forskning publiceras i högrankade journals. Detta har dock ifrågasatts av ett flertal författare som visar på att detta system motiverar forskare att snarare publicera fler artiklar, inte bättre.

Inom utbildning mäts högskolorna både på antalet antagna studenter och antalet examinerade studenter. Dock innebär ju inte fler antagna studenter med automatik fler utexaminerade studenter då ett bredare antagningsspann i många fall innebär att studenter med lägre antagningspoäng och sämre förutsättningar att klara en utbildning antas. När det gäller mätning av antalet examinerade studenter, har studier visat att detta kan påverka lärare att godkänna fler än de som faktiskt har uppfyllt lärandemålen. Detta kan i sin tur påverka studenternas nöjdhet med kursen positivt, vilket är ett annat mätetal som lärarna mäts på.

I en svensk kontext där forskningsfinansiering till stor del kräver samverkan mellan forskare och näringsliv och där forskningsresultaten i första hand ska komma till nytta för samhället och på lång sikt öka konkurrenskraften för svenska företag (se t.ex. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) blir därför fokus på publikationer som ingen läser rent kontraproduktivt.

Mätetal inom näringslivet

Som vi nämnt i inledningen är ett exempel från näringslivet är att marknad/sälj mäts på hur många eller för hur mycket de kan sälja/månad, produktion mäts på att de kan hålla en jämt tillverkningstakt utan att använda övertid samt att de minimerar lagervolymer samtidigt som inköp mäts på sin förmåga att minska kostnaden för inköpt material. Detta gör att alla avdelningar har suboptimerande mål som totalt sett gör att de motverkar varandra och därmed minskar den potentiella konkurrenskraften. Forslund och Jonsson har påvisat att bristen på lämpliga mätetal motverkar samverkan både inom och mellan företag och de konstaterar vidare att motriktade mål är ett hinder för prestationsmätningar.

Ett annat vanligt förekommande mätetal som används är arbetstid.

Ett annat vanligt förekommande mätetal som används är arbetstid. I vissa fall har medarbetare en frihet i sin arbetstid att disponera fritt efter eget tycke, och där incitamentsystem i stället kopplas till mätetal som visar hur stor del av nedlagda arbetstimmar som anses värdeskapande enligt förutbestämda kriterier, och belönas per individ (t.ex. fakturerbar tid kopplad till bonus för konsulter). I andra fall väljer man att mäta och kontrollerna arbetstiden per individ för att säkerställa närvaro efter önskemål (t.ex. stämpelklocka för fabriksarbetare) eller för att hålla sig inom de lagliga gränserna för dag/vecko-arbetstid (t.ex. lagstadgad vilotid för lastbilschaufförer).

Nästa artikel kopplad till mätetal kommer att behandla hur företag som tidigare mätt närvaro har agerat i dessa Corona-tider.

Observationer gjorda på ett bolag i konsultbranschen påvisar en situation där strategiska mål finns definierade inom försäljning och leverans. Respektive nyckeltal bryts ner per individ och mäts i form av totalt genererad intäkt per säljare, samt totalt antal fakturerade timmar per konsult. Respektive mätetal knyts till personliga incitament i form av rörlig provision. Det övergripande syftet är att skapa tillväxt genom ökad försäljning, samt effektivitet genom att driva konsulterna till att skapa och genomföra aktiviteter som kan faktureras och generera intäkt.

Nyckeltalen bryts ner och mäts per individ. Situationen som skapas är att en säljare fokuserar på aktiviteter som med störst sannolikhet kommer att generera intäkter, samtidigt som konsulter eftersträvar kundprojekt som kan generera en stor proportion tid som kan faktureras i förhållande till tid som behöver spenderas av konsulten på försäljning, omställning och fördelningstid som inte är möjliga att fakturera. Risken för intressekonflikt mellan konsult och säljare uppstår då aktuella kundförfrågningar av någon anledning inte möter bådas intresse och missgynnar någon parts individuella prestationsmål till förmån för den andra.

Ett exempel på intressekonflikt som observeras är en kundförfrågning där ansvarig säljare är beroende av konsultens närvaro vid flera längre tillfällen där leveranskoncept behöver formas, och flertalet kundkontakter behöver genomföras för att möjliggöra en affär. Potentialen att generera tid som kan faktureras av konsulten i framtiden varierar beroende sannolikheten att affären skapas, men tiden som läggs av konsulten på försäljning kan inte faktureras.

Ett annat exempel som observeras är en kundförfrågan som genererar affärs vars leverans kräver viss förberedelsetid men vars villkor inte ger möjlighet för en konsult att fakturera tid för förberedelser och inläsning. Affären kommer generera intäkt, och ju mindre tid konsulten behöver lägga på förberedelser ju mer fördelaktig kommer tidsproportionen bli för konsultens provisionslön. Dock skall inte kvalitet på kundleveransen äventyras, vilket också är ett nyckeltal som mäts på strategisk nivå, men som inte kopplas till individuella provisionslöner.  

Diskussion

Att en verksamhet använder mål och nyckeltal för att följa upp resultat med syftet att kunna styra verksamheten mot dess strategiska inriktning är nödvändigt och kan upplevas som självklart. Ett önskat beteende i en organisation är ett där individers handlingar och initiativ ligger i linje med verksamhetens strategi och övergripande syfte, och påvisar vikten av att säkerställa en tydlig koppling mellan ett incitamentsystem och en verksamhets strategi och vision.

Medarbetarnas fokus verkar tendera att hamna på aktiviteter som inte tjänar det högre syftet, utan som snarare tillfredsställer ett mer kortsiktigt perspektiv och personliga mål.

Risken med att incitamentsystem baserade på data från nyckeltal skapar suboptimerade beteenden i en organisation verkar dock vara påtaglig och återkommande vilket bekräftas av flertalet referenser i artikeln. Medarbetarnas fokus verkar tendera att hamna på aktiviteter som inte tjänar det högre syftet, utan som snarare tillfredsställer ett mer kortsiktigt perspektiv och personliga mål. Det är därför viktigt att tillhandahålla ett ramverk för målsättning och belöningssystem som möjliggör beteenden som ligger i linje med vad verksamheten definierat som strategiska mål. Här understryks då att användning av incitamentsystem och definierade mål måste ligga i linje med verksamhetens övergripande strategi för att ett sådant beteende skall möjliggöras.

Medarbetarna bör därför engageras vid utformning av nyckeltal som skall ligga till grund för belöningssystem för att dessa skall driva önskade beteenden i organisationen. Flertalet exempel som lyfts fram av referenser i denna artikel visar att detta medskapande ofta ignoreras, och att nyckeltal istället skapas utifrån nedbrytning gjord på högre ledningsnivå av övergripande mål till antagna mätetal på lokal nivå i verksamheten som man förutsätter kommer att driva rätt beteenden, men där verkligheten påvisar det motsatta.

I ett exempel som Muller (2018) lyfter fram kring akutsjukvården i Storbritannien var det övergripande syftet att korta ner behandlingstiden per patient för att öka produktiviteten inom akutsjukvården, genom att mäta och styra belöning utifrån patientens genomloppstid efter intagning på sjukhuset. Mätetalet och belöningssystemet skapade här istället en situation där patienter systematiskt hölls kvar i ambulansen längre än nödvändigt för att möjliggöra tiden inne på sjukhuset till att bli kortare. Den totala tiden som patienten befann sig under vård kunde dock i vissa fall bli längre, och dessutom steg beläggningsgraden på ambulanser så mycket att akutsjukvårdens responstid på larm blev försämrad. Detta påverkade hela akutsjukvårdens kapacitet, och möjlighet att rädda människors liv och hälsa negativt.

Denna typ av kontraproduktivt beteende kan undvikas eller åtminstone begränsas genom medarbetarnas medskapande av nyckeltal och målformuleringar för incitamentsystem. Det är dock fortfarande viktigt att medarbetarna är införstådda med verksamhetens övergripande syfte och strategiska målsättning.

I fallen med arbetstid som beskrevs ovan litar verksamheterna i ena fallet inte på att individer kommer fokusera på, i företagets mening, rätt saker, eller i andra fallet inte på att de kommer att vara närvarande för att utföra värdeskapande aktiviteter. Gemensamt i båda fallens resonemang är att verksamheten inte litar på att individer kommer att driva aktiviteter i linje med övergripande strategi och mål, utan måste styras och kontrolleras med mätetal som är formade för att skapa ett beteende. Här förutsätter också verksamheten att givna mätetal kommer att driva önskat beteende.

Slutsatser

En verksamhets övergripande syfte och strategiska målsättning benämns inte som en grundorsak till oönskade beteenden i organisationen. Vi har i denna artikel kunna påvisa att problematiken snarare är relaterade till nedbrytning och tolkning av strategiska mål genom framtagning av lokala mätetal vars syfte är att styra grupper och individers beteenden.

Vi vill också visa att problematiken ofta förekommer just när en verksamhet förutsätter att givna mätetal och kopplade incitamentsystem kommer att driva önskat beteende, men i verkligheten skapar kontraproduktiva beteenden. Gould (1996) belyser problematiken med att mätningar kan manipuleras och användas för att driva personliga mål och agendor. På liknande sätt understryker Muller (2018) att individer lär sig att optimera sina mätetal och sina personliga mål där belöningssystem kopplas till dessa, vilket också bekräftas av observationer som författarna lyfter fram från näringslivet.

En checklista för när mätetal är lämpligt

Muller (2018, p. 175-183) avlutar sin bok med en lista med saker att ta i beaktande om mätetal ska användas;

  1. Vilken typ av information ska mätas?
  2. Hur användbar är informationen?
  3. Hur användbar är ytterligare ett mätetal?
  4. Vad är kostnaden för att skaffa informationen?
  5. Finns det andra sätt att mäta prestation?
  6. För vem kommer informationen synliggöras?
  7. Vad är syftet med mätetalet?
  8. Hur och av vem har mätetalet tagits fram?
  9. Tänk på att även det bästa mätetalet kan korrupteras eller leda till motriktade mål.
  10. Tänk på att inte alla problem kan lösas genom att mätas.

Författare:
Jenny Bäckstrand, Universitetslektor i logistik.
Mikael Göthager, Canea.

]]>
https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/26/vad-ar-problemen-med-traditionella-nyckeltal/#respond 0
Så här ökade befolkningen i våra kärnkommuner https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/ https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/#respond Mon, 25 May 2020 11:02:01 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4645 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/05/pedestrians-1209316_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/ I takt med att corona påverkar vår vardag så finns det en pågående diskussion inom mitt forskningsfält om hur våra städer kommer att påverkas av utvecklingen. Städernas styrka bygger ju på att det finns en närhet mellan människor – just det vi just nu ska undvika.

Den allra största närheten hittar vi i allmänhet i våra kärnkommuner. En kärnkommun kan sägas vara den kommun som utgör den ekonomiska motorn i regionen. Det är här vi hittar stadskärnan, de flesta mötesplatserna i form av kaféer och restauranger och det är också hit de flesta pendlar från kranskommunerna för att arbeta på dagarna. Det är också kärnkommunen som normalt sett har den högsta boendekostnaden i regionen.

Kärnkommunerna har haft ett ordentligt uppsving sedan 80-talet. En allt större mängd människor har varit villiga att betala en extra boendekostnad för att få ta del av det som staden har att erbjuda. Kärnkommunens attraktivitet har också gjort att vi har fått ett ökat fenomen av så kallade omvända pendlare, dvs. de som bor i kärnkommunen trots att de jobbar utanför stan. De betalar alltså en dubbel kostnad – dyrare boende och med pendlingstid.

Men alla så kallade kärnkommuner har inte vuxit lika mycket. I tabellen nedan visar jag de tio kärnkommuner som ökat mest respektive minst procentuellt sett sedan 1980*:

Allra mest ökade befolkningen i Umeå och Uppsala följt av Stockholm. Samtliga tre ökade sin befolkning med mer än 50 procent på fyra decennier. Även Malmö, Växjö, Helsingborg och Linköping ökade med mer än 40 procent. Strömstad är den enda mindre kommunen som finns med bland de tio kärnkommuner som ökat mest – en kommun som bland annat vuxit mycket tack vare gränshandeln mot Norge. Halmstad och Göteborg rundar av topp 10-listan. Ser vi sammantaget så ligger alltså många av våra största kärnkommuner på listan av de som ökat mest.

I andra skalan av listan hittar vi många mindre kommuner. Allra störst minskning hade man i Sorsele, följt av Överkalix och Hagfors. Sammantaget var det nio kommuner som minskade sin befolkning med över 30 procent på dessa fyra decennier.

Tittar vi på listan över samtliga kärnkommuner så var det cirka hälften som ökade i befolkning medan den andra halvan minskade över denna tidsperiod.

Varför spelar det då roll? Jo, för kärnkommunen ska fungera som en ekonomisk motor för regionen. Och om kärnkommunen tappar i styrka, vilket den gör i takt med att befolkningen avtar, då blir det också svårare att dra ”sitt omland”, dvs. alla de kommuner som ligger runt omkring.

Det finns egentligen bara två sätt att växa – antingen måste det födas fler än det dör, eller så måste fler flytta in än vad de flyttar ut. Den starkaste drivkraften bakom tillväxten många av våra större kärnkommuner har varit att fler valt att flytta dit och det är framförallt yngre individer som valt att ta detta steg. Men det har också medfört att medelåldern på många platser ökat i takt med att de yngre försvunnit, vilket i sin tur påverkat medelåldern uppåt och därmed barnafödandet.

Men de större kärnkommunerna har inte bara blivit befolkningstätare. De har också blivit starkare äktenskapsmarknader. Men det återkommer jag till i en annan bloggpost.

*Det är viktigt att notera att vissa kommungränser ändrades mellan dessa år. Exempelvis Uppsala, som ligger på andra plats i tabellen, fick Knivsta utbrutet mellan dessa år.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/05/25/sa-har-okade-befolkningen-i-vara-karnkommuner/#respond 0
Kvinnors företagande skapar en levande landsbygd https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/#respond Mon, 25 May 2020 07:05:06 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=85 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2020/05/fence-918535_1280-300x173.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/ Kvinnor äger nästan en tredjedel av alla företag på landsbygden och de finns i en mångfald av branscher – närmare bestämt 572 olika branscher. Nummer två på tio-i-topp-listan är hårvård, sedan följer blandat jordbruk, restaurangverksamhet, redovisning och bokföring, kroppsvård, organisationskonsult, fysioterapi, litterärt och konstnärligt skapande och övriga konsumenttjänster. Men dessa branscher inkluderar bara 37% av de företag som kvinnor äger.

Det finns kvinnor som har stora tillverkningsföretag med många anställda och dessa är oftast också de mest lönsamma. Tjänsteföretag som redovisning och konsulter, livsmedelshandel och restauranger har också ofta god lönsamhet. Men de allra flesta har små företag, utan anställda. De kan behöva många ben att stå på för att gå runt, så det är vanligt att man driver flera olika sorters verksamheter samtidigt. Även om företagandet inte gör kvinnorna förmögna, så erbjuder företagsformen ett sätt för dem att leva det liv de vill leva, och framförallt på den plats de vill leva. 

Det är huvudsakligen kvinnors företag som står för serviceutbudet på landsbygden. Kvinnorna bidrar med sysselsättning och med lokal service, och de köper ofta varor och tjänster till sin verksamhet lokalt vilket gynnar andra företag på orten. Förutom detta tar de ofta ett stort socialt ansvar. Man sponsrar föreningslivet, är med i lokala utvecklingsprojekt, engagerar sig politiskt och flera av företagarna, inte minst de som driver butiker, eller frisörerna, har ofta de enda offentliga mötesplatserna som finns kvar på en ort. De fungerar som ett sammanhållande kitt på orten. Utan dessa företag vore landsbygden skrämmande tom. 

I tre års tid har forskargruppen Embla med stöd av familjen Kamprads stiftelse studerat kvinnors företagande på landsbygden. Vi har med hjälp av registerdata kartlagt omfattning, bransch, storlek, demografiska data och disponibel inkomst för alla kvinnor som driver företag på landsbygden. Vi har analyserat nuvarande landsbygdspolicy ur ett genusperspektiv. Vi har också gjort en djupstudie där vi intervjuat 32 kvinnliga företagare i Småland. Som kronan på verket har vi dessutom producerat en film där några kvinnor med egna ord berättar om hur det är att vara företagare på landsbygden. 

De flesta som vi intervjuade är förankrade lokalt. De kommer från orten, har flyttat tillbaka till orten eller så har de flyttat till makens hemort. På orten finns ofta viktiga förebilder – ibland också i familjen. Ibland fanns det ett familjeföretag att återvända till. Bland våra intervjupersoner hittade vi mycket få som flyttat till landet utan någon tidigare förankring på landsbygden. Så för de som vill gynna näringslivet på landsbygden så förefaller det mer verkningsfullt att satsa på de kvinnor som redan finns där, än att få stadsborna att flytta ut till landet. Kommunala annonskampanjer som marknadsför en grön livsstil till stadsborna kanske inte är det mest verkningsfulla.

Vad kan man då göra för att stimulera företagandet på landsbygden? Idag finns EU-bidrag för lantbrukare, som är livsviktigt för dem, men som inte har någon större betydelse för kvinnors företagande. Det finns också EU-pengar för utvecklingsprojekt. Några eldsjälar har haft stor nytta av dessa, och gjort viktiga saker för sin hemort, men för de allra flesta är de alldeles för krångliga att få för att det skall vara någon mening med att söka dem. Det som alla påtalar däremot, är vikten av en fungerande infrastruktur. Det måste finnas bredband, butik, post, sjukvård, statlig och kommunal service och inte minst en fungerande skola. Utan en skola mister man barnfamiljerna. Det kan därför finnas en poäng med offentlig finansiering av ett gott serviceutbud på landsbygden även om befolkningsunderlaget egentligen är lite för litet för att det ska bära sig – utan ett sådant är det nämligen svårt att vända en nedåtgående trend. Bland dem vi intervjuade såg vi exempel på hur lokala företagare lyckats göra sin ort attraktiv för inflyttare just genom att satsa på ett gott serviceutbud. 

Här hittar du rapporten…

Forskargruppen Embla:
Professor Helene Ahl, Jönköping University (projektledare)
Professor Karin Berglund, Stockholms universitet
Docent Katarina Pettersson, Sveriges lantbruksuniversitet
Doktor Birgitta Sköld, Linköpings universitet
Professor Malin Tillmar, Linnéuniversitetet

Här hittar du mer om forskningen i projektet:  www.emblaresearch.se

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/05/25/kvinnors-foretagande-skapar-en-levande-landsbygd/#respond 0
Forskning om forskningskommunikation i Sverige https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/ https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/#respond Mon, 18 May 2020 09:15:00 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=107 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/05/office-1209640_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/ Sammanfattning och kommentarer till Vetenskapsrådets rapport

En central fråga i dagens samhälle är på vilket sett forskningen bidrar till samhällets utveckling, inte minst kan vi se det utifrån den rådande Coronapandemin. Viktigt är då att beakta den forskning och kunskap som utvecklas inom området forskningskommunikation. Vetenskapsrådet tillsammans med Vetenskap & Allmänhet har anammat denna fråga och sammanställt en rapport med namnet Forskning om forskningskommunikation i Sverige: En kartläggning” (2020)

I denna bloggpost tänkte jag ge min sammanfattning av rapporten för er som inte hinner läsa hela samt fylla på med några egna tankar och funderingar. Jag inleder med sammanfattningen för att sedan sammanställa och utveckla mina egna funderingar.

I rapporten konstateras det att detta är ett ungt och ännu inte helt definierat forskningsområde. Området är samhällsvetenskapligt till sin karaktär men ofta sker utforskandet mellan flera andra ämnesområden till exempel medie- och kommunikationsvetenskap, ämnesdidaktik, psykologi med flera. Författarnas studie visar på att produktionen av vetenskapliga artiklar inom för området tre centrala tidskrifter ökar för varje år. Det land med störst andel publicerade artiklar är föga överraskande USA. På topp 10 listan finner vi också europeiska nationer såsom Storbritannien och Tyskland samt även Japan. Inte heller detta så överraskande då dessa fyra nationer enligt ”Forskningsbarometern 2019” (se tidigare blogg) tillhör de fem största aktörerna. Min reflektion blir att en nation av de fem största forskningsproducenterna, enligt ”Forskningsbarometern 2019”, helt saknas på listan för topp 10 och det är Kina. 

Då forskningsområdet är diversifierat mellan olika områden hänvisades det till en visualisering genom analys av citeringsmönstret för att visa på förekommande nätverk. Denna studie genomfördes av Rauchfleisch och Schäfer (2018) och publicerades i Journal of Science Communication. De fyra största nätverken som framkom var:

  • Science debates and the role of journalism
  • From PuS (Public Understanding of Science) to PEST (Public Engagement with Science and Technology)
  • Dissemination of science via media
  • Scientist as communicators

Vidare kan man se en utveckling över tid från ett mer passivt informativt förhållningssätt till att se forskningskommunikation som en aktivitet med syfte att skapa delaktighet, integrering och samverkan med omgivningen.

För att undersöka hur forskningen om forskningskommunikation ser ut i Sverige har författarna till rapporten ett väl beskrivet tillvägagångssätt (vilket jag kommer att återkomma till senare). I varje fall så visare deras resultat, undersökningsperiod 2010 – november 2019, på att Sverige (forskare med affiliering vid ett svenskt lärosäte) vid jämförelse med det totala antalet författare står för 1,2%. Det fördelar sig på 23 artiklar med totalt 31 författarskap av 28 unika forskare. Vad som inte presenteras är relationen på artikelnivå vilken visar på ett resultat för Sverige på 2,2% av den totala produktionen. Att jag vill visa på detta är för att i rapportens sammanfattning uttrycker man det som att endast 23 artiklar är skrivna i Sverige. Jämför man med ”Forskningsbarometern 2019” där Sveriges andel av totalt antal publicerade vetenskapliga artiklar var 1 % så står Sverige alltså för en dubbelt så stor andel inom detta område, därför förvånas jag över formuleringen.

Vidare konstateras att de nordiska länderna har ett snarlikt antal publikationer och författare. Flest författare har Danmark (38) och minst Norge (25). Danmark och Sverige har lika många publikationer (23) medan Finland har minsta antal (15). 

Lärosäten i Sverige som hög representation av författare är universiteten i Linköping och Örebro. De äldre och större universiteten utmärker sig inte på något sätt mer än att man kanske skulle förvänta sig en högre produktion från dessa. När man undersöker de svenska författarnas primära forskningsområde ser man att det är sociologi, utbildningsvetenskap samt medie- och kommunikationsvetenskap har störst representation bland författarna vilket visar på den spridning inom olika ämnesområden som konstaterades i början av rapporten.  

Till sist skulle jag vilja kommentera själva studiens tillvägagångssätt. Det är ingen kritik mot studien i sig, den är konsekvent gjord utifrån de förutsättningar man beskriver. Att jag väljer att göra detta beror på att jag arbetar på ett bibliotek, området biblioteks- och informationsvetenskap, där jag vet att frågan om forskningskommunikation är frekvent och närvarande. Dock fann jag inget som tydde på det i själva studien. Därför beslutade jag mig för att testa ett eget tillvägagångssätt. 

Jag gjorde valet att inte basera mig på enbart dessa tre specifika tidskrifter då man konstaterar i rapporten att mycket av forskningen kommer ur andra ämnesområden. Istället använde jag den bibliografiska databasen SCOPUS sökte på samma tidsperiod (+ december månad 2019) men med söksträngen ”scholarly communic*” OR ”science communic*” AND article or review (vetenskapliga artiklar) samt med affiliering Sweden. Skillnaden blev då att jag fick fram 61 för studien relevanta artiklar. För att bedöma innehållet mer precist läste jag abstract och selekterade ut de artiklar som jag ansåg mer exakt svarade upp mot området. Jag plockade bort de artiklar som redan nämnts i rapporten och kvar hade jag 27 artiklar som inte nämnts i rapporten. För att exemplifiera med några titlar så fann jag till exempel; “Empirically supported out-of-the-box strategies for science communication by environmental scientist”, ”What is the problem? A literature review on challenges facing the communication of nanotechnology to the public”, “Visual forms of address in social media discourse: the case of a science communication website” men det fanns flera. Direkt tillämpligt inom mitt område (biblioteks- och informationsvetenskap), vilket jag saknade helt i studien kan som exempel nämnas artikeln ”How implementation of bibliometric practice affects the role of academic libraries”. 

Avslutningsvis vill jag förtydliga att jag inte på något sätt är ute efter att misskreditera studien. Jag tror verkligen vi behöver forska mer om forskningskommunikation. Men situationen i Sverige kanske trots allt inte är så mörk som det målas upp. Mycket sker, det mesta kanske dessutom inom ”grå litteratur”, så skall man göra en kartläggning behöver man nog fundera på hur man kan identifiera och inkludera mer av den forskning som verkligen görs, vilken dessutom är relevant för diskussionen om ämnesområdets utveckling.

Jag har idag nåtts av det sorgliga beskedet att Ulf-Göran Nilsson, en kär före detta kollega och nära vän, hastigt har lämnat oss i en ålder av 63 år. Nu får jag aldrig berätta hur mycket du betytt för mig såväl i yrkesliv som privatliv. Du saknas mig, vila i frid!

]]>
https://vertikals.se/library/2020/05/18/forskning-om-forskningskommunikation-i-sverige/#respond 0
Covid 19; När tysta barn får en röst och ensam blir stark https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/05/17/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/05/17/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/#respond Sun, 17 May 2020 09:26:55 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=8 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/06/woman-491623_1280-scaled-1-300x200.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/05/17/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/ En grupp som kan gynnas av den digitala undervisningen är ungdomar som har hög skolfrånvaro. I och med distansundervisningen öppnas möjligheter för att fånga upp elever som nu kan återgå i skolmiljö men med liknande utgångspunkt som sina klasskamrater när skolan flyttat hem. Resultatet av min avhandling visade att de elever som upplevde att de hade en god kommunikation hemma också upplevde en hög grad av delaktighet i skolan. Här behövs alltså en dialog mellan skola och hemmet kring hur kommunikation kan ske, vilken typ av forum finns och vad känner sig lärare bekväma i att använda? Jag hör om fina exempel på lärare som ställer krav på närvaro och aktivt deltagande som frågar hur man mår och som tar sig tid att lyssna och som funderar kring vilken hjälp som kan erbjudas de barn som tidigare redan hade det svårt. 

