Tog industrin personal från välfärden?

2026-07-01

En vanlig oro vid stora industrietableringar är att välfärden ska tappa personal till högre betalda industrijobb. Rapporten ger ett mer nyanserat svar.

Foto: ThisisEngineering on Unsplash

När en stor arbetsgivare etableras i en mindre kommun uppstår ofta en oro: kommer vård, skola och omsorg att tömmas på personal? Frågan är rimlig. Mindre kommuner har redan svårt att rekrytera inom välfärden, och en ny industriell arbetsgivare kan erbjuda nya karriärvägar, andra arbetstider och ibland högre löner.

Rapporten analyserar vilka sektorer Northvolts anställda kom ifrån innan de började arbeta vid nyetableringen. Bland dem som hade en registrerad arbetsplats i Sverige 2019 kom en klar majoritet från privat sektor. Omkring 1 100 personer hade tidigare arbetat privat, medan omkring 250 kom från offentlig sektor. Det betyder att industrin främst rekryterade från näringslivet, inte från välfärden.

Det betyder inte att effekten på offentlig sektor var obefintlig. I Skellefteå kommun hade 175 personer som senare arbetade vid Northvolt tidigare haft anställning i offentlig sektor. Många av dem kom från vård och omsorg, särskilt vård och omsorg med boende samt öppna sociala insatser. Det är tillräckligt många för att märkas lokalt, men inte så många att det i sig förklarar en systemkris.

Rapporten visar dessutom att de som lämnade offentlig sektor för Northvolt i genomsnitt inte var de mest formellt högutbildade. Endast omkring 11 procent av dem var högutbildade. Samtidigt ökade andelen högutbildade i Skellefteås offentliga sektor mellan 2019 och 2023. Det tyder på att kommunen lyckades rekrytera ny personal med minst lika hög utbildningsnivå som de som lämnade.

Detta är en viktig nyansering. En etablering kan skapa personalrörlighet och lokal press utan att nödvändigtvis orsaka en mätbar kompetensförlust. Det kan fortfarande vara svårt för enskilda verksamheter när medarbetare slutar, särskilt i små arbetslag. Men på systemnivå framstår effekterna på offentlig sektor som mer begränsade än många befarade.

Däremot visar rapporten att konkurrensen om arbetskraft breddades. Northvolt rekryterade från tillverkningsindustri, bygg, handel och kunskapsintensiva tjänster. Det innebär att effekten spreds över flera branscher. För mindre företag runt omkring kan detta vara minst lika utmanande som för kommunen. Stora företag har ofta starkare HR-resurser, större synlighet och mer kapacitet att rekrytera internationellt.

Det är därför viktigt att inte bara fråga om välfärden tappade personal. Man bör också fråga hur hela den lokala arbetsmarknaden förändrades. Vilka företag fick svårare att rekrytera? Vilka yrken blev mer efterfrågade? Vilka utbildningsvägar behövde byggas ut? Vilka grupper fick nya möjligheter att komma in på arbetsmarknaden?

För politiken är lärdomen att stora etableringar kräver ett brett kompetensperspektiv. Det räcker inte att stödja huvudföretaget. Kommunen och regionen behöver också stärka utbildning, omställning och rekrytering för underleverantörer, serviceföretag och offentlig sektor. Annars kan tillväxten skapa flaskhalsar i de delar av arbetsmarknaden som inte står i centrum för etableringsberättelsen.

Svaret på frågan om industrin tog personal från välfärden är därför: ja, i viss utsträckning, men inte i den dramatiska omfattning som ofta befaras. Den större effekten var att hela arbetsmarknaden blev mer konkurrensutsatt och mer rörlig. Det är i sig en stor förändring för en mindre kommun.

Figuren nedan (Figur 13 i rapporten) visar hur de personer som anställdes vid Northvolt under perioden 2021–2023 var fördelade mellan offentlig och privat sektor år 2019 – det vill säga vilken sektor de var sysselsatta i innan de började arbeta vid nyetableringen.

Figur 13: Antal anställda i offentlig respektive privat sektor 2019 bland anställda vid Northvolt 2021-2023.

Figur 14: Andel anställda per SNI-avdelning (delvis grupperade) inom privat sektor 2019.

Figuren ovan (Figur 14 i rapporten) fokuserar på de personer som redan innan sin anställning vid Northvolt hade en bakgrund inom den privata sektorn. Här visas hur dessa individer var fördelade mellan olika näringsgrenar år 2019, alltså innan de rekryterades till den nya industrin i Skellefteå. Varje cirkeldiagram representerar en geografisk nivå – hela Sverige, Västerbotten, Norrbotten samt Stockholm och Göteborg – och visar hur stor andel av de sysselsatta inom respektive geografiskt område som tidigare arbetade inom olika branscher enligt SNI-avdelningar.

Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet Nyetableringar i mindre kommuner – en väg till uppgång eller fortsatt fall? Projektet finansieras av The Hamrin Foundation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som vi varmt tackar för stödet.

Rapporten kan läsas i sin helhet här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

nyetableringar i mindre kommuner

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.