Konsten att veta om frågan ger svaret på frågan

Lästid: 6-9 minuter
Kategorier: Hälso

Som forskare inom hälsovetenskap vill vi få kunskap om en mängd olika saker, allt från upplevd arbetsmiljö, fysisk aktivitetsnivå, livskvalitet och hur vårdtjänster fungerar. De vanligaste sätten för forskare att få kunskap om människors åsikter och erfarenheter är genom frågeformulär eller intervjuer. Samma metoder används även av företag som vill få ökad kunskap om hur deras produkter eller tjänster kan passa ännu bättre till deras kunder. Det låter enkelt, samtidigt som vi vet att svaren du får när du frågar någon inte är bättre än frågan som ställs. Dessutom dras ofta slutsatser av forskning i media, där det inte alls är säkert att vilka frågor som har ställts presenteras. Så hur vet vi att vi ställer bra frågor?

För att vara säkra på att de forskningsfrågor som behöver besvaras för att täcka ett kunskapsgap, verkligen blir besvarade används psykometriska tester. Psykometriska tester innebär att med olika metoder kontrollera att de frågor som används är begripliga, relevanta, svarar på de frågor som de är avsedda att besvara och passar för den grupp av personer som ska besvara dem. Tyvärr finns det mycket undersökningar och forskning som genomförs utan att resultat av psykometriska tester redovisas, där det troligen inte har utförts några psykometriska tester. Forskningsresultat som utgår från dåliga frågeformulär kan ge helt eller delvis felaktiga svar och feltolkade resultat.

Om exempelvis arbetsmiljöforskning feltolkas kan det leda till verkningslösa åtgärder och risk för försämrad arbetsrelaterad hälsa. Forskare kan vilja undersöka hur arbetsmiljön på sjukhus ser ut och vilken typ av insatser som skulle kunna förbättra arbetsmiljön, eftersom arbetsmiljön inom vården lider av stora brister och antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat under 2019.Här skulle vårdpersonal kunna ge svar på forskningsfrågan och ett sätt skulle kunna vara att skicka ut enkäter till dem med jämna tidsmellanrum, för att se om det är samma problem som kvarstår eller om förbättringsarbeten genomförs som förändrar arbetsmiljön till det bättre.

Fundera över frågorna och svarsalternativen här, är de så pass bra att de svarar på hur arbetsmiljön är och kan vara till hjälp för att hälsofrämjande insatser ska kunna göras?

Är din arbetsmiljö bra? Ja/Nej
Förekommer tunga lyft på din arbetsplats? Ja/Nej
Hur ofta förekommer tunga lyft på din arbetsplats? Aldrig/Ibland/Ofta/Hela tiden
Upplever du att det är ett problem med tunga lyft på din arbetsplats? Ja/Nej
I hur stor grad tycker du att tunga lyft är ett problem på din arbetsplats? Skatta mellan 1 (inga problem) -10 (mycket stora problem)

Första frågan ger en snabb bild, men bara för den enskilde individen, frågan täcker inte in hur den som svarar ser på arbetsmiljön för hela sin arbetsgrupp. Den andra frågan beskriver att tunga lyft förekommer, men ger inte kunskap på hur ofta det sker eller i vilken omfattning de tunga lyften är ett arbetsmiljöproblem. Ju mer detaljerade frågor, desto mer detaljkunskap ger varje svar, då borde kanske detaljerade frågor vara det bästa alternativet?

Tyvärr är det inte realistiskt att tro att vårdpersonal har tid i sitt arbete att regelbundet besvara arbetsmiljöenkäter med en mängd detaljfrågor, istället behöver frågorna vara relevanta för just den arbetsgrupp som ska besvara dem och vara så få som möjligt. Genom psykometrisk testning av frågor kan forskare få svar på vilka frågor som är relevanta, om det finns frågor som svarar på samma sak (då kan antal frågor minskas) och om frågorna mäter det de avser att mäta. Psykometriska tester ger även svar på om frågorna förstås på samma sätt av olika personer eller om de är felaktigt ställda. Frågan nedan är en fråga med mer än en frågeställning, vilket gör att frågan kan förstås på olika sätt.

Är det kallt och dragigt på din arbetsplats? Ja/Nej

Det skulle ju kunna vara kallt men inte dragigt (eller tvärtom) och hur ska då frågan besvaras?

I det pågående forskningsprojektet Strukturerad Multidisciplinär Arbetsmiljö Kartläggning (SMAK), som genomförs av Arbetsmiljöenheten, Region Jönköping tillsammans med Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, har flera psykometriska tester genomförts som visar att SMAK-enkäten faktiskt svarar på de frågor som det behövs svar på. SMAK ger alltså användbar kunskap om arbetsmiljön och kan användas för att utvärdera effekter av arbetsmiljöfrämjande åtgärder.

Det borde vara en självklarhet att forskare alltid redovisar vilka psykometriska tester genomförts för att säkra att frågorna svarar på forskningsfrågan och visa att forskningsresultaten är trovärdiga, eftersom svaren inte blir bättre än de frågor som har ställts. Det är helt enkelt så att dåliga frågor ger dåliga svar! 

Nyfiken på psykometrisk forskning inom arbetsmiljö?
https://content.iospress.com/articles/work/wor192863

Work. 2019;62(2):287-297. doi: 10.3233/WOR-192863.
Structured Multidisciplinary Work Evaluation Tool (SMET): Reliability testing of a multidisciplinary/multifactorial work questionnaire.
Haraldsson P, Jonker D, Rolander B, Strengbom E, Areskoug-Josefsson K.

https://content.iospress.com/articles/work/wor2454

Work. 2016;55(4):883-891. doi: 10.3233/WOR-162454.
Structured Multidisciplinary work EvaluationTool: Development and validation of a multidisciplinary work questionnaire.
Haraldsson P, Jonker D, Strengbom E, Areskoug-Josefsson K.

Lämna en kommentar