I de digitala medierna finns forum som ger tysta barn en röst. Nya relationer skapas via chattfunktioner där elever som vanligtvis hörs mer än andra, inte får samma utrymme. Barn och ungdomar skapar samtal som inte hade förverkligats i ett klassrum, i kön till matsalen eller i uppehållsrum på skolan. I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om svårigheter för barn i behov av särskilt stöd, hur vardagen ställs på ända nu när vanliga rutiner och återkommande händelser på veckoschemat är strukna. Här krävs resurser i form av mer utbildad personal till verksamheter som arbetar med barn och ungdomar så att de kan fånga upp ungdomars behov när skolan flyttat hem. Hur kan elevhälsan fånga upp elever som kämpar med en vardag där rutiner nu förmedlas i ett digitalt forum? Kroppsspråk, känslor och uttryck som tidigare tolkades i en fysisk miljö ska nu fångas upp via en skärm som består av ett ansikte i en zoom-ruta med Brooklyn-bridge eller en strand från en paradisö i bakgrunden.

Den rådande pandemin kräver något extra av oss alla, inte minst av de som känner sig isolerade eller utsatta. Ensam måste nu bli stark och här behöver barn-och ungdomsverksamheter aktivt fundera på hur de kan bygga motståndskraft hos barn och ungdomar. Hur tas barnens erfarenheter och funderingar tillvara när de naturliga samtalen i samband med fritidsaktiviteter ställs in. Vilka tankar har barn och ungdomar idag om framtiden? Har hanterar de oro kring att inte veta när det går att träffa mor-och farföräldrar eller att dessa ska bli sjuka. Som barnforskare tar jag barnperspektivet men det är ju naturligtvis så att det är många äldre som nu tappar fotfästet när det inte får ha kvar sin känsla av sammanhang – att vara viktig och behövd i vardagen. Barn som är vana att träffa sina mor-farföräldrar eller andra äldre släktingar tappar hörnstenar i sin vardag. Barns känsla av sammanhang byggs till stor del upp av viktiga personer i deras omgivning, syskon, föräldrar, släktingar och vänner. Det är hög tid för mobilisering såväl i samhället som på individnivå. 

Mobilisering kan ske på hemmaplan, i köket eller vardagsrummet. Vid matbordet eller i tv-soffan på kvällen- utan jobbanteckningar och läxböcker, telefoner och laptops. Där vi kan ge rum för samtal och närvaro. Den pandemi vi upplever kan skapa utrymme för fina stunder med våra barn och ungdomar där vi vuxna måste visa att vi finns kvar, vi står pall och vår uppgift är att lotsa dem genom denna tid. Resultatet av min avhandling visade också att stöd av syskon är betydelsefullt för känsla av delaktighet i och utanför skolan. Inställda aktiviteter på grund av covid-19 innebär mer tid hemma -mer tid för syskon att träffas. Jag pratade nyligen med en anställd i en lokal bokhandel som berättade att de säljer spel och pussel som aldrig förr, ett tecken på att vi nu försöker hitta tillbaka till andra sätt att umgås i en tid som kräver kreativitet, förnuft, mod och uthållighet från såväl barn, unga och vuxna. 

 Länk till avhandlingen i Diva: http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1241793&dswid=2973

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/05/17/covid-19-nar-tysta-barn-far-en-rost-och-ensam-blir-stark/#respond 0
Vikten av strategiska nyckeltal baserade på fakta https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/ https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/#respond Wed, 13 May 2020 13:38:52 +0000 Jenny Bäckstrand http://vertikals.se/jenny-backstrand/?p=25 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/36/2020/05/Nyckeltal-300x168.jpg https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/ Nyckeltal är ett sätt för företagsledningar att kontrollera sin verksamhet. Nyckeltal är också ett sätt att skapa incitament och att driva beteenden.

Tillverkande företags konkurrenskraft ligger i förmågan att tillgodose sina kunders behov. För att kunna göra det på ett effektivt sätt behöver både företaget och dess försörjningskedja vara effektiv och konkurrenskraftig. För att säkerställa att alla delar i företaget och alla företag i försörjningskedjan arbetar effektivt mäts deras prestationer och följs upp.

Det sägs att:”What gets measured gets done, what gets measured and fed back gets done well, what gets rewarded gets repeated” (Jones och Bearley, 1996)

Det innebär att det vi mäter med nyckeltal kommer att genomföras och de mätetal som är kopplade till incitament leder till återupprepade beteenden. Risken är dock att skapa isolerade och suboptimerande beteenden som inte gynnar försörjningskedjan och i slutändan inte heller gynnar kunden. Detta är tyvärr vanligt förekommande i tillverkande företag där till exempel inköpsfunktionen vanligen mäts på förmågan att minska inköpspris, inte förmågan att bemöta kundkrav; Marknad mäts på förmågan att sälja, inte att sälja det produktionen kan tillverka etc.

Vi hävdar att slentrianmässigt valda nyckeltal som bygger på data som är lätta att tillgå negativt påverkar konkurrenskraften hos tillverkande företag. Vår hypotes är att strategiska mätetal skapar incitament och gynnar beteenden för att skapa ett transparent informationsflöde som gör att fler aktörer i en försörjningskedja kan ta beslut baserat på fakta.

Syftet är att identifiera strategiska nyckeltal som ger incitament och premierar beteenden som ger en effektiv och samtidigt kundfokuserad och värdeadderande försörjningskedja.

Strategi

Ett företags övergripande strategi syftar till att uppnå konkurrensfördelar. För tillverkande företag översätts företagsstrategin till konkurrensfaktorer och operationaliseras genom funktionsstrategier. Funktionsstrategier är strategier knutna till en specifik funktion på ett företag, till exempel inköp och produktion. För att företagsstrategin ska kunna uppfyllas behöver därför alla funktionella strategier driva åt samma håll. Funktionsstrategier förväntas härröra från, och överensstämma med, den övergripande företagsstrategin men också vara konsekvent men andra funktionella strategier.

Trots att vikten av att olika funktionella strategier strävar åt samma håll har belysts i drygt 40 år ser vi fortfarande bevis på att det saknas samsyn både internt i företag och externt inom försörjningskedjan genom att suboptimerande nyckeltal tillåts. Detta är i grunden ett ledningsproblem men vi har här försökt fokusera på möjliga lösningar.

Tabell 2. Faktorer som underlättar och motverkar integration och samverkan mellan olika funktioner

Faktor Underlättar Motverkar
Struktur Flexibla ansvarsområden, Förutsättningar för fysiska möten Funktioner åtskilda fysiskt och organisatoriskt,
Kultur Öppenhet, inkluderande, tvärfunktionella team Funktionella silos, ”blame game”
Kommunikation Förutsättningar för både formella möten och informella (direkta) möten, jobbrotation Begränsad informell kommunikation. Begränsad kommunikation med kund
Mätetal och belöningar Alla funktioner känner till andras mätetal. Belöningar baserade på hela företaget Lokala/funktionsspecifika mätetal. Mätetal som motverkar varandra
Strategisk koncensus Kännedom om företagsstrategi egen funktionsstrategi, övriga funktionsstrategier Ingen kännedom om eller förståelse för företagsstrategi eller andra funktionsstrategier
Företagsledning Underlättar och belönar samarbete Ser olika enheter som konkurrenter

Vad är ett mätetal?

Hur man väljer att mäta sin verksamhet kan väljas fritt, följa branschstandard eller följa någon branschgemensam modell. Mätetal kan även knytas till konkurrensfaktorer, se exempel i tabell 1.

Tabell 1. Exempel på mätetal

Konkurrensfaktor Möjliga mätetal
Kvalitet Kvalitetsutfall, Antal klagomål, Antal garantireturer, Andel defekta i produktion
Leveransförmåga Cykeltid, Andel leveranser i tid, Medelförsening, Andel produkter i lager
Flexibilitet Ställtid, Minsta orderstorlek, Antal varianter, Tid att ändra plan
Kostnad Kostnad/enhet, Tillverkningskostnad, OEE, Produktivitet

Andra vanligt förekommande mätetal är att mäta personalens kapacitet och produktivitet i närvarotid.

Resultat

Vilka strategiska nyckeltal bör då användas för att skapa en skapa en effektiv och samtidigt kundfokuserad och värdeadderande försörjningskedja? Vi ser att denna studie ger mer underlag för att nyckeltal ska vara utformade för att stödja den övergripande företagsstrategin, de ska vara transparanta och kommunicerade till alla funktioner och de ska inte vara suboptimerande. Nyckeltal som premierar beteenden som samverkan och kommunikation är därför att föredra.

Vår studie har visat på att kommunikation och i synnerhet visuella verktyg som är funktionsöverbryggande underlättar förståelsen och ökar överensstämmelsen av strategier.

Vår studie har visat på att kommunikation och i synnerhet visuella verktyg som är funktionsöverbryggande underlättar förståelsen och ökar överensstämmelsen av strategier. En rotorsak till detta är att visuella verktyg inte kan skapas av en enskild funktion utan kräver samarbete i tvärfunktionella team.

Vi föreslår också differentierade mätetal som påverkas av sin positionering i förhållande till kundorderpunkten. De komponenter och funktioner som befinner sig före kundorderpunkten bör därför mätas och styras mer mot kostnadseffektivitet (men aldrig på bekostnad av kvalitet eller tillförlitlighet) medan de komponenter och funktioner som befinner sig efter kundorderpunkten mäts på ledtid och flexibilitet.

Det är även av stor vikt att olika funktioner känner till varandras nyckeltal då dessa i stor grad påverkar beteenden, uppsättning och styrning av försörjningskedjor. Genom att delge information och skapa samsyn om förutsättningar mellan aktörer i en försörjningskedja kan man tillsammans uppnå bättre kvalitet i hela försörjningskedjans leveransförmåga och därmed uppnå högre kundnöjdhet.

Författare:
Jenny Bäckstrand, Universitetslektor i logistik.
Mikael Göthager, Canea.

]]>
https://vertikals.se/jenny-backstrand/2020/05/13/vikten-av-strategiska-nyckeltal-baserade-pa-fakta/#respond 0
Utvecklingen av COVID-19 i regionerna den senaste månaden https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/ https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/#respond Wed, 13 May 2020 08:23:42 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4654 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/05/man-4957154_1280-300x171.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/ Jag har sedan pandemins start försökt att uppdatera siffrorna som rapporterats in från svenska regioner om antalet avlidna i COVID-19. Klart är att Stockholmsregionen (inkl. närliggande Sörmland) var det område som drabbades allra hårdast redan från start och där högst antal dödsfall fortsatt att rapporteras in.

En tanke är att detta är den region där det också bor flest människor i landet och att det därför skulle kunna förklara att så många har gått bort här. Men även om vi justerar för antal invånare så är området hårdast drabbat.

Figuren nedan visar hur utvecklingen av dödsfall i COVID-19 har utvecklats, vecka för vecka, under den senaste månaden. Jag utgår från de värden som rapporterats om på måndagar efter helgen:

Vi kan se att Stockholm och Sörmland är i en kategori för sig men väsentligt högre dödstal per invånare. Värt att notera är också att Sörmland låg något före Stockholm den 20/4 och 27/4 men att Stockholm därefter har gått om. Dalarna hade höga siffror redan den 20 april och ligger fortfarande direkt efter Stockholm och Sörmland. Dock hade Västmanland en större ökning mellan den 20/4 och 27/4.

Figuren vittnar också om att läget skiljer sig väsentligt åt runt om i landet. Stockholm har precis passerat 7 dödsfall per 10 000 invånare, medan Värmland, Skåne, Kalmar, Västerbotten, Gotland och Blekinge fortfarande ligger under 1 dödsfall per 10 000 invånare. Detta gör säkert det svårt att till exempel ge generella riktlinjer för vad som kommer att gälla i sommar, något som turistnäringen säkert just nu går och väntar på.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/05/13/utvecklingen-av-covid-19-i-regionerna-den-senaste-manaden/#respond 0
Ojämlik digital social inkludering för äldre https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/#respond Thu, 07 May 2020 08:35:48 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=74 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/05/love-1520472_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/ Som ett resultat av Covid-19 har det synliggjorts hur stor betydelse den digitala tekniken har för att kunna upprätthålla sociala kontakter. Oavsett om det handlar om begravningar, bröllop, påskfester eller enbart en After Work så kan vi träffas genom skärmen. Vi ser varandra och vi pratar med varandra som om vi satt runt samma bord eller i samma kyrka. Även om vi inte kan ta i hand, skåla med klirrande glas, ge en kram eller lägga en tröstande hand på någons axel så finns vi där i nuet.

Vilka möjligheter vi har att träffas digitalt varierar dock stort.

Det här fungerar i många fall bättre än förväntat, och den förändrade livssituationen har gjort att många ser nya möjligheter istället för svårigheter med den digitala tekniken. Det som blivit extra tydligt är behovet av att se varandra, och den extra dimension som det medför. Ett vanligt telefonsamtal skapar inte samma närhet eller upplevelse av närvaro. I media kan vi se bilder av anhöriga som ”träffar” sina äldre genom att stå utanför fönstret på äldreboendet. I ett reportage kunde vi se hur personalen på ett boende ordnade så att en äldre kvinna fick åka färdtjänst och stanna till utanför sin dotters bostad. Där kunde hon sedan vinka genom bilrutan. En känsla av att ha fått träffas kräver inte alltid mer än så i den unika situation som vi befinner oss i.

Vilka möjligheter vi har att träffas digitalt varierar dock stort. Den som inte har tillgång till internetuppkopplad teknik är fortfarande hänvisad till traditionella telefonsamtal. Mitt fokus som forskare ligger ofta på äldre personer och det också den grupp som på många sätt drabbats extra hårt av Covid-19. Att hålla sig isolerad, oavsett om den sker i hemmiljö eller på ett särskilt boende, är psykiskt påfrestande. Att vara äldre innebär inte med automatik att man inte är digitalt delaktig, men det digitala utanförskapet är som störst bland våra äldre och ökar med stigande ålder.

Det varierar även stort inom landet när det gäller vilka insatser som offentlig sektor gör för att skapa möjligheter till digital inkludering bland äldre. Det finns kommuner där samtliga äldreboenden har tillgång till wifi, även om det ibland kan vara begränsat till gemensamhetsutrymmen. Idag när vi delar både glädje och sorg digitalt kanske det inte är dagrummet på äldreboendet som är den bästa platsen för digitala möten, även om det är bättre än inget.

Det finns även äldreboenden där det går att få låna en surfplatta och få hjälp och stöd med att använda den, ett exempel på det är i Nässjö kommun. Allt fler kommuner meddelar också att de nu med anledning av Covid-19 snabbt sett till att få tekniken på plats för att digitala möten ska kunna ske även för de boende. Men det är endast en liten andel av våra äldre personer som bor på särskilda boenden, de flesta bor kvar hemma och där saknas dessa insatser. I Borås kommun har det dock beslutats att ett stort antal surfplattor ska köpas in som äldre personer ska kunna få låna. Men det finns ett problem, de flesta som inte redan har tillgång till en surfplatta, eller smart mobil av samma märke, behöver stöd och hjälp för att komma igång och använda den. För att komma igång krävs oftast att någon kan sitta bredvid och instruera, något som inte är möjligt just nu. 

Pandemin har satt fokus på den samhällsnytta som digitala lösningar kan innebära för både individen och samhället i stort. Genom digitala sociala kontakter kan vi bryta en del av den isolering som nu sker. Teknikens sociala sidor har kommit i fokus utan att det behöver innebära användning av sociala medier. Även om inte alla kan dra nytta av dessa möjligheter nu så kommer det en tid efter Covid-19. Det gäller att inte stanna av i den positiva utveckling som vi nu ser när det gäller att skapa digitala möjligheter för alla. Vi måste hitta fler vägar för att minska utanförskapet och våga tänka nytt och brett. Just nu kan vi säga att vi lägger rälsen samtidigt som tåget går och stoppas av att skenorna är olika långa!

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/05/07/ojamlik-digital-social-inkludering-for-aldre/#respond 0
Kraftsamling för regionens företag https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/ https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/#respond Thu, 07 May 2020 07:57:47 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=300 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/05/cefeo1-300x169.png https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/ 74% av regionens företag känner av en minskad orderingång och 25% anger att läget är allvarligt för företaget. Det visar en färsk enkät som Handelskammaren i Jönköping gjort i april med 431 svar från regionens 13 kommuner. Dessutom har läget förvärrats markant sedan slutet av mars då 24% uppgav minskad orderingång. 

Inte helt oväntat är läget värst inom Hotell, Restaurang och Turism. De branscher som drabbats minst och (än så länge) anger oförändrad efterfrågan är Bygg och Fastighet. 

I enkäten ger företagarna uttryck för att läget är ansträngt, dominoeffekter drabbar i leverantörskedjorna och hjälpåtgärderna är för långsamma. Det finns all anledning att kraftsamla tillsammans. Det är motivet bakom en ny satsning av CeFEO och Handelskammaren i Jönköping. ”Vi måste lyfta blicken och se framåt,” säger Helena Zar Vallin, VD på Handelskammaren i Jönköping, som tog emot idén med öppna armar. 

Tillsammans bjuder de in till Zoom-forum varannan måndag fram till sommaren. Värdar är Kajsa Haag, Co-Director CeFEO och Helena Zar Vallin, VD Handelskammaren. Vid varje tillfälle finns en panel av erfarna företagsforskare som ger sitt perspektiv på frågorna som diskuteras. Denna arena är ett enkelt och kostnadsfritt forum att utbyta idéer, dela erfarenheter och uttrycka sina tankar.  

Första tillfället var i måndags, (4:e maj) och inleddes med en regional nulägesanalys av Kajsa Haag, baserad på Handelskammarens enkätstudie. Därefter presenterade Anders Melander lärdomar vi kan dra från finanskrisen 2008 och beskrev vikten av rätt strategisk flexibilitet i kristid. Lucia Naldi presenterade sin inriktning på tillväxt och internationalisering och frågade företagarna om deras nuvarande utmaningar. Sandra-Stina Vesterlund, VD på Doxa Plast i Värnamo delade med sig av sin erfarenhet och tipsade om att förhandla till sig ”flat rate” hos leverantörer i dessa tider och efterlyste kompetens inom digitalisering för att omdefiniera ekosystemet. I efterföljande diskussion lyftes till exempel utmaningar med rekrytering när folk är rädda att lämna trygg anställning samt valutarisker och ryckig produktion. Deltagarna välkomnades att föreslå ämnen samt uppmanades att bjuda in fler företagare för kommande forum. Nästa tillfälle är 18:e maj. Välkommen att anmäla dig här:

https://www.cefeo.org/meeting/

Kajsa Haag, Co-Director CeFEOUniversitetslektor, JIBS kajsa.haag@ju.se

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/05/07/kraftsamling-for-regionens-foretag/#respond 0
Så här förändrades läget på en vecka #COVID-19* https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/#respond Thu, 30 Apr 2020 07:09:12 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4590 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/corona-4983590_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/ Siffror fortsätter att komma in över antalet smittade och döda, såväl i landet som i övriga världen. Jag har försökt att följa läget i svenska regioner under en tid för att se hur saker och ting förändrats. Så låt oss se på vad som hände med antal döda justerat för regioninvånarantal mellan den 20:e och 27:e april:

De blå staplarna visar läget den 20:e och de orange läget den 27:e (dvs. en vecka senare). Klart är att Sörmland och Stockholm har varit värst drabbat. Men om man tittar på jämförelsen mellan den blå och orange stapeln så får vi en uppfattning om hur förändringen har varit.

Och även om staplarna är långa för Sörmland och Stockholm så har ökningstakten varit relativt lägre än i andra regioner. Här har till exempel Västmanland haft en relativ ökningstakt som är högre. Det gäller även Örebro och inte minst Jämtland Härjedalen.

Ett annat sätt att titta på samma siffror är att se på följande kvot:

Vi tittar alltså på andelen döda som regionen representerar och sätter den i relation till andelen av landets befolkning som regionen representerar. Siffran 1 motsvarar då att antalet dödsfall som regionen haft står i proportion till den andel av landets befolkning som regionen utgör. En siffra under 1 innebär att man har en lägre andel än ”förväntat givet befolkningsstorleken” och en siffra över 1 visar det motsatta.

Grafen nedan visar kvoten för samtliga regioner i landet:

Vi har alltså fyra regioner som ligger över kvoten 1: Sörmland, Stockholm, Dalarna och Västmanland. Uppsala ligger nära kvoten 1, medan övriga regioner ligger under 1 fortfarande.

Men vi kan säkert utgå från att siffrorna kommer att förändras många gånger till framöver.

*En tidigare variant av denna bloggpost har visat ett felaktigt värde för Västernorrland. En uppmärksam twitterföljare uppmärksammade detta (TACK till Leonard Wallentin!). Denna bloggpost innehåller alltså uppdaterade värden som är korrigerade.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/30/sa-har-forandrades-laget-pa-en-vecka-covid-19/#respond 0
The liability of connectedness for the Swedish economy https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/ https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/#respond Tue, 28 Apr 2020 07:58:35 +0000 CeFEO http://vertikals.se/cefeo/?p=294 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/16/2020/04/coronavirus-4923544_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/ There needs to be a serious discussion in Sweden once the corona crisis is over about how globalized multinational Enterprises (MNEs) should be. There is clearly huge risks and impact on their production activities if they have so much of their value chain outside it’s home country and cannot access component parts and resources. However, on the flip side to this the downstream activities of MNEs, such as innovation and R&D, has fared much better as these activities can continue largely uninterrupted and continued at a distance. If anything, there has been an increase in R&D activities evidenced in the joining of giants in the pharma industry like Roche and GSK or AstraZeneca in international collaborative R&D in testing therapeutics and creating vaccines against corona virus.

What is evident is that to overcome the pandemic and see a resurgence of economic growth, we will need  global markets, global supply chains, and, importantly, global collaboration in R&D to catalyze globally dispersed innovative activities. We won’t emerge from the crisis with the same interdependent global value chain system as before, corrections in redundancies in the system are quite normal and unfortunately MNEs will disappear. There will undoubtedly be a significant reduction in upstream activities as MNEs take activities home or move them to new low-cost destinations but the downstream activities underpinning R&D are likely to increase.

The internalization process, a model of the foreign expansion of MNEs came into being in Sweden and spawned an linage of research interested in the intranational activities of MNEs. This is not surprising as Swedish MNEs have traditionally been very expansive in their international activities due to the density of MNEs in Sweden, their relative intactness after the second world war and the small size of the Swedish marketplace.

In many ways Sweden has been a major player through its MNEs in the global transition from the trade in commodities to the trade in activities and the emergence of global value chains. As a country of 10 million inhabitants Sweden has always punched above its weight when it comes to the formation and activities of MNEs such as Husqvarna, Ericsson, Volvo and ABB to name a few. These types of MNEs have been leaders in driving connectedness of global activities as they have increasing moved production and knowledge activities into foreign markets and despite the challenges of intermittent global and regional recessions their organizational connectedness is ever increasing. That is until recently when the global shut down caused by the corona virus took hold. In this new normal of global lock downs, it increasingly obvious there are certain liabilities of global value chain connectedness.

I worked for many years in the pulp and paper and then the defense industries before undertaking my doctoral studies in international business. In this capacity and the roles which I undertook I saw MNE orchestration of complex production and knowledge activities being orchestrated domestically and globally. It strengthened my believe that MNEs are the driving force of global economies in that they connect the value generating activities within and across economies in ways that no other entity can. This is evident in the ability of the present economic system lifting over a billion humans out of poverty and bringing them in to  the workplace, in many cases for subsidiaries of Swedish MNEs. 

My doctoral research was on managing value chain activities of foreign subsidiaries of Swedish multinational enterprises, 2018. It dealt with how headquarters and foreign subsidiaries of Swedish MNEs can develop and orchestrate value chain activities to give value to the MNE and the local environments it acts in.

The thesis showed that over the last 20 years Swedish MNEs have moved significant amounts of their sales, production and R&D overseas to destinations in Europe, China, India and Latin America. These MNEs now act as network organizations and the real motors of value creation in this process are the foreign subsidiaries. The thesis also provided illustration of the processes of resource mobilization among the global network of subsidiaries and the interdependencies of activities in the MNE network.

But, in the midst of this crisis there has emerged an opportunity to reopen a discussion of the over dependency on foreign markets for factors of production. There seems to be significant disruption in the upstream activities (production) of MNEs while the downstream activities (R&D) have been impacted less. Simply put there has been a lively discussion of the nature of global supply chains and the risks of MNEs being so globally disaggregated where companies source the majority of their activities and resources in foreign countries and can’t operate in crisis as the activities and resources are no longer available at scale. 

To exemplify this Atlas Copco and Volvo to name a few MNEs have reduced or stopped production and are unlikely to emerge from the crisis with the same capacities, at least in the short term. At the same time countries, such as Japan, are underwriting the cost of MNEs bringing production activities back to the domestic markets. Another example from the present crisis was the need for increased numbers of ventilators, the re-purposing of companies to manufacture these machines has proved very tricky as a ventilator has 70 working parts which are sourced from over 50 countries. I we look at personal protective equipment (PPE), that it is sourced from abroad is nothing new in a liberal and open market such as Sweden. However, the fact that MNEs that manufacture PPE are struggling to get their hands on the parts to increase production is devastating and a failure of risk management and contingency planning on the part of these MNEs.

While global collaboration in R&D and innovation activities amongst MNEs continues and is quite likely to be the driving catalyst in allowing the world to emerge to some semblance of normality from the crisis. Production and more ‘screwdriver’ type activities are taking a massive hit and unlikely to emerge in the same form as before the crisis. The main question we should be asking of the MNEs as we emerge from this crisis is how will the MNEs go about managing risks of interdependence in upstream activities while letting the obvious benefits from downstream international collaboration flourish.

Edward Gillmore
Assistant Professor
Programme Director 
E-mail:
LinkedIN:

]]>
https://vertikals.se/cefeo/2020/04/28/the-liability-of-connectedness-for-the-swedish-economy/#respond 0
Vilka är våra ”frontline workers”? https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/#respond Tue, 21 Apr 2020 11:33:52 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4560 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/corona-4983567_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/ Many soldiers have seen first-hand the horrors of war and, terrifying though it often was, they knew who they were fighting, and could recognise their enemy.

Orden symboliserar hur soldater i krig är de som står vid frontlinjen och försvarar oss. Men i dagens corona-kris har man börjat tala om en annan grupp av så kallade ”frontline workers” – nämligen de som nu arbetar i första led i en tid då ett annat slags ”krig” ska utkämpas.

