Har vi råd att blunda? Ekonomiskt våld och kvinnor och barns rätt till trygghet

2026-05-22

Ekonomiskt våld är inte ett sidospår i jämställdhetsarbetet. Det är en av vår tids mest förbisedda former av våld – och dess konsekvenser drabbar inte bara kvinnor, utan också barn. I veckan deltog jag i JÄJ‑konferensen som hölls på Kulturhuset Spira i Jönköping. Forskare, praktiker och organisationer beskrev hur ekonomiskt våld och eftervåld formar livsvillkor långt bortom en separation. Det handlar om frihet, hälsa och kvinnors och barns rättigheter.

Foto: Sherise Van Dyk on Unsplash

Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet på grund av våld i hemmet lever inte bara med bristande resurser. De lever med bristande möjligheter. En av forskarna beskrev hur kvinnor som lever i våld i nära relation upplever sin och barnets situation: “Om framtiden är stängd känns inte nuet meningsfullt.” När en förälder kontrolleras ekonomiskt, skuldsätts eller hindras från att arbeta, påverkar det barnets hela livssituation – från boende till trygghet, från skola till sociala relationer.

När hemmet inte längre är en trygg plats

Ensamstående mammor har i genomsnitt ett rum mindre än ensamstående män.Det innebär ofta att männen har både ett andrum och ett fysiskt rum, medan många kvinnor tvingas sova i vardagsrummet. Trångboddhet gör det svårare för barn att göra läxor, sova ostört eller bara få vara barn. När ekonomiskt våld leder till obetalda räkningar, vräkningar eller skulder i kvinnans namn, blir barnen meddrabbade – ofta utan att någon myndighet ser sambandet.

Barn som tvingas flytta gång på gång, byta skola eller leva med skyddade personuppgifter får sina liv begränsade på ett sätt som strider mot barnkonventionens grundläggande principer. De får höra om sina rättigheter, men upplever att de inte gäller dem. “Jag har ju berättat för vuxna vad jag varit med om, men det händer inget.”

Eftervåldet – när samhället blir en del av problemet

Många kvinnor vittnar om att de aldrig hade lämnat relationen om de vetat hur illa det skulle bli efter separationen. Eftervåldet tar sig uttryck i skulder, rättsprocesser, bodelningar som drar ut på tiden och myndighetsbeslut som oavsiktligt förstärker förövarens kontroll. För barn innebär detta en vardag där tryggheten är villkorad och där vuxenvärlden inte förmår skydda dem.

Att ha gemensamma barn med en förövare är en av de starkaste riskfaktorerna för långvarigt eftervåld. Barn kan inte lämna sina föräldrar. De slits mellan lojaliteter, mellan hem, mellan system som inte pratar med varandra. De lever med ångest, oro och skam – känslor som påverkar deras förmåga att lära, leka och drömma.

Ekonomiskt våld är en barnrätts-och samhällsfråga

När vi pratar om ekonomiskt våld måste vi också prata om barnen. Om deras rätt till trygghet, till utveckling och till en framtid som inte begränsas av vuxnas våld eller samhällets brister. Ekonomiskt våld är inte bara en fråga om pengar – det är en fråga om frihet. För kvinnor. För barn. För hela samhället.

Vi behöver bättre skyddsnät, mer kunskap, tydligare ansvar och en bostadspolitik som inte lämnar ensamstående mammor i utsatthet. Vi behöver myndigheter som ser sambanden och agerar därefter. Och vi behöver våga prata om det som sker i det tysta: hur ekonomisk kontroll och eftervåld formar barns livsvillkor.

Frågan är inte om vi har råd att agera. Frågan är: har vi råd att låta bli?

Ovanstående text är författarens sammanfattande reflektioner utifrån de presentationer som gavs vid JÄJ-konferensen i Jönköping den 20 maj 2026. Läs mer om konferensen och medverkande föreläsare här: https://www.jajkpg.se/har-vi-rad-att-vanta-jajkonferens-2026/