En form av digital undervisning är det som kallas hybrid undervisning. Den hybrida undervisningen kan utformas på olika sätt, men gemensamt är att det finns en interaktion mellan fysiska och digitala lärmiljöer. Denna interaktion kan ske asynkront vid olika tillfällen eller synkront med studenter både på Campus och online på samma gång.

Att arbeta med hybridundervisning kan vara ett sätt att hantera situationer där studenter inte har möjlighet att närvara vid Campusundervisningen, men också ett sätt att öppna upp för breddad rekrytering och breddat deltagande.

Hybrid undervisning ställer speciella krav för att uppnå en fungerande och jämlik kommunikation för alla studenter, därför är det viktigt att planera väl för denna typ av undervisning.

Nedan har vi sammanställt ett antal råd och tips som kan underlätta för dig som lärare i hybridsammanhang.

  • Informera studenter som ska delta på distans om platsen för det digitala mötet samtidigt som du i schemat anger i vilken lokal som undervisningen äger rum.
  • Planera för onlineundervisning och omvandla till campusversion.
  • Digitalt material är en självklarhet vid hybrida aktiviteter
  • Fundera i förväg på upplägg av grupparbeten. Campus-Campus, distans-distans, campus-distans?
  • Vid samarbete mellan studenter på campus och på distans är verktyg i den digitala miljön att föredra.
  • För att underlätta kommunikation med distansstudenterna kan det vara bra om även studenterna i klassrummet kopplar upp sina digitala enheter mot aktuellt Zoom-rum. (Viktigt att de har mikrofoner avstängda och volymen neddragen för att undvika rundgång och eko).
  • Tänk igenom vilka utmaningar och eventuellt trassel som kan uppstå under passet, och planera så att du vet vad du ska göra om problem uppstår.
  • Samma starttid för båda grupperna. Starta det digitala mötet samtidigt som du börjar lektionen i salen.
  • Håll tiden! För deltagare online är det extra viktigt att ha bestämda tider.
  • Utse någon av studenterna på plats att hjälpa till med att till exempel läsa och sammanställa inlägg i chatten.
  • Stanna kvar online efter lektionen/seminariet så studenter kan kommentera eller fråga om sådant de inte vill ta i stor grupp. Talar du om dessa möjligheter i förväg blir det en extra trygghet för studenterna.
  • Ljudkvaliteten är mycket viktig för upplevelsen för de som deltar online.
  • Tipsa om head set för de som är med online för bättre upplevelse.
  • Se till att du som lärare känner dig trygg med tekniken. Testa utrustningen i god tid innan undervisningspasset och öva på de olika funktionerna.
  • Ha en back-up plan om något inte fungerar. Tillexempel koppla över till mobiltelefonen tillfälligt om ljud eller bild inte fungerar i klassrummet.

Organisatoriska frågor

  • Goeman, K., & Dijkstra, W. (2022). Creating mature blended education: the European Maturity Model guidelines. Higher Education Studies, 80–97.
  • Ninnemann, K., Liedtke, B., den Heijer, A., Gothe, K., Loidl-Reisch, C., Nenonen, S., ... & Wallenborg, C. (2020). Hybrid environments for universities. Waxmann Verlag.

 

Lärandemiljöer

  • Leijon, M., & Lundgren, B. (2019). Connecting physical and virtual spaces in a HyFlex pedagogic model with a focus on teacher interaction. Journal of Learning Spaces, 8(1).
  • Leijon, M. & Tieva, Å. (2021), Framtidens lärandemiljöer: En forskningsbaserad översikt, Akademiska hus, 3–42.
  • Wiles, G. L., & Ball, T. R. (2013, June). The converged classroom. In 2013 ASEE Annual Conference & Exposition (pp. 23–1176).