Det är de grupper som vi ofta ser på TV idag iklädda skyddsutrustning. Det är de som inte kan låta bli att gå till jobbet, trots att det i dessa dagar är både tungt och obekvämt, samtidigt som arbetet också innebär en förhöjd smittrisk för egen del.

I Italien och Spanien har vi sett bilder på personer som från sina balkonger hurrar för dessa ”frontline workers” när de kommer hem från sina arbetsskift.

Men vilka är egenligen våra frontline workers? Baserat på en analys från Todd Gabe, en ekonom vid University of Maine, som har kartlagt vilka yrkeskategorier som ingår i första ledet av denna grupp, så har jag här plockat upp motsvarande yrken i svensk statistik för att se vilka denna grupp egentligen utgörs av i vårt land.

Enligt Todds definition är det följande yrken: ” the grocery clerks, delivery workers, transit workers, food service workers, emergency responders, physicians’ assistants, and nurses’ aides”. Jag har också valt att lägga till läkare, som helt klart också står i frontlinjen just nu. Jag jämför denna grupp med övriga yrkesverksamma just nu.

Så vilka är då dessa individer? Baserat på data från SCB tänkte jag titta lite närmare på vilka dessa individer är som just nu jobbar i den svenska frontlinjen.

  • Till att börja med så har de en något lägre genomsnittsålder än övriga: 41,2 år jämfört med 42,2 år för övriga.
  • En högre andel är kvinnor. Bland frontline workers så är hela 75 procent kvinnor. I gruppen övriga yrkesverksamma är det enbart 45 procent.
  • Andelen som är utrikes födda är högre bland frontline workers än bland övriga yrkesverksamma. I gruppen är 25 procent födda i ett annat land att jämföra med 19 procent bland övriga.
  • Lönen är också lägre i genomsnitt för denna grupp. De tjänar enbart 82 procent av den genomsnittliga lönen i landet. Här är det dock viktigt att poängtera att det delvis kan förklaras av att det finns många som jobbar deltid inom dessa sektorer, något som jag här inte har information om och därför inte kan justera för.

Todd Gabes analys visar att amerikanska frontline workers ofta har längre till jobbet och är beroende av ”public transportation” för att ta sig till arbetet. I min data har jag inte någon möjlighet att se hur individer tar sig till jobbet. Däremot kan jag se andelen som bor i en kommun och arbetar i en annan kommun (och som kanske därmed per definition har en längre sträcka till jobbet). Dock hittar jag inte att den andelen skulle vara högre för våra ”frontline workers”. Bland dessa så är det 72 procent som bor och arbetar i samma kommun, vilket kan jämföras med 63 procent för övriga yrkesarbetande.

Dessa individer i vår frontlinje gör just nu gör en enorm insats för att många sjuka ska få hjälp och samtidigt få vår tillvaro att fungera så bra som möjligt. Det är yrkeskategorier som till vardags kanske inte får så stor uppmärksamhet. Krisen har visat hur viktiga dessa jobb trots allt är för vårt samhälle.

Här hittar du mina övriga inlägg om Covid-19.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/vilka-ar-vara-frontline-workers/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per den 20 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/#respond Tue, 21 Apr 2020 06:45:57 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4545 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/coronavirus-4957673_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/ De dagliga uppdateringarna av dödssiffror har nästan blivit till en (obehaglig) rutin. Fortfarande är det i högst grad Stockholmsregionen inkl. Sörmland som är påverkad (i relation till sitt invånarantal). Här har talen varit högst i landet under en lång tid. Samtidigt dröjer det inte så många dagar förrän många andra delar uppnått samma höga tal (men då har de förstnämnda redan uppnått ännu högre tal).

Tabellen nedan visar läget i regionerna per den 20 april:

Skulle man omvandla tabellen till en karta så ser den ut enligt följande:

Just det faktum att den kategori som är högst i landet en dag bara några veckor senare är samma nivå som många andra delar av landet uppnått visas ganska tydligt i kartorna nedan. Den första kartan visar läget (dödsfall per 10 000 invånare) den 5 april:

Om vi behåller samma färgindelning (och endast justerar toppvärdet i den högsta kategorin) så får vi följande kartor med fem dagars mellanrum.

Först den 10 april:

Sedan den 15 april:

Och nu senast med dagens siffror (den 20 april):

Dock finns det vissa områden som konstant ligger på en lägre nivå. Det är till viss del områden som har en lägre grad av sin befolkning boende i en tätort. Figuren nedan visar detta:

Regioner som Gotland, Jämtland Härjedalen samt Värmland – samtliga med lägst andel av sin befolkning boende i en tätort – är också regioner med låga dödstal per invånare. Däremot innebär det inte per definition att regioner med en hög andel boende i tätorter också har höga dödstal per invånare. Ett sådant exempel är Region Skåne som efter Region Stockholm har högst andel boende i en tätort men ändå låga dödstal per invånare.

Som alltid vill jag tillägga att jag absolut inte är någon expert på virus eller spridning. Dock tycker jag att det är intressant att följa hur spridningen utvecklas i våra regioner och om det går att se några mönster i utvecklingen.

Här hittar du fler perspektiv kring Covid-19.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/21/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-den-20-april/#respond 0
”Covid-19 är visst farligt för barn” https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/04/17/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/ https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/04/17/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/#respond Fri, 17 Apr 2020 09:28:06 +0000 Frida Lygnegård http://vertikals.se/frida-lygnegard/?p=12 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/48/2020/06/computer-2593921_1280-scaled-1-300x200.jpg https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/04/17/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/ Ja så skriver organisationen CHILDHOOD på sin hemsida och följer upp med: ”Situationen med covid-19 gör utsatta barn mer sårbara”.  Jag kan bara instämma. Som barnforskare vid Hälsohögskolan i Jönköping är barn och ungas hälsa en ständigt aktuell fråga. 

Följderna av covid-19 slår hårt mot många barn i Sverige och runt om i världen. I Sverige arbetar nu många föräldrar/vårdnadshavare hemifrån. Köksbord förvandlas till en tillfällig arbetsplats. Frukostdisken blandas med skolböcker, mellanmål och instruktioner från skolan. Föräldrar förväntas lotsa sina barn igenom dessa uppgifter – samtidigt som de ska ha koll på jobbmail och arbete där sedvanliga uppgifter nu i stor utsträckning förväntas ske digitalt. För de föräldrar som korttidspermitterats eller blivit av med sin anställning är pressen märkbar vilket naturligtvis barn och ungdomar märker av. 

Gymnasieungdomar ska nu klara att arbeta hemifrån, kanske också från köksbänken eller soffbordet. De förväntas skapa en struktur i skolarbetet och laga lunch som ger ytterligare energi till resten av dagen, samtidigt som de funderar på inställd studentexamen eller vårens inställda skolresa. Föräldrar som har blivit- eller riskerar att bli av med sina arbeten ska nu hantera detta samtidigt som de ska upprätthålla ett fungerande vardagsliv hemma. Hur tillvaratar vi barn och ungas bästa i dessa lägen? Rädda barnen är en av flera organisationer som mobiliserar resurser genom att till exempel utöka sina öppettider för sin stödchat då risken nu ökar för att barn utsätts för trakasserier och övergrepp i vardagen. Rädda Barnen har också tagit fram en hemsida till barn och unga som upplever att situationen hemma är tuff: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/coronaviruset-tips-rad/till-barn-och-ungdomar-som-har-det-jobbigt-hemma-just-nu/.

Nu är det viktigt att vi forskare kliver in för att fånga upp erfarenheter av situationen. Vi behöverarbeta tillsammans mellan olika discipliner och fundera på hur vi kan utvärdera effekterna av exempelvis distansundervisningens konsekvenser. Vilka effekter ger detta på det faktiska lärandet men också för barn och ungas psykosociala mående? Vad tycker ungdomar själva om detta och vilka strategier har de för att klara av situationen? Här behövs forskningsanslag som uppmuntrar forskare att lägga in en växel och utvärdera detta nu när det sker så att vi sedan kan bidra till att presentera lösningar som gynnar barn och ungdomar och deras familjer på kort och lång sikt. 

För de barn- och ungdomar som är i behov av tydlighet i vardagen i form av kontinuerliga rutiner som skapar trygghet kan de förändringar som sker i kölvattnet av rådande pandemi innebära stor oro och osäkerhet då den vardag som i vanliga fall är inrutad nu ställs på ända. Uppsala Universitet har skapat en kort enkät där barn och ungdomar själva kan svara på frågor kring sin upplevelse av corona – ett exempel på hur forskning kan lyfta barns åsikter i den pandemi som nu råder. 

I Sverige har barnkonventionen i år blivit lagstiftning. Enligt barnkonventionens artikel 12 har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva, i relation till barnets ålder och mognad. I spåren av covid-19 gäller naturligtvis detta mer än någonsin. Här har vuxna som finns runt omkring barn och ungdomar i roller som förälder, vårdnadshavare, släkting eller professionell yrkesutövare ett stort ansvar att se barns behov och agera till förmån för deras bästa. 

]]>
https://vertikals.se/frida-lygnegard/2020/04/17/covid-19-ar-visst-farligt-for-barn/#respond 0
Skarpt läge för ungas digitala ojämlikhet https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/#comments Fri, 17 Apr 2020 09:08:41 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=71 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/04/student-849822_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/ Som ett led i att minska spridningen av viruset Covid-19 har landets gymnasieutbildningar övergått till en verksamhet som är i stort sett helt digital. Det är lätt att ta för givet att våra gymnasieungdomar är väl rustade för en omställning till digital undervisning, att få tillgång till en egen laptop via skolan löser väl allt? Mitt i mediebruset om så väl virusets som digitaliseringens spridning går det att urskilja rapporter om att den digitala skolan inte fungerar så bra för alla. Vissa skolor vittnar om en ökad ”närvaro”, men det finns även de som vittnar om elevernas problem med uppkoppling till internet och möjligheten till studiero i hemmet. 

Det är nu sex år sedan jag disputerade på en avhandling om digital ojämlikhet bland unga. Fokus i avhandlingen var skolans roll i att skapa förutsättningar för digital jämlikhet genom utbildning och tillgång. Kritiken i min avhandling var att skolan misslyckades med att ge elever lika förutsättningar att bli digitalt inkluderade. Denna kritik byggde på det så kallade kompensatoriska uppdraget som skolan har, dvs att kompensera för elevers olika förutsättningar.

I mitt avhandlingsarbete blev det tydligt hur elevernas olika hemförhållande hade betydelse för så väl tillgång till internet i hemmet, digital kompetens samt attityd till datorn som en resurs i skolarbetet. En del av studien genomfördes när allt fler gymnasieskolor valde att låna ut laptops till eleverna för skolarbete i skolan och hemma. Att via skolan få tillgång till en egen dator även efter skoldagen var inte enbart positivt för eleverna. Flera berättade om bristande tillgång, eller dålig uppkoppling, till internet hemma. Det blev ett extra stressmoment för dessa elever att se till att ladda ner det skolmaterial som behövdes hemma innan de lämnade skolan för dagen. På den tiden handlade det främst om att få tillgång till olika dokument och det var sällan något krav på tillgång till internet när de väl laddat ner allt till den egna datorn. Däremot kunde de som saknade internettillgång i hemmet inte använda sig av olika länkar eller webbresurser efter skoltid.

Hos pappan fanns det bra tillgång till internet, medan det hos mamman inte fanns någon internetuppkoppling alls.

Tillgången till internet i svenska hem har ökat sedan dess. Men även om det idag är 95 procent av alla svenskar som använder internet, så finns det fortfarande specifika grupper där användningen är lägre. Bland dessa grupper hittar vi vuxna med endast grundskoleutbildning (85 %), hem med en hushållsinkomst under 300 000 kr (90 %) och kvinnor (94 %). Bland de elever som jag intervjuade i samband med avhandlingsarbetet fanns det de som berättade om skillnader i internettillgång hos sina frånskilda föräldrar. Hos pappan fanns det bra tillgång till internet, medan det hos mamman inte fanns någon internetuppkoppling alls. Det är rätt troligt att elever som lever med ensamstående mammor med låg utbildning och inkomst, har lägre tillgång till väl fungerande internetupp­koppling än de som lever med båda föräldrarna i ett hushåll med bra ekonomi. Allt enligt de socioekonomiska mönster som vi fortfarande ser i Sverige.

De socioekonomiska skillnader som går att i se i internettillgång riskerar med andra ord att bidra till ytterligare utslagning i en tid när all undervisning sker på distans. 

I ett hem med högre sammanlagd inkomst och där flera familjemedlemmar är internetanvändare är chansen även större att det finns tillgång till internet via bredbandsuppkoppling, 57 procent av hushållen har idag fiberuppkoppling och 32 procent har mobilt bredband. Samtidigt kom det idag (17/4) besked om att Jordbruksverket stoppar stödet till bredbandsutbyggnad på landsbygden under resten av året. Det är idag lätt att glömma att det inte räcker med tillgången till en dator för att kunna ta full del av skolans distansundervisning. En snabb och stabil uppkoppling till internet avgör till stor del kvaliteten på den utbildning som ges. De socioekonomiska skillnader som går att i se i internettillgång riskerar med andra ord att bidra till ytterligare utslagning i en tid när all undervisning sker på distans. 

I en samhällssituation med hög grad av varsel och permitteringar är risken stor att unga som kommer från hem med låg socioekonomisk status drabbas ekonomiskt i högre grad än unga från hem med hög utbildningsnivå. Att skolor bidrar med kontantkort för mobilsurf verkar vara en vanlig lösning för elever utan tillgång, eller med enbart begränsad tillgång, till internet i hemmet. Tyvärr är detta inte en långsiktig lösning och inte heller en speciellt bra lösning för de elever som bor i områden med dålig mobiltäckning. Den digitala ojämlikheten blir på så vis extra tydlig nu och kan i värsta fall få negativa konsekvenser för enskilda elever under en lång tid framåt. Samtidigt kan omställningen till digital distansundervisning skapa stora fördelar för elever med hög studiemotivation, bra stöd från föräldrar och ett digitalt välutrustat hem.

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/04/17/skarpt-lage-for-ungas-digitala-ojamlikhet/#comments 1
COVID-19 och befolkningsstorlek per 15 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/#respond Wed, 15 Apr 2020 16:32:47 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4536 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/04/coronavirus-4957673_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/ Så kom vi då ikapp de låga siffrorna som redovisats över helgen. Dagens publicering visar på att det nu är sammanlagt 1203 personer som har avlidit under Corona-krisen. Dock har inte alla regioner drabbats lika.

Sörmland och Stockholm har genom hela krisen redovisat högst antal döda per invånare och fortsätter att göra så. Men även Dalarna har höga siffror per invånare, även om det totala antalet är Dalarna lågt jämfört med en rad andra regioner. Gävleborg är fyra på listan följt av Östergötland.

Ser vi på en karta över dagsläget så får vi följande bild:

Men hur har det då utvecklats över tid? Jag har i en rad bloggposter relaterat siffrorna tillbaka till den 26 mars. Dock har nästan samtliga regioner nu kommit in i den ”högsta kategorin” från detta datum, så jag tänkte korta tidsspannet något och jämföra från 10 och 5 dagar tillbaka.

Så låt oss se hur läget var den 5 april:

På många sätt påminner bilden om den vi ser ovan. Det är alltså ungefär samma regioner som låg högt då som ligger högt idag också – relativt övriga regioner givet samma tidpunkt. Men om vi skulle hålla dessa kategorier från den 5 april och sedan se hur läget förändrats fram till den 10 april, så får vi följande karta:

Nu ser vi hur många av de regioner som den 5 april var ”ljusgrå” områden, nu har en betydligt mörkare färg. Läget här är alltså nu liknande det läge som de värst drabbade regionerna hade den 5 april. Och går vi hela vägen fram till dagens siffror och relaterar dessa till hur det var den 5 april så får vi följande karta:

På dessa tio dagar har alltså väsentligt många fler regioner gått in i den kategori som enbart de värst drabbade befann sig i den 5 april. Sedan är det självfallet så att de som då var värst drabbade nu har ännu fler dödsfall per invånare än vad de hade då.

Och det är väl inte någon vild gissning att ökningen kommer att fortgå ett bra tag till framöver.

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/15/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-15-april/#respond 0
COVID-19 och befolkningsstorlek per 10 april https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/ https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/#respond Fri, 10 Apr 2020 17:05:59 +0000 Charlotta Mellander http://vertikals.se/charlotta/?p=4527 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/3/2020/03/corona-4916954_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/ Häromdagen kom beskedet från Folkhälsomyndigheten att kurvan eventuellt håller på att planas ut i Stockholmsregionen men att den fortfarande kan vara på uppåtgående i resten av landet. Man meddelade även att man skulle analysera mobiltrafik för att se hur vi rör oss i landet. Men låt oss ta en uppdaterad titt på hur antalet dödsfall per invånare ser ut i våra regioner baserat på de siffror som finns publicerade hos Folkhälsomyndigheten den 10 april. Det tycks finnas en viss lag i datan. Exempelvis gick Gotland ut igår och meddelade att de just haft sitt första dödsfall. Detta finns inte med i den data jag idag plockat upp från deras web. Med det sagt så ser dagens siffror ut enligt följande:

Sörmland, Stockholm och Dalarna har fortfarande flest dödsfall per invånare. Gävleborg, Uppsala och Östergötland har gått om Jönköping sedan den 5 april som var senast jag uppdaterade siffrorna. Den 5 april var det 4 regioner som hittills inte haft ett enda dödsfall. Nu är det alltså två (enligt FHMs hemsida) eller eventuellt enbart en region (givet Gotland).

Tar vi en titt på en karta istället och låter kartprogrammet dela in regionerna i grupper (så kallade natural breaks) så blir kartan enligt följande:

Här ser man hur Sörmland och Stockholm är i en kategori för sig (mörk svart), men även hur ett band längs med västra delarna av landet fortfarande är vitt (liksom Blekinge och Kronoberg).

På motsvarande sätt gjorde jag en indelning av läget den 26 mars, dvs. för cirka två veckor sedan. Kartan nedan visar läget då:

Även då hade Sörmland och Stockholm högre per capita-värden än resten av landet. Dock ser vi att Västernorrland och Gävleborg har tillkommit snabbt sedan dess (se kartan ovan).

Men låt oss behålla kategorierna från den 26 mars och nu istället infoga värdena från den 10 april för att se hur läget har förändrats sedan dess:

Idag, två veckor senare, så hamnar stora delar av landet i samma kategori som Sörmland och Stockholm låg i för två veckor sedan (men notera att den röda kategorin nu har ett högre maxvärde eftersom de högsta värdena per invånare ökar konstant). Få platser är som sagt gröna (utan dödsfall). Dalarna ligger relativt sett kvar på samma läge som då. Värmland ligger kvar på samma nivå som för två veckor sedan. Men skillnaden mellan dessa båda kartor visar tydligt hur det läge som rådde i Sörmland och Stockholm för två veckor sedan idag råder i stora delar av landet (sett per invånare).

]]>
https://vertikals.se/charlotta/2020/04/10/covid-19-och-befolkningsstorlek-per-10-april/#respond 0
Låt coronakrisen bli ett lyft för svensk beredskap! https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/ https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/#respond Fri, 03 Apr 2020 07:07:47 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=255 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/04/coronavirus-4972480_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/ Trots de senaste årens utmaningar är Sveriges beredskap fortfarande indelad i två stora planeringssystem — det civila och det militära. Ett bättre samarbete med andra sektorer som näringsliv, hälso- och sjukvård, transport, kommunikation och livsmedelsförsörjning är nödvändigt i samband med kriser som i den vi befinner oss i just nu!

Innan jag började att forska inom krisberedskap arbetade jag i många år inom Försvarets materielverk, FMV. De sista tio åren inom logistikområdet.

Jag såg vad Sverige gjorde med den beredskap som hade byggts upp. Fältsjukhus, fordon och annan materiel såldes ut och försvann i den allmänna nedrustningstrend som blåste genom Sverige. Få tycks ha varit oroade över att den säkerhetspolitiska kartan kunde ritas om – igen, inte många pratade om risken för omfattande bränder, terrorattacker eller andra naturkatastrofer. Sannolikt såg ännu färre framför sig att Sverige skulle lamslås av en corona-pandemi. 

Sverige har en beredskap. Men — splittrad och uppdelad i olika planeringssystem är den onödigt och oacceptabelt svag.

Min avhandling om planering och ledning av krisberedskap och civilt försvar i Sverige, 2018, handlar om hur olika försörjningsnätverk ska kunna utvecklas och samordnas för att ge verklig effekt på Sveriges beredskap. Avhandlingen visar att hälso- och sjukvård, transport, kommunikation och livsmedelsförsörjning är exempel på olika försörjningsnätverk som är nödvändiga för att stödja beredskapsplaneringen. Avhandlingen ger också exempel på hur de olika aktörer som behöver ingå i den nationella planeringen måste koordineras för att möta snabbt förändrade krav på Sveriges försvar och säkerhet. 

Men, till att börja med måste svensk beredskap bygga på en betydlig bredare hot-och riskbild än idag. Det finns så mycket fler lägen än krig eller fred, vilket vi blir smärtsamt påminda om idag. Perspektiven måste ändras och vi måste i betydligt större utsträckning förhålla oss till nya typer av kriser och komplexa situationer, som exempelvis en omfattande cyberattack på samhället, dvs en händelse som kan sägas hamna i ”den grå zonen” mellan fred och krig. 

Sveriges beredskap behöver utvecklas för att möta snabbt förändrade hot och olika krav på beredskap. Planeringen måste omfatta alla sorts risker och hot (även krigshotet) och de ska vara ledande för hur samhällets aktörer involveras i olika försörjnings- och beredskapsnätverk.

Utöver detta måste koordinationen mellan de svenska aktörerna förbättras radikalt. Vi kan inte ha två beredskapssystem, ett civilt och ett militärt, med dålig koppling till varandra. Exempelvis lyder MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten under olika departement.  

Dessutom måste de civila och de volontära aktörerna koordineras, ibland behövs det avtal men alltid strukturer för att kunna fånga upp engagemanget på ett effektivt sätt. 

Det ska finnas en väloljad plan B och plan C och man ska inte behöva tänka för mycket när det blir skarpt läge. 

Att koordinationen av den svenska beredskapen är långt ifrån smidig visade sig både vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och när det brann i andra delar av landet 2018. Det var kaosartat och det blev en tankeställare om den beredskap som behövs i en krissituation. 

Samarbetet har under de senaste åren förbättras i svensk krisberedskap – mellan myndigheter och militära organisationer, exempelvis efter terrorattacken i Stockholm 2017. Men det räcker inte. Det finns mycket kompetens som idag inte kommer till användning. Systemet måste moderniseras och effektiviseras. 

Det kan tyckas obetydligt att prata om förändringar av krisberedskapsplanering när vi är mitt i en kris, men jag gör det ändå. Coronakrisen kan innebära en chans till att förändra svensk beredskap i grunden. Men vi måste hitta nya och förbättrade samarbetsformer.

Elvira Kaneberg, PhD
Assistant Professor
Programme Director
LinkedIN

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/04/03/lat-coronakrisen-bli-ett-lyft-for-svensk-beredskap/#respond 0
Tänk nytt. Tänk smart. Digitala möten i spåren av Covid-19. https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/ https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/#respond Wed, 18 Mar 2020 08:57:33 +0000 JTH Guestblog http://vertikals.se/samverkan/?p=7 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/43/2020/03/digital-300x177.jpg https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/ Just nu skulle det genomförts ett stort internationellt utbyte i Värnamo på Gummifabriken mellan svenska och indiska studenter. Men Covid-19 viruset ville annat och tre dagar före projektet skulle startats togs beslutet att genomföra utmaningen som de fått från Hags i Aneby med digitala i stället för fysiska möten. De indiska studenterna arbetade från Guwahati och de svenska från Gummifabriken i Värnamo.

Med fokus på lösningar och möjligheter, istället för utmaningar, och med tillgång till modern teknik kunde man koppla upp sig mot varandra och skapa förutsättningar för samarbete över kulturer och kontinenter. Inte bara en lösning för virustider, utan också en klimatsmart lösning för hållbar, långsiktig internationalisering. Där alla, oavsett ekonomiska förutsättningar kan samarbeta internationellt.

Även om studenterna möttes av utmaningar i form av att de inte ständigt kunde vara uppkopplade mot varandra, inte kunna mötas i verkligheten och en rejäl tidsskillnad fann de metoder och processer för att samarbeta och gemensamt utveckla produktidéer och även realisera prototypmodeller. Att inte kunna befinna sig fysiskt tillsammans innebar att studenterna behövde fördela och strukturera arbetet med en viss kompromissvilja för att kunna nå slutmål inom givna tidsramar, en nyttig utmaning som också speglar en designers yrkesvardag!

Tack vare tekniken kunde studenter både från Sverige och Indien samtidigt redovisa och demonstrera sina produktidéer för HAGS i Aneby via länk samtidigt som HAGS kunde ge löpande feedback och få svar på eventuella frågor. En viktig lärdom kring tekniken är att det fungerar att arbeta digitalt om man är förberedd och har testat utrustningen innan skarpt läge. Även om tekniken i sig fungerar är vi bara människor och inte alltid förberedda på det som behöver lösas innan allt är väl uppe och fungerar. Lite som att jämföra med om vi skulle behöva dra fram kablar och koppla in högtalare och ställa in rätt frekvens på tv’n när vi ska se på nyhetssändning på kvällen i tv-soffan. Inget vi hade accepterat. Vi har lite kvar innan vi är i fas med tekniken. Med andra ord så startades tekniken upp en halvtimme innan studenterna gick online för att samarbeta och redovisa, och allt fungerade. Viktigt var även att ha tillgång till bra ljud, för att kunna kompensera för sämre bild och för att kunna hålla fokus under längre online-sessioner.

Oavett vilka anledningar man har till att inte göra resor så finns förutsättningar både för internationalisering, samverkan och utbildning. Inom projektet TED – MINT, som står för Technology, Economy & Design – Multidisciplinary International, samarbetar studenter från Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) tillsammans med studenter från Indian Institute of Technology (IIT) i Guwahati, Indien. Över distans, med hjälp av digitala verktyg, samarbetar de i mindre grupper inom ramen för projektet där HAGS i Aneby står för utmaningen där studenterna innoverar och designar 2025-års möbelserie åt HAGS. Med utgångspunkt i material, färg, form och funktion tog studenterna fram nya produktidéer.

