Toppen (och botten) i segregationsligan. Karlshamn sticker ut.

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Integration, Segregation

Jag har i mina tidigare blogginlägg om segregation gett en bild av att för Sverige som helhet har segregationen ökat de senaste decennierna, samtidigt som det finns relativt stora regionala skillnader. I detta blogginlägg tänkte jag dyka lite djupare i dessa regionala skillnader och försöka illustrera vad det är som har hänt i den region där segregationen har minskat som mest.

Jag har tidigare flaggat för att Karlshamn är en region som sticker ut från mängden. I Karlshamn har nämligen segregationen minskat kraftigt sedan 1990. Karlshamn är inte den enda region där segregationen har minskat men det finns ett par saker som gör Karlshamn unikt.

Till att börja med har Karlshamn den största minskningen i segregation av alla Sveriges 93 arbetsmarknadsregioner. Det finns ett par ytterligare regioner som har en relativt kraftig minskning av segregation, men de flesta av dessa är belägna i den norra halvan av Sverige medan Karlshamn ligger långt söderut.

Dessutom ligger Karlshamn mitt emellan Karlskrona och Kristianstad, som har en helt motsatt utveckling. I dessa två arbetsmarknadsregioner har segregationen istället ökat kraftigt, endast Linköping har haft en större ökning sedan 1990. Detta kan sammanfattas i kartan nedan över Sveriges arbetsmarknadsregioner, vilken illustrerar förändringen i segregation i procentenheter mellan 1990 och 2011 (se tidigare blogginlägg för en förklaring av hur segregationen är beräknad).
Skärmavbild 2015-11-09 kl. 13.35.28

En förändring i segregation över åren innebär att det har skett en geografisk omfördelning inom regionen av individer med inhemsk bakgrund och/eller individer med utländsk bakgrund. Rent konkret kan det innebära att individer med utländsk bakgrund har flyttat från områden där många av regionens individer med utländsk bakgrund bor, till områden som befolkningsmässigt domineras av individer med inhemsk bakgrund, eller att nytillkomna individer med utländsk bakgrund bosätter sig i områden där en större andel av regionens individer med inhemsk bakgrund bor.

I Karlshamns fall verkar det vara precis detta som har skett. 1990 bodde drygt 60 procent av alla regionens individer med utländsk bakgrund i en mindre ort utanför själva Karlshamn. 2011 är motsvarande siffra 45 procent, vilket innebär att den geografiska fördelningen av individer med utländsk bakgrund har jämnats ut över åren. Framför allt är det själva Karlshamn som ser en ökning av individer med utländsk bakgrund, 1990 bodde där endast 14 procent av regionens individer med utländsk bakgrund, medan motsvarande siffra för 2011 är 30 procent. Det kan tilläggas att det är en gradvis utjämning över åren och alltså inte någon enskild händelse som bidrar till den minskade segregationen.

Gällande individer med inhemsk bakgrund är den geografiska fördelningen över olika områden inom Karlshamns arbetsmarknadsregion relativt konstant. Antalet individer med utländsk bakgrund i den ort som står för den största andelen är dock också relativt konstant över åren vilket innebär att placeringen av nytillkomna individer med utländsk bakgrund kan vara den största orsaken till den minskade segregationen. Mellan 1990 och 2011 hade Karlshamn en befolkningstillväxt på cirka fyra procent, hela denna tillväxt består av en ökning i antalet individer med utländsk bakgrund. Dessa bor alltså i större utsträckning i regionens kärna, där det troligtvis är relativt dyrare att bo men som erbjuder ett större och mer varierat utbud av varor och tjänster samt större möjligheter till sysselsättning och arbetsmarknadsintegration.

Antalet individer med utländsk bakgrund är alltså relativt konstant i den mindre orten utanför Karlshamn, men det innebär ju inte nödvändigtvis att det är samma personer som bor där. En ytterligare förklaring kan därmed vara att nytillkomna individer med utländsk bakgrund faktiskt bosätter sig i den mindre orten medan individer som har etablerat sig på arbetsmarknaden lockas av och har möjlighet att flytta till mer urbana miljöer, och flyttar därifrån. Genom arbetsmarknadsintegration skapas därmed boendeintegration (och tvärtom!), vilket bidrar till integration i allmän bemärkelse.

Foto: Klugschnacker

Övriga bloggposter på temat segregation: 

Ett segregerat Sverige del 1.

Ett segregerat Sverige del 2.

Karlshamn sticker ut i ett allt mer segregerat Sverige.

Segregation och sysselsättning

Toppen (och botten) i segregationsligan. Karlshamn sticker ut.

Linköping – regionen där segregationen ökar mest

Lämna en kommentar