 

Varianter av hybridmodeller

 

Studentengagemang

  • Ahlin, E. M. (2020). A mixed-methods evaluation of a hybrid course modality to increase student engagement and mastery of course content in undergraduate research methods classes. Journal of Criminal Justice Education, 32(1), 22–41.
  • Bergdahl, N. (2022). Engagement and disengagement in online learning. Computers & Education, 188, 104561.
  • Bolliger, D. U., & Martin, F. (2018). Instructor and student perceptions of online student engagement strategies. Distance Education, 39(4), 568–583.
  • Dalgarno, B. (2014), Polysynchronous learning: A model for student interaction and engagement, Proceedings of ASCILITE, 673–677
  • Fredricks, J. A., Blumenfeld, P. C., & Paris, A. H. (2004). School engagement: Potential of the concept, state of the evidence. Review of educational research, 74(1), 59–109.
  • Martin, F., & Bolliger, D. U. (2018). Engagement matters: Student perceptions on the importance of engagement strategies in the online learning environment. Online learning, 22(1), 205–222.
  • Raes, A., Vanneste, P., Pieters, M., Windey, I., Van Den Noortgate, W., & Depaepe, F. (2020). Learning and instruction in the hybrid virtual classroom: An investigation of students’ engagement and the effect of quizzes. Computers & Education, 143, 103682.
  • Redmond, P., Abawi, L., Brown, A., Henderson, R., & Heffernan, A. (2018). An online engagement framework for higher education. Online learning, 22(1), 183–204.

 

Utmaningar och möjligheter

  • Bülow, M. W. (2022). Designing synchronous hybrid learning spaces: Challenges and opportunities. Hybrid learning spaces, 135–163.
  • Raes, A., Detienne, L., Windey, I., & Depaepe, F. (2020). A systematic literature review on synchronous hybrid learning: gaps identified. Learning Environments Research, 23, 269–290.

 

Student- och lärarperspektiv

  • Bower, M., Dalgarno, B., Kennedy, G. E., Lee, M. J., & Kenney, J. (2015). Design and implementation factors in blended synchronous learning environments: Outcomes from a cross-case analysis. Computers & Education, 86, 1–17.
  • Demazière, C. (2021). Using active learning in hybrid learning environments. In EPJ Web of Conferences (Vol. 247, p. 14001). EDP Sciences.
  • Elkins, A. S. (2015). Student satisfaction in hybrid courses (Doctoral dissertation, East Tennessee State University).
  • Grammens, M., Voet, M., Vanderlinde, R., Declercq, L., & De Wever, B. (2022). A systematic review of teacher roles and competences for teaching synchronously online through videoconferencing technology. Educational Research Review, 100461.
  • Karlsson, S. (2022). Kursdeltagare både här och där!: En fenomenografisk fallstudie om uppfattningar och erfarenheter av synkron hybridundervisning inom högre utbildning.
  • Lakhal, S., Mukamurera, J., Bédard, M. E., Heilporn, G., & Chauret, M. (2021). Students and instructors perspective on blended synchronous learning in a Canadian graduate program. Journal of Computer Assisted Learning, 37(5), 1383–1396.
  • Lin, O. (2008). Student views of hybrid learning: A one-year exploratory study. Journal of Computing in Teacher Education, 25(2), 57–66.
  • Marquis, G. P., & Ghosh, S. (2017). Student preferences for a hybrid course. Journal of Education for Business, 92(3), 105–113.
  • Moore (1993), Three types of interaction, In K. Harry, M. John, & D. Keegan (Eds.), Distance education theory ,19–24, New York: Routledge
  • Nguyen, Q., Rienties, B., & Whitelock, D. (2020). A mixed-method study of how instructors design for learning in online and distance education. Journal of Learning Analytics, 7(3), 64–78.
  • Nykvist, S. S., Caro-Barek, D., Støckert, R., & Lysne, D. A. (2021, December). Key factors needed for developing a higher education cross-campus learning environment in a Nordic context. In Frontiers in Education (Vol. 6, p. 535). Frontiers.
  • Raes, A. (2022). Exploring student and teacher experiences in hybrid learning environments: does presence matter?. Postdigital Science and Education, 4(1), 138–159.
  • Tanis, C. J. (2020). The seven principles of online learning: Feedback from faculty and alumni on its importance for teaching and learning. Research in Learning Technology, 28.
  • Walker, E. R., Lang, D. L., Alperin, M., Vu, M., Barry, C. M., & Gaydos, L. M. (2021). Comparing student learning, satisfaction, and experiences between hybrid and in-person course modalities: A comprehensive, mixed-methods evaluation of five public health courses. Pedagogy in Health Promotion, 7(1), 29–37.

 

Riktlinjer

 

Videos