Målet med TED-MINT-projektet är att öka samverkan mellan högskolor och regionala företag genom studentsamarbete och att bidra till breddad innovationsförmåga och ökad konkurrenskraft samtidigt som studenterna förbereds för sitt framtida yrkesliv med integrerade lagarbeten och komplexa utmaningar. Företagen får hjälp med vidareutveckling och utveckling av både befintliga och nya produkter och studenterna bygger kontakter och nätverk mot regionala företag som kan underlätta dels i studenternas fortsatta utbildning, dels i företagens framtida rekryteringar.

Nyckelaktör i projektet är, förutom skolorna och deltagande företag, Campus Värnamo som projektägare bidrar med sin kreativa miljö, och vanligtvis är mötesplats för projektet.

HAGS ser definitivt värdet i samverkan på riktigt, där de får hjälp att se dels vad unga designers vill skapa och har visioner kring, dels vad deras framtida nyttjare saknar i möbelform för utemiljöer. Detta samtidigt som de som företag stärker banden in mot akademin, visar upp sig som en framtida arbetsgivare mot studenterna och får en injektion i sin egen produktutveckling i form av potentiella prototyper.

JTH och IIT, som utbildningsanordnare, ser värdet i att kunna ge studenterna skarpa projekt på riktigt. Där förutsättningarna ibland ändras med kort varsel, ledtider måste hållas, och en riktig uppdragsgivare som ger löpande feedback på studenternas arbete. Detta samtidigt som studenterna får tränas i att samarbeta med nya människor, över kulturer och gränser.

Samverkan på riktigt, det är det som genomsyrar Tekniska Högskolans verksamhet och den samverkan som bedrivs tillsammans med regionens företag och organisationer. Även när den genomförs över nätet.

Stefan Brolin

Tack till:

Lars-Uno Åkesson, kompetensakademiansvarig Campus Värnamo

Carl Michael Johannesson, docent teknisk design KTH

Lars Eriksson, professor industridesign JTH

Disa Danevad, designer HAGS

]]>
https://vertikals.se/samverkan/2020/03/18/digital-covid19/#respond 0
Egna erfarenheter sprids fortare än (corona) virus? https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/#respond Mon, 16 Mar 2020 08:29:37 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=66 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2020/03/corona-4901878_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/ Vi omger oss med vänner som vi känner gemenskap med på Facebook och Twitter. I hög utsträckning är det personer med liknande bakgrund, erfarenheter och åsikter. Ofta återspeglar det även hur vårt sociala umgänge ser ut utanför den digitala världen. Det här är i sig inget nytt, vi umgås med de vi tycker om och trivs tillsammans med! Det som har blivit nytt är att nästan alla nu på ett enkelt sätt kan sprida personliga erfarenheter och åsikter snabbt och stort. ”Likes” och delningar av våra inlägg ger oss en bild av att vi har rätt och att det vi skriver är sant.

Inte minst i dessa covid19 – tider med ett stort allmänintresse för virusspridning blir det tydligt att personliga erfarenheter och åsikter kan vägra tyngre än forskning och systematisk kunskap. Nu är det inte så enkelt som att en forskare alltid sitter inne med en absolut sanning, men en forskare söker hela tiden den för tillfället bäst rådande sanningen och omvärderar den när den blir motbevisad. Den faktaresistenta medborgaren skapar en egen sanning och vägrar att överge den hur verkligheten än ter sig. Eller med andra ord ”om kartan inte stämmer överens med verkligheten är det verkligheten som det är fel på”!

I min roll som forskare uppstår ingen akut katastrof om jag blir misstrodd, det tar kanske bara lite längre tid innan olika samhällsaktörer förstår vad ett digitalt utanförskap kan innebära och hur det kan motverkas. Det är värre när misstroende riktas mot experter och forskare i det läge som vi befinner oss i nu. Alla forskare och experter är inte överens om hur samhället bäst ska hantera spridningen av covid-19. Men de argumenterar utifrån vetenskaplig kunskap och bidrar på så sätt till att öka kunskapen ytterligare i situation som är unik i det svenska samhället. Nya fakta analyseras mot tidigare kända fakta, utan inblandning av personliga åsikter, känslor eller likes på sociala medier.

Som forskare tänker jag ibland att det vore skönt att studera något som inte intresserar människor som jag möter och som de inte heller har någon egen erfarenhet av. 

Flertalet yrkesgrupper är ”drabbade” av omgivningens intresse och erfarenhetsbaserade kunskap, det är inte bara forskare som råkar ut för detta. Jag tänker på läkaren som får ställa diagnos under middagsbjudningen, tandläkaren som befinner sig stirrandes in i en vidöppen mun i en bar på solsemestern. Inte minst lärare får höra hur illa ställt det i dagens skola och att det minsann var bättre förr. I det sistnämnda fallet är det inte ovanligt att den intresserade vet exakt vad som är problemet och hur det ska lösas!

Min forskarkarriär har byggt på studier av människan i det allt mer digitaliserade samhället. De första åren undersökte jag hur det stod till med den digitala kompetensen bland våra elever på högstadiet och gymnasiet. Det jag fann var vetenskapliga bevis för att alla unga människor faktiskt inte är så digitalt kompetenta. Jag fann också att skolan inte tar sitt ansvar för att ge elever likvärdiga möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. 

De senaste åren har jag studerat det digitala utanförskapet bland våra äldre personer i samhället och vad som behövs för att fler ska kunna ta del av de fördelar digital delaktighet skapar. Med andra ord ägnar jag min forskning åt två områden som de flesta människor jag möter har egna erfarenheter av och åsikter om. Det innebär att jag ofta får höra hur fantastiskt duktiga deras barn eller barnbarn är på att hantera mobiler, surfplattor och datorer. Bilden av unga människors digitala kompetens är ofta rätt samstämmig i de skildringar som ges – de unga kan och de förstår! Det innebär som en följd att jag ibland får höra att min forskning inte kan stämma, grundat i deras personliga erfarenhet.

När det handlar om äldre personers digitala kompetens och delaktighet brukar bilden vara mer splittrad. Antingen får jag höra berättelser om otroligt digitalt kompetenta äldre släktingar och vänner, eller så beskrivs en person som står helt eller delvis utanför det digitala samhället. Det finns inte alltid något rätt eller fel, vi uttalar oss alla utifrån den erfarenhet som vi själva har. Skillnaden är att min ”erfarenhet” som forskare bygger på systematiskt insamlade fakta utifrån ett så kallat representativt urval.

Det blir problem när vi utgår från att vår egen omgivning är representativ för samhället i stort. Ytterligare ett problem är att vi alltid ser vad som händer runt omkring oss utifrån vår egen kunskap och förförståelse. För den som själv har en begränsad kunskap om den digitala tekniken, eller grundar sin bild i vad de ser att de unga gör,  framstår den yngre generationen som tekniska genier. Detta trots att de ungas kunskap kanske är begränsad till det som de själva valt att använda tekniken till i vardagen. Inte det som vi förväntar oss att de ska kunna när de påbörjar en högskolutbildning, eller kommer till sitt första jobb.

När det gäller de äldre personernas digitala kompetens blir det problematiskt när någon säger att ”det här borde alla kunna lära sig, för det kunde till och med min mamma”. Den som säger det har all rätt att tänka och tycka så. Men jag som forskare inom området kan troligtvis identifiera vad som ligger till grund för att just hon har lyckats med detta. Jag kan utifrån insamlade data från närmare 1 300 svenskar, och andras forskning, rätt så säkert uttala mig om vad som kan påverka möjligheterna till digital delaktighet bland äldre personer.

Vart vill jag då komma med denna text? Jo, sociala medier skapar att stora möjligheter att sprida åsikter och erfarenheter som sedan blir oreflekterade sanningar. Sanningar som ofta bekräftar våra egna åsikter och erfarenheter, för så fungerar de sociala medierna. 

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2020/03/16/egna-erfarenheter-sprids-fortare-an-corona-virus/#respond 0
En analys av forskningens publikationsmönster https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/ https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/#respond Mon, 16 Mar 2020 08:21:51 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=101 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/03/books-2463779_1280-300x211.jpg https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/ Vid Jönköpings University ansvarar högskolebiblioteket för all registrering av vetenskapliga publikationer. Det får till följd att all den data som plockas fram ur DiVA (Digitala vetenskapliga Arkivet) är kvalitetssäkrad då publikationer registreras av ett fåtal personer enligt samma riktlinjer. Fördelen av detta är påtaglig då genomförda analyser som baseras på denna data blir högst pålitliga. En mindre felkälla, vilken jag är medveten om, är de fall då enskilda forskare missat eller underlåtit att rapportera in en publikation. 

Jag tänker utnyttja mig av denna data för att göra en analys över forskningens publikations­mönster vid just detta lärosäte, ett lärosäte som dessutom är bestående av fyra olika fackhögskolor med specifika ämnesprofiler. Tanken är att detta underlag kan tjänstgöra som en approximation över hur det kan se ut även på andra svenska lärosäten och respektive ämnesområde.

För att det skall bli intressant gör jag ett urval på de mest centrala publikationstyperna; vetenskapliga artiklar, böcker, bokkapitel, avhandlingar samt granskat konferenstryck. Som utgångspunkt väljer jag 2015 samt data från förra året 2019. En total för respektive fackhögskola kommer jämföras med respektive publikationstyp för att se relationer baserat på respektive ämnesprofil där Tekniska högskolan (JTH) står för teknik, Jönköping International Business School (JIBS) står för företags- och nationalekonomi, Hälsohögskolan (HHJ) står för hälsa och omvårdnad samt slutligen Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) står för pedagogik och kommunikation. Det är inte en exakt beskrivning av den totala verksamheten vid fack­högskolorna utan en huvudsaklig inriktning. 

Låt oss då se närmare på hur publikationsmönstret ser ut för respektive publikationstyp och fackhögskola/ämnesområde 2015 (avrundat till hela procent).

Teknikområdet vilar till stor del på två publikationstyper nämligen konferenstryck och vetenskapliga artiklar där just konferenstryck står för den största delen med 58% av deras totala produktion. Ekonomiområdet har en större bredd i sin produktion där tre olika publikationstyper står för ungefär en tredjedel var. Dessa är vetenskapliga artiklar, konferenstryck och bokkapitel där vetenskapliga artiklar är den största gruppen med 39% av den totala produktionen. Inom hälsa och omvårdnad är vetenskapliga artiklar den klart dominerande publikationstypen med hela 75% av den totala produktionen. Konferenstryck kommer därefter men ligger dock bara på 15%. Slutligen området pedagogik och kommunikation har igen lite mer spridning bland publikationstyperna. Störst är vetenskapliga artiklar med 44%. Sedan följer konferenstryck med 32% och bokkapitel med 19% av den totala produktionen.

Mer intressant kan det kanske vara att se på den senaste datan vi tagit fram som är från 2019. Ser vi samma mönster eller har det skett förändringar i publiceringsmönstret under dessa år.

Även denna gång börjar vi med teknikområdet och ser att det fortfarande är konferenstryck och vetenskapliga artiklar som är de två i särklass vanligaste publikationstyperna. Det som har hänt är dock att tyngdpunkten har skiftat mot vetenskapliga artiklar vilka nu har passerat konferenstryck och står för 47% jämfört med konferenstryck 42% av den totala produktionen. Ekonomiområdet har fortfarande samma tre publikationstyper med större representation. Skillnaden är att vetenskapliga artiklar nu har fortsatt att växa på de andras bekostnad och är uppe i 50% av den totala produktionen. Området hälsa och omvårdnads produktion domineras fortfarande av publikationstypen vetenskapliga artiklar som även om andelen minskat står för 69% av totalen. Konferenstryck är då den publikationstyp inom området som ökat under dessa år. Avslutningsvis ser vi återigen på området pedagogik och kommunikation så är det tre olika publikationstyper som är större än de andra men de tenderar att jämna ut sig något samtidigt som konferenstryck passerar vetenskapliga artiklar och är med sina 41% av den totala produktionen den nu vanligaste publikationstypen.

Som vi kan se finns det föga överraskande skiftande publikationsmönster inom de olika områdena. Samtidigt ser vi också att detta mönster inte är statiskt utan förändras och det ganska märkbart över tid, det överraskade mig. Det kan bli intressant att återkomma till denna data och i framtiden se vad som händer och vilken utveckling vi vid det tillfället kan uttyda. 

Stort tack till Stefan Carlstein som var behjälplig med data.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/03/16/en-analys-av-forskningens-publikationsmonster/#respond 0
The question of why there are so few women in IT remains! https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/ https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/#respond Fri, 13 Mar 2020 09:27:51 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=251 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/03/high-tech-185146_1280-300x199.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/ On the quest to find out why only about 20% of all IT specialists are women, the researchers asked female IT professionals from Stockholm and Jönköping about their experience

The preliminary results of our study revealed some patterns that I would like to share with you. I conduct this study together with my colleague Professor Leona Achtenhagen at Media, Management and Transformation Centre (MMTC) at Jönköping International Business School (JIBS). 

To find out why only 20% of the IT workforce are women, we asked our female respondents, Swedish IT professionals, to share their experience. For this study, we define IT according to the definition of Statistics Sweden (SCB), which includes IT support and operations, and the IT architects. We realise that the number of people employed in the IT-industry is much broader. For example, there are many in the sales and marketing departments of IT firms, as well as in communications. They are not part of this study since SCB groups them in a separate sub-category of communications and marketing. So, our sample includes Jönköping-based and Stockholm-based IT professionals working full-time as a quality assurance specialist, back-end, front-end developers and project leads in different stages of their career. The interviewees work for a variety of IT firms, ranging from big banks to emerging start-ups. 

First, the work environment in IT-sector seems to be very encouraging for women as much as it is for men. Women working in IT-operations and IT-technicians interviewed by us said that they don’t face discrimination from male colleagues working on similar positions as them. Flat hierarchies contribute to that. So, in other words, discrimination does not appear to be the explanation of why there are so few women in IT professions. 

Furthermore, our interviewees shared with us that a university degree in computer science is not a must-have to get a job in the IT industry. One can complete 6-months courses or even do a course online to grasp the basics of coding, and then land a job. For instance, one of our interviewees, a software engineer at an IT firm in Jonkoping, completed a 6-months coding course and then did an internship before getting her current job. Now, being part of the company, she does her best to progress, by continually taking additional courses and demonstrating her initiative to the management. She says she is on the same level as the others in terms of her professional expertise. And she describes herself as an ambitious person who eventually sees herself as an IT-architect. A key point here is that an internship at an established company becomes substantial merit when applying for a full-time job in IT. At the same time, our sample in Stockholm has shown the pattern that in bigger cities, it is beneficial for a female’s career in the IT sector to get a university degree. It is especially true for those women who occupy top positions, such as heads of IT departments in Stockholm-based banks, consultancy companies and other commercial firms. The reasons for that are beyond the scope of our study, yet one may suggest that competition intensifies in bigger cities. Yet, overall, we conclude that neither does education seem to be the explanation of the small number of women in IT jobs.

As one can see, the question of why there are so few women in the IT remains open, and so the search for answers becomes even more exciting. Just like the question, why there are so few female IT specialists, the main fact behind my work remains, that the IT sector crucially needs talent.

In the upcoming blog posts, I will continue discussing the findings of our research and the challenges that women face in the IT industry. If you work in IT and are willing to share your experience, please get in touch with me. 

Dinara Tokbaeva

Dr Dinara Tokbaeva is a postdoctoral researcher at the Media, Management and Transformation Centre (MMTC) at Jönköping International Business School. Before moving to Sweden, she has obtained her PhD from the University of Westminster in London, where she researched media management. At MMTC, Dinara is researching media companies in transitioning environments and female managers of media firms. 

Connect with me:

Twitter: https://twitter.com/mediadina 

E-mail: dinara.tokbaeva@ju.se

Blogs in this series:

Technically, we let men shape our future! https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/03/13/the-question-of-why-there-are-so-few-women-in-it-remains/#respond 0
Om bostadsbrist och kartläggning av dödsfall https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/#respond Mon, 09 Mar 2020 15:16:59 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=414 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/03/1-300x162.png https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/ Det här blogginlägget bemöter den ledarkrönika av Gustav Juntti som publicerades i Jönköpings-Posten den 9 mars

Först vill jag bara säga att det är både roligt och positivt att media engagerar sig i den rapport jag har skrivit och som jag även har bloggat om tidigare här på Vertikals. Det gäller mitt förra blogginlägg, vilket bygger på en rapport som jag skrev för Jönköpings kommun i höstas, i min tidigare roll som utredare där. Rapporten gjordes därmed inom ramen för Jönköpings kommun, vilket framgår av blogginlägget, inte av högskolan på uppdrag av kommunen. Jag har dock förståelse för att detta kan leda till missförstånd, vilket Gustav Junttis ledare är ett exempel på. Jag tvivlar samtidigt på att Juntti har läst blogginlägget (vilket också är förståeligt) med tanke på de felaktigheter och långt dragna slutsatser som presenteras i ledaren. Nämnas kan även att P4 Jönköping gjorde ett kort nyhetsinslag om rapporten torsdagen den 5 mars, vilket även Juntti hänvisar till. 

Rapporten ifråga presenterar en kartläggning över hur många bostäder som uppskattas bli lediga till följd av dödsfall i Jönköpings kommun (i detta fall presenteras siffror för 2018). Som Juntti korrekt återger räknas antalet fram till 695, där dock ungefär hälften är specialbostäder, vilka inte per automatik ger en vakans på bostadsmarknaden. Genom att sätta de kvarvarande vakanserna i relation till antalet färdigställda bostäder genom nyproduktion dras slutsatsen i rapporten att betydelsen av dödsfall för friställda bostäder och flyttkedjor inte bör underskattas. Det läggs dock ingen värdering i huruvida vakanser till följd av dödsfall är bra eller dåligt och det påstås inte att fler dödsfall skulle lösa bostadsbristen. Det görs heller ingen koppling till bostadspolitiken, kanske med undantag av att jag i radiointervjun nämner att dödsfall kan vara något att ta i beaktande för kommuner som planerar för bostadsbeståndet. 

Många av de påståenden och slutsatser som presenteras i ledaren är inte alls kopplade till varken rapporten, blogginlägget eller radioinslaget, utan tycks vara Junttis egna tolkningar. Exempelvis skrivs att rapportens tes är ”…att dödsfall bidrar med fler bostäder än nyproduktionen i Jönköping”, vilket är ett felaktigt återgivande av rapporten. Rapporten har inte någon sådan tes, den påstår inte att dödsfall är viktigare än nyproduktion för att få fram lediga bostäder. Den visar helt enkelt, som beskrivits ovan, att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall inte är en försumbar siffra. Siffran bygger på underlag från Statistiska Centralbyrån om dels antal dödsfall i kommunen under 2018, dels hur stor del av kommunens invånare som inte är sammanboende (där hänsyn tas till skillnader mellan kön, ålder, bostadsområde och boendeform). Även statistik om antal nyproducerade bostäder är hämtad från Statistiska Centralbyrån.

Juntti tar även upp delar som inte fick plats i mitt förra blogginlägg men som täcks i rapporten, nämligen att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall skiljer sig mellan olika bostadsområden. Detta beror till stor del på skillnader i hushållssammansättning och boendeformer. Juntti menar att ”…i Jönköping och övriga Sverige får folk alltså tills vidare sätta hoppet till att andra dör i ”rätt” område.” I rapporten finns dock inte någon sådan slutsats. Det geografiska perspektivet i rapporten handlar snarare om att i vissa områden leder inte dödsfall till särskilt många vakanser, vilket kan bero på att området domineras av småhus (med hög andel sammanboende) eller att flertalet dödsfall sker på äldreboenden (specialbostäder), där det krävs ett biståndsbeslut från kommunen för att den lediga platsen ska kunna fyllas. 

Till sist vill jag bemöta Junttis beskrivning av radioinslaget, vilket avslutar ledaren, nämligen att ”… man den första torsdagen i mars 2020 kan höra på radion att döda människor kan vara en viktigare drivkraft för landets bostadsmarknad än politikerna i Rosenbad.” Om det inte redan framgått av det här blogginlägget vill jag vara tydlig med att någon sådan slutsats inte dras, varken i rapporten eller i radiointervjun (eller i det förra blogginlägget). Rapporten ger inte heller något underlag för ett sådant påstående. Om andra personer ändå väljer att dra egna långtgående slutsatser så får det stå för dem.

* Diagrammet ovan visar antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus 1991–2019 (preliminära uppgifter för 2019). Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/09/om-bostadsbrist-och-kartlaggning-av-dodsfall/#respond 0
Esports is Truly Global – Watch out Sweden! https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/ https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/#respond Mon, 09 Mar 2020 10:30:13 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=243 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/03/keyboard-4759501_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/ Vietnam is a rapidly developing country of 90 million people, half of whom are under 30. It’s a mobile first country meaning the internet started spreading in the country with the advent of smartphones. Some estimates say there are 40 million mobile gamers in the country and in esports, the Vietnamese League of Legends teams were so dominant in South East Asia, they had to be given their own league to give other countries a chance of success.

We set out to see what the gaming culture was there and how Vietnam’s unique culture informed this culture. Vietnam’s emerging gaming scene is a mix of western, Asian and Vietnamese influences that we identified as glocalised  or as we said “Vietnamese gaming culture can be described as a rapidly developing phenomenon that reflects similar characteristics to those in other parts of the world, while incorporating unique aspects, practices and trends that reflect the continuing cultural and economic development of the country” (McCauley, Nguyen, McDonald & Wearing, 2020). 

We also found that they are highly competitive and have unique social practices. While cyber cafes are declining in developed countries, in Vietnam they are increasing in popularity. So, what this means is that Vietnamese players spend a lot of time honing their skills in a competitive environment and not by themselves in their bedrooms. LAN dodgers they are not. The GG Stadium opened up as a competitive venue for League of Legends in Ho Chi Minh City in 2019 with game publisher RIOT clearly seeing the potential of the market there. 

So why is this important? Well as esports moves towards increased popularity, visibility and legitimacy, it is also becoming more competitive. For a relatively small country Sweden has consistently punched above its weight in early esports success and continues to enjoy success to this day! Esports is now pervasive as an activity in Swedish schools and is ever increasing as the hobby of choice for the younger generations in a world where mid twenty somethings are seasoned veterans. 

The European Esports Federation (EEF) was recently established by 23 national federations in Brussels including Sweden’s Svenska E-sportförbundet. This is a great example of how regional actors work for esports through building the culture, legitimising the context and developing institutions (McCauley, Tierney & Tokbaeva 2020). It’s only the beginning for this new European approach and too early to see what the results will be, but Svenska E-sportförbundet should be applauded for taking the opportunity to take their work for Swedish esports forward.  

”Sweden was an early adopter of games and esports through government funding that built early internet infrastructure. As a result, Sweden has been at the forefront of esports when it comes to organizations, companies and players. What we are looking at now is the development of a healthier and better grassroots movement where we (Svenska E-sportförbundet) and other organizations like Female Legends or Malmö E-Sport work with support from the government to make sure the future for Swedish esports is bright. It’s not only about success but also supporting new players to learn about the culture, physical well-being and mental health” 

Jonas Öberg – Svenska E-sportförbundet

The development of the esports context continues to prove an engaging spectacle and associated research remains in the early stages. The paper on Vietnamese gaming culture is open access so you can read it here https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02614367.2020.1731842 , if you would like to read about how local esports actors shape a regional market please feel free to email me for a copy. 

Author

Dr Brian McCauley is a postdoctoral researcher at the Media, Management and Transformation Centre in Jönköping International Business School. He is also a founding member and director of The Esports Research Network https://esportsresearch.net/

Email him at brian.mccauley@ju.se or follow him on Twitter at https://twitter.com/DrBrianMcCauley

Brian McCauley, Truc Ha Thanh Nguyen, Matthew McDonald & Stephen Wearing (2020) Digital gaming culture in Vietnam: an exploratory study, Leisure Studies, DOI: 10.1080/02614367.2020.1731842

Brian McCauley, Kieran Tierney & Dinara Tokbaeva (2020) Shaping a Regional Offline eSports Market: Understanding How Jönköping, the ‘City of DreamHack’, Takes URL to IRL, International Journal on Media Management, DOI: 10.1080/14241277.2020.1731513

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/03/09/esports-is-truly-global-watch-out-sweden/#respond 0
Den enes död löser andras bostadsnöd! https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/#respond Wed, 04 Mar 2020 13:42:27 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=409 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/03/fantasy-2542946_1280-300x170.jpg https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/ I den senaste upplagan av Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME 2019)1 uppger hela 240 av 290 kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden i form av bostadsbrist. En av dessa kommuner är Jönköping, som uppger att det råder ett underskott på bostäder i både centralorten och kommunens övriga delar. Underskottet på bostadsmarknaden bedöms dessutom kvarstå i hela kommunen minst tre år framåt i tiden. Bedömningen är på intet sätt unik för år 2019 utan Jönköpings kommun har uppgett underskott på bostäder samtliga år sedan 2008, med undantag av 2013 då bostadsmarknaden bedömdes vara i balans2

Ett sätt att komma tillrätta med bostadsbristen är nybyggnation. Diagram 1 visar att nybyggnationen av bostäder i Jönköpings kommun tycks vara cyklisk där år med mer byggande följs av år med mindre byggande och vice versa. Undantaget är återigen 2013, då flest bostäder färdigställdes (under tidsperioden), vilket sannolikt förklarar kommunens bedömning av en bostadsmarknad i balans. 

Diagram 1. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus 1991–2019 (preliminära uppgifter för 2019). Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 

Nyproduktion kan leda till flyttkedjor som ökar rörligheten och förbättrar matchningen på bostadsmarknaden, det vill säga att individer har ett boende som passar för både livs­situation och hushålls­sammansättning. Forskning visar dock att flyttkedjor som initieras av nybyggnation oftast inte når resurs- och kapitalsvaga hushåll, en grupp som ofta är i behov av bättre boende3. Flyttkedjor kan även uppstå av andra orsaker än nybyggnation, till exempel genom att bostäder frigörs när två (eller fler) personer flyttar samman till den enes bostad eller till ett större boende. Ett annat exempel är äldre som lämnar ett större hus till förmån för en ledig mindre lägenhet, alternativt ett senior- eller äldreboende. Vetenskapliga studier över flyttkedjor i Sverige visar att dessa i genomsnitt är två till två och en halv flyttar långa, vilket innebär att det är relativt få hushåll som berörs i varje flyttkedja3

För att en flyttkedja ska kunna starta krävs en vakans, det vill säga ett ledigt boende. Vakanser kan uppstå genom antingen nybyggnation, Diagram 1, eller att hushåll försvinner från bostadsmarknaden. Att ett hushåll försvinner kan i sin tur bero på att hushållet flyttar från den lokala bostadsmarknaden, alternativt att personen eller personerna i hushållet avlider. Betydelsen av dödsfall för vakanser är dock i hög grad obeforskat, trots att en nederländsk studie från 19914 visar att dessa flyttkedjor genererar lediga bostäder i form av mindre och billigare hyresrätter. Detta skapar större möjligheter för socioekonomiskt svagare hushåll att delta i flyttkedjor. I studien konstateras det även att dödsfall bland ensamboende ger det enskilt största tillskottet till bostadsutbudet i Nederländerna. 

