Letar du ex-jobb? Sök till DARe!

Vill du jobba med utmaningar hämtade från verkligheten, i samarbete med ledande svenska företag? Då ska du söka ett av ex-jobben i AFAIRs nya forskningsprojekt DARe. Vi kan erbjuda fem platser i samarbete med Bufab, GKN, Thule, Siemens Energy och Thule.

Projektet ”Data-Analytics for Resilience” (DARe) pågår under 2025 och 2026. DARe fokuserar på datadrivet beslutsfattande (analys) före, under och efter störningar. Beslutsfattare inom logistik, upphandling eller leveranskedjor står inför utmanande beslut i samband med störningar, och snabba, effektiva beslut kan vara avgörande för att upprätthålla företagets verksamhet. Beslutsfattande i samband med den här typen av störningar kännetecknas av hög komplexitet – då många parametrar och andra parter i leveranskedjan måste beaktas – tillsammans med hög dynamik och osäkerhet. Sammantaget gör dessa faktorer beslutsfattandet mycket krävande, vilket understryker vikten av bra beslutsstöd. Med detta som utgångspunkt illustrerar SCR ett intressant tillämpningsområde för analys.

1. Utveckling av en checklista eller beredskapsplan för effektiv respons på störningar i leveranskedjan – i samarbete med Thule.

Många företag reagerar reaktivt när det inträffar störningar i leveranskedjan och därför finns det ett behov av ett strukturerat, proaktivt tillvägagångssätt för att vägleda beslutsfattande och åtgärder. Huvudsyftet med detta examensarbete bör vara att utveckla en omfattande checklista eller beredskapsplan som företag kan följa när störningar uppstår. Handledningsplan ska vägleda steg för steg i kritiska beslut samt omfatta verktyg och riktlinjer för effektiva responsmekanismer. Ramverket ska syfta till att minimera svarstiden, optimera resursallokeringen och säkerställa kontinuitet i verksamheten vid störningar i leveranskedjan.

2. Retrospektiv analys av insatser från arbetsgrupper under störningar i leveranskedjan och utveckling av bästa praxis – i samarbete med Siemens Energy.

Vid störningar i leveranskedjan bildar företag ofta arbetsgrupper för att hantera krisen. Effektiviteten hos dessa arbetsgrupper kan dock variera beroende på vilka kompetenser som är representerade och vilka beslut som fattas under krisen. Det finns ett behov av att analysera tidigare insatser från arbetsgrupper för att identifiera framgångsfaktorer och förbättringsområden. Syftet med detta examensarbete bör vara att analysera hur arbetsgrupper har fungerat under tidigare störningar i leveranskedjan. Studien kan till exempel fokusera på de representerade kompetenserna, beslutsprocesserna, de använda verktygen och resultaten. Baserat på denna analys är målet att utveckla ett ramverk för bästa praxis för hur arbetsgrupper bör formas och agera vid framtida störningar i leveranskedjan.

3. Klassificering av störningar i leveranskedjan – i samarbete med Bufab.

Störningar i leveranskedjan kan ta sig olika uttryck och orsakas av allt från naturkatastrofer till geopolitiska kriser. Klassificeringen av dessa störningar är dock ofta inkonsekvent, vilket gör det svårt att utveckla riktade strategier för att hantera dem. En strukturerad taxonomi skulle kunna hjälpa företag att förstå olika typer av störningar och anpassa sina strategier mer effektivt. Målet med denna forskning är att utveckla ett klassificeringssystem för störningar i leveranskedjan, baserat på viktiga egenskaper som orsak, omfattning, varaktighet, påverkan och så vidare. Denna klassificering kommer att ge ett strukturerat tillvägagångssätt för företag att bedöma risker och utveckla mer skräddarsydda strategier för att mildra och hantera störningar.

4. Bedömning av nuläge och identifiering av analysapplikationer för motståndskraft i leveranskedjan – i samarbete med GKN.

I tidigare forskningsaktiviteter hara vi utvecklat en matris. Denna visar analysapplikationer för motståndskraft i leveranskedjan (SCR) huvudsakligen kan delas in i sex olika kategorier beroende på analysens sofistikeringsnivå (beskrivande, förutsägande eller normativ) och i vilken fas den används (före eller efter att störningen har inträffat). Med matrisen och de sex olika kategorierna som utgångspunkt är en lämplig fortsättning att kartlägga vilka kategorier eller specifika applikationer som för närvarande används. Nästa steg innebär att identifiera förslag på analysapplikationer och undersöka när och hur de kan användas, med hänsyn till företagens unika kontext och behov. Vilken av de sex kategorierna är mest värdefull och vilka är särskilt problematiska att utveckla och använda i praktiken? Kan det vara så att en specifik applikationskategori är mer önskvärd men också svårare att förverkliga i praktiken?

5. Strategier för att övervinna hinder för analys av motståndskraft i leveranskedjan

I tidigare forskningsaktiviteter har vi identifierat flera hinder för att använda analys avmotståndskraft i leveranskedjan.

Dessa inkluderar:

• Låg tillgänglighet och/eller kvalitet på data
• Hinder för snabba beslut
• Brist på en datadriven kultur
• Otillräckliga fördelar och/eller användning Baserat på dessa insikter skulle en fortsättning vara att undersöka potentiella strategier för att övervinna (minska eller till och med eliminera) dessa hinder. På så sätt skulle analys bli mycket mer genomförbart och attraktivt för att utveckla motståndskraft i leveranskedjan.