När lönar sig kreativ sparsamhet genom “entreprenöriellt bricolage”?

2022-03-23

Nybildade och små företag har vanligtvis begränsade resurser. För att komma framåt kan de därför ta till sparsamma men kreativa sätt att få saker gjorda med kombinationer av (ofta återanvända) resurser som finns till hands eller på annat sätt är billigt tillgängliga istället för att använda dyra, "korrekta" lösningar. Inom entreprenörskapsforskning är detta känt som ”entreprenöriellt bricolage”.

Foto: Med Badr Chemmaoui/Unsplash

Tidigare forskning har påvisat både positiva och negativa effekter av bricolage, men den har inte riktigt förklarat varför bricolage ibland leder till bra och andra gånger till mindre bra resultat. Inte heller har bevisen varit särskilt tydliga om vilken typ av företag som har mest att tjäna på att använda bricolage.

Nu har ett team, där jag ingått, tagit viktiga steg framåt i vår förståelse av entreprenöriellt bricolage i artikeln "“When is Less More? Boundary Conditions of Effective Entrepreneurial Bricolage”, publicerad i den mycket högt rankade tidskriften Journal of Management.

Begreppsmässigt beskriver vi de positiva effekterna av bricolage som Resursersättning (Resource Replacement) – att kunna åstadkomma saker som annars skulle kräva resurser bortom ens förmåga. De negativa effekter tillskriver de en Ansamling av Kompromisser (Accumulation of Compromises), som uppstår på grund av användningen av Näst-Bästa-Lösningar (Second-Best Solutions) och Fixarfällan (Tinkering Trap). Även om en stark lockelse med bricolage är att det bevisligen "ibland ger oväntat lysande lösningar", är det inte det typiska resultatet. Således pekar begreppet Näst-Bästa-Lösning på problemet att billiga, icke-standardiserade lösningar ofta har sämre funktionalitet, medan Fixarfällan betecknar det ständiga behovet av att fortsatt och återkommande mixtra med de provisoriska lösningarna. Detta kräver tid och uppmärksamhet som gör att de kreativt sparsamma lösningarna i slutändan inte är så billiga som de först verkade.

För att bricolage ska vara effektivt måste fördelarna med resursersättning uppväga bördan av ackumulerade kompromisser. För vem kan detta vara fallet? Tidigare forskning har mest sett bricolage som ett sätt för företag med låga ambitioner att hanka sig fram. Tvärtom tyder de nya argumenten och resultaten istället på att bricolage är mest effektivt för företag som aktivt söker vidareutveckling. Det innebär att bricolage är mer effektivt under startprocessen och för unga företag som har etablerat sig och nu har ambitioner att växa.

Varför? För det första behöver företag som vill utvecklas mer resurser än företag som nöjer sig med status quo. Det innebär att de är relativt sett mer resursbegränsade. Och eftersom de har värre resursbegränsningar kan de få relativt större resursersättningsfördelar från bricolage. För det andra möter företag med utvecklingsambitoner kunder och andra intressenter som är mer krävande. Argumentet är att utan att minska "mängden" bricolage som används, gör detta att dessa företag undviker "slarviga" bricolagelösningar, vilket minskar bördan av Näst-Bästa-Lösningar. Forskningsresultaten stödjer dessa tolkningar. Med större positiva och minskade negativa effekter blir nettoresultatet från entreprenöriellt bricolage positivt.

Dessa nya insikter är viktiga såväl för den praktiska användningen av bricolage som för vidare forskning om entreprenöriellt bricolage. Både forskning och praktik har anledning att lära sig mer om vad "bra" bricolage innebär och kanske oroa sig mindre för att företag använder "för mycket" bricolage. Mer precis kunskap om hur företag med utvecklingsambitioner kan göra "bra bricolage" är vad forskningsinsatserna borde vända sig till härnäst!

Steffens, P. R., Baker, T., Davidsson, P., & Senyard, J. M. (2022). When Is Less More? Boundary Conditions of Effective Entrepreneurial Bricolage. Journal of Management. En “författarversion” är öppet tillgänglig här.

Per Davidsson

Professor i entreprenörskap

Visa alla mina bloggposter