År 2018 avled 1 246 personer5 som var boende i Jönköpings kommun. Diagram 2 visar hur dessa dödsfall fördelades över olika boendeformer. Specialbostad, vilket inkluderar äldreboenden, utgör den vanligaste boendeformen för personer som avlider, särskilt bland äldre. Ungefär lika många var bosatta i äganderätt, vilket uteslutande gäller småhus, som i hyresrätt, där flertalet återfinns i flerbostadshus. Bostadsrätt, varav de flesta i flerbostads­hus, är minst förekommande bland avlidna. Äldre personer är kraftigt överrepresenterade bland dödsfallen, där män tenderar att avlida tidigare än kvinnor. 

Diagram 2. Antal dödsfall och uppskattade vakanser per boendeform, 2018. Källa: SCB 

Att personer avlider leder dock inte per automatik till vakanser eftersom efterlevande i hushållet kan stanna kvar i bostaden. För att uppskatta antalet lediga bostäder viktas därför antalet dödsfall med andelen av samtliga individer som är ensamboende. Eftersom civilstånd sannolikt skiljer mellan kvinnor och män i olika åldrar, samt mellan olika boendeformer och bostadsområden, har jag skapat unika vikter för varje bostadsområde (delområde) och boendeform, uppdelat på både kön och ålder.6

Diagram 2 redovisar det totala antalet uppskattade vakanser, samt vakanser uppdelat per boendeform. När dödsfallen viktas med andelen som är ensamboende sjunker antalet till totalt 695 friställda bostäder till följd av dödsfall. För specialbostäder ligger det uppskattade antalet vakanser relativt nära antalet avlidna, vilket beror på att personer som bor i specialbostad ofta är äldre och/eller ensamboende. Dödsfall på äldreboenden leder dock inte per automatik till en vakans på bostadsmarknaden eftersom äldre behöver ett biståndsbeslut från kommunen för kunna fylla en frigjord plats. 

Dödsfall bland personer som bor i äganderätt leder i lägst grad till vakanser, vilket följer naturligt av att denna boendeform är vanlig bland sammanboende. Även om dödsfall bland sammanboende inte friställer en bostad kan de leda till flyttkedjor om den/de efterlevande väljer att byta boende. En eventuell vidareflytt förutsätter dock att det finns en vakans på bostadsmarknaden, alternativt att hushåll byter bostad med varandra. 

En jämförelse mellan de båda diagrammen ovan visar att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall utgör en relativt stor del av det totala antalet vakanser på bostads­marknaden. Även om specialbostäderna undantas gavs nästan lika många lediga bostäder av dödsfall som genom nybyggnation under 2018. Antalet avlidna är dessutom relativt konstant över åren vilket innebär att för år med lägre nybyggnationstakt, till exempel 2007-2012 och 2014-2015, ger dödsfall ett större bidrag till bostadsutbudet än nybyggnation. Betydelsen av dödsfall för friställda bostäder och flyttkedjor bör därmed inte underskattas. 

* Detta blogginlägg bygger på en rapport som jag skrev under min tid som utredare vid Jönköpings kommun. Rapporten – Vakanta bostäder efter dödsfall – kan läsas i sin helhet via kommunens hemsida: https://www.jonkoping.se/rapporter

Fotnoter: 

1https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/

2 Länsstyrelsen i Jönköpings län (2018). Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2018. Meddelande nr 2018:16. Länsstyrelsen i Jönköpings län (2019). Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2019. Meddelande nr 2019:11. 

3 Flyttkedjor: En litteraturöversikt över befintlig forskning om bostadsflyttkedjor (2017). Tillväxt och regionplaneförvaltningen, Stockholm. Rapporten är författad av forskare vid Malmö Universitet på uppdrag av Göteborgsregionen, Region Skåne och Stockholms läns landsting. 

4 Filius, Dieleman och Hooimeyer (1991). Departure from the housing market: Effects on housing supply in the Netherlands. Housing studies, 6(4).

5 Från och med 15 års ålder. Individer yngre än 15 år antas uteslutande vara sammanboende. 

6 Uppgift om civilstånd för avlidna är inte tillgängligt för 2018, därav uppskattningen baserad på hela befolkningen. Antal uppskattade vakanser i förhållande till antal dödsfall stämmer väl överens med antal faktiska dödsfall bland ensamboende för 2015, ett år då uppgift om civilstånd för avlidna är tillgängligt.  

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/03/04/den-enes-dod-loser-andras-bostadsnod/#respond 0
Öppen vetenskap som universalism, kommunism, oegennytta och organiserad skepticism https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/ https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/#respond Mon, 02 Mar 2020 08:36:38 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=95 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/03/Quotefancy-1602565-3840x2160-1-300x169.jpg https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/ Robert K. Merton (1910-2003) var en känd sociolog och forskare som hade ett stort intresse för den moderna vetenskapens framväxt. Som ett led i sina vetenskaps­sociologiska studier gav han 1973 ut samlingsverket ”The sociology of science: Theoretical and empirical investigations”. I kapitlet ”The normative structure of science” utvecklar han sina fyra (etiska) normer för vetenskapen vilka jag översätter med universalism, kommunism, oegennytta samt organiserad skepticism. 

Idag skriver vi 2020 och dessa tankar, ibland kallade för CUDOS-normer (då med det senare tillägget originalitet), som Merton tecknade ned har flitigt används inom olika ämnesområden i samband med diskussioner om forskningens etik. Därför kunde det vara intressant att resonera lite kring dessa och se hur/om de sammanfaller med forskningens utveckling mot ett öppet vetenskapssystem.

Universalism – Här menar Merton att all forskning skall vara objektiv, rationell, demokratisk och tillgänglig. Ingen får uteslutas beroende på etnicitet, klass, religion, kön eller andra faktorer. Det enda som kan hindra är brist på kompetens men sådan forskning skall i så fall systematiskt upptäckas av forskarsamhället. Här finns inga motsättningar gentemot öppen vetenskap, snarare tvärtom. Med öppen vetenskap blir publiceringen mer öppen för alla (medborgarforskning). Det skapas ökade möjligheter till förpublicering samt val av olika publiceringsformer och granskningsprocesser. Tillgänglighetsfaktorer såsom direkt öppen tillgång samt öppna forskningsdata blir till ett generellt stöd i forskningsprocessen och utestänger ingen. Det finns alltså stora möjligheter att uppfylla denna norm genom ett öppet vetenskapssystem som förhoppningsvis medför utökat internationellt samarbete, vilket tillika kan vara ämnesövergripande. I det etablerade systemet finns det däremot vissa problem. Exempelvis kan nämnas Afrika eftersom deras forskare bevisligen har haft det förhållandevis svårt att publicera sig. Vidare har utvecklingen mot den värderingsmodell/incitamentsstruktur för vetenskapliga tidskrifter som baseras på exempelvis impact factor samt publicering på främst engelska, skapat hinder för internationella forskare samt nya och unga forskare vilka därmed fått det allt svårare att etablera sig i den hårda konkurrensen. Även den begränsade tillgången till forskningspublikationer och forskningsdata har varit ett påtagligt hinder.

Kommunism – I detta begrepp lägger Merton principen om att ingen äger forskningen. Istället bygger ny forskning på det som andra gjort tidigare och det är samverkan som utvecklar ny kunskap helt enligt Newtons klassiska uttalande: ”If I have seen farther it is by standing on the shoulders of giants”. Därför kan man inte själv äga forskningsresultat. Däremot skall man identifiera och hänvisa till de som bidragit med tidigare kunskap som haft betydelse för forskningsresultatet. Återigen tolkar jag det inte på något annat sätt än att öppen vetenskap arbetar helt i den andan. Riktlinjer som nu förs fram är att all statligt finansierad forskning skall göras öppen, såväl publikationer som forskningsdata. Inga forskningsresultat skall undanhållas utan bli tillgängliga för fortsatt forskning. Ett problem finns dock och det är i de fall information måste skyddas exempelvis på grund av känsliga uppgifter (integritet, företagshemligheter, patent). Det är som jag ser det svårt att undvika dessa, personlig integritet måste värnas och kommersiella intresse är svåra att rå på. Ser vi till det rådande systemet blir dock skillnaden påtaglig. Under lång tid har forskare medvetet avsagt sig rättigheten till sina forskningsresultat genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Ägarna av dess publikationer är privatägda kommersiella aktörer som gör stora ekonomiska vinster av att just begränsa tillgången till forskningsresultat. Det skapar olika förutsättningar för forskare över hela världen att delta i kunskapsutvecklingen/-diskussionen och allmänheten utestängs mer eller mindre totalt på grund av prismodellen.

Oegennytta – Forskningen skall vara till gemensam nytta för alla. Nyfikenhet och kunskapstörst skall driva på kunskapsutvecklingen, inte personliga intressen. Forskningsfusk skall motverkas och avslöjas. Detta är av vikt, för bland allmänheten är det oftast lättare att sprida felaktig information/kunskap än det motsatta. Öppen vetenskap med direkt och öppen tillgång måste här vara till gagn då allmänheten själv får möjlighet att del av och utvärdera forskningen. På detta sätt bör man kunna undvika falsk information och belägga vad kunskapen kommer ifrån. Det kommer även medföra att specifika grupperingar får svårt att ha en egen agenda eller påverka forskning i en riktning som är för dem fördelaktig eftersom spridningen blir större och resultaten kan ifrågasättas av fler. De utökade möjligheterna till publicering som öppen vetenskap medför undanröjer även den likriktning som finns i dagens publicering och forskningsresultat som håller god kvalitet ges större utrymmer att publiceras än tidigare utan krav på uppnådd prestige eller fördelaktig tillhörighet. Om vi jämför igen med det etablerade systemet så har det pressats och skapat en konkurrenssituation. Det får till följd att man konkurrerar om publiceringar. Det bör inte vara så men visst ger det incitament för mer oegentlig forskning och publicering till exempel ”salamiproduktion” eller i värsta fall rena falsarium. Meriterings- och utvärderingssystem uppbyggt kring impact factor och antalet publikationer ger felaktig kvalitetsbedömning av själva forskningsprodukten. Det får även till följd att forskning publiceras utifrån dessa värden istället för den kanal som är mest lämpad för kommunikationen av forskningsresultatet. Institutionernas krav och policy för forskningsproduktion stödjer denna negativa utveckling och påverkar den enskilda forskarens beslut. Vi har ett system där vi utvärderar det vi kan, även på felaktiga grunder, och får ett publiceringssystem som inte stödjer den oegennytta som Merton lyfter fram som så åtråvärd.

Organiserad skepticism – Granskning såväl som testandet av nya forskningsrön måste genomföras innan ny kunskap kan accepteras. Denna granskning måste ske objektivt och av de som är kvalificerade nog att utföra den enligt Merton. Återigen om jag försöker rekapitulera vad detta innebär för öppen vetenskap så kan det finnas vissa bekymmer. En mer omfattande publicering som dessutom sker i fler kanaler och olika publikationer skapar risk för att granskningen inte utförs optimalt. Idag befinner vi oss i början på denna omdaning och det är naturligtvis svårt att sia om detta. Vad vi vet är att problem uppstått med så kallade predatory journals men en ökad kunskap om dessa gör att deras handlingsutrymme inskränks. Att de överhuvudtaget har uppstått kan nog mest ses som en brist i det etablerade systemet och den ökade konkurrensen inom forskningspubliceringen. Något annat vi också vet är att de äldre etablerade tidskrifterna också dras med stora problem i denna fråga. Det finns undersökningar som gjorts som de facto visar på att många av de nyetablerade OA-tidskrifterna till och med lyckas bättre i sin granskning. Ett annat helt aktuellt exempel är det som redaktören, Tsuyoshi Miyakawa, redogör för i tidskriften Molecular Brain. I artikeln ”No raw data, no science: another possible source of the reproducibility crisis” redogör han för bristen på tillgång till forskningsdata vid granskning av forskning. Av de 41 artiklar som Tsuyoshi Miyakawa önskade ta del av forskningsdata avskrevs 21 artiklar då ingen komplettering inkom. Av de återstående 20 artiklarna avslogs därefter 19 av artiklarna då de hade otillräckliga data. Detta faktum påverkar inte bara själva granskningsprocessen utan får stor påverkan på forskningens reliabilitet. Med införandet av ett öppet vetenskapssystem vet man som forskare med sig att många fler kommer ta del av resultatet, avkräva rådata och därmed kunna ifrågasätta resultatet. Granskningen av ny forskning kommer alltså inte bara åligga några få utvalda granskare. Det kan få en dämpande effekt på denna problematik samt hjälpa till att snabbare identifiera forskning som inte håller tillräckligt hög kvalitet. I nuvarande systemet är just peer review processen en flaskhals och ett sårbart moment. Granskare skall ställa upp och ta sig tid för detta och dessutom utan ersättning. Tidskriften kan bara ha ett begränsat antal granskare som är insatta i processen så matchning mellan forskning och granskning kan vara svår att utföra vilket gör att tanken om att de som är mest lämpade och kvalificerade att göra granskningen inte uppfylls. Jag ser två problem med detta. För det första att forskning inte granskas i tillräcklig omfattning och bristfällig forskning med låg reliabilitet slinker igenom systemet. Det andra problemet kan vara att ett rådande paradigm råder inom ett område, och till viss del befästes av de etablerade forskarna, de blir en form av ”grindvakter”. Följden av detta kan bli att ny och utmanande forskning, eller tvärvetenskaplig forskning, inte har samma möjlighet att bli publicerad i dessa tidskrifter.  

Något som jag valt att inte beröra i texten är själva forskningsutvärderingen som sker i efterhand. Jag tänker på till exempel citeringar i dagens system jämfört med altmetrics och andra nya modeller som utvecklas i ett öppet vetenskapssystem. Det är medvetet val men även det kommer vara av stor betydelse för hur vi ser på framtida forskning och forskningsresultat samt hur forskarna väljer att samverka med varandra.

Efter detta översiktliga resonemang kring Mertons normer för vetenskap och tillämpningen av dessa på ett öppet vetenskapssystem kan jag konstatera att hans teorier är högst tillämpliga och aktuella än idag och så även inför framtiden.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/03/02/the-normative-structure-of-science-enligt-robert-k-merton-ett-resonemang-utifran-perspektivet-oppen-vetenskap/#respond 0
Saliven säger mer än du tror! https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/ https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/#respond Fri, 28 Feb 2020 08:33:28 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=24 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2020/02/drip-921067_1280-300x199.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/ Munnen framstår som en allt viktigare källa till information om vår hälsa, och kan avslöja tecken på allt från sömnproblem till cancersjukdomar. Vår saliv säger nämligen betydligt mer om hur vi mår än vi tidigare har känt till. Att använda saliven som ett diagnostiskt verktyg är relativt nytt, och kan innebära upptäckt av sjukdomar både i munnen och i övriga kroppen, som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och till och med cancer.

På Hälsohögskolan pågår flera forskningsprojekt där salivprover finns med från olika perspektiv, exempelvis i forskning kring personer med obstruktiv sömnapné – andningsuppehåll när de sover – och om individer som har behandlats för huvud- och halscancer. Men det gäller också forskning om barn med autism, barn som fått probiotika (goda bakterier) första levnadsåret och inte minst om forskning för att bedöma ungdomars risk för att drabbas av karies.

Saliven har viktiga funktioner som underlättar vårt dagliga liv, den består mestadels av vatten (98%) och de resterande två procenten innehåller viktiga ämnen för att hålla oss friska. Salivens skyddande effekt är främst genom sitt innehåll av ”goda” bakterier, proteiner och enzymer av olika slag. Den har även en antibakteriell och pH-höjande effekt som skyddar våra tänder mot karies, dessutom sköljer den bort matrester och har en smörjande effekt som gör att vi kan svälja, tugga och prata. Saliven gör också att sår läker fortare, det kanske du har tänkt på om du jämför tiden för ett sår att läka i munnen med ett sår på kroppen. En vuxen person producerar omkring 1,5 l saliv varje dygn. Om saliven av någon anledning inte produceras i denna mängd kan det påverka oss på många sätt. Att ha nedsatt salivsekretion kan inte bara påverka risken för sjukdomar i munnen utan också individers livskvalitet, genom exempelvis svårigheter att äta vilket i sin tur kan leda till näringsbrist och även påverka sociala funktioner. Anledningar till nedsatt salivproduktion kan vara sjukdom, regelbundet intag av olika läkemedel och stress. Många läkemedel har muntorrhet som biverkan och det finns studier som visar en påtagligt nedsatt salivproduktion vid medicinering med 4 läkemedel/dag. Salivsekretionen kan också påverkas negativt med ökande ålder. Salivproduktionen reduceras också under natten och vid hög fysisk aktivitet. Ett enkelt sätt att öka salivproduktionen är att tugga tuggummi vilket stimulerar våra salivkörtlar. Kan du inte tugga så finns det salivstimulerande tabletter som fungerar väl. Att äta fiberrik och hårdtuggad mat kan också vara bra, men extra fluortillskott som stärker tänderna kan behövas. Om du har besvär bör du kontakta tandvården för att få hjälp anpassad för just dig.

När det gäller Hälsohögskolans projekt om riskbedömning av karies hos ungdomar är saliven en mycket viktig del. Bakgrunden till projektet är att kariesförekomsten ökar hos barn och ungdomar i Sverige, och även om majoriteten är friska finns det barn och ungdomar som är tungt belastade av kariessjukdomen. I vår forskargrupp har vi samarbete med forskare i Valencia, Spanien som har utvecklat ett salivtest som kan användas för att identifiera riskindivider för karies. Testet är ett komplement till den ordinarie riskbedömningen hos tandvården och har visat goda resultat i en vuxen befolkning. Tyvärr är inte de mikrobiologiska riskmarkörerna i saliv de samma hos barn och ungdomar som hos vuxna, och kan skilja sig mellan olika länder. Därför behöver vi finna vilka riskmarkörer i saliven som är relaterade till kariessjukdomen hos ungdomar i Sverige. Vi undersöker saliven med många olika analysmetoder tillsammans med forskare från Valencia, Malmö och Göteborgs Universitet. Ungdomarna i studien kommer från Jönköpings län och det är mycket spännande vad resultatet ska visa. Mer om detta får vi återkomma till längre fram.

Avslutningsvis, skänk din fantastiska saliv och dess egenskaper en extra tanke nästa gång du borstar tänderna, spottar eller faktiskt bara sväljer!

Malin Stensson Ph.D, RDH
Assistant Professor,  Programme coordinator advanced level
Centre for Oral Health, Department of Natural Sciences and Biomedicine

E-MAIL: malin.stensson@ju.se
Twitter: @malin_stensson
LinkedIn: linkedin.com/in/malin-stensson-118496a8

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2020/02/28/saliven-sager-mer-an-du-tror/#respond 0
Utbildning i förbättringsarbete och förbättringsledarskap förbättrar hälsa och välfärd! https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/ https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/#respond Thu, 20 Feb 2020 08:39:46 +0000 Kristina Areskoug-Josefsson http://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/?p=48 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/35/2020/02/library-849797_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/ Förbättringsvetenskap och förbättringsledarskap är viktiga kompetenser för medarbetare inom hälsa och välfärd. Sedan 2009 har Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare på Hälsohögskolan bedrivit masterutbildningen Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd – ett tvärprofessionellt och praktikintegrerat program som syftar till att leda till hållbara förbättringar på alla nivåer i hälso- och välfärdssystemet. Liksom andra utbildningar utvärderas kontinuerligt om lärandemålen nås och hur studenterna upplever kurser och programmet som helhet. Dessa utvärderingar ger dock inte tillräcklig kunskap om den långsiktiga nyttan av programmet för studenterna, de organisationer som studenterna arbetar för och samhället i stort. Kunskapsbristen om effekterna av utbildningsprogrammet ledde till ett forskningsprojekt för att få ökad kunskap om nyttan av utbildningsprogrammet på mikro-, meso- och makronivå.

Resultaten visade att studenternas ökade kunskap hade gett positiv effekt i de organisationer de arbetar i, bland annat genom bättre effektivitet i processer, ökad följsamhet till riktlinjer och mer kvalitetsarbete, även om studenterna önskade ytterligare fokus på ledarskap i utbildningen. Studenterna upplevde att utbildningen har lett till ökad mängd förbättringsarbete och ökat patient/brukarfokus på mikronivå. På mesonivå beskrev studenterna hur deras roll som facilitator för förbättringsarbete hade utvecklats, liksom deras förmåga att utvärdera förbättringsarbeten över tid. Studenterna beskrev att de tror att utbildningsprogrammet även hade lett till förbättrad hälsa och välfärd på makronivå. I masterprogrammet används flera ”best-practice” tekniker för vuxenlärande och studenterna upplevde att flera beteenden som är centrala för förbättringsarbete i praktiken hade utvecklats positivt under programmet. Studenterna uppgav även att programmet hade positiva effekter för deras personliga utveckling och karriär. Av de före detta studenter som ingick i studien skulle samtliga rekommendera masterprogrammet utbildning till andra, vilket är ett lysande betyg för ett utbildningsprogram!

Att värdera effekten av en utbildning är inte helt enkelt, utan behöver ses från flera perspektiv. Komplexiteten ligger till grund för den mixed methods design som utvärderingsstudien av masterprogrammet använt sig av, där både enkäter och intervjuer har ingått.

Läs mer i de publicerade artiklarna:

Annika Nordin & Kristina Areskoug-Josefsson | Femi Olan (Reviewing editor) (2020) Effects of a Swedish master’s programme on quality improvement and leadership – A qualitative study on micro, meso and macro levels of the welfare sector, Cogent Business & Management, 7:1, DOI: 10.1080/23311975.2020.1725308

LÄNK: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23311975.2020.1725308

Nordin, A. and Areskoug-Josefsson, K. (2019), ”Behavioural and operational outcomes of a Master’s programme on improvement knowledge and leadership: A survey study”, Leadership in Health Services, Vol. 32 No. 4, pp. 525-542. https://doi.org/10.1108/LHS-09-2018-0049

LÄNK: https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/LHS-09-2018-0049/full/html:

Läs mer om masterprogrammet Kvalitetsutveckling och Ledarskap inom hälsa och välfärd

LÄNK: https://ju.se/klhv

]]>
https://vertikals.se/kristina-areskoug-josefsson/2020/02/20/utbildning-i-forbattringsarbete-och-forbattringsledarskap-forbattrar-halsa-och-valfard/#respond 0
Integration är en process! https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/ https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/#respond Thu, 06 Feb 2020 14:35:04 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=398 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2020/02/step-300x130.png https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/ Konstaterandet som görs i rubriken för detta inlägg, tillsammans med underrubriken ”Invandrares arbetsmarknadskarriär genom successiva steg” beskriver det forskningsprojekt* som jag nu driver tillsammans med kollegor vid både JIBS (Jönköping International Business School) och HHJ (Hälsohögskolan i Jönköping). Syftet med projektet är alltså att analysera karriärvägar som leder till framgångsrikt arbetsmarknadsdeltagande bland invandrare i Sverige. Projektet fokuserar på betydelsen av individers egenskaper och erfarenheter för möjligheten till integration på arbetsmarknaden, likväl som de förutsättningar som ges av att bo och verka på en viss plats. 

För att kunna analysera integrationsprocesser behöver vi följa personer under ett antal år sedan de anlänt till Sverige. Vi kan då identifiera hur de rör sig mellan olika arbetsmarknadsutfall, till exempel som löntagare, egenföretagare och/eller studerande, samt inaktivitet. Det är därmed ännu inte möjligt att studera integrationsprocesser för personer som invandrat under de senaste åren (till exempel den grupp som anlände i samband med flyktingkrisen 2015). Däremot kan en ökad förståelse och ny kunskap om tidigare integrationsprocesser bidra med värdefull input som förbättrar pågående och framtida integration på arbetsmarknaden. Gruppen som vi kommer att studera i projektet består därmed av samtliga utrikes födda individer i arbetsför ålder som har invandrat till Sverige mellan 1991 och 2010. Diagrammet nedan visar när dessa personer kom hit, samt vilken del av världen de härstammar från. 

För att finna nycklar till framgång på arbetsmarknaden bland de personer som döljer sig bakom diagrammet använder vi detaljerad data och statistiska metoder för att kontrollera för individers olika karaktärsdrag och färdigheter. Genom geografisk information kan vi dessutom analysera förutsättningarna i både det grannskap där individen bor och den arbetsmarknadsregion där individen kan verka. Vi kompletterar de statistiska studierna med intervjuer och egenberättade livshistorier, vilket gör det möjligt att analysera invandrares subjektiva erfarenheter av framgångsrika arbets­marknadsutfall. För att lyckas med detta använder projektet en tvärvetenskaplig ansats, med forskare inom både nationalekonomi och socialt arbete. 

Förutom det vetenskapliga bidraget är projektet viktigt ur ett samhälls- och politiskt perspektiv eftersom invandrare är underrepresenterade på arbetsmarknaden i Sverige samtidigt som företag upplever stora utmaningar med kompetensförsörjning. Det finns dessutom geografiska och socioekonomiska skillnader mellan inrikes och utrikes födda, vilket kan skapa hinder för integration både på arbetsmarknaden och i det övriga samhället. Även om segregationen ofta är mer påtaglig i större städer har många nyanlända placerats i mindre kommuner, vilket innebär att hållbart arbetsmarknadsdeltagande är en utmaning för både städer och landsbygder. 

Med tanke på de senaste årens flyktings­trömmar är det ännu mer angeläget att finna framgångsrika vägar till integration, ur enskilda individers perspektiv likväl som för regioner och landet som helhet. Projektet kan därmed bidra till att öka samhällsnyttan och minska det utanförskap som individer som står utanför arbetsmarknaden ofta möter. Detta är av yttersta vikt för staten och kommunerna, men framförallt för de människor som kommer till Sverige för att börja ett nytt liv.  

