Mer företagande betyder inte alltid högre tillväxt

I rapporten Mellan stad och land analyserar vi hur olika typer av entreprenörskap hänger samman med olika former av lokal tillväxt i Sveriges 290 kommuner mellan 2007 och 2023. Resultaten som sammanfattas i tabellen nedan visar att entreprenörskap spelar roll – men också att olika typer av företagande verkar bidra till olika typer av utveckling.

Tabell 3.1 Samband mellan entreprenörskap och tillväxt.

Förklaring till tabellen: Grön nyans och plustecken indikerar positiva samband. Röd nyans och minustecken indikerar negativa samband. Ljusare nyans och parentes indikerar samband från OLS-modeller medan mörkare nyans indikerar samband från FE-modeller OLS-modellerna analyserar skillnader mellan kommuner medan FE-modellerna analyserar förändringar inom kommuner över tid. FE-resultaten kan därför tolkas som mer försiktiga skattningar av sambanden. Desto fler plus/minustecken desto högre statistisk signifikans. Samtliga modeller inkluderar kontrollvariabler.

Den kanske tydligaste skillnaden handlar om relationen mellan småföretagande och nyföretagande.

När vi studerar andelen mikroföretag – alltså företag med färre än tio anställda – framträder ett tydligt mönster. Kommuner med många små företag uppvisar oftare starkare utveckling i befolkning och sysselsättning. Sambanden är särskilt tydliga i småstadskommuner och mindre kommuner.

Detta tyder på att småskaligt företagande spelar en viktig roll för lokal arbetsmarknad och ekonomisk aktivitet utanför de större städerna. Små företag bidrar sannolikt till att skapa arbetstillfällen, upprätthålla service och göra lokala arbetsmarknader mer livskraftiga. I många mindre kommuner utgör småföretagen själva ryggraden i näringslivet.

Samtidigt visar resultaten att denna typ av företagande inte nödvändigtvis sammanfaller med högre produktivitet eller snabbare löneutveckling. I vissa mindre kommuner är sambanden till och med negativa.

Det betyder inte att småföretagande är oviktigt – tvärtom. Men resultaten antyder att småskaligt entreprenörskap framför allt verkar bidra till det som ibland kallas extensiv tillväxt: fler jobb, fler företag och i vissa fall fler invånare, snarare än högre produktivitet per arbetstagare.

Nyföretagande uppvisar nästan motsatt mönster. Kommuner med hög etableringstakt uppvisar oftare starkare utveckling i produktivitet och genomsnittslöner, medan sambanden med befolkning och sysselsättning är betydligt svagare. I vissa fall är sambanden till och med negativa över längre tidsperioder.

Detta är ett intressant resultat eftersom nyföretagande ofta diskuteras som ett generellt mått på lokal ekonomisk livskraft. Våra resultat tyder dock på att hög etableringstakt inte automatiskt innebär fler jobb eller snabbare befolkningstillväxt.

En möjlig tolkning är att nyföretagande i större utsträckning bidrar till ekonomisk förnyelse och omvandling. Nya företag kan introducera nya produkter, affärsmodeller och arbetssätt som höjer produktiviteten i den lokala ekonomin, även om effekterna på sysselsättningen inte alltid blir lika tydliga. Detta mönster är särskilt tydligt i mindre kommuner, där sambanden mellan etableringsgrad och produktivitets- och löneutveckling är starkast.

Även kunskapsintensivt entreprenörskap uppvisar ett annat mönster än det breda småföretagandet, vilket visas av tabellen nedan.

Tabell 3.2 Samband mellan kunskapsintensivt entreprenörskap och tillväxt, samtliga kommuner samt uppdelat på olika kommuntyper.

När vi analyserar andelen kunskapsintensiva företag framträder tydliga positiva samband med produktivitet och löneutveckling, både i större städer och i mindre kommuner. Samtidigt är sambanden med sysselsättning obefintliga. Kunskapsintensiva verksamheter tycks därmed i högre grad bidra till ekonomisk uppgradering och högre förädlingsvärden än till bred sysselsättningstillväxt.

Sammantaget pekar resultaten mot att entreprenörskap inte är ett enhetligt fenomen. Olika typer av företagande verkar fylla olika funktioner i olika lokala ekonomier. I småstadskommuner och mindre kommuner verkar småföretagande vara viktigt för lokal arbetsmarknad och ekonomisk aktivitet. I större urbana ekonomier tycks kunskapsintensiva verksamheter spela större roll för produktivitet och löneutveckling. Samtidigt visar resultaten att nyföretagande inte nödvändigtvis leder till fler jobb, utan snarare kan vara kopplat till ekonomisk förnyelse och omvandling.

Det illustrerar också varför platsanpassad politik är viktig. Om entreprenörskap fyller olika funktioner i olika typer av lokala ekonomier är det inte självklart att samma typer av policyåtgärder fungerar överallt. Frågan handlar därför inte bara om hur mycket företagande som finns – utan också om vilken typ av företagande det handlar om och hur det samspelar med lokala förutsättningar.

Fakta

Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet ”Överlevnad bland de mindre – Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner”, finansierat av Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse. För mer information om projektet och för att ta del av den fullständiga rapporten, besök gärna projektets hemsida.