Vilka var de nya arbetarna?

När man talar om en stor industrietablering är det lätt att tänka på arbetstillfällen i antal: 500 jobb, 1 000 jobb, 3 000 jobb. Men vilka människor fyller jobben? Det är en avgörande fråga för att förstå hur en etablering påverkar en kommun. I rapporten analyseras drygt 3 000 personer som arbetade vid Northvolt under perioden 2021-2023, och bilden är tydlig: de skiljde sig markant från övriga sysselsatta i kommunen.

Northvolts personal var yngre än arbetskraften i övrigt. Medelåldern låg runt 33 år, jämfört med 43-44 år i flera jämförelsegrupper. Det innebär att etableringen bidrog till en föryngring av arbetsmarknaden. För en kommun som länge brottats med åldrande befolkning är detta inte en liten sak. Yngre arbetskraft påverkar framtida skattebas, familjebildning, konsumtion och behov av service.

Personalen var också mer internationell. Nära sex av tio anställda vid Northvolt var utrikesfödda, och en mycket stor andel hade invandrat under perioden 2020-2023. Det gör nyetableringen till en av de viktigaste förklaringarna bakom Skellefteås ökade internationalisering under dessa år.

Dessutom var utbildningsnivån relativt hög. Northvolt hade en högre andel högutbildade än övrig privat sektor och övrig tillverkningsindustri i kommunen. Detta är intressant eftersom den offentliga debatten ofta föreställer sig nya industrijobb som huvudsakligen traditionella produktionsjobb. Rapporten visar en mer blandad bild: behovet av operatörer var stort, men etableringen drog också till sig teknisk och högutbildad kompetens.

Samtidigt var personalstyrkan tydligt mansdominerad, även om mansdominansen inte var större än i övrig tillverkningsindustri. Det är en viktig påminnelse om att industriell tillväxt kan förstärka vissa könsmönster på arbetsmarknaden. Om kommuner vill använda etableringar för bredare social utveckling behöver de därför arbeta aktivt med utbildningsvägar, rekrytering och arbetsmiljö som gör jobben tillgängliga för fler grupper.

En annan viktig fråga är var de anställda bodde. Rapporten visar att en större andel av Northvolts anställda bodde utanför Skellefteå än vad som var fallet i övriga sektorer. Det tyder på mer inpendling och bredare rekrytering. Nästan var tionde anställd hade bostad utanför Norrland, vilket är ovanligt i jämförelse med andra arbetsgivare i kommunen.

Det här förändrar hur man bör förstå lokala arbetsmarknadseffekter. En etablering skapar inte bara jobb för dem som redan bor på platsen. Den kan också skapa en ny arbetskraftssammansättning genom inflyttning, pendling och internationell rekrytering. Därmed påverkas inte bara sysselsättningen, utan också kommunens sociala struktur.

För Skellefteå innebar detta både möjligheter och utmaningar. En yngre, mer utbildad och mer internationell arbetskraft kan stärka kommunen långsiktigt. Men den kräver också fungerande mottagande, språkliga lösningar, bostäder, skolor, föreningsliv och arbetsplatser som klarar mångfald i praktiken.

Frågan ”hur många jobb?” är därför för snäv. Den bör ersättas av fler frågor: vilka jobb, för vilka människor, med vilken utbildning, från vilka platser och med vilka konsekvenser för kommunen? Det är först då man kan förstå vad en stor industrietablering faktiskt gör med en lokal arbetsmarknad.

Figuren ovan (Figur 6 i rapporten) visar hur de sysselsatta vid nyetableringen skiljer sig från övriga anställda i Skellefteå kommun, samt övriga anställda inom tillverkningssektorn respektive privat sektor (där tillverkningssektorn ingår). Högutbildade definieras som minst tre års eftergymnasiala studier, det vill säga kandidatexamen eller motsvarande.

Var bodde då de anställda inom respektive sektor? Figuren nedan (Figur 7 i rapporten) nedan visar bostadsplatsen för sysselsatta vid nyetableringen Northvolt respektive övriga tillverkningssektorn, övriga privata sektorn (inklusive tillverkningssektorn) samt övriga kommunen som helhet (inklusive den privata sekt

Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet Nyetableringar i mindre kommuner – en väg till uppgång eller fortsatt fall? Projektet finansieras av The Hamrin Foundation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som vi varmt tackar för stödet.

Rapporten kan läsas i sin helhet här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..