Vill du veta mer om projektet, kika in på vår hemsida och/eller håll utkik efter fler blogginlägg här på Vertikals! 

*Projektet finansieras av Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2020/02/06/integration-ar-en-process/#respond 0
LENS.ORG – när även informationssökningen blir FAIR https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/ https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/#respond Thu, 06 Feb 2020 11:41:57 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=90 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/02/binoculars-1269458_1280-300x203.jpg https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/ Idag står vi inför en transformation mot öppen vetenskap. Publikationer skall publiceras med öppen tillgång och även tillhörande rådata skall publiceras som öppna forskningsdata. Detta är åtminstone målsättningen för all offentligt finansierad forskning. Det finns naturligtvis undantag såsom exempelvis samarbeten med företag där företagshemligheter behöver skyddas eller forskning med känsliga personuppgifter där individens integritet måste värnas. Denna utveckling får väl anses vara i högsta grad riktig och viktig ur demokratisk synpunkt. Men det finns problem och hinder som försvårar och dämpar effekten. Den kanske tydligaste är att det inte räcker med att publicera med öppen tillgång utan användarna måste även veta var och hur man kan söka fram den information som nu kommer att finnas tillgänglig för dem.

Här i Sverige arbetar lärosätena och Kungliga biblioteket med olika verktyg för att göra forskningsinformation, men även uppsatser, tillgängliga för allmänheten. Jag har tidigare i några blogginlägg nämnt DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) som många svenska lärosäten använder. DiVA är ett verktyg/databas där forskningspublikationer utrustas med metadata samt ett sökgränssnitt så användarna kan söka fram den information de behöver och sedan länkas vidare till själva publikationen. I detta fall kan publikationen i själva verket utgöras av olika publikationstyper såsom en vetenskaplig artikel som publicerats med öppen tillgång, vetenskapliga rapporter, avhandlingar men även populärvetenskapligt material framtaget på lärosätena av forskarna. Utöver detta innehåller DiVA även en sektion där man kan söka efter studentuppsatser som godkänts för öppen publicering. Dessa kan många gånger vara direkt tillämpade på till exempel en region, en industri, en behandlingsform, produktframtagning eller didaktik vilket gör dem särskilt intressanta för praktiker som på ett enkelt sätt vill lära sig mer och vara aktiva i sitt livslånga lärande. 

Ett ytterligare exempel vi har i Sverige är SwePub, en nationell söktjänst för vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten (ett fyrtiotal lärosäten samt några myndigheter med egen forskning). Dit skall all deras forskningspublicering ”skördas” för att göras sökbar. Det är inte säkert att allt man finner finns tillgängligt med öppen tillgång men man skall åtminstone kunna se vad som har publicerats. På sikt, vad jag förstått, kommer även SwePub att utrustas med metadata om de forskningsdata som producerats vid svenska lärosäten. 

Ett tredje exempel jag vill lyfta fram är LENS.ORG. Det är ett initiativ från Australien där man vill knyta ihop forskningspublicering samt patent i en och samma söktjänst. Det är en öppen plattform där alla skall kunna registrera sig och sedan kunna söka fram information om forskningspublikationer såväl som olika patent. LENS.ORG erbjuder flera avancerade sökfunktioner, goda filtreringsmöjligheter samt möjlighet att göra visualiseringar. Följande beskrivning av tjänsten finns på deras webbsida:

 The Lens will allow document collections, aggregations, and analyses to be shared, annotated, and embedded to forge open mapping of the world of knowledge-directed innovation. Ultimately, this will restore the role of the patent system as a teaching resource to inspire and inform entrepreneurs, citizens and policy makers.

Om man inte vill registrera sig kan man ändå använda tjänsten för sökning efter forsknings­publikationer eller patent men med begränsad funktionalitet vad gäller att exempelvis spara ned sökningar och utföra exporter. Till skillnad från Google Scholar är denna tjänst mer pålitlig då den inte styrs av olika algoritmer som påverkar din sökning. Gör man om samma sökning skall man alltså få samma resultat av sin sökning, så är ju inte alls fallet med Google Scholar som hela tiden ändras och anpassa utifrån ditt tidigare användande med historiska sökningar som grund för tolkning av det mest lämpliga sökresultatet. Inom forskningen pratar man om reliabilitet som ett mått på reproducerbarhet vilket är av central betydelse även vid informationssökningar speciellt om man vill sammanställa exempelvis litteraturöversikter för vidare analys.  

De två första exemplen är förvisso geografisk avgränsade till Sverige men får anses nog så viktiga ur nationell synpunkt. Det tredje exemplet har däremot ett internationellt perspektiv och därmed ett bredare innehåll samt större potential. Det viktigaste är dock, och det är det jag vill understryka med detta blogginlägg, att dessa tre tjänster är fritt tillgängliga för allmänheten. I vår väg mot öppen vetenskap kan inte bara informationskällan vara tillgänglig utan det måste finnas sökverktyg där man på ett FAIR-baserat (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) sätt även kan söka och få fram den öppet tillgängliga informationen. 

I det här sammanhanget kommer vi som bibliotekarie, på alla olika bibliotekstyper, men även forskarna själva ha en viktig roll för att informera och hänvisa en intresserad allmänhet till dessa informationstjänster. Hur skall vi annars få beslutsfattare, praktiker och andra intressenter att ta del av och använda den kunskap vi så framåtsträvande producerar till gagn för kunskapsnationen Sverige?

]]>
https://vertikals.se/library/2020/02/06/lens-org-nar-aven-informationssokningen-blir-fair/#respond 0
How to choose materials for a sustainable future https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/#respond Mon, 03 Feb 2020 13:44:34 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=53 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2020/02/20181024_113854-300x169.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/ How can we create a sustainable future?

Today sustainability is on everyone’s lips and it is important. Greta Thunberg talks about the CO2-budget and the politicians are waking up. More importantly, consumer behaviour is changing and we change the way we eat, shop, and transport ourselves. Transports today take up roughly 28% of all the energy that we use and it is predominantly fossil-based energy. Currently, the solution to this is electrification and it is driven by the US-based Tesla and the Chinese company BYD. Volvo and Scania are also joining this race.

Inside of an electric taxi by BYD behind an electric bus made by BYD (one of 13000 electric buses in the city of Shenzhen)

There is however a BIG problem!

The first issue is that 28% of the energy is quite a lot and our electrical supply system will struggle to reach this level. Investment level is high and the existing solutions are often fossil-based too! A result is that we reduce the particle emissions in the cities but only to move them to the fossil-based powerplants and the net effect on our carbon footprint is zero. So to sum things up the problem moves around and there is really no solution to this! Or is there?

Is there really no solution?

I am technology optimist so I think that there is a way out! In the short run there is the less popular solution involving fission-based nuclear power and in the long-run fusion power. There are also great possibilities for expanding sun-, water- and wind-power. All these, however, take time and this is something that we do not have!

In a paper by Serrenho and co-authors, the effect of vehicle weight reduction was analysed and was concluded that during the transition to a fossil-free electricity generation, weight reduction of vehicles could produce greater cumulative emissions savings by 2050 than those obtained by the electrification alone. Weight saving is a key success factor and in this aspect aluminium and magnesium alloys are the most effective engineering solutions due to their low densities. This has also been realised by automotive companies. Projections say that somewhere between 250 and 500 kg of aluminium will be used in passenger cars with maintained safety. This is, in turn, a fantastic opportunity and a significant challenge for the aluminium industry. To reach this level without causing too much carbon emissions, new strategies to improve properties are important as high-performance parts need to be made from recycled aluminium which today is difficult. The main issues are impurity management and the enrichment of iron, that caused strength problems, and copper, that is ecotoxic and both require limitations. To create new alloys that will support this is thus a priority for the aluminium industry.

How to create a good aluminium alloy then?

In a newly published paper, I address this together with some of my Chinese colleagues. This work is a collaboration between Jönköping University and the China Academy of Machinery Science and technology.

In all light-weight design, it is all about reducing the amount of material used. To keep the component stiffness where needed you need design freedom and this is best offered by casting processes. To provide material that is ductile for crash safety casting is not always the best choice and it is here new materials and processes can solve the problems.

The paper takes a look at what the best alloying elements that will allow for high strength and ductility through a measure called ultimate tensile strength that includes both the effect of strength and failure characteristics of the material. It looks at the energy footprint, carbon footprint and water usage as water is a future critical and scarce resource.

The first main conclusion we already know and that is to not use iron in the material so removing iron is a critical skill to develop. But how to alloy aluminium to make it strong and better for the environment?

Well, we got a real surprise!

Most cast materials today ate Aluminium-Silicon based materials. Our surprise was that Manganese was such a clear best candidate for all aspect and was only beaten by Si when it came to efficient water usage. Energy and carbon footprint also including the effect of cost Manganese was the best choice. The second-placed element was Zinc which also was a surprise. In cast alloys, Manganese is added to reduce the negative effects of Iron so the fact that Manganese came out on top is really good news for the Aluminium industry.

Strength and carbon footprint index for alloying elements for aluminium

In addition to this when studying the carbon footprint, both Cerium and Lanthanum was better than Magnesium. Most alloys today are based on Aluminium Silicon and Magnesium. So in order to improve sustainability, new alloy concepts based on Aluminium, Zinc, Manganese and Lanthanum should be given priority. It should also be noted that from a cost point of view this would not really change.

To read the full paper :

Jarfors, A.E.; Du, A.; Yu, G.; Zheng, J.; Wang, K.
On the Sustainable Choice of Alloying Elements for Strength of Aluminum-Based Alloys. Sustainability 202012, 1059.

Click on the following link
https://www.mdpi.com/2071-1050/12/3/1059

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2020/02/03/how-to-choose-materials-for-a-sustainable-future/#respond 0
Resource Scarcity Affects Conditions for Business Model Innovation in SMEs https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/ https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/#respond Wed, 22 Jan 2020 23:03:29 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=234 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/01/business-man-2452808_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/ While constraints in their resource endowment hinder SMEs to develop the same competitive advantages as larger firms, business model innovation is a suitable method for SMEs to develop and maintain a competitive position despite their resource scarcity. In their thesis, MMTC 2019 thesis award winners Peter Leonhard and Marius Stolz, explore how resource scarcity in SMEs affects conditions for business model innovation whilst suggesting benefits to collaboration and practical ways for managers in SMEs to respond.  

Lacking the resources and size to compete with large firms through quantity or price, SMEs focus instead on providing niche market solutions that provide customized solutions. SMEs are able to maintain a close relationship and focus on their customers. Though SMEs are constrained in their resources, particularly, in terms of human and financial resources, they can compensate for these constraints, by placing a strong emphasis on collaborations with external partners in their network. In doing so, SMEs rely on their partners to take over parts of their value creation process or leverage them to extend their own value offerings.

Business model innovation can be a helpful tool for strategic planning in SMEs to overcome size and resource-related disadvantages when pursuing competitive positioning. It is therefore important for managers to identify suitable measures to cope with these constraints and adopt business model innovation strategies to successfully compete with their large counterparts.

Leonhard and Stolz suggest two practical areas where managers in SMEs can act to increase the effectiveness and competitiveness of the firm.

1. Establish a Culture of Empowerment and Autonomy within the company

SMEs show difficulties in exploiting external opportunities in part because the employees with the required technical skillsets are missing along with the potential to afford complementary assets such as new technologies. They, therefore, have to focus on internal developments as opportunities for improving their business model, such as improving internal processes or the use of existing resources. Existing employees are often able to see these opportunities. Leonhard and Stolz suggest creating a culture of empowerment and autonomy through which employees are encouraged to engage in solution-oriented thinking and develop a workflow of active searching for improvements to the existing operations. Such a workflow could be established through regular meetings or by inviting employees to propose their own ideas for the benefit of the firm. Providing employees with autonomy through including them in the decision-making processes enhances their motivation to participate in the company’s innovation efforts. Empowered employees, with appropriate autonomy, will more independently seek opportunities for business development.  In this context, informal communication, as well as flat hierarchies, prove to support this culture, as employees talk more openly with each other as well as upwards toward the top management about potential improvements.

2. Establish Collaboration with Educational Institutions

SMEs balance missing technical knowledge and resources through successful collaboration with external partners. These collaborations allow SMEs to react upon external opportunities and threats. Leonhard and Stolz note that SMEs engaging in collaborative efforts with universities can benefit from knowledge transfer as well as the experimentation with technologies. They propose that in expanding collaborative endeavours with universities SMEs gain access to state-of-the-art knowledge for the purpose of knowledge transfer; engage in cost-effective collaborations, and gain access to candidates thus allowing SMEs to fight their scarcity regarding employees with technical skills.

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/01/23/resource-scarcity-affects-conditions-for-business-model-innovation-in-smes/#respond 0
It’s time to reassess the SDGs’ role and take climate change seriously! https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/ https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/#respond Tue, 21 Jan 2020 08:48:02 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=227 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2020/01/wildfire-1138193_1280-300x191.jpg https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/ Given the devastating wildfires in Australia, one could theorize about the development and application of the Sustainable Development Goals (SDGs), particularly SGD #13: Climate Action. The SDGs are a framework developed to resolve some of the most significant social and environmental issues and create a more sustainable future for all. It addresses most of the 21st century’s global problems such as poverty, inequality, climate change, environmental degradation, peace, and justice. Additionally, all 17 goals are interconnected, neatly done so that no one is left behind. The main objective is that they are all achieved by 2030.

But recent events in Australia call for something more urgent and radical. 2030 seems a bit far away. I’m favorable to the SDGs, and I recognize their objective, but I am wondering: are they working with regards to creating awareness and urgency about climate change? Perhaps their application needs to be reconsidered?

While we wonder about this, let’s talk about the Australian disaster. About 25 people have been killed, and almost 2,000 homes have been destroyed. As a result, skies have turned orange and made breathing in the air in Sydney akin to smoking 37 cigarettes. Note that these are only impacts on people. It is hard to discern the devastation of the country’s land and biodiversity. You hear things like ‘worst fire ever recorded’ as a result of the ‘hottest season’ in Australian history. What makes these wildfires unique is that they are extremely dangerous to the entire ecosystem. According to Sigal Samuel writing on Vox.com, about 1 billion animals have been lost. As a consequence, scientists are apprehensive about the long-term harm to many sensitive ecosystems. Since the catastrophe began, there has been an even bigger impact not only for Australia but for the entire global climate due to the amount of climate-warming carbon dioxide emissions that have been released into the atmosphere.

And what has led us to this point of climate change catastrophe? I do not have all the answers, but I suppose the SDGs were developed as a tool that promises to take care of such disasters. It was reported that the fires started in different ways: such as lightning and human actions, including arson. That being said, it’s the climate conditions that give solid fuel for the fires to grow and spread. In such a severe event as this, you’d think that people would have a 360-degree change in behavior and attitude towards climate change within a day, rather than waiting until the 21 or 66-day threshold of the time it takes for people to adopt new practice; sadly that’s not the case. Even though we should embrace the 2030 long-term perspective, change is required NOW, today, not tomorrow.

I am awestruck, just like many other people, as I see one climate catastrophe unfold after another. With a question about the implementation of the SDGs, question being: does the institutionalization of the SDGs decelerate the implications of climate change? Has our behavior as human species changed since they were developed? If so, how?

You might argue that an answer to the above question requires an empirical study to be conducted first. Yes, it does. However, you can also look at how governments’ efforts impact our behavior because government representatives and politicians were among the dignitaries who were involved in developing the SDGs. Governments and politicians are typically expected to be at the forefront when it comes to the development of such a framework, and therefore should automatically become its advocates. Also, they have the power to impose compliance. But is that what is happening now? NO!

Take, for example, the disaster in Australia. Australia’s government developed a new National Bushfire Recovery Agency to assist in providing funds for fire relief and commissioned payments to volunteer firefighters. However, just like many other political leaders all around the world, Australia’s elected leaders have been hesitant in dealing with their country’s contributions to climate change, which, as discussed, has been a significant factor in the bushfires. Australia is the world’s biggest exporter of coal, and both of Australia’s major parties are in courtship for support from the country’s robust mining industry – none more so than Australian prime minister, Scott Morrison. It has been reported that he refutes the correlation between Australia’s reliance on coal, its greenhouse gas emissions, the ongoing blazes, and the consequences of this for Australians. People were furious with him, not only for choosing to be on vacation in Hawaii during the country’s bushfire disaster but also about his climate change denial. Wow… like, what? How could he… and why? Well, (coal) money talks, right? Later on, he did try to portray a different view in favor of climate change but, well… I will reserve my comment on that for a separate blog post.

This leads me to my next question, and the SDGs were developed by the United Nations member states – isn’t Australia one of them? You bet it is. One of the things that I find the most puzzling is how the most influential person in a country can circumvent conversations about climate change, that this person does not engage in more significant conversations concerning an agenda they have agreed on and signed up for with other countries. How, then, can we expect people to take the SDGs or climate change seriously? Here’s an interesting question: was a national debate considered as part of the process of developing the SDGs? For big issues like these, I would argue that politicians should have engaged in a national conversation first before they met with other world leaders to agree on the SDGs. Please note that I am not saying that the SDGs are not working, but rather that politicians need to do better. They should lead by example and should also attempt to involve every citizen in a discussion if they want them to jump on board with the process of change.

Needless to say, the SDGs are not the only efforts being made to tackle the effects of climate change. Another is the Paris agreement. The Paris agreement’s sole purpose is to deal with climate change in isolation to other issues. According to United Nations, Climate Change secretariat (UFCCC) “[This agreement’s] aim is to strengthen the global response to the threat of climate change by keeping a global temperature rise this century to well below 2 degrees Celsius above pre-industrial levels and to pursue efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius.”

The17 SDGs, in contrast, consist of a variety of goals directed to resolve social and environmental issues. And maybe that’s where the problem is – can you expect people to adopt 17 goals? Isn’t that too much? And doesn’t that create a lot of confusion as to what they exactly mean? Yeah, yeah… I know that doesn’t make me less of an idealist; individuals, institutions, and organizations can choose which SDG to focus on. But my argument is that there are some nuances that need to be closely observed, such as, how would we know if a person who focuses on eradicating hunger through mass production does not also undermine efforts made by those adopting SGD 13 – Climate Action? Are we saying that good is good, and there is no flip side? There is another alternative: to comply with all of them, but of course, that would require an extensive amount of resources, hence the emphasis on collaborations. 

Why does this matter and why the comparison? This matter because radical change has become a necessity, but what change has been achieved since the development of the SDGs? The WMO report The Global Climate in 2015-2019 states that the global average temperature has increased by 1.1°C since the pre-industrial period, and by 0.2°C compared to 2011-2015. The report looks at the increasing influence of climate change, how humans have responded so far, and the projected changes in the global climate in the future. Well, after reading the report, there is no reassuring news. It focuses on emphasizing the urgency and the “potential” desired success of decreasing the ever likely irreversible negative impacts. Yeah, enough already! The last thing we need is another framework that will take a further five years to adopt. We do not have that luxury. We need action now because climate change causes will not wait for us to adapt to the logic of the SDGs or the Paris Agreement.

Zanele Penny Lurafu, PhD Candidate
E-mail: zanelepenny.lurafu@ju.se
Twitter: @zanelepenny

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2020/01/21/its-time-to-reassess-the-sdgs-role-and-take-climate-change-seriously/#respond 0
Vad är egentligen normalt? https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/ https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/#respond Fri, 10 Jan 2020 08:04:52 +0000 Radu Harald Dinu http://vertikals.se/radu-harald-dinu/?p=37 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/31/2020/01/exemp-1-300x197.png https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/ De människor som tillhör majoritetsgruppen i ett givet sammanhang lägger oftast inte märke till det som är normalt. Normaliteten är så pass närvarande att den brukar passera obemärkt, åtminstone för den som passerar enligt normen. När vi läser i tidningen att ”Arlanda är uppe på normal kapacitet” eller om ”normal sorg efter separation”, tror vi oss förstå andemeningen och ställer inga följdfrågor. I de flesta sammanhang används ”normalt” synonymt med det som anses vara typiskt, genomsnittligt, vanligt eller friskt. I viss mån ger ordet uttryck för en universell idé som alltid varit med oss samtidigt som den är historisk föränderligt.  Innan 1800-talet var det normalt att använda iglar för åderlåtning vid alla möjliga åkommor. Idag anses metoden som ett kuriosum.

Samtidigt präglas vår samtidskultur av en stark kritik av det normala. Sedan 1960-talet har nya sociala rörelser – vare sig det handlar om personer med funktionsnedsättning eller etniska och sexuella minoriteter – succesivt utmanat normalitetsidealet. Därutöver har normkritiken inte bara vunnit mark inom humaniora och socialvetenskap utan debatteras också flitigt på kultursidorna och inom konstvärlden. Därför är det av intresse att rekonstruera ordets moderna betydelse som kan föras tillbaka till 1800-talet.

Ordet normal har sitt ursprung i latinets norma som betecknar en vinkellinjal. Ordet var således länge begränsat till geometrin och beskrev två ”räta” linjer. Men ”normal” uttrycker nu för tiden inte bara hur saker är utan framförallt hur de bör vara, det som anses vara ”rätt” i etisk, och framförallt moralisk bemärkelse. I svenskan skiljer man mellan ”rät” och ”rätt” som är etymologiskt besläktade, medan tyskans recht eller grekiskans ὀρθός (orthós) inrymmer både en deskriptiv och normativ dimension:  Det innebär att en linje kan vara ortogonal dvs. rät mot en annan linje, men också att kristna kan kalla sig ortodoxa då de anser att deras kyrka representerar kristendomens ”rätta” lära.

Medicinsk vetenskap var den främsta arenan där den senare, normativa betydelsen utformades under 1800-talet. Den franska vetenskapsfilosofen Georges Canguilhem framhöll att förhållandet mellan ”normal” och ”patologisk”, som läkare började mejsla fram under den perioden, inte definierades som ett motsatsförhållande utan som en graduell skillnad. Läkare som François Broussais beskrev det patologiska som en excess eller brist och därmed som en gradvis avvikelse från ett givet normaltillstånd. För att åtgärda kroppens anomalier började ortopeder följaktligen ”tillrättalägga” ben och andra rörelseorgan, ortodontister började ”räta ut” tänder.

Positivismens upphovsman Auguste Comte överförde Broussais’ medicinska ansats till den sociala och politiska sfären. Enligt honom kom det normala inte enbart till uttryck i den friska och hälsosamma kroppen utan pekade även mot ett politiskt idealtillstånd som alla människor bör sträva efter. Comte förlänade begreppet därmed föreställningen om perfektion mot vilken människor bör utvecklas. Förhållandet mellan ”normala” och ”patologiska” sociala fenomen som brottslighet eller självmord togs även upp av sociologins grundargestalt Émile Durkheim.

Innan sekelskiftet 1900 inspirerades flertalet nyetablerade vetenskapsgrenar av denna tankefigur. Francis Galton, en av rasbiologins frontfigurer, lanserade sina eugeniska idéer om att ”förädla” människans ärftliga egenskaper genom att främja de ”bästa” och stävja de ”sämsta” arvsanlagen. Antropometriska metoder och fysiognomiska teorier var redan väletablerade bland Europas vetenskapsmän och inspirerade även Galton att studera påstådda samband mellan människans mentala förmågor och hennes fysiska egenskaper. Bland annat använde han sig av en fotografisk teknik som han kallade för sammansatt porträttfotografi (”composite portraiture”) och som gick ut på att lägga flera lager transparenta porträttbilder över varandra. De spöklika fotografierna som genererades på det viset skulle synliggöra de ”genomsnittliga” eller ”typiska” karaktärsdragen av olika människogrupper.

Picture 1

Galtons grupper bestod bland annat av elever vid den judiska friskolan i London (Jews’ Free School) och av interner i Londons fängelser, vars porträttbilder var tillräckligt standardiserade. I sin bok ”Inquiries into Human Faculty and Its Development” från 1883 argumenterade Galton att den

…fundamentala idén om människoraser består i en idealtypisk form […] kring vilken individers avkomlingar samlas. Den enklaste banan vilken en ras kan slå in för att förbättras är den mot den centrala typen. Det är bara nödvändigt att befrämja de avkomlingar som ligger närmast den centrala typen, och att hejda dem som avviker mest. Det finns knappast en lämpligare metod för att upptäcka rasens eller gruppens centrala fysiognomiska typ än genom den sammansatta porträttfotografin.

[min översättning].

1800-talets allmänna framstegstro satte också sin prägel på konceptet av det normala. Som filosofen Ian Hacking visade i ”The Taming of Chance”, fordrade inte bara de ekonomiska drivkrafterna under industrialiseringen en ökad standardisering. Normeringen av samhällslivet var också en produkt av den franska revolutionen. I dess kölvatten infördes bland annat decimaliseringen av måttenheterna, av valutan och till och med av tidräkningen. Inom utbildningsväsendet skulle ”normalskolan” (École normale) utvisa det nya idealet som alla andra skolor skulle rätta sig efter. Det normala erhöll därmed sin moderna betydelse och försöker fortfarande intala oss att det som är normalt också är det som är rätt och eftersträvansvärt.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att ge en inblick i hur historievetenskapen har börjat intressera sig för grupper som avvek från det som betraktades som normalt genom tiderna. Inlägget anknyter till ett nytt forskningsprojekt om funktionsnedsättning ur historiskt perspektiv där jag undersöker hur normalitet, avvikelse och stigma har förhandlats och omvärderats i olika politiska kontexter efter 1945. Vad innebar det t.ex. att avvika från normalitetsidealet under icke demokratiska förhållanden som kommunismen? 

Bildkällor.
Titelbild: Avhandling om fysiognomi, Nederländerna ca. 1790, (okänd författare). https://www.nlm.nih.gov/exhibition/historicalanatomies/dutch_home.html
Bild i artikel: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Galton_composite_photography_of_sisters.jpg)

]]>
https://vertikals.se/radu-harald-dinu/2020/01/10/vad-ar-egentligen-normalt/#respond 0
Funka olika är coolt! https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/ https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/#respond Wed, 08 Jan 2020 10:08:41 +0000 Gästblogg http://vertikals.se/hlk-guestblog/?p=38 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/33/2020/01/school-1974369_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/

Ett bra klassrumsklimat är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Som lärare är det viktigt att skapa ett klassrumsklimat där elever vill delta. Om jag får elever att vilja vara med, blir de engagerade och får högre självtillit till sin kompetens, vilket påverkar deras slutresultat. Så enkelt, men så svårt! Med attityden att funka olika är coolt kan jag som lärare påverka klassrumsklimatet, genom att fråga elever med funktionsnedsättning hur jag kan ändra undervisning och uppgifter så att de vill och kan utveckla kunskaper och förmågor. Anpassningar som görs för elever med funktionsnedsättning visar sig ofta vara bra för samtliga elever.

