Radu Harald Dinu

Med historien som lärobok

Det var kärleken som förde mig norrut och till Sverige där jag är verksam vid HLK sedan 2017. Som nybliven universitetslektor fortsätter jag att utveckla mitt stora intresse för Europa och vår historia. Nu blåser populistiska vindar igen och begrepp som fascism och rasism finns på allas läppar, men – debatten kring dessa fenomen är sällan nyanserad. Begreppshistoriskt är det problematiskt att utan vidare sätta likhetstecken mellan ganska skilda ideologier som nationalism och rasism, även om det finns vissa samband. Det finns en risk för inflation i språkbruket och att argumenten som demokratins försvarare är i behov av blir urvattnade.

Jag är övertygad om att det finns ett stort behov av humanister och samhällsvetare som kan hjälpa till med att förstå strömningarna i Europa, att göra historiska jämförelser och djupare analyser och dessutom ge oväntade perspektiv. Hur förklarar vi till exempel att högerpopulismen har vunnit mark i länder som befinner sig i högkonjunktur? Varför hade högerpopulistiska grupperingar ingen framgång i EU-länder som drabbades värst av finanskrisen 2008? 

Min egen forskning berör flera av dessa aktuella samhällsfrågor men mitt intresse väcktes långt tidigare av en rad personliga erfarenheter. Jag är född i Rumänien under den kommunistiska Ceausescu-regimen men flyttade 1985 till Västtyskland då en del av familjen tillhörde den tyskspråkiga minoriteten.

När Östeuropa öppnades efter Berlinmurens fall växte mitt intresse för regionen. Jag började studera östeuropeisk historia vid universitetet i Leipzig, en stad som har haft sina egna erfarenheter med två diktaturer under 1900-talet. I Leipzig har jag även varit verksam inom museivärlden. På ”Zeitgeschichtliches Forum” (Forum för samtida historia) jobbade jag som museipedagog och förmedlade samtidshistoria till olika målgrupper.

Mellan 2007 och 2012 var jag doktorand i forskarskolan ”Mänskliga rättigheter och människovärde” vid Max Weber Centre for Advanced Cultural and Social Studies i Erfurt, Tyskland, där jag disputerade med en avhandling om fascism, religion och våld i sydöstra Europa. En av de centrala slutsatserna är att våldet och pseudo-religiösa uttrycksformer var centrala för den nya, fascistiska politikstilen under 1920 och 1930-talet vilket också förklarar varför många blev hänförda av denna rörelse. 

Som lektor i historia vid HLK är jag knuten till forskningsgruppen Plats, Identitet, Lärande (PIL). Just nu arbetar jag på ett nytt forskningsprojekt om funktionsnedsättning under kommunismen i Östeuropa. Handikapphistoria eller “Disability history” har generellt varit styvmoderligt behandlat av historievetenskapen. Medan nazisternas behandling av personer med funktionsnedsättning har beforskats de senaste årtionden, vet vi ännu väldigt lite om hur kommunistiska regimer hanterade frågan. Projektet passar väl in i Jönköping universitys forskning inom handikappvetenskap.

Utöver historie- och religionsvetenskapliga forskningspublikationer på engelska och tyska har jag skrivit flertalet populärvetenskapliga artiklar och essäer på svenska. Jag gillar att spela och lyssna på Americana och Jazz, och har studerat två terminer klassisk gitarr och stränginstrumentet viola da gamba vid musikhögskolan i Köln.

Genom Vertikals hoppas jag kunna ge mitt bidrag till en bättre idédebatt, där vår historia är en mycket viktig lärobok när vi formar framtiden.

Inlägg av Radu Harald Dinu:

När klanen möter staten

Situationen med Sveriges så kallade utanförskapsområden är en mycket omdiskuterad fråga, och i samband med […]

Lästid: 5-8 minuter

Med historien som lärobok

Det var kärleken som förde mig norrut och till Sverige där jag är verksam vid […]

Lästid: 3-5 minuter