Lärarens uppgift är dels att erbjuda möjligheter till lärande, dels att fostra och uppmuntra beteenden som leder till att eleven lyckas. När lärare i dagens grundskola möter en ny skolklass, kan de räkna med att möta minst en elev med funktionsnedsättning. Inkludering innebär att läraren anpassar undervisningen efter olika elevers behov, det är alltså inte eleven som ska anpassa sig efter lärarens undervisning. Skolämnet idrott och hälsa är ett ämne där elever möts av nya utmaningar inom tre kompetensområden, rörelse, hälsa och livsstil, och friluftsliv och utevistelse. Elevers upplevelser av självtillit (kompetens) och delaktighet i idrott och hälsa är avgörande för framtida val av livsstil.

Elever med funktionsnedsättning får en tuff start i högstadiet. Jämfört med sina typiskt fungerande klasskamrater upplever de att de har lägre tillit till sin kompetens och sämre förutsättningar att delta i idrott och hälsa. Trots detta är de lika engagerade under lektionerna som sina klasskamrater. Positivt är också att de över tid, till skillnad från sina klasskamrater, inte rapporterar sämre kompetens att klara skolarbetet. Det är coolt!

Elevers upplevelse av att ha begränsad förmåga inverkar negativt på vardagen i skolan. Socio-kognitiv förmåga, dvs hur eleverna mår och hur de upplever att de kan uppföra sig, umgås och kommunicera med andra, samt lösa problem, förbättras för samtliga elever under högstadietiden, men har negativ inverkan på hur de generellt upplever skolarbetet. Att ha begränsad fysisk förmåga spelar mycket liten roll i åk 7, men får under högstadietiden allt större betydelse. I åk 9 inverkar upplevelsen av fysisk förmåga negativt på både självtillit och delaktighet, vilket i sin tur har betydelse för slutbetyget i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättning. Det är inte så coolt!

Avhandling: Funka olika är coolt!

Läs mer om Karin Bertills.

]]>
https://vertikals.se/hlk-guestblog/2020/01/08/funka-olika-ar-coolt/#respond 0
Forskningsdata – kostnad eller investering? https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/ https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/#respond Tue, 07 Jan 2020 07:52:44 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=87 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2020/01/notebook-1850613_1280-300x183.jpg https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/ Nyligen publicerades en rapport från Figshare i samarbete med Digital Science, The State of Open Data 2019. Analyserna var kanske inte helt revolutionerande men det kan ändå vara på sin plats att bidra med några reflektioner som jag själv gjorde under läsningen.

En första reflektion, som jag för övrigt berört i ett tidigare blogginlägg, var att man ser vikten av en omställning mot ett öppet vetenskapssystem. Detta arbete befinner sig i sin linda. Det tros medföra att hanteringen av öppna forskningsdata upprättar en ny kultur och ett nytt arbetssätt inom forskningsprocessen för forskarna. Jag anser detta vara en angelägen utvecklingsfråga för lärosätena. De flesta respondenterna i studien är också eniga om detta skifte och att ett nytt fokus mot ökad spridning och större genomslag för forskningsdata är av största vikt.

Vem har då ansvar för att utvecklingen drivs framåt? Jag anser att forskarna själva kommer att ha ett stort ansvar och påverkan över hur hanteringen av öppna forskningsdata kommer att hanteras. Själva svarar de att de ser finansiärerna som betydelsefulla i arbetet att styra över mot mer öppna forskningsdata. Mer än två tredjedelar av respondenterna anser att det skall vara ett krav att publicera öppna data för att överhuvudtaget få finansiering och i stort sett lika många tycker forskningsfinansiärerna skall hålla inne forskningsmedel för de som inte uppfyller kravet.

Vidare återkommer frågan om incitament igen. För många forskare är möjligheten till ökning av citeringar en viktig faktor. En studie gjord på Public Library of Science (PLOS) och BioMed Central (BMC) artiklar visar att de forskare som delade sina forskningsdata i ett repositorium ökade citeringarna på sina forskningspublikationer med 25%. Även lärosätena har ett ansvar i frågan om incitament för att påverka utvecklingen mot öppna forskningsdata. Respondenterna ser gärna att arbetet med forskningsdata värderas exempelvis vid befordran och forskningsutvärderingar.

För att kunna underlätta och säkerställa arbetet med att publicera öppna forskningsdata måste hanteringen göras smidigare. Användandet av FAIR-principerna är här av grundläggande betydelse. Samtidigt visar denna studie att mer än hälften av respondenterna aldrig har hört talas om dessa principer och endast ca 15% känner sig bekanta med dessa. Det råder alltså ett stort utbildningsbehov ute på lärosätena. Den nya yrkesgruppen data stewards behöver etableras och anställas för att stödja forskarna. Professor Barend Mons rekommenderar att för varje 20 anställda forskare skall det finns en data steward då vissa arbetsuppgifter är så specifika att man inte kan lägga på forskarna att upprätthålla kompetens för att kunna genomföra dessa.

Några kompletterande data från undersökningen:

  • Det var 8 423 forskare från över 190 länders som deltog
  • 36% såg rädslan för missbruk av delade forskningsdata som största problemet
  • 79% stödjer ett övergripande mandat för att göra forskningen öppen
  • 62% ser ökad genomslagskraft och synlighet för sin forskning som motivation till att göra forskningsdata öppna
  • 64% anser att de får för lite ”credit” för att publicera sin data öppet
  • 2% skulle aldrig kunna tänka sig att dela sin data
  • 69% tycker det skall vara ett krav från finansiären att man öppet delar sin data

Att gå mot ett öppet vetenskapssystem och öppna forskningsdata medför kostnader. Det är en omfattande förändring som påverkar inte bara lärosätena utan hela det omgivande samhället. Då måste framtida återanvändning av forskningsdata, spridning av forskningsresultat samt det mervärde som tillförs beaktas. Därför är det kanske fel att se det som en kostnad, se det hellre som en investering.

]]>
https://vertikals.se/library/2020/01/07/forskningsdata-kostnad-eller-investering/#respond 0
Sätt dig på lådan och ta fram mobilen! https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/ https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/#respond Tue, 24 Dec 2019 09:18:21 +0000 Ulli Samuelsson http://vertikals.se/ulli-samuelsson/?p=62 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/28/2019/12/christmas-1911637_1280-scaled-300x200.jpg https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/ Årets julklapp är enligt Svensk Handel en så kallad mobillåda. Förutom att många inte ens förstår vad en mobillåda är för något, och vad som är tanken med den, så delar den forskare och samhällsdebattörer i två läger.

För mig signalerar denna julklapp att mobiler inte är något som ska finnas med i sociala sammanhang, speciellt inte när vi träffas för att umgås med släkt och vänner. Som forskare inom digital ojämlikhet och digital exkludering/inkludering anser jag att det är just i dessa sammanhang som vi kanske ska ta fram mobilerna (och surfplattorna)! Vi ska inte ta fram dem för att skapa små isolerade bubblor där var och sysslar med sitt eget, utan vi ska ta fram dem för att visa på hur de kan användas och dela med oss av kunskaper och insikter. Vi ska lära och utvecklas tillsammans.

Julen kan vara ett väldigt bra tillfälle att sätta sig ner tillsammans över generationsgränser och visa och samtala om vad mobilerna och surfplattorna används till. Varför inte skapa en digital frågesport med frågor som handlar om familjen, eller utmana varandra i källkritik? Ett annat alternativ kan vara att spela ett klassiskt sällskapsspel och uppmana till att tekniken används för att vinna spelet. Skapa positiva sociala användningsområden istället för att se digitala plattformar som en privat pryl som helst används i enrum!

Använd tekniken till att koppla upp er gemensamt mot den avlägsna släktingen på julen, gammal som ung, och inkludera dem som inte har möjlighet att vara med er på plats. Då pratar vi om det som kallas ”varm teknik”, det vill säga tekniska lösningar som skapar delaktighet och gemenskap. Men det behövs inga avancerade robotar för att dela julen med nära och kära, det räcker med en smart mobil eller en surfplatta!

På samma sätt som personer i din omgivning påverkar vilka tidningar du läser, vilka radioprogram du lyssnar på, vilka filmer eller tv-program som du tittar på så påverkas även din användning av mobiler och surfplattor av din omgivning. Den som går i skolan, är yrkesverksam eller föreningsaktiv, har tillgång till ett större socialt nätverk och blir där med också ofta ”utsatt” för en mer varierad användning än den som är arbetslös, äldre eller begränsad av en funktionsnedsättning. Genom att använda de tillfällen som finns för att dela tips och tricks så kan även en mindre van och osäker användare få tillgång till nya möjligheter till inkludering i samhället och olika sociala sammanhang.

Till dig som redan köpt en mobillåda så rekommenderar jag att du vänder den upp och ner och antingen sätter dig på den, eller använder som stöd till den mobil som just nu är uppkopplad mot den ensamma släktingen långt bort!

]]>
https://vertikals.se/ulli-samuelsson/2019/12/24/satt-dig-pa-ladan-och-ta-fram-mobilen/#respond 0
Social entrepreneurship is the key driving force in reaching the 2030 Agenda https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/#respond Fri, 20 Dec 2019 07:07:44 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=218 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/industry-1752876_1280-300x200.png https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/ People all around the world may have heard, seen or read about Greta Thunberg, the 16-year-old Swedish environmental activist, and wondered if Sweden has social issues other than environmental issues.

The Swedish fascination, or some may say obsession, with a teenager playing truant for the climate does not come as a surprise for me as Sweden is one of the most environmentally friendly countries I know and had the privilege to live in.

But even though the country has set high environmental goals, the Swedish lifestyle still make it hard for the country to circumvent being among greenhouse gas emitters in the world. Statistics Sweden (SCB) states that the greenhouse gas emission by the Swedish economy was estimated to 1.1 percent in 2019 which increased in comparison to 2018 because there was an increase in fuel demand for private transportation. This means that the Swedish economy and households added up to 15.6 million tonnes of carbon dioxide proportional.

The Swedish struggle to put the money where its mouth is, is shared by many countries. In fact, the social and environmental challenges the world faces today require a sustainable, effective approach to resolve them, given that the old institutions seem incapable of dealing with present-day concerns. On that account, there have been a lot of discussions about how these issues can be resolved.

As it might be expected in the process of eliminating these challenges, collaborations and a holistic approach is a prerequisite. Hence in the quest of finding solutions, the 2030 Agenda for Sustainable Development Goals (SDGs) was established. This is an initiative signed by all of the UN member states pledging to work towards a socially, environmentally and economically sustainable world. The SDGs acknowledge numerous social problems shared around the globe, including but not limited to climate change, immigration, social inequalities and poverty. However, the path forward in the agenda suggests strategies which foster economic growth while tackling social needs, climate change and environmental protection.

For that reason, social entrepreneurship seems to be one of the processes and/or strategies which contributes in resolving social and environmental issues because of its effectiveness. Typically, social entrepreneurship includes individuals and organizations who employ a business logic in novel and entrepreneurial ways to improve the condition of segments of the population who are excluded, marginalized, or suffering and are themselves not capable of changing this situation. To take a Swedish example, the social venture called Yalla Trappan is a work integration social enterprise and women’s cooperative in Rosengård, Malmö. This social venture focuses on what Swedish citizens have in common with immigrants, provides Swedish language training and creates new jobs for immigrants. Another example of a social venture is an Australian company called ThankYou, where its entire profit from different products goes to helping poor people in need all around the world. ThankYou products include bottled water, personal care, baby care and nappies.

Both examples of social ventures are committed to ensuring that every decision they make maximizes social impact. One would expect that much attention has been paid to social entrepreneurship development and placed at the center of SDGs and yet that is not the case.

One of many reasons why all countries should care about social entrepreneurship development is that several existing policies and structures have proven inadequate in resolving problems such as widening inequalities, climate change, health issues, poverty etc. However, social ventures encounter a number of challenges. This could be attributed to the fact that the social entrepreneurship sector typically seems to work independently. As a result, among many other factors that could contribute to the stagnation of social entrepreneurship is related to the 1. constraints put by legal frameworks and 2. the structure and ramifications of welfare systems. That said, I do not dis-acknowledge progress made so far as unquestionably social ventures have gained prominence and considerable attention attributed to their appropriateness in addressing twenty-first century challenges.

1. The structure and ramifications of the Swedish welfare system
Needless to say, it is hard to generalize because different countries have different social entrepreneurship coverage specifics and attitudes to social entrepreneurship development.  To give context, let us use Sweden as an example: the country is known for its extensive and well-distributed welfare system. As a result, the Swedish citizens have a strong trust in government. Therefore, this could be one of the reasons why Swedish citizens would be less enthusiastic to engage in social entrepreneurship. Note that a decade or two ago, social issues were handled by government but in today’s world social and environmental issues cannot be single-handed. As far as we know, too much dependence on government puts pressure on the country’s welfare system and it is worth noting that government has its own limitations. Even if the civil society can chip in different forms such as community movements, churches etc., the problem is that these groups typically employ short term solutions for a particular cause. Also, people who usually engage in such programs can easily opt out due to what they may perceive as not beneficiary to their personal lives or inconvenienced.  Not to exclude non-profit association, the problem is that this form of venture has its own limitations when it comes to the lack of resource access and they are usually legally bound not to profit-maximize. Therefore, this calls for a process that is sustainable, financially viable and most importantly is very much social at its core. I argue that with no doubt social ventures are one of the key drivers to take part in resolving issues and can simultaneously be economically viable.

2. Effects of Legal framework constraints on social entrepreneurship development
Under other conditions, let us talk about the immigration issue as another example apart from environmental issues. Sweden experienced migration issues between 2000-2012, to 2013-2014 where the country was battling with integration and then between 2015-2018 there was the refugee challenge, to name but a few.  Furthermore, in 2014 the European Union reported that Sweden was at a 7.3% unemployment rate; that being said, this rate did not decline but instead it has continued to stay above 6% in the past 12 years. So, what does this mean? I can only speculate that even though entrepreneurship is seen as a method of economic development and prosperity, people’s reluctance to engage in social entrepreneurship could be the outcome of the democratic welfare system where people generally believe that it is government’s responsibility to resolve social issues that I have explained above. What is also apparent is the vague understanding of social entrepreneurship and its importance at the governmental level, which can obviously filter down. But this didn’t stop the growth of social ventures who thrive to integrate immigrants. For example, in Halmstad there are different types of social ventures that focus on different aspect of immigration issues. One social venture was developed as a cleaning service that only hires immigrants, which allows them to interact with Swedish people in different companies. Another social venture also in Halmstad is a female network which helps bringing women together ,who may not have met otherwise. The founder was moved to do so because she realized that immigrant women are taking years to integrate into Swedish society.

As a result, what seems to be the biggest challenge among other challenges concerning social entrepreneurship development in Sweden is the legal framework for social ventures. Firstly, government’s definition of what social ventures are limits their ability to access resources and/or provided limited support structures. This could possibly discourage interested parties who would like to engage in social entrepreneurship. Secondly, the majority of social ventures in Sweden are still registered as non-profit organizations.  A smaller portion use the legal form of foundations, cooperatives, which are regular Work Integrated Social Enterprises (WISEs) . Hybrid social venture seem to be a common type of business. There are those new social ventures who are legally registered as “Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning” (SVB). These types of classification limits social ventures only as a mechanism for resolving unemployment issues and integration. However, regardless of their efficiency in resolving employment issues, social ventures can and are capable of developing innovative solutions beyond employment.

A big part of the problem is that most of the social issues we face today in our societies cannot be resolved by one individual or one institution: they require a collective effort by each and every one of us across the nation, continent and worldwide. Therefore, all countries should see the value of social ventures as advocates and champions of social change and thrive to create a conducive environment for social entrepreneurship’s development. Again, innovative solutions require stakeholders (government, public and private sector) to work together in addressing present-day and future societal and environmental issues.

Presumably the next question to yourself is whether developing SDGs is enough to combat social and environmental issues? What about the current solutions each country has been implementing and promoting, are they enough? And last but not least you are probably wondering if social entrepreneurship is sufficient? If this has not got you thinking and googling then read again this blog post until you are inspired. In my next blog post, I will do my best to answer all these questions.

Zanele Penny Lurafu, PhD Candidate
E-mail: zanelepenny.lurafu@ju.se
Twitter: @zanelepenny

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/20/social-entrepreneurship-is-the-key-driving-force-in-reaching-the-2030-agenda/#respond 0
Vilka kommuner har högst respektive lägst grad av mångfald? https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/ https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/#respond Thu, 19 Dec 2019 14:32:40 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=381 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2019/12/cog-wheels-2125169_1280-300x169.jpg https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/ Med mångfald i näringsgrenar avses spridningen av arbetskraften i kommunen över näringsgrenar, vilket visar vilken branschbredd som finns i respektive kommun. Ett diversifierat näringsliv och en diversifierad arbetsmarknad spelar en central roll för platsers utveckling och attraktivitet. Enligt resonemanget i min första bloggpost kan en större mångfald i näringsgrenar ge upphov till en mer effektiv innovationsverksamhet eftersom kunskap och lösningar kan spridas mellan företag i olika branscher. Smarta idéer från en bransch kan därmed tillämpas i en annan. En större spridning i näringsgrenar ger dessutom bättre motståndskraft mot branschspecifika externa chocker, till exempel offentliga besparingar och minskad efterfrågan, samt konjunktursvängningar. En mer diversifierad arbetsmarknad ökar också möjligheterna till sysselsättning för individer av till exempel olika kön, ålder, bakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet, vilket ökar platsens attraktivitet för exempelvis personer i parrelationer. Flera forskningsstudier visar på ett positivt samband mellan branschbredd och olika ekonomiska utfall, till exempel tillväxt, produktivitet och innovation1.

Figur 1 illustrerar nivån på mångfald i näringsgrenar i Sveriges 290 kommuner, medan Tabell 1 listar de tio kommuner med mest respektive minst branschbredd, uppdelat på landsbygds- och stadskommuner. De tre storstadskommunerna – Stockholm, Malmö och Göteborg – har mest mångfald i näringsgrenar bland stadskommunerna. Örnsköldsvik har mest mångfald bland landsbygdskommuner och ligger totalt sett till och med högre än Göteborg. Även Skellefteå ligger förhållandevis högt med större mångfald än Sundsvall. Stadskommuner med låg grad av mångfald i näringsgrenar är ofta täta men något mindre kommuner belägna i närheten av en större stad. Dessa kommuner är sannolikt mindre sårbara eftersom de kan dra nytta av att ingå i en större arbetsmarknadsregion. Avlägset belägna kommuner med låg grad av mångfald kan förväntas möta störst utmaningar, med både kunskapsskapande och -spridning, samt att på sikt nå en ökad branschbredd.

Figur 1. Mångfald i näringsgrenar, 290 kommuner.

Tabell 1. De tio landsbygds- och stadskommuner med mest respektive minst mångfald i näringsgrenar.

Med mångfald i utbildning avses spridningen av utbildningsinriktningar (minst gymnasienivå) bland arbetskraften i kommunen. Forskning visar att just heterogenitet i utbildning är en viktig faktor för både kommuners tillväxt och företags innovations­förmåga, särskilt företag belägna på landsbygder2. Av de tre mångfaldsmåtten som presenteras här är det dock utbildning som har starkast samband med befolkningstäthet (se tabell och figur i föregående bloggpost), vilket visar att större städer i hög grad har mer spridning i arbetskraften gällande formell kunskap. Figur 2 och Tabell 2 illustrerar att mångfald i utbildning är mer koncentrerat till storstadsregioner och universitetskommuner.

Figur 2. Mångfald i utbildning, 290 kommuner.

Tabell 2. De tio landsbygds- och stadskommuner med mest respektive minst mångfald i utbildning.

Bland landsbygds­kommunerna har Strängnäs mest mångfald, men kommer först på 22:a plats bland samtliga kommuner. Endast fyra landsbygdskommuner finns med bland de 50 kommuner med mest mångfald i utbildning. Svalöv, nummer tio bland landsbygds­kommunerna, hamnar på plats 75 totalt sett. Landsbygdskommuner tycks därmed ha relativt stora utmaningar gällande mångfald i arbetskraftens utbildnings­bakgrund, vilket kan hämma tillväxt- och förnyelseförmåga även på platser med god branschbredd. Många landsbygdskommuner står dessutom inför utmaningen att höja utbildningsnivån generellt sett. 

Med mångfald i yrken avses spridningen av arbetskraften över olika yrkesgrupper. Städer erbjuder generellt sett en större variation av jobb än landsbygder, även om sambandet är relativt svagt (se föregående bloggpost). Trots att det finns ett visst samband mellan utbildnings- och yrkesval uppvisar mångfald i yrken inte samma geografiska spridning som mångfald i utbildning. Figur 3 och Tabell 3 visar att en större variation i yrken tycks vara mer förekommande i städer snarare än storstäder. En förklaring till detta kan vara att större städer blir alltmer specialiserade i vilka funktioner de tillhandahåller, till exempel kunskapsintensiva företagstjänster, finansmarknader eller informations- och kommunikationsteknologier, och/eller att de är platser för företags högkvarter samt forsknings- och utvecklingsavdelningar oavsett bransch3. En sådan utveckling kan innebära jobbmöjligheter för ett mindre urval yrkesgrupper.

Liksom när det gäller näringsgrenar innebär en större mångfald i yrken att kommunen har en mer diversifierad arbetsmarknad. Variation i karriärvägar kan sannolikt verka som en attraktivitetsfaktor för potentiellt flyttande hushåll. Forskning visar att mångfald i yrken har ett positivt samband med produktivitetstillväxten i svenska kommuner, särskilt i tjänstesektorn4.

Luleå är den kommun med mest mångfald i yrken. Bland landsbygdskommuner är yrkesmångfalden som störst på Gotland, vilket kan förväntas eftersom Gotland utgör en egen arbetsmarknadsregion med mycket låg (fysisk) tillgänglighet till övriga arbetsmarknader i Sverige. Bland samtliga kommuner är Gotland sjätte störst gällande mångfald i yrkesgrupper. Mariestad, som har relativt stor mångfald i yrken bland landsbygdskommuner, hamnar först på 43:e plats bland alla 290 kommuner.  Landsbygds­kommuner med relativt stor mångfald i yrken är företrädelsevis avlägset belägna men förhållandevis täta kommuner. Landsbygdskommuner med relativt liten mångfald i yrken är istället ofta mer glest befolkade platser.

Figur 3. Mångfald i yrken, 290 kommuner.

Tabell 3. De tio landsbygds- och stadskommuner med mest respektive minst mångfald i yrken.

Genom mångfald i arbetskraften kan företag och platser bredda sin kunskapsbas, vilket ökar förmågan till nytänkande och kunskapsspridning, och därmed innovation och förnyelse, vilket i sin tur ökar företags konkurrenskraft, samt deras chanser till lönsamhet, tillväxt och överlevnad. Det innebär att företag, och även kommuner och regioner, bör arbeta aktivt för att attrahera personer som kompletterar kompetenserna i den redan befintliga arbetskraftsstrukturen. För företag kan det handla om att gå utanför de invanda rutinerna vid nyrekryteringar, eller att sätta samman arbetsgrupper och ledningsgrupper där personerna har olika kunskaper och färdigheter.

Även om det finns många landsbygdskommuner med relativt stor heterogenitet i både branscher och arbetskraft är ökad mångfald en utmaning för många mindre platser. Det gäller särskilt mångfald i formell utbildning, vilket tycks vara särskilt viktigt för innovationsförmågan bland företag på våra landsbygder. Mångfald i den omgivande miljön är dessutom av särskild vikt för mindre företag som ofta saknar interna resurser för innovationsverksamhet. Det krävs då en förmåga att kunna absorbera5 den kunskap som sprids mellan företag och branscher i heterogena miljöer och nyttja den på bästa sätt för tillväxt och utveckling. 

[1] Se t.ex. Glaeser et al. (1992), Frenken et al. (2007), Castaldi, Frenken och Los (2015) Related Variety, Unrelated Variety and Technological Breakthroughs: An analysis of US State-Level Patenting, Regional Studies, 49:5, och Aarstad, Kvitastein och Jakobsen (2016), Related and unrelated variety as regional drivers of enterprise productivity and innovation: A multilevel study, Research Policy 45(4). 

2 Se Wixe och Andersson (2016), Which types of relatedness matter in regional growth? Industry, education and occupation, Regional Studies 51:4, och Wixe (2018), Neighbourhood related diversity, human capital and firm innovation, Papers in Regional Science 97:2.

3 Duranton och Puga (2005), From sectoral to functional urban specialization, Journal of Urban Economics 57(2).

4 Wixe och Andersson (2016), Which types of relatedness matter in regional growth? Industry, education and occupation, Regional Studies 51:4.

5 Cohen och Levinthal (1990), Absorptive capacity: A new perspective on learning and innovation, Administrative Science Quarterly 35(1).

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/19/vilka-kommuner-har-hogst-respektive-lagst-grad-av-mangfald/#respond 0
How to digitalize and transform manufacturing firms. https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/#respond Wed, 18 Dec 2019 08:14:34 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=214 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/geometric-1732847_1280-300x150.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/ Finding new ways to differentiate and stay competitive is an ongoing task for many companies including industrial manufacturing firms. It is now no longer possible to stay competitive simply by producing products but rather manufacturing firms need to transform, finding new ways of differentiating themselves by pursuing servitization. Recently digitalization has enabled this transition to a greater extent and has resulted in digital servitization which uses technologies to offer completely new digital services and business models.

This transformation and the accompanying business strategies has been considered by two of the 2019 MMTC Thesis Award winners, Micaela Johansson and Elisa Kromer. They note that digital servitization influences the value co-creation in which there is a deepening focus on customer centricity. Together, Johansson and Kromer identified the current requirements and challenges for industrial manufacturing firms pursuing digital servitization and value co-creation. Collecting data from semi-structured interviews as well as undertaking a literature review, Johansson and Kromer found that digital servitization builds a closer relationship between supplier and customers, where, for example, trust and data sharing are key aspects required in order to co-create value. Some of the most critical requirements identified were the ability to work customer-centric, have the right sales capabilities and business models, and to implement cross-functional teams.

Digital servitization and value co-creation are closely interlinked and managers in the industrial manufacturing context should acknowledge this, as it becomes even more important in the digital era where competition is increasing. Along with it, managers should seek to fulfil the identified requirements and reduce the constraints of the challenges that come with it. As the interdependency between digital servitization and value co-creation was explored, the need for managers to develop a better understanding of what possible actions could be undertaken in order to maintain a competitive advantage in the industry was revealed. For managers in industrial manufacturing settings, this study suggests the following:

  • New KPIs for employees: By introducing new KPIs that focus on customer experiences, the servitization can be realized faster and in a greater extent.
  • Restructure reward systems: Managers should consider changing the reward system by focusing on full solutions where commission is based on an on-going relationship between the employee and the customer.
  • New organizational structures and recruitments: Managers should promote cross- functional teams. These teams should be part of the entire customer journey in order to realize digital servitization and emphasize the value co-creation process. Moreover, managers should recruit people that are curious, open, customer centric, and willing to solution focussed.
  • Customer-centric processes: In line with previous recommendation, managers should structure the processes around customers and their needs. One example is to arrange the teams around customer segments instead of the organization’s needs and expectations when it comes to product development.
  • Build co-creation strategies: Managers should seek to include co-creation strategies where early adopters are approached to co-develop and build solutions resulting in customer success stories, that can later on be used when approaching more reluctant customers.
  • Innovative mindset: Managers are encouraged to support new ideas rather than stifling them through unnecessary processes.

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/18/how-to-digitalize-and-transform-manufacturing-firms/#respond 0
Tomten, ge mig bara hårda paket… https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/ https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/#respond Tue, 17 Dec 2019 07:28:00 +0000 Daniel Gunnarsson http://vertikals.se/library/?p=80 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/32/2019/12/christmas-1911637_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/ …inget mjukt och äckligt bara hårda paket! Ni kanske känner igen texten? Det är Electric Banana Band som står bakom. Nu skall det i och för sig inte handla om musik men väl om texter. Långa sammanslagna texter i något vi kallar för böcker och hur försäljningen av dessa ser ut kring jul.

En hypotes jag har är att det säljs fler böcker i samband med jul än under en genomsnittlig månad, bokrean till trots. Jag bygger hypotesen på att jag själv nästan enbart önskar mig böcker till jul samt att jag älskar att ge bort böcker i julklapp. Böcker blir hårda och fina paket under granen dessutom med ett innehåll som berikar och berör. Kan man ge bort något bättre än en härlig läsupplevelse?

Nu kan jag naturligtvis inte styrka denna hypotes enbart med mina egna preferenser utan jag kollade upp statistik från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen för att se hur det verkligen ser ut (* digitala abonnemangstjänster ingår inte i underlaget). Dels gjorde jag en femårsjämförelse över sålda volymer totalt samt även en specifikt för december för att se försäljningsutvecklingen av antalet volymer i samband med jul. Därefter undersökte jag mer explicit hur det ser ut för december månad jämfört med en genomsnittlig månad för respektive år. Resultatet ser ni nedan.

A screenshot of a cell phone

Description automatically generated

Vad blir analysen av dessa data? Jo, vad jag kan se har antalet sålda volymer ökat. Inte revolutionerande men ändå med drygt 13 procent över hela perioden. Bryter man sedan ned datan på årsnivå, ser vi att ökningen skedde i början av perioden. Under de sista åren skönjer vi faktiskt en nedgång av antalet sålda volymer om än marginell.

Hur är det då med december månad och min hypotes? Jämför vi december med en genomsnittlig månad, ser vi att det är en klart större försäljning av volymer under just julmånaden. Puh! Jag hade rätt. Fast å andra sidan kan vi se vikande siffror under december och att skillnaden därmed minskar. Tittar vi istället på december månad för hela femårsperioden, ser vi ett minskat antal sålda volymer med 4 procent. December följer alltså inte mönstret med den totala försäljningen av antalet volymer. Ökningen var inte alls så omfattande i början av perioden och nedgången är dessutom mer markant under det sista året. Ny hypotes, det säljs fler böcker i samband med jul men skillnaden är på väg att jämnas ut. Ve och fasa!

Som bibliotekarie måste jag reagera. Sluta köp mjuka paket! Det skall vara hårda paket, helst med böcker i… 

]]>
https://vertikals.se/library/2019/12/17/tomten-ge-mig-bara-harda-paket/#respond 0
Technically, we let men shape our future! https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/#respond Mon, 16 Dec 2019 07:11:26 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=207 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/engineer-4690505_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/ The IT sector crucially needs talent, yet only about 20% of all IT specialists are women. The researchers decided to find out why.

The demand for digitally savvy workers is steadily on the rise globally. From 2005 to 2015, employment for ICT professionals in the European Union grew by one third. The European Centre for the Development of Vocational Training (CEDEFO) estimates there will be 10% growth from 2015 to 2025, translating into 400 thousand new jobs. There is a shortage of IT professionals in 24 EU member states. The situation is similar in other markets. According to Forbes, annual demand for the fast-growing new roles of data scientist, data developers, and data engineers in the US will reach nearly 700,000 openings by 2020. The Guardian mentioned IT skills as one of the most essential skills for the future, considering that more and more industries will be automated in 20-years-period. IT specialists are employed in the private and public sectors. They work for the municipalities and local and regional governments. Yet, despite the widespread need for the new talent, there are very few women programmers – only 20% in the best-case scenario.

There is a rise of initiatives to encourage people to learn how to programme. Some of them mainly target women. In Jönköping region, for example, Hello Girl! runs courses for beginners. Anyone interested can join a two-day web-coding course in HTML, CSS and JavaScript, get first-hand information and skills. Hello Girl! is run by WI-Tech Brains, Transform to AAA and Digital Dreams. These initiatives are possible due to the help of local businesses and schools. There are other courses of this kind as well that allow one to learn the most common programming languages.

As one can see, there are opportunities to get trained in programming, not to mention higher education. But how many IT specialists are women? Let’s look at the example of Sweden. According to the official data of SCB, the figures for women’s employment in the IT sector have been steadily on the rise. Currently, 23,500 Swedish women are working as ICT architects, system analysts and test managers. That’s only 20% of all ICT workers in the country. In addition to that, 6,800 Swedish women work as ICT operations and user support technicians. That’s almost 18% of all ICT technicians in Sweden. The situation in other countries is similar, yet different metrics and classification codes apply. According to the data provided by the UK Office for National Statistics, as of 2018, 22% of STEM employees in Great Britain are females. STEM is defined broader than IT and includes science, engineering and information and communication technologies. 

Next, let’s look at pay in the IT sector. In Sweden, the difference in salaries between men and women is not significant. It makes Sweden a unique case for employment for women in general. In the IT sector, there are no gender differences in pay at the beginning of one’s career. Some sight differences occur, once one advances to the top positions. For example, according to the official statistics by SCB, as of 2018 the starting monthly salary for male and female ICT operators and user support technicians is different by hundred kronor in males’ benefit. The difference becomes a bit more evident among the upper quartile paid male and female ICT operators and user support technicians. In this case, the difference is 2,500 kronor in males’ benefit. Now, let’s look at the salary discrepancy figures for ICT architects, system analysts and test managers. Here one can see the opposite trend from the previous group, but again, no remarkable differences. In this group, the starting salaries for men and women are different at 1,100 kronor in men’s benefit. When the upper quartier of workers in this sector is concerned, men tend to get 500 kronor more than women in these job positions, as suggested by official statistics. 

There doesn’t seem to be a significant wage difference that would have explained the great imbalance between men and women in IT. Are there specific challenges that women encounter once they enter the field? And, if there are, how do they overcome them? These are the questions that we, researchers at JIBS, asked female programmers from Jönköping and Stockholm.

It is crucial to find out what is the cause of imbalance – not only for women and workplace equality, but also for the industry that needs talent, and the surrounding society. In my upcoming blog posts, I will try to find some answers.

Dinara Tokbaeva
Dr Dinara Tokbaeva is a postdoctoral researcher at the Media, Management and Transformation Centre (MMTC) at Jönköping International Business School. Before moving to Sweden, she has obtained her PhD from the University of Westminster in London, where she researched media management. At MMTC, Dinara is researching media companies in transitioning environments and female managers of media firms. Her growing field of interest is professional eSports teams. 

Connect with me:
Twitter: https://twitter.com/mediadina
E-mail: dinara.tokbaeva@ju.se

References
Forbes (2017) https://www.forbes.com/sites/louiscolumbus/2017/05/13/ibm-predicts-demand-for-data-scientists-will-soar-28-by-2020/

Skills Panorama, CEDEFO, EU (2016) https://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en/analytical_highlights/ict-professionals-skills-opportunities-and-challenges-2016

The Guardian (2017) https://www.theguardian.com/us-news/2017/jun/26/jobs-future-automation-robots-skills-creative-health

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/16/technically-we-let-men-shape-our-future/#respond 0
Att mäta mångfald och är mångfalden större i städer än landsbygder? https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/ https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/#respond Sun, 15 Dec 2019 10:19:30 +0000 Sofia Wixe http://vertikals.se/sofiawixe/?p=369 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/19/2019/12/ekvation-1-300x116.png https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/ Mångfald är ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika situationer. Många associerar troligtvis mångfald med att människor har olika etnisk bakgrund, andra tänker kanske på kön eller ålder. Vad som är gemensamt för dessa faktorer är att de är egenskaper som individer inte själva kan påverka (det hör i alla fall inte till vanligheterna). Det är heller inte dessa egenskaper som lägger grunden för en individs kompetens, även om etnisk bakgrund, kön och ålder bidrar till livserfarenheter som kan påverka hur vi agerar i olika situationer eller hur vi tolkar och löser olika problemställningar. När jag i relation till min forskning diskuterar mångfald handlar det just om kompetens, framför allt att bredda de tillgängliga kompetenserna i ett företag eller på en plats, till exempel en kommun eller en arbetsmarknadsregion. När vi ser på mångfald i termer av kompetens blir det mer intressant att titta på människors utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter, det vill säga faktorer som individer själva kan påverka, och framför allt utveckla under tidens gång.

I tidigare forskning mäts ofta diversitet, eller mångfald, i termer av branschstruktur, hur många branscher som finns representerade på en plats eller hur stor spridningen i näringsgrenar är.1 Tack vare den detaljerade mikrodata vi nu har tillgång till i Sverige (genom Statistiska Centralbyrån) kan vi också mäta mångfald utifrån ett individ­perspektiv. Detta kan tänkas vara särskilt viktigt eftersom det faktiskt är mellan människor som information och kunskap sprids, för att sedermera nyttjas på företagsnivå för ökad produktivitet, innovationsförmåga och tillväxt. På individnivå har vi tillgång till information om yrke och utbildning, samt näringsgrenstillhörighet. 

Mångfalden på en plats (eller i ett företag) kan mätas genom ett så kallat entropimått, vilket mäter fördelningen av individer över olika grupper, där grupperna kan vara näringsgrenar, yrken eller utbildningsinriktningar. Entropimåttet kan likaså användas för att mäta mångfald i termer av till exempel etnisk bakgrund, kön och ålder. Ekvationen nedan visar hur entropin beräknas, där Eg anger hur stor andel av arbetskraften, i till exempel en kommun, som tillhör respektive grupp g (där g = 1, 2, 3,…, G), till exempel tvåsiffriga närings­grenar. Genom att summera över alla grupper fås ett mått på mångfald för kommunen som helhet.

Entropin sträcker sig från noll till ln G (det vill säga den naturliga logaritmen av det totala antalet grupper, t.ex. näringsgrenar), där noll-värdet uppnås om alla individer tillhör samma grupp, vilket skulle innebära att endast en tvåsiffrig näringsgren finns representerad i kommunen. Maxvärdet nås om individerna istället är jämnt fördelade över alla tillgängliga grupper, samtliga tvåsiffriga näringsgrenar finns då representerade och alla har lika stor andel av arbetskraften. I avsnitten nedan beräknas mångfalden i termer av just näringsgrenar, men också yrkesstruktur respektive utbildningsbakgrund i arbetskraften. Näringsgrenar delas in i 85 grupper enligt SNI2 2007 på tvåsiffrig nivå medan utbildningsinriktningar (minst gymnasienivå) och yrkesgrupper har 113 respektive 148 grupper3

Sveriges 290 kommuner delas in i landsbygdskommuner och stadskommuner i enlighet med Tillväxtanalys indelning i kommuntyper, där följande kommuntyper klassificeras som landsbygder:

  • Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna
  • Landsbygdskommuner avlägset belägna
  • Landsbygdskommuner nära en större stad
  • Täta kommuner avlägset belägna

Medan följande kommuntyper klassificeras som städer:

  • Täta kommuner nära en större stad
  • Storstadskommuner

Genom denna klassificering är 158 kommuner landsbygder medan 132 är städer.

Större och mer tätbefolkade platser har av naturliga skäl en större potential till mångfald. Ju fler personer och företag det finns i en kommun desto större är sannolikheten att många olika typer av kompetenser är representerade. Andra kolumnen i Tabell 1, samt Figur 1, visar just att mer tätbefolkade kommuner i Sverige ofta har en större mångfald i arbetskraften, i termer av både näringsgrenstillhörighet, utbildningsinriktningar och yrkeserfarenheter. Korrelations­koefficienterna i tabellen och trendlinjerna i figuren visar på positiva samband. Sambandet är dock relativt svagt för både näringsgrenar och yrken, där en särskilt stor spridning syns för näringsgrenar (se Figur 1). Det innebär att det finns tätbefolkade kommuner som har mindre mångfald än vad som kan förväntas givet deras storlek, samtidigt som det finns mer glest befolkade kommuner som har en större mångfald än vad som kan förväntas. Det tycks därmed finnas potential även för många landsbygdskommuner att nyttja de fördelar som kommer av att ha ett diversifierat näringsliv och en heterogenitet i arbetskraftens kompetenser.

Tabell 1. Samvariation/korrelation mellan befolkningstäthet och mångfald i näringsgrenar, utbildningsinriktningar respektive yrkesgrupper, kommunnivå.

  Befolknings-täthet Mångfald näringsgrenar Mångfald utbildning Mångfald yrken
Befolkningstäthet 1      
Mångfald näringsgrenar 0,21 1    
Mångfald utbildning 0,61 0,47 1  
Mångfald yrken 0,34 0,79 0,61 1

Figur 1. Samband mellan befolkningstäthet och mångfald i näringsgrenar, utbildning och yrken, 290 kommuner.

Kommuner som klassificeras som stadskommuner har i genomsnitt något större mångfald inom både näringsgrenar, utbildning och yrken, vilket visas av Tabell 2. Högsta värdet för samtliga tre mångfaldsmått finns i en stadskommun, vilket kan förväntas med tanke på befolkningsstorlek. Samtidigt finns minimivärdet i en stadskommun, vilket kan uttydas redan från Figur 1 som visar att det lägsta värdet för respektive mångfaldsmått finns i en kommun med relativt hög befolkningstäthet. Även standardavvikelserna som redovisas i Tabell 2 visar på en större spridning i mångfald bland stadskommuner än bland landsbygdskommuner.

Tabell 2. Genomsnittlig mångfald för 132 stads- respektive 158 landsbygdskommuner.

I nästa bloggpost studerar vi de tre mångfaldsmåtten – näringsgrenar, utbildning, och yrken – på kommunnivå. Vilka kommuner har högst respektive lägst grad av mångfald?

[1] Se t.ex. Glaeser, Kallal, Scheinkman och Shleifer (1992), Growth in cities, Journal of Political Economy 100(6), och Frenken, Van Oort och Verburg (2007), Related variety, unrelated variety and regional economic growth. Regional Studies 41(5).

2 Standard för svensk näringsgrensindelning

3 Utbildningsinriktningar motsvarar svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000) på tresiffrig nivå. Yrkesgrupper motsvarar standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012) på tresiffrig nivå.

Del 1. Mångfald.

]]>
https://vertikals.se/sofiawixe/2019/12/15/att-mata-mangfald-och-ar-mangfalden-storre-i-stader-an-landsbygder/#respond 0
Sustainability + Digitalization = Transformation https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/ https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/#respond Fri, 13 Dec 2019 07:00:00 +0000 MMTC JIBS http://vertikals.se/mmtc/?p=198 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/27/2019/12/binary-code-475664_1280-300x212.jpg https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/ As a result of a globalized, volatile market, high demands are placed on companies’ logistics operations, and it is here that companies often struggle to be sustainable, particularly in the areas of cost, environmental responsibility, and social sustainability. However, through digitalization, companies can transform; decreasing their costs and environmental footprint whilst increasing their value creation and social sustainability. In the context of logistics, connecting sustainability and digitalization is crucial. It becomes an even greater challenge (and reward) when a process of digitalization is implemented in a company’s Intralogistics, an area representing a high percentage of a firm’s logistics costs. Digital technologies have the potential to change production methods, management and consumption patterns, as well as have an impact on consumers, companies and other stakeholders in society.

Marina Hafner and Katharina Malmström have considered this interaction in their MMTC Thesis Award-winning paper: Digitalization of Intralogistics. Utilizing a multi-method qualitative approach combined with inductive reasoning based on numerous case studies and interviews, Hafner and Malmström show that, where companies consider sustainability enabled by digitalization, value can be generated for the environment, as well as business and society.

The digitalization of intralogistics has, for the most part, a positive impact on firms’ sustainability across all three dimensions (economic, environment, and society), with a company’s economic sustainability shown to be impacted the most. The companies studied did not perceive an interrelationship between the three dimensions of sustainability. This suggests that an ecological impact of digitalization of intralogistics does not necessarily have a simultaneous effect on the economic dimension of the companies’ sustainability. The three dimensions are neither interconnected nor balanced, as they would be in the best situation.

The positive impacts on a company’s sustainability are not limited to one particular industry and, with respect to the current digitalization technologies in intralogistics, were evident across all four of the industries studied: Logistics; Miscellaneous; Tools; and Mechanical. The depth of impact, as well as why some current digitalization technologies have more influence than others, are, however, found to be company specific. The reasons why some current digitalization technologies have more impact on firms’ sustainability than others differ between all considered firms and, though the digitalization of intralogistics has some influences on sustainability in common with the logistics’ digitalization, there is a wider variety and more specific impacts identified within the digitalizing of intralogistics.

The following model, established by Hafner and Malmström, illustrates the impacts of a process of digitalization of intralogistics on firms’ sustainability and the reasons why some current digitalization technologies have more influence than others.

Digitalization of intralogistics influences firms’ sustainability. The digitalization of intralogistics can be broken down into different digital technologies. In this model Hafner and Malmström include those which were mentioned most often by the respondents in their research. Sustainability, in turn, is divided into the three dimensions ecological, economic and social. Under each of the three dimensions, the areas nominated as most often impacted, are indicated. The economic dimension is highlighted as it was the one nominated as most affected.

Philippa Berglund
Koordinator MMTC
philippajoy.berglund@ju.se

]]>
https://vertikals.se/mmtc/2019/12/13/sustainability-digitalization-transformation/#respond 0
Forskningsetik ska alltid vara på agendan! https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/ https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/#respond Thu, 12 Dec 2019 07:00:10 +0000 Guest blog http://vertikals.se/health-welfare/?p=15 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/39/2019/12/laboratory-3827736_1280-300x200.jpg https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/ Ibland får vi som patienter, brukare och närstående frågor om att delta i studier när vi är på besök hos vård- och omsorgsgivare. Kanske känner vi oss motiverade att delta i studien, kanske inte. Möjligen kan vi känna att vi borde ställa upp, eftersom forskningsstudien kan förväntas ge ny kunskap och i förlängningen förbättra hälsa och välfärd. I Sverige krävs att vi som medverkar i vetenskapliga studier ska ha gett informerat samtycke till att delta i en studie. Det är alltså inte tillåtet att forska på människor hur som helst. Det är inte heller tillåtet att erbjuda ersättning för att forska på någon hur som helst. Den som är med i ett forskningsprojekt ska alltså veta både varför studien görs, vilka risker det kan innebära att delta, samt vilken nytta studien förväntas leda till. Dessutom ska personen kunna säga nej till att delta, eller ändra sitt beslut att delta, utan att det påverkar den vård och omsorg som personer behöver.

För att värna om människor som deltar i forskningsprojekt har Sverige en forskningsetisk lagstiftning som styr vilken forskning som får bedrivas. Detta innebär att forskare som vill forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter behöver skicka in en ansökan om detta till etikprövningsmyndigheten (www.epm.se). Forskningsprojektets upplägg avgör om forskningsetisk ansökan behöver göras, men forskningsprojekt kan också befinna sig nära det som omfattas av lagen, och den enskilde forskaren behöver därför säkerställa om etikprövning ska göras eller inte. Etikprövningslagen anger att lagen ska tillämpas på forskning som utförs i Sverige om forskningen:

  • innebär ett fysiskt ingrepp, på såväl levande som avliden person
  • sker med en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt eller innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt
  • utförs på biologiskt material från levande eller avliden människa och kan härledas till den människan
  • innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller av uppgifter om brott

Det kan låta enkelt att värna om människan i forskning, men noggranna avvägningar behöver göras mellan risker och nytta i varje enskilt forskningsprojekt. Hur kan riskerna för de personer som ingår i forskningsstudien minimeras och hur kan nyttan av forskningsprojektet maximeras?

Frågan är också hur många forskningspersoner som behöver ingå i en studie?  Att undersöka så många som möjligt är inte alltid rimligt eftersom personer då riskerar att belastas med undersökningar som egentligen inte behövs för att besvara själva forskningsfrågan. Kanske kan frågan besvaras utifrån en mindre grupp personer.

Ett annat exempel på forskningsetiska överväganden kan gälla forskning på personer som inte kan ge sitt samtycke. Hur ska forskning hanteras inom områden som demens och spädbarnssjukdomar, eller när det gäller personer som har avlidit?

I samband med etiska frågeställningar kring planerade forskningsprojekt behöver också forskarens kompetens säkerställas. Är det rimligt att tro att den forskare som vill genomföra studien har tillräcklig kompetens för att kunna säkerställa forskning av tillräckligt god kvalitet?

Hälsohögskolan har sedan flera år en Forskningsetisk kommitté som kan ge råd till forskare (och studenter) gällande om etikprövning behöver göras och ge rådgivande yttranden i de fall studien inte omfattas av etikprövningslagen. Forskningsetiska kommittén består av representanter från brukarorganisationer, Region Jönköpings län, Kommunal utveckling samt Hälsohögskolan och besitter en bred kompetens inom hälsa och välfärd, https://ju.se/om-oss/halsohogskolan/forskning/forskningsetiska-kommitten.html.

Och du, nästa gång du erbjuds delta i en studie, kanske vill du veta om studien har godkänts av etikprövningsmyndigheten? Forskningsprojekt som har värderat risker gentemot nytta har bättre möjligheter att förbättra hälsa och välfärd!

Hälsohögskolans etiska kommitté
kontakta gärna oss eller Etikprövningsmyndigheten om du har frågor om forskningsetik.

]]>
https://vertikals.se/health-welfare/2019/12/12/forskningsetik-ska-alltid-vara-pa-agendan/#respond 0
Space research and Jönköping University https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/ https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/#respond Thu, 12 Dec 2019 07:00:00 +0000 Anders Jarfors http://vertikals.se/anders-jarfors/?p=39 https://vertikals.se/wp-content/uploads/sites/41/2019/12/JU-CAST-space-furnace-300x169.jpg https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/ I remember the moon landing. It was a magic moment in my life! I had to watch it on TV early morning and it went on and on. As a result, my father had to drag me to school that morning. Space has also ways been fascinating. Little did I know that I would experience it myself!

The X-Ray furnace for viscosity and surface tension measurements of molten metals and slag. This furnace set-up was designed and built by researchers and staff at Materials and Manufacturing for ground-based reference experiments for the International Space Station.

What does space research have to do with Materials and Manufacturing??

Space is a research topic for some and a laboratory for others. For me and for us at Materials and Manufacturing, it is a laboratory. The absence of gravitation allows us to study thing happening in liquid metals without gravitation driven flow. Therefore, liquid flow leads to mixing and understanding what happened becomes guesswork. Removing the main uncertainty makes it possible to explain many otherwise inexplicable events. In metals particles and impurities are important, The same is for surfaces and interfaces between molten metals and slag. In other words, extremely important for both material and component quality.

How it started

My first space experiment took place using sounding rockets at ESRANGE giving roughly 8 minutes of zero gravity. We were studying chemical reactions between carbon, aluminium and titanium in molten aluminium. Aluminium and carbon react forming aluminium carbide that causes staining of aluminium sheets during storage deteriorating its shiny appearance.

Next round of experiments was using so-called parabolic flights. I got to fly and experience zero gravity myself! Believe it or not, I have had 22 minutes of weightless drift through thin air. Not so much, but an experience that I will keep all lif. The equipment that I built together, with my colleague Anders Eliasson, KTH, and the Swedish Space Corporation, has landed at Jönköping University!

MAFF - Microgravity Applications Furnace facility, build for space experiments.
MAFF – Microgravity Applications Furnace facility, build for space experiments.
On display at Materials and Manufacturing

Current research at Materials and Manufacturing

After many years away from space research, as my research took me elsewhere. Associate Professor Taishi Matsushita brought in a collaboration with Gaukushin University in Japan. This time the experiment was in the International Space Station (ISS). Surface tension and viscosity is important for steel quality in steel making and in welding.

This time we could not fly as ISS is an astronaut only activity! Our task was to build a piece of special measurement equipment for reference experiments at normal gravity. This equipment is located placed at JU-CAST.

Reading more about the research

Dimitrios SIAFAKAS, Taishi MATSUSHITA, Shinya HAKAMADA, Kenta ONODERA, Florian KARGL Anders E. W. JARFORS and Masahito WATANABE, Int. J. Microgravity Sci. Appl., 35 (2) (2018) 350204 DOI: 10.15011//jasma.35.350204
Dimitrios SIAFAKAS, Taishi MATSUSHITA, Anders Eric Wollmar JARFORS, Shinya HAKAMADA and Masahito WATANABE, (2018), No. 12 © 2018 ISIJ 2180 ISIJ International, Vol. 58 (2018), No. 12, pp. 2180–2185 DOI: https://doi.org/10.2355/isijinternational.ISIJINT-2018-381

]]>
https://vertikals.se/anders-jarfors/2019/12/12/space-research-and-jonkoping-university